Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till avlönande av vissa yrkeskonsulenter.
1961-11-14 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:160, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till avlönande av vissa yrkeskonsulenter.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1961
5
Nr 160
Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsbidrag till avlönande
av vissa yrkeskonsulenter.
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyman m. fl. (I: 19) och den andra inom andra kammaren av herr
Boija m. fl. (11:30), har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majrt måtte anhålla, att Kungl. Maj:t måtte efter utredning till riksdagen
inkomma med förslag om bidrag av statsmedel för att avlöna yrkeskonsulenter,
knutna till yrkesförbund eller branschorganisationer och arbetsmarknadens
yrkesråd.
Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får
utskottet hänvisa till motionen I: 19.
Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna
från överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret och arbetsmarknadens
yrkesråd.
överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört bland annat följande.
överstyrelsen delar i många avseenden de åsikter och bedömningar, som
göres i motionerna. Det är sålunda icke möjligt att i ett så industrialiserat
land som Sverige bygga en yrkesutbildning uteslutande på fristående yrkesskolor.
Går man icke samtidigt andra vägar, blir det omöjligt att göra yrkesutbildningen
tillräckligt differentierad; svårigheterna att i tillräcklig utsträckning
erhålla produktiva arbetsuppgifter, d.v.s. arbetsobjekt till försäljning,
skulle bli synnerligen stora. Även om överstyrelsen icke direkt kan
verifiera de i motionerna angivna uppgifterna rörande kostnaderna per elevplats
vid de centrala och kommunala verkstadsskolorna, måste överstyrelsen
konstatera, att driftskostnaderna för skolverkstäderna är betydande. Till
dessa måste läggas de stora engångskostnaderna i form av anskaffande av
erforderliga maskiner o. d.
överstyrelsen anser i likhet med motionärerna, att de inbyggda verkstadsskolorna
utgör ett viktigt och smidigt komplement till de fristående
yrkesskolorna. De har jämförelsevis lätt att erhålla produktiva arbetsuppgifter
och de är i varje fall ur samhällets synpunkt väsentligt billigare i
drift än de egentliga skolverkstäderna. Den decentralisering, som ett införande
i yrkesutbildningen av den inbyggda formen av verkstadsskolor
innebär, har emellertid även sina nackdelar, som det gäller att komma till
rätta med. Svårigheterna ökar att garantera yrkesutbildningens kvalitet
och mångsidighet. Den enda utvägen att bemästra de härmed sammanhängande
problemen är att till företagens förfogande ställa tillräcklig ut
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1961
bildningsexpertis, som samtidigt blir i tillfälle att övervaka utbildningen
i främst de hänseenden nyss nämnts.
Betydelsen av yrkesutbildningens kvalitet och mångsidighet har främst
under senare år på ett markant sätt observerats inom arbetsgivarnas organisationer.
För de enskilda företagarna spelar härvid de inom de olika branschorganisationerna
anställda konsulenterna en i många avseenden viktig roll.
Uppbyggnaden av en dylik konsulentorganisation på arbetsgivarsidan måste
anses vara en med hänsyn till utvecklingen fullt naturlig åtgärd. De ökade
anspråken på de anställdas yrkeskunnande skulle eljest icke ha blivit tillgodosedda.
Yrkesutbildningen inom de vanliga yrkesskolorna kan nämligen
aldrig gå längre än till att meddela en grundläggande allroundutbildning
på vilken sedan den för varje bransch och företag speciella, avslutande
yrkesutbildningen måste bygga. Även om företagen genom de inbyggda verkstadsskolorna
övertar en del av de vanliga yrkesskolornas roll i detta avseende,
gäller dock i allt väsentligt att företagens betydelsefullaste insatser
på yrkesutbildningens område numera, med den utbyggnad yrkesskolesystemet
i kommunernas regi erhållit, måste bli att ge den avslutande, på en
eller vissa yrkesspecialiteter inriktade utbildningen.
överstyrelsen har under senare år, då systemet med inbyggda verkstadsskolor
varit under uppbyggnad, undersökt möjligheterna att komplettera
den direkt under överstyrelsen sorterande övervakande och rådgivande verksamheten
med ett konsulentsystem efter de riktlinjer, som skisseras i motionerna.
Efter noggranna överväganden har överstyrelsen dock funnit, att
ett dylikt system icke är lämpligt. Konsulentorganisationen skulle icke få
den smidighet som motionärerna väntar sig; tillsynen skulle icke få den
önskvärda effektiviteten. En konsulent hos en branschorganisation har icke
samma obundna ställning som en tjänsteman anställd hos den centrala
statliga myndigheten. Man bör även ta hänsyn till att företagarna ingalunda
genomgående är organiserade eller anslutna till branschorganisationer, där
dylika konsulenter är eller kommer att bli anställda.
Samtidigt som överstyrelsen finner, att den icke kan ansluta sig till en
utvidgning av konsulentorganisationen enligt de riktlinjer motionärerna
föreslår, vill den understryka vikten av att samarbetet mellan överstyrelsen
och arbetsgivarnas organisationer i fråga om utbildningsfrågor på allt
sätt förstärkes. Det är härvid av vikt att samarbetet med arbetstagarnas
organisationer också upprätthålles, bland annat genom fortsatt och helst
utvidgat samarbete med det av arbetsgivareföreningen och landsorganisationen
gemensamt bildade arbetsmarknadens yrkesråd. överstyrelsen vill
tillägga, att en rationell form för ett vidgat samarbete mellan branschorganisationernas
konsulenter och överstyrelsen är, att dessa tidvis såsom experter
knytes till överstyrelsen för vissa bestämda arbetsuppgifter.
Det är riktigt som motionärerna konstaterar, att antalet för närvarande
verksamma konsulenter är otillräckligt. Det är överstyrelsens förhoppning,
att branschorganisationerna skall fortsätta att öka antalet yrkeskonsulenter.
Då övervakningen av utbildningen vid de inbyggda verkstadsskolorna i
fortsättningen liksom hittills bör ankomma på överstyrelsen och dessa skolor
för närvarande kraftigt expanderar, är det av vikt att överstyrelsens
tillgång till personal lämpad härför ökas. I detta sammanhang bör man icke
glömma, att den vid företagsskolorna bedrivna utbildningsverksamheten i
förevarande hänseende skapar i allt väsentligt likartade problem och att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1961
t
behovet av övervakande och rådgivande verksamhet i fråga om dessa är lika
stort som vid de inbyggda skolorna, överstyrelsen vill härvid hänvisa till de
vid årets riksdag väckta motionerna I: 413 och II: 478 om inrättande av
vissa tjänster för inspektions- och rådgivningsverksamhet vid inbyggda skolor
och företagsskolor, ävensom till överstyrelsens denna dag till statsutskottet
avgivna yttrande över dessa motioner.
I motionerna uttalas avslutningsvis, att i Holland gjorda erfarenheter av
branschkonsulenter är mycket goda. Den i detta land införda organisationen
skiljer sig dock i ett par väsentliga hänseenden från den av motionärerna
föreslagna ordningen för vårt lands vidkommande. Det förhåller
sig visserligen så, att man har ett relativt stort antal branschkonsulenter,
men dessa är icke anställda direkt hos vederbörande arbetsgivarorganisation
utan hos av arbetsgivare och arbetstagare bildade stiftelser. Detta torde
sammanhänga med att en direkt motsvarighet till den svenska överstyrelsen
för yrkesutbildning saknas i Holland.
Såsom framgår av det föregående ger förslaget om en med statsbidrag
utbyggd organisation med branschkonsulenter upphov till allehanda mer
eller mindre svårbedömbara frågor. Anledning föreligger till följd härav
att göra dessa till föremål för utredning, överstyrelsen får under åberopande
härav tillstyrka bifall till motionerna.
Statskontoret har avstyrkt bifall till motionerna och har framhållit, att
spörsmålet, huruvida och i vad mån tillsyns- och rådgivningsverksamheten
beträffande ifrågavarande skolor borde handhavas av överstyrelsen eller av
branschorganisationerna, enligt statskontorets uppfattning vore av beskaffenhet
afl böra övervägas av 1955 års utredning angående yrkesutbildningens
centrala ledning och viss lärarutbildning. Det syntes för övrigt kunna
ifrågasättas, om staten för utbildningsverksamheten vid de inbyggda skolorna
borde lämna statsbidrag till avlönande av personal, som vore anställd
hos i motionerna avsedda sammanslutningar.
Arbetsmarknadens yrkesråd ansluter sig i huvudsak till motionärernas
förslag och framhåller särskilt följande.
Under det sista decenniet har samhället avsatt betydande belopp för en
utbyggnad av yrkesskolväsendet inom sektorn industri och hantverk. Den
alldeles övervägande delen av dessa belopp har använts för inrättande och
drift av fristående centrala eller kommunala verkstadsskolor. Då av rent
tekniska skäl många yrkesarbetare, speciellt inom industrien, inte kan få sin
utbildning tillgodosedd via fristående yrkesskolor, förefaller det rimligt att
samhället genom andra åtgärder ökar förutsättningarna för en kvalitativ
yrkesutbildning inom sådana yrkesområden.
Det som därvid ter sig angeläget är tillgången till en pedagogisk service.
Av bl. a. det skälet, att yrkesutbildningen i vårt land grundas på avtal mellan
arbetsmarknadens parter, förefaller det riktigt att utbildningspersonal
för tillsyn och rådgivning av utbildningen i företagen knytes till branscherna
eller dessas samarbetsorgan.
Hur principerna för statsbidrag till en verksamhet enligt ovan skall utformas
behöver, som motionärerna också förutsatt, närmare utredas. Yrkes
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1961
rådet utgår från att rådet i samband med en sådan utredning beredes tillfälle
att låta sig representeras.
Utskottet delar i huvudsak motionärernas uppfattning om vikten av att
den ifrågavarande konsulentorganisationen utökas. Huruvida denna ökning
skall komma till stånd genom att konsulenttjänster inrättas vid den statliga
tillsynsmyndigheten eller genom att staten lämnar bidrag till avlönande
av yrkeskonsulenter, knutna till yrkesförbund eller branschorganisationer,
är spörsmål som i detta sammanhang synes böra bli föremål för närmare
utredning. Liksom statskontoret finner utskottet dessa frågor vara av beskaffenhet
att böra övervägas av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens
centrala ledning och viss lärarutbildning och utskottet förutsätter, att
de sakkunniga kommer att upptaga nämnda problem till bedömande och
omprövning. Utskottet finner därför icke skäl tillstyrka bifall till motionsyrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I: 19 och II: 30 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 november 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes
Andersson, Thun, Fritz Persson, Nils Theodor Larsson, Bertil Petersson,
Edström, Bengt Gustavsson, Lundström och Kaijser; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Almgren, Ståhl, Andreasson, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset,
fröken Karlsson, herrar Berg och Nelander.
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1961
611540
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.