Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsanslag till flyttningsersättning åt folkoch småskollärare m. fl.
1961-11-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:173, Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsanslag till flyttningsersättning åt folkoch småskollärare m. fl.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1961
3
Nr 173
Utlåtande i anledning av väckta motioner om statsanslag till flyttningsersättning
åt folk- och småskollärare m. fl.
(5:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Eric Carlsson m. fl. (I: 201) och den andra inom andra kammaren av
herr Boo m. fl. (II: 296), har hemställts, att riksdagen måtte medge, att av
länsskolnämnd beslutad flyttningsersättning till folk- och småskollärare samt
övningslärare inom den egentliga folkskolan, inklusive försöksskolans lågoch
mellanstadier, må ersättas med statsmedel samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta förslag till medelsanvisning för ändamålet.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen I: 201.
Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtanden avgivits av statskontoret och skolöverstyrelsen,
varjämte svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund
beretts tillfälle att yttra sig över motionerna.
Statskontoret har anfört följande.
Till sina kostnader för driften av obligatoriska skolor erhålla kommunerna
— förutom i särskild ordning utgående driftbidrag till skolskjutsar,
inackordering in. in. — statsbidrag enligt kungörelsen 1958: 665 i form av
allmänt driftbidrag och särskilda bidrag till försöksskolor. En bestämmelse
innebärande att i motionerna avsedda flyttningsersättningar skola gäldas
av statsmedel, skulle stå i strid med grundsatsen att statens ekonomiska
medverkan för täckande av kostnaderna för obligatoriska skolor lämnas i
form av statligt bidrag. Ett införande av särskilt bidrag till flyttningskostnader
skulle i sin tur innebära ett frångående av de riktlinjer för en förenklad
statsbidragsgivning, som statsmakterna uppdrogo vid 1957 års riksdag
och som ligga till grund för föreskrifterna i nyssnämnda kungörelse. I
detta sammanhang må för övrigt framhållas, att det enligt kungörelsen utgående
allmänna driftbidraget för högre kommunala skolor får anses inrymma
bidrag till flyttningsersättningar.
Jämlikt 13 § nämnda kungörelse utgår det allmänna driftbidraget för
obligatoriska skolor med det för det obligatoriska skolväsendet i kommunen
beräknade bidragsunderlaget minskat med eu kommunandel. Vid den tidpunkt,
då storleken av denna andel bestämdes, hade kommunerna icke att
utge flyttningsersättning till nu ifrågavarande lärare. De utgifter, som kommunerna
numera kunna få vidkännas för dylika ersättningar, torde emellertid
utgöra en så ringa del av kommunernas driftkostnader för de obliga
|f
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 171—175
4
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1061
toriska skolorna att anledning icke förefinnes att enkom på grund härav
minska kommunandelen. Därest i en framtid ändring av nämnda andel skulle
bli aktuell, synes dock en närmare undersökning böra göras rörande storleken
av kommunernas kostnader för nu ifrågavarande ändamål. Samtidigt
eller i annat sammanhang torde böra övervägas, huruvida den föreskrift —
härrörande från år 1936 (prop. 1935: 174) — bör avskaffas, vilken innebär
att lärare som tvångsförflyttas får kostnaderna täckta av statsmedel.
På grund av det anförda avstyrker statskontoret bifall till förevarande
motioner.
Skolöverstyrelsen har anfört följande.
Överstyrelsen anser i princip motiverat, att kostnader för flyttningsersättningar
åt folk- och småskollärare bestrides av statsmedel. Överstyrelsen vill
erinra om att ersättning för sjukvårdskostnader åt ifrågavarande lärare helt
utgår av statsmedel (jfr KK 1955:665). Överstyrelsen delar dock icke motionärernas
uppfattning, att ett särskilt statsanslag bör anvisas för ändamålet.
Med hänsyn till numera gällande principer för bidragsgivningen bör
kompensationen ske genom justering av de i kungörelsen 1958: 665 upptagna
kommunandelarna. Fråga torde här emellertid vara om mycket små
kompensationsbelopp. Med hänsyn härtill torde en dylik justering tills vidare
lämpligen böra anstå och vidtagas först i samband med i annat sammanhang
aktualiserad, mer betydande ändring av kommunandelarna.
Styrelsen för svenska stadsförbundet har anfört följande.
Sedan den 1 juli 1960 är rektorer och lärare vid det obligatoriska skolväsendet,
på vilka avlöningsreglementet för folkskolan är tillämpligt, tillerkända
samma rätt till ersättning för flyttningskostnad som tidigare tillkommit
befattningshavare underkastade statens allmänna avlöningsreglemente.
Beslut om flyttningsersättning fattas av vederbörande länsskolnämnd, men
flyttningskostnadsersättningen skall — utom i fråga om lärare på försöksskolans
högstadium — helt bestridas av kommunen.
Enligt styrelsens mening bör emellertid även för lärare på låg- och mellanstadierna
flyttningskostnaderna ersättas av statsmedel. Detta synes vara i
konsekvens med det faktum, att tillsättningen av dessa lärare numera ligger
i händerna på ett statligt organ, länsskolnämnden. Något tillkrånglat
administrativt förfarande behöver kostnadernas bestridande av statsmedel
icke innebära. Tvärtom synes det snarast medföra en viss förenkling om
den kommunala skolstyrelsen över huvud taget ej behöver inkopplas utan ersättningsärendet
helt kan handläggas på det statligt-regionala planet: länsskolnämnden
beslutar, varefter länsstyrelsen utanordnar beloppet. Genom
ett sådant förfarande behöver inte något nytt statsbidrag komma i fråga,
inte heller något nytt statsanslag över huvud taget, eftersom en delpost för
flyttningsersättningar, bland annat åt lärare på högstadiet, redan finns upptagen
i statens budget.
Styrelsen vill således yrka bifall till vad motionärerna hemställt.
Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har anfört följande.
Styrelsen vill instämma i vad motionärerna anfört och anser vidare, att
kostnaderna för denna avlöningsförmån — liksom för övriga avlöningsförmåner
till lärarkåren — principiellt bör bäras av staten. Styrelsen tillstyrker
därför motionerna.
Utskottet. I de föreliggande motionerna har hemställts att riksdagen måtte
medge, att av länsskolnämnd beslutad flyttningsersättning till folk- och
Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1961
5
småskollärare samt övningslärare inom den egentliga folkskolan, inklusive
försöksskolans låg- och mellanstadier, må ersättas med statsmedel. Vid bifall
till detta förslag har motionärerna förutsatt utarbetande av förslag till
medelsanvisning för ändamålet.
Utskottet vill inte bestrida, att det ur kommunernas synpunkt måste te
sig otillfredsställande att — medan flyttningsersättning till lärare på försöksskolans
högstadium liksom vid fall av lärares tvångsförflyttning till
annan kommun gäldas av statsmedel — kostnaden för flyttningsersättning
till i motionerna avsedda lärare i samband med befordran stannar på kommunerna.
Utskottet finner därför motionsyrkandet i och för sig befogat.
Emellertid torde — enligt vad utskottet erfarit -—- i samband med stundande
överväganden rörande skolväsendets organisation förhandlingar komma att
upptas med de olika kommunförbunden. Det synes utskottet naturligt, att
den nu väckta frågan bringas under diskussion i nämnda sammanhang. Vid
sådant förhållande synes det inte påkallat att nu tillstyrka beslut från riksdagens
sida i enlighet med motionsyrkandet. Utskottet finner sig emellex-- tid böra föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad
utskottet här anfört.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 201 och
II: 296, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.
Stockholm den 21 november 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 175.
Reservation
av herr Eric Carlsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.