Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående fördelningen av statsanslagen till forskningsbiblioteken.

1961-11-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:178, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående fördelningen av statsanslagen till forskningsbiblioteken.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178 år 1961

5

Nr 178

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående fördelningen

av statsanslagen till forskningsbiblioteken.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Hedblom och Edström (I: 123) och den andra inom andra kammaren

av herrar Keijer och Hamrin i Jönköping (II: 160), har hemställts, att

riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en utredning

i syfte att åstadkomma en väl avvägd anslagsfördelning till forskningsbiblioteken

i allmänhet och de vetenskapliga specialbiblioteken i synnerhet.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 123.

Statsutskottet har berett Sveriges vetenskapliga specialbiblioteks förening,

Svenska bibliotekariesamfundet och Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd

tillfälle att inkomma med yttranden över de väckta motionerna.

Sveriges vetenskapliga specialbiblioteks förening har anfört följande.

Föreningen instämmer i syftet med denna motion. Problemställningarna

är väl kända, och föreningen anser åtgärder vara synnerligen nödvändiga.

Då situationen är kritisk, bör Kungl. Maj :t, utan att avvakta resultatet av

utredningar, redan nu vid budgetbehandlingen tillgodose specialbibliotekens

behov av framför allt personal och tillmötesgå de förslag, som framställas

av underordnade myndigheter.

Föreningen finner det även i högsta grad önskvärt, att ett råd eller en

delegation, som kan avge yttranden i frågor, som rör såväl universal- som

specialbiblioteken, tillsättes samt att i samma råd ingår flera representanter

för specialbiblioteken. Härigenom skulle även olägenheten med att specialbiblioteken

sorterar under olika departement undanröjas, och en likformig

behandling kunna genomföras.

Svenska bibliotekariesamfundet har anfört bland annat följande.

Svenska bibliotekariesamfundet ber till alla delar få vitsorda de utomordentligt

stora behov, som f. n. föreligga för de vetenskapliga biblioteken.

Dessa behov måste tillgodoses, om landets forskning och högre undervisning

skall kunna fullgöra sina uppgifter under rimliga betingelser. Samfundet

får också understryka vikten av att en eventuell utredning icke fördröjer

den mest trängande personalökning, av vilken såväl specialbiblioteken

som de vetenskapliga allmänbiblioteken äro i behov.

Vad angår den utredning, om vilken motionärerna hemställa, ber samfundet

få som sin mening framhålla dels att den synes väl motiverad, dels att

den måste företagas genom ett mångsidigt sammansatt organ. Den lämpligaste

åtgärden synes samfundet vara, att statsmakterna utan dröjsmål till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 178 år 1961

sätta det redan länge påyrkade chefsrådet. Detta torde med fördel kunna

utföra den föreslagna utredningen, därest den synes statsmakterna befogad.

Det kan fortsättningsvis tjäna som ett samordnande och initiativtagande

organ och som en central remissinstans i frågor rörande de vetenskapliga

biblioteken. Samfundet ansluter sig i allt väsentligt till de synpunkter vilka

— såsom ovan antytts — framförts av 1945 års universitetsberedning i dess

tredje betänkande (SOU 1947:75, s. 72 ff.). Det här framlagda förslaget

tillstyrktes, såvitt samfundet har sig bekant, redan år 1948 av samtliga (eller

i varje fall flertalet) remissinstanser. Dock torde enligt samfundets mening

i det föreslagna chefsrådet böra ingå tre representanter för de vetenskapliga

specialbiblioteken (universitetsberedningen föreslog endast en).

Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd har i sitt yttrande anfört följande.

Motionens inledande avsnitt berör en fråga av central betydelse för forskningsbiblioteken,

nämligen den totala anslagsramens storlek samt avvägningen

av de särskilda bibliotekens anslag sinsemellan. Nämnden delar de

allmänna synpunkter, som motionärerna anför till stöd för införande av en

mera rationell ordning än den hittillsvarande i dessa avseenden. Då motionärerna

diskuterar frågan, huruvida en liknande automatik bör eftersträvas

för beräkningen av anslagen till biblioteken som den som nu gäller beträffande

utökningen av antalet akademiska lärartjänster, anser sig nämnden

dock samtidigt böra erinra om att ett stort antal av våra forskningsbibliotek

icke lyckats gentemot de anslagsbeviljande instanserna vinna gehör ens

för en sådan automatik, som innebär att bokinköpsanslaget kompenseras

för de senaste årens prisstegringar resp. verkningarna av den statliga omsättningsskatten.

Den av motionärerna avslutningsvis påtalade frånvaron av en central,

statlig instans för handläggning av vissa för landets forskningsbibliotek gemensamma

frågor framstår sedan länge som en påtaglig brist i vår biblioteksorganisation.

Motionärerna erinrar om att redan 1945 års universitetsutredning

väckte förslag om ett chefsråd för de vetenskapliga biblioteken.

Sedan dess har utvecklingen inom biblioteksväsendet gått mot en allt större

integrering, varigenom behovet av ett dylikt centralt organ alltmera accentuerats.

Bildandet av Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd 1949 bör ses

som ett försök att för stockholmsområdets del skapa en instans med uppgifter

delvis sammanfallande med dem som motionärerna avser skola fyllas

av chefsrådet. Nämndens verksamhet under den gångna tolvårsperioden torde

ha bidragit till att dokumentera behovet av en landsomfattande instans

av antytt slag. Som ett exempel på denna nämndens verksamhet kan nämnas

den sedan år 1953 på dess initiativ och delvis med stöd av fondmedel

bedrivna bilservicen för lån mellan de skilda biblioteken inom Stockholm,

genom vilken forskningsbibliotekens litteraturservice kunnat ytterligare rationaliseras

och effektiviseras.

Sammanfattningsvis önskar nämnden framhålla, att det synes angeläget,

att den av motionärerna förordade utredningen koncentrerar sitt arbete till

frågan om ett chefsråd för de vetenskapliga biblioteken och ej sammankopplar

denna fråga med andra biblioteksproblem, hur aktuella dessa än

kan synas vara.

Utskottet delar motionärernas synpunkter rörande vikten av att forskningsbiblioteken

upprustas, så att de kan fullgöra sin serviceuppgift på ett

tillfredsställande sätt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178 år 1961

7

Som ett led i denna upprustning har i motionerna framförts förslag om

en utredning i syfte att fastställa olika normer för bedömningen av anslagsbehovet

hos de olika biblioteken och anpassa anslagen till dem efter dessa

normer. Samtidigt föreslås inrättandet av ett permanent samarbetsorgan,

ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd.

Utskottet, som redan år 1956 (utlåtande nr 50, s. 10) uttalade sig för ett

samarbetsorgan för de vetenskapliga biblioteken, finner i nuvarande situation

behovet av ett sådant vara ännu mera påtagligt. Ett chefsråd skulle —

såsom också svenska bibliotekariesamfundet framhållit — med fördel kunna

verkställa den i motionen föreslagna utredningen.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t prövar möjligheten av att inrätta

ett chefsråd för de vetenskapliga biblioteken och för riksdagen framlägger

det förslag, vartill prövningen kan föranleda. Utskottet förordar tillika, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet sålunda

anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 123 och

II: 160, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 28 november 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Thun,

Per Jacobsson, Fritz Persson, Ragnar Bergh, Nils Theodor Larsson, Mårtensson,

Bengt Gustavsson, Herbert Larsson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Almgren, Nilsson i Göingegården, Andreasson, fröken Elmén,

fröken Olsson, herrar Arvidson, Lassinantti, Larsson i Hedenäset, Johansson

i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Löfroth och Nelander.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611276

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:385 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående fördelningen av statsanslagen till forskningsbiblioteken. a1 i texten