Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till avlönande av vissa yrkeskonsulenter.

1961-11-14 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:160, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till avlönande av vissa yrkeskonsulenter.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1961

5

Nr 160

Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till avlönande

av vissa yrkeskonsulenter.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nyman m. fl. (I: 19) och den andra inom andra kammaren av herr

Boija m. fl. (11:30), har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majrt måtte anhålla, att Kungl. Maj:t måtte efter utredning till riksdagen

inkomma med förslag om bidrag av statsmedel för att avlöna yrkeskonsulenter,

knutna till yrkesförbund eller branschorganisationer och arbetsmarknadens

yrkesråd.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får

utskottet hänvisa till motionen I: 19.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna

från överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret och arbetsmarknadens

yrkesråd.

överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört bland annat följande.

överstyrelsen delar i många avseenden de åsikter och bedömningar, som

göres i motionerna. Det är sålunda icke möjligt att i ett så industrialiserat

land som Sverige bygga en yrkesutbildning uteslutande på fristående yrkesskolor.

Går man icke samtidigt andra vägar, blir det omöjligt att göra yrkesutbildningen

tillräckligt differentierad; svårigheterna att i tillräcklig utsträckning

erhålla produktiva arbetsuppgifter, d.v.s. arbetsobjekt till försäljning,

skulle bli synnerligen stora. Även om överstyrelsen icke direkt kan

verifiera de i motionerna angivna uppgifterna rörande kostnaderna per elevplats

vid de centrala och kommunala verkstadsskolorna, måste överstyrelsen

konstatera, att driftskostnaderna för skolverkstäderna är betydande. Till

dessa måste läggas de stora engångskostnaderna i form av anskaffande av

erforderliga maskiner o. d.

överstyrelsen anser i likhet med motionärerna, att de inbyggda verkstadsskolorna

utgör ett viktigt och smidigt komplement till de fristående

yrkesskolorna. De har jämförelsevis lätt att erhålla produktiva arbetsuppgifter

och de är i varje fall ur samhällets synpunkt väsentligt billigare i

drift än de egentliga skolverkstäderna. Den decentralisering, som ett införande

i yrkesutbildningen av den inbyggda formen av verkstadsskolor

innebär, har emellertid även sina nackdelar, som det gäller att komma till

rätta med. Svårigheterna ökar att garantera yrkesutbildningens kvalitet

och mångsidighet. Den enda utvägen att bemästra de härmed sammanhängande

problemen är att till företagens förfogande ställa tillräcklig ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1961

bildningsexpertis, som samtidigt blir i tillfälle att övervaka utbildningen

i främst de hänseenden nyss nämnts.

Betydelsen av yrkesutbildningens kvalitet och mångsidighet har främst

under senare år på ett markant sätt observerats inom arbetsgivarnas organisationer.

För de enskilda företagarna spelar härvid de inom de olika branschorganisationerna

anställda konsulenterna en i många avseenden viktig roll.

Uppbyggnaden av en dylik konsulentorganisation på arbetsgivarsidan måste

anses vara en med hänsyn till utvecklingen fullt naturlig åtgärd. De ökade

anspråken på de anställdas yrkeskunnande skulle eljest icke ha blivit tillgodosedda.

Yrkesutbildningen inom de vanliga yrkesskolorna kan nämligen

aldrig gå längre än till att meddela en grundläggande allroundutbildning

på vilken sedan den för varje bransch och företag speciella, avslutande

yrkesutbildningen måste bygga. Även om företagen genom de inbyggda verkstadsskolorna

övertar en del av de vanliga yrkesskolornas roll i detta avseende,

gäller dock i allt väsentligt att företagens betydelsefullaste insatser

på yrkesutbildningens område numera, med den utbyggnad yrkesskolesystemet

i kommunernas regi erhållit, måste bli att ge den avslutande, på en

eller vissa yrkesspecialiteter inriktade utbildningen.

överstyrelsen har under senare år, då systemet med inbyggda verkstadsskolor

varit under uppbyggnad, undersökt möjligheterna att komplettera

den direkt under överstyrelsen sorterande övervakande och rådgivande verksamheten

med ett konsulentsystem efter de riktlinjer, som skisseras i motionerna.

Efter noggranna överväganden har överstyrelsen dock funnit, att

ett dylikt system icke är lämpligt. Konsulentorganisationen skulle icke få

den smidighet som motionärerna väntar sig; tillsynen skulle icke få den

önskvärda effektiviteten. En konsulent hos en branschorganisation har icke

samma obundna ställning som en tjänsteman anställd hos den centrala

statliga myndigheten. Man bör även ta hänsyn till att företagarna ingalunda

genomgående är organiserade eller anslutna till branschorganisationer, där

dylika konsulenter är eller kommer att bli anställda.

Samtidigt som överstyrelsen finner, att den icke kan ansluta sig till en

utvidgning av konsulentorganisationen enligt de riktlinjer motionärerna

föreslår, vill den understryka vikten av att samarbetet mellan överstyrelsen

och arbetsgivarnas organisationer i fråga om utbildningsfrågor på allt

sätt förstärkes. Det är härvid av vikt att samarbetet med arbetstagarnas

organisationer också upprätthålles, bland annat genom fortsatt och helst

utvidgat samarbete med det av arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

gemensamt bildade arbetsmarknadens yrkesråd. överstyrelsen vill

tillägga, att en rationell form för ett vidgat samarbete mellan branschorganisationernas

konsulenter och överstyrelsen är, att dessa tidvis såsom experter

knytes till överstyrelsen för vissa bestämda arbetsuppgifter.

Det är riktigt som motionärerna konstaterar, att antalet för närvarande

verksamma konsulenter är otillräckligt. Det är överstyrelsens förhoppning,

att branschorganisationerna skall fortsätta att öka antalet yrkeskonsulenter.

Då övervakningen av utbildningen vid de inbyggda verkstadsskolorna i

fortsättningen liksom hittills bör ankomma på överstyrelsen och dessa skolor

för närvarande kraftigt expanderar, är det av vikt att överstyrelsens

tillgång till personal lämpad härför ökas. I detta sammanhang bör man icke

glömma, att den vid företagsskolorna bedrivna utbildningsverksamheten i

förevarande hänseende skapar i allt väsentligt likartade problem och att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1961

t

behovet av övervakande och rådgivande verksamhet i fråga om dessa är lika

stort som vid de inbyggda skolorna, överstyrelsen vill härvid hänvisa till de

vid årets riksdag väckta motionerna I: 413 och II: 478 om inrättande av

vissa tjänster för inspektions- och rådgivningsverksamhet vid inbyggda skolor

och företagsskolor, ävensom till överstyrelsens denna dag till statsutskottet

avgivna yttrande över dessa motioner.

I motionerna uttalas avslutningsvis, att i Holland gjorda erfarenheter av

branschkonsulenter är mycket goda. Den i detta land införda organisationen

skiljer sig dock i ett par väsentliga hänseenden från den av motionärerna

föreslagna ordningen för vårt lands vidkommande. Det förhåller

sig visserligen så, att man har ett relativt stort antal branschkonsulenter,

men dessa är icke anställda direkt hos vederbörande arbetsgivarorganisation

utan hos av arbetsgivare och arbetstagare bildade stiftelser. Detta torde

sammanhänga med att en direkt motsvarighet till den svenska överstyrelsen

för yrkesutbildning saknas i Holland.

Såsom framgår av det föregående ger förslaget om en med statsbidrag

utbyggd organisation med branschkonsulenter upphov till allehanda mer

eller mindre svårbedömbara frågor. Anledning föreligger till följd härav

att göra dessa till föremål för utredning, överstyrelsen får under åberopande

härav tillstyrka bifall till motionerna.

Statskontoret har avstyrkt bifall till motionerna och har framhållit, att

spörsmålet, huruvida och i vad mån tillsyns- och rådgivningsverksamheten

beträffande ifrågavarande skolor borde handhavas av överstyrelsen eller av

branschorganisationerna, enligt statskontorets uppfattning vore av beskaffenhet

afl böra övervägas av 1955 års utredning angående yrkesutbildningens

centrala ledning och viss lärarutbildning. Det syntes för övrigt kunna

ifrågasättas, om staten för utbildningsverksamheten vid de inbyggda skolorna

borde lämna statsbidrag till avlönande av personal, som vore anställd

hos i motionerna avsedda sammanslutningar.

Arbetsmarknadens yrkesråd ansluter sig i huvudsak till motionärernas

förslag och framhåller särskilt följande.

Under det sista decenniet har samhället avsatt betydande belopp för en

utbyggnad av yrkesskolväsendet inom sektorn industri och hantverk. Den

alldeles övervägande delen av dessa belopp har använts för inrättande och

drift av fristående centrala eller kommunala verkstadsskolor. Då av rent

tekniska skäl många yrkesarbetare, speciellt inom industrien, inte kan få sin

utbildning tillgodosedd via fristående yrkesskolor, förefaller det rimligt att

samhället genom andra åtgärder ökar förutsättningarna för en kvalitativ

yrkesutbildning inom sådana yrkesområden.

Det som därvid ter sig angeläget är tillgången till en pedagogisk service.

Av bl. a. det skälet, att yrkesutbildningen i vårt land grundas på avtal mellan

arbetsmarknadens parter, förefaller det riktigt att utbildningspersonal

för tillsyn och rådgivning av utbildningen i företagen knytes till branscherna

eller dessas samarbetsorgan.

Hur principerna för statsbidrag till en verksamhet enligt ovan skall utformas

behöver, som motionärerna också förutsatt, närmare utredas. Yrkes
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1961

rådet utgår från att rådet i samband med en sådan utredning beredes tillfälle

att låta sig representeras.

Utskottet delar i huvudsak motionärernas uppfattning om vikten av att

den ifrågavarande konsulentorganisationen utökas. Huruvida denna ökning

skall komma till stånd genom att konsulenttjänster inrättas vid den statliga

tillsynsmyndigheten eller genom att staten lämnar bidrag till avlönande

av yrkeskonsulenter, knutna till yrkesförbund eller branschorganisationer,

är spörsmål som i detta sammanhang synes böra bli föremål för närmare

utredning. Liksom statskontoret finner utskottet dessa frågor vara av beskaffenhet

att böra övervägas av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens

centrala ledning och viss lärarutbildning och utskottet förutsätter, att

de sakkunniga kommer att upptaga nämnda problem till bedömande och

omprövning. Utskottet finner därför icke skäl tillstyrka bifall till motionsyrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 19 och II: 30 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 november 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes

Andersson, Thun, Fritz Persson, Nils Theodor Larsson, Bertil Petersson,

Edström, Bengt Gustavsson, Lundström och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Almgren, Ståhl, Andreasson, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset,

fröken Karlsson, herrar Berg och Nelander.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1961

611540

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.