Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för hemvärnsbefäl att i visst fall använda militär nedsåttningsbiljett.
1961-11-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:166, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för hemvärnsbefäl att i visst fall använda militär nedsåttningsbiljett.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1961
1
Nr 166
Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för hemvärnsbefäl
att i visst fall använda militär nedsåttningsbiljett.
(1 :a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Torsten Mattsson m. fl. (I: 16) och den andra inom andra kammaren av
herr Elmwall m. fl. (11:27), har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om vidtagande av sådana åtgärder att hemvärnsbefälet
medgives rätt att resa till och från sin huvudorganisations årsmöten
på s. k. militärbiljett, att kostnaderna härför må bestridas från hemvärnets
övningsanslag samt att det uppdrages åt militär myndighet att ombesörja
enligt i motionerna angiven erforderlig kontroll.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 27.
Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av chefen för armén, försvarets civilförvaltning och
järnvägsstyrelsen (bilagor A—C).
Utskottet vill erinra om att enligt hemvärnskungörelsen 1947: 673 hemvärnets
personal äger rätt att vid fullgörande av uppdrag i tjänsten åtnjuta
fria resor på statens bekostnad. Vad i de föreliggande motionerna åsyftas
är rätt för hemvärn sbefälet att på statsmedel resa till och från sin huvudorganisations
årsmöten.
Såsom av remissyttrandena framgår har hemvärnets riksförbund, till vilken
allt förordnat hemvärnsbefäl äger tillträde, karaktären av enskild sammanslutning
av samma natur som en förening eller personalorganisation.
Att medgiva resebidrag för deltagandet i en sådan organisations årsmöten
är ur principiell synpunkt icke tillrådligt. Härtill kommer, att ett bifall till
motionerna kan få prejudicerande verkningar. På här anförda skäl är utskottet
icke berett tillstyrka desamma.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 16 och 11:27 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 november 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
l Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 sanil. AV 166
2
Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1961
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson,
Thun, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,
Bertil Petersson, Lundström och Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Malmborg,
Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Ståhl,
Nilsson i Göingegården, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herrar
Larsson i Hedenäset, Carbell och Blomkvist.
Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1961
3
Till riksdagens statsutskott
Bilaga A
Rikshemvärnschefens yttrande bifogas.
Trots att ifrågavarande resor icke direkt anknyta till hemvärnets utbildning
och övningar vill chefen för armén icke motsätta sig i motionerna framlagda
förslag. Stockholm den 12 oktober 1961.
På uppdrag av chefen för armén
CARL KLINGENSTIERNA
Chef för sektion II
Åke Hultin
Ref: Kapten Thorstensson
Underbilaga
Hemvärnsbefälets riksförbunds årsmöten är som framhålles i motionen
av stor betydelse för att vidmakthålla ett gott förhållande mellan hemvärnet
och olika militära och civila, statliga liksom kommunala myndigheter
samt enskilda företag. Det är därför ur rikshemvärnschefens synpunkt
ett önskemål, att största möjliga antalet hemvärnsbefäl besöker årsmötena.
Kostnaderna för den enskilde blir emellertid avsevärda, om avståndet
är stort mellan bosättningsorten och platsen där årsmötet hålles. Av stort
värde vore därför, om hemvärnsbefälet vid resor till och från årsmötet finge
använda s. k. militärbiljett. Omkring 25 hemvärnsbefäl, bosatta på annan
ort än platsen för årsmötena, har de senaste åren besökt dessa. Medges fri
resa synes sannolikt att antalet fördubblas. Kostnaderna torde överslagsmässigt
kunna beräknas till omkring 8 000 kr. I händelse motionen bifalles
synes en uppräkning av anslaget för hemvärnets övningar med detta
belopp rimlig. I motionen omnämnd kontroll bör kunna utföras av försvarsområdesbefälhavarna.
Stockholm den 20 juni 1961.
På uppdrag av rikshemvärnschefen
K.-G. MAGNUSSON
Stabschef
Bilaga B
Till riksdagens statsutskott
Genom remiss 29 maj 1961 har Kungl. Maj :t anmodat försvarets civilförvaltning
att till Riksdagens statsutskott inkomma med utlåtande över de
likalydande motionerna nr 16 i första kammaren och nr 27 i andra kammaren
om rätt för hemvärnsbefäl att vid resor från och till Hemvärnsbefälets
riksförbunds årsmöten begagna s. k. militär tjänslebiljett.
4
Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1961
Med anledning härav får civilförvaltningen — som i ärendet införskaffat
yttranden från kungl. arméintendentnrförvaltningen, som i sin tur inhämtat
chefens för armén* och rikshemvärnschefens* synpunkter i ärendet —
med bifogande av remisshandlingen och sagda yttranden samt två särskilda
bestyrkta avskrifter* av såväl ettvart av yttrandena som detta utlåtande, anföra
följande.
Bestämmelser om användande av sådan militär tjänstebiljett, varom i de
förevarande motionerna är fråga, samt om de avgifter för dylik biljett försvaret
har att erlägga till kungl. järnvägsstyrelsen finnas meddelade i ett
mellan försvarets civilförvaltning, enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande, samt
järnvägsstyrelsen och Svenska järnvägsföreningen 20 maj 1960 ingånget
avtal, intaget i Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret, avd A s. 125 ff.
Enligt 1 § avtalet avse bestämmelserna sådana transporter på järnväg, som
utföras för under kungl. försvarsdepartementet hörande myndigheters räkning,
eller eljest betalas av medel under fjärde huvudtiteln eller för i Kungl.
Maj :ts kungörelse 11 december 1953 (SFS nr 737) angående frivillig försvarsverksamhet
angiven frivillig försvarsorganisations räkning. Vidare föreskrives
i 2 § avtalet, att till grund för beräkning av avgift för resa på
militär tjänstebiljett skall läggas i vederbörande järnvägars persontaxa angivna
ordinarie avgifter för enkel respektive tur- och returresa, tilläggsavgifter
för snälltåg, avgifter för sov- och sittplats samt inskrivningsavgifter
för cykel och resgods. Enligt samma paragraf är den rabatt på nyssnämnda
ordinarie avgifter, som försvarets myndigheter komma i åtnjutande av, bestämd
till 25 procent. Härav följer att i de fall, då enligt 1 § avtalet militär
tjänstebiljett må komma till användning, försvarets kostnader för transporterna
utgöra 75 procent av sagda ordinarie avgifter.
Ett genomförande av motionärernas förevarande förslag skulle innebära
en utvidgning av kretsen av de personer, som — enligt förenämnda avtal —
äga att färdas på järnväg med anlitande av militär tjänstebiljett, med härav
följande kostnader för försvaret och sålunda belastning av anslag under
IV huvudtiteln. Av rikshemvärnschefens här bifogade yttrande framgår,
att kostnaderna — överslagsmässigt beräknade — skulle komma att belöpa
sig till ett belopp av 8 000 kronor per år.
Sagda kostnader kunna i och för sig synas tämligen obetydliga, särskilt
som motsvarande belopp skulle komma att tillgodoföras statens järnvägar.
Hemvärnsbefälets riksförbund utgör såsom framgår av motionerna en
organisation, till vilken allt förordnat hemvärnsbefäl äger tillträde. Förbundet
har sålunda karaktären av en enskild sammanslutning av samma natur
som en förening eller personalorganisation. Att medgiva medlemmarna i en
dylik sammanslutning en särskild förmån av fria resor måste självfallet
stöta på principiella betänkligheter. Framhållas må att genom olika bestämmelser
i hemvärn skungörelsen 1947:673 redan sörjts för att hemvärnets
personal vid utövande av sina uppgifter kommer i åtnjutande av fria resor
på statens bekostnad. Att staten därjämte skulle bekosta resor för medlemmar
i en på frivillig medlemskap baserad särskild sammanslutning, skulle
även på sätt kungl. arméintendentnrförvaltningen i sitt yttrande framhållit
kunna få prejudicerande verkningar. Civilförvaltningen kan därför för sin
del icke förorda ett bifall till motionerna.
I ärendets handläggning ha deltagit undertecknade Lundberg och kamreraren
Lindstedt, den sistnämnde föredragande, samt tf. byråcheferna Nilsell
och Stenborg. Stockholm den 24 oktober 1961.
G. Lindstedt
* Ej här medtagna.
RAGNAR LUNDBERG
K. Pieschewski
Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1961
5
Underbilaga
VPM
Motion om rätt för hemvärnsbefälets riksförbunds medlemmar att i vissa
fall få använda militärbiljett vid resor på statens järnvägar
I princip bör resebidrag för deltagande i en personalorganisations årsmöte
icke bestridas av statsmedel, även om som här är fråga, den kontakt,
som vid årsmötet erhålles mellan hemvärnsbefälets riksförbunds medlemmar
och representanter ur hemvärnsstaben, kan vara värdefull ur försvarets
synpunkt. Hemvärnets övningsanslag har i de senaste årens anslagsäskande
måst beskäras i förhållande till de i och för sig högst berättigade anslagsäskanden,
som ingivits av rikshemvärnschefen. Om en uppräkning av hemvärnets
övningsanslag skall komma ifråga, synes därför angelägnare önskemål,
än de som här framförts, böra givas företräde.
De fördelar ur utbildningssynpunkt, som enligt rikshemvärnschefens yttrande
skulle vara förenade med ett bifall till framställningen, synas dock
förvaltningen så beaktansvärda, att man borde överväga andra möjligheter
att genom ett särskilt anslag till rikshemvärnschefen eller från exempelvis
reseanslaget kunna bereda ifrågavarande hemvärnsbefäl fria resor till
sagda årsmöte.
Slutligen må framhållas att ett bifall till motionen kan få prejudicerande
betydelse därigenom att andra föreningar inom det frivilliga försvaret, som
ej på samma fasta sätt äro knutna till armén som hemvärnet, kunna komma
att ställa krav på liknande förmåner. Stockholm den 13 oktober 1961.
Enligt arméintendenturförvaltningens beslut
F. HEROLF
Yngve Åberg
Bilaga C
Till riksdagens statsutskott
Järnvägsstyrelsen med utlåtande över motioner av herrar Torsten Mattsson
och Elmwall m. fl. angående rätt för hemvärnsbefälet att använda s. k.
militärbiljetter vid vissa resor på statens järnvägar.
Genom remiss den 29 maj 1961 har Kungl. Maj:t anmodat järnvägsstyrelsen
att avge utlåtande över av herrar Torsten Mattsson och Elmwall in. fl.
väckta motioner (nr I: 16 resp. II: 27) om rätt för hemvärnsbefälet att vid
vissa resor med järnväg använda s. k. militärbiljetter. Till åtlydnad härav
får styrelsen anföra följande.
De militära tjänstebiljetterna — som motionärerna synes åsyfta — användas
som färdbevis vid sådana resor, som falla under ett mellan järnvägarna
och försvarets civilförvaltning den 20 maj 1960 träffat avtal, d. v. s. då antingen
resekostnaden bestrides av medel under fjärde huvudtiteln eller då
transporterna utföras för i den s. k. frivilligkungörelsen (SFS 737/1953)
upptagen frivillig försvarsorganisations räkning.
Eu förutsättning för att militära tjänstebiljetter skall få användas för i
motionerna berörda resor är således, att något av ovanstående två villkor
6
Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1961
uppfylles. Så sker om den del av motionärernas framställning vinner riksdagens
bifall, som avser de aktuella resekostnadernas bestridande ur hemvärnets
övningsanslag, i vilket fall förenämnda avtal således träder i tilllämpning
och militära tjänstebilj etter får användas. Under dessa förutsättningar
har järnvägsstyrelsen intet att erinra mot att de föreslagna åtgärderna
genomföras. Kontrollen över att utfärdade föreskrifter följas bör i så
fall åvila försvarets civilförvaltning.
Remisshandlingarna jämte en avskrift* av det ovan nämnda avtalet bifogas.
I handläggningen av detta ärende hava deltagit överdirektören och souschefen
Oredsson, byråcheferna Ekelund (föredragande) och Lodin. Stockholm
den 7 juli 1961.
EDV. OREDSSON
Anders Ekelund
* Ej här bilagd.
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
611195
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.