Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion rörande principerna för intagning vid lärarutbildningsanstalterna.

1961-11-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:159, Utlåtande i anledning av väckt motion rörande principerna för intagning vid lärarutbildningsanstalterna.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 159 år 1961

Nr 159

Utlåtande i anledning av väckt motion rörande principerna för intagning

vid lärarutbildningsanstalterna.

(2 :a avd.)

I en inom andra kammaren av fröken Karlsson in.fl. väckt motion (11:381)

har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala, att

vid intagningarna till lärarutbildningsanstalterna man följer principen, att

endast de bäst meriterade vinner inträde och att fordringarna för inträde

är lika för alla.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden

från skolöverstyrelsen och styrelsen för lärarhögskolorna, vilka i gemensam

skrivelse bland annat anfört följande.

Frågan om proportionen mellan manliga och kvinnliga lärarkandidater

vid folkskoleseminarierna behandlades ingående av seminarieutredningen i

dess första betänkande Seminarieorganisationen I (SOU 1956: 18) sid. 169—

174. Av utredningen framgår, att denna proportion, efter att tidigare genomgående

ha varit 3:2, av 1931 års riksdag bestämdes till 11:9 men av 1945

års riksdag åter till 3:2, d.v.s. 60 % manliga och 40 % kvinnliga. På grund

av den stora intagningen vid seminarierna och särskilt med hänsyn till

rekryteringen till studentlinjen visade det sig emellertid icke möjligt att

tillämpa proportionen 60:40 vid intagningarna åren 1947/55. Sistnämnda

år var proportionen ungefär 50:50, vilken proportion sedermera årligen

tillämpats (jfr departementschefens uttalande i proposition 1957: 123 sid.

62).

Seminarieutredningen framhöll, att även om det ur principiell synpunkt

med fog kunde hävdas, att samtliga elevplatser vid seminarierna borde stå

öppna för såväl manliga som kvinnliga sökande och att de mest meriterade

och lämpligaste borde vinna inträde oavsett kön, var det då icke möjligt

genomföra denna princip bl. a. av lokalhänsyn, enär vissa seminarier icke

kunde tillgodose undervisningen i gymnastik och slöjd för båda könen.

Sedan seminarieutredningen framlade sitt första betänkande har bl. a. den

förändringen inträffat, att folkskollärartjänster inte längre kan förbehållas

manlig eller kvinnlig innehavare, såsom tidigare kunde ske. Frånsett ett av

de båda seminarierna i Göteborg samt de fem seminarier, som fortfarande

har enbart småskollärarlinjer, kan nu alla seminarier ta emot såväl manliga

som kvinnliga lärarkandidater. Med hänsyn till dessa förhållanden

kunde nu med starkare skäl än som förelåg, då seminarieutredningen framlade

sina synpunkter på ifrågavarande spörsmål, hävdas, att samtliga platser

vid seminariernas folkskollärarlinjer borde stå öppna för såväl manliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159 år 1961 3

som kvinnliga sökande och att de mest meriterade och lämpligaste borde

vinna inträde oavsett kön. .

Enligt styrelsernas uppfattning bygger emellertid motionärerna i sin argumentering

väl ensidigt på studentbetygen i teoretiska ämnen. Vid intagningen

måste hänsyn också tas till de för en klasslärare viktiga ö\ningsämnena.

Vid såväl lärarhögskolan i Stockholm som vid folkskoleseminarierna

försöker man dessutom på olika sätt komma underfund med de inträdessökandes

lämplighet för läraryrket och därvid bl. a. även beakta, hur lärarkandidaterna

med sina i studentbetygshänseende olika utgångslägen kan

göra sig gällande som undervisare. De manliga lärarkandidaterna vid lärarhögskolan

synes ha hävdat sig väl i detta avseende i jämförelse med sina

kvinnliga kamrater, trots de senares genomsnittliga överlägsenhet i fråga

om vitsord i studentexamen. Medelbetyget i undervisningsskicklighet i folkskollärarexamen

har i varje fall under ar 1960 legat högre för de manliga

än för de kvinnliga examinanderna.

Lärarhögskolans rektor framhåller, att generella slutsatser inte får dragas

från de påvisade förhållandena från två examenstillfällen vid en enstaka

lärarutbildningsanstalt. överstyrelsen förfogar visserligen icke över någon

statistik över studentexamensbetygen på stundentlinjerna vid folkskoleseminarierna

men däremot över vitsorden i folkskollärarexamen. Sasom framgår

av nedanstående tablå var aren 19o8 och 1959 pa den tvaariga studentHnjen

medelbetyget i såväl samtliga obligatoriska läroämnen som undervisningsskicklighet

högre för de kvinnliga examinanderna. Vitsorden i övningsämnena

är icke medtagna. För jämförelse har medtagits medelbetygssiffrorna

även för examinanderna samma år på fyraårig folkskollärarlinje.

Skillnaden mellan manliga och kvinnliga examinander var där obetydlig år

1958 och ingen alls år 1959.

Folkskol-

lärarexamen

år

Antal

examinander

Medelbetyg i samt- liga obligatoriska

läroämnen

Medelbetyg i under- visningsskicklighet

Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga

Tvåårig folkskollärarlinje

1958

233

259

1.84

1.90

2.03

2.06

1959

141

146

1.87

1.95

2.05

2.07

Fyraårig folkskollärarlinje

1958

274

233

1.93

1.92

2.01

2.04

1959

241

212

1.94

1.94

2.07

2.07

De angivna siffrorna vid examinationen aren 1958 och 1959 tyder pa att

skillnaden resultatmässigt mellan manliga och kvinnliga examinander på

den fyraåriga linjen varit obetydlig och att de kvinnliga examinandernas

överlägsenhet på studcntlinjen icke är av sådan storleksordning, alt man

enbart av den anledningen borde frångå nu tillämpade normer vid intagningen

på folkskol lärarlinjerna, överstyrelsen vill framhålla, att i fråga om

principerna för denna intagning man bör ta hänsyn inte enbart till den

enskilde inträdessökandens meritering utan också till skolans behov av såväl

manliga som kvinnliga lärare. Om nu tillämpade bestämmelser om proportionen

mellan manliga och kvinnliga lärarkandidater vid intagningarna till

lärarhögskolan och folkskoleseminaricrna upphäves, torde det icke vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 159 år 1961

osannolikt, att de kvinnliga inträdessökandena med stöd av sina ofta bättre

skolbetyg kommer att vinna inträde i större antal än sina manliga medsökande.

överstyrelsen är icke övertygad om att detta är önskvärt ur skolans

synpunkt. I detta sammanhang bör erinras om att de kvinnliga lärarna ändå

kommer att dominera bland klasslärarna, om man ser på låg- och mellanstadiet,

alltså årskurserna 1—6, som en enhet. Tidigare var utbildningen

till småskollärare förbehållen enbart kvinnor, men genom beslut av 1957

års riksdag äger numera även män tillträde till denna utbildning. Hittills

har emellertid mycket få manliga inträdessökande anmält sig till och vunnit

inträde på småskollärarlinje.

överstyrelsen förutsätter att 1960 års lärarutbildningssakkunniga också

kommer att uppmärksamma frågan om proportionen mellan manliga och

kvinnliga lärarkandidater på folkskollärarlinje vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier.

I avvaktan på resultatet av lärarutbildningssakkunnigas

utredning och med hänsyn till vad som ovan anförts anser sig skolöverstyrelsen

och styrelsen för lärarhögskolorna icke böra förorda bifall till

motionen II: 381.

Utskottet. Det problem som upptagits till behandling i motionen II: 381

synes enligt utskottets mening vara av den art, att det förtjänar att närmare

undersökas i ett större sammanhang. Den av 1960 års lärarutbildningssakkunniga

bedrivna utredningen skall enligt den 30 september 1960 givna

direktiv i princip endast omfatta utbildningsorganisationen i vad den rör

ämnes- och klasslärare. Då frågan om proportionen mellan manliga och

kvinnliga lärarkandidater nära ansluter till frågan om utbildningsorganisationen,

finner utskottet det lämpligt, att utredningens direktiv vidgas att

omfatta även det förra problemet.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till

känna vad utskottet anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 381, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 14 november 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 160.

av fröken Karlsson.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag angående organisationen för handläggning av frågor om tekniskt bistånd till underut a1 i texten