Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbildningen av samhällsplanerare.

1961-12-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:183, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbildningen av samhällsplanerare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961

1

Nr 183

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbildningen

av samhällsplanerare.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Hamrin-Thorell m. fl. (I: 203) och den andra inom andra kammaren av fröken

Elmén m. fl. (II: 304), har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om utredning beträffande utbildning för arkitekter och

andra samhällsplanerare vad det gäller såväl grundutbildning som fortbildning.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 304.

I propositionen 1960: 119 förordade chefen för ecklesiastikdepartementet,

att en kommitté skulle tillkallas med uppgift att successivt framlägga förslag

om differentiering av studiegången vid de båda filosofiska fakulteterna,

varvid det enligt departementschefen troligen komme att bli aktuellt att

pröva frågan om olika former för blandad humanistisk och naturvetenskaplig

utbildning samt även för blandad filosofisk och annan utbildning. I samband

härmed ansåg departementschefen, att anledning förelåg att överväga

om utbildningen rörande samhällsplaneringens metodik och problem borde

prövas av nämnda kommitté eller om detta borde ske i annan ordning.

I motionerna I: 656 och II: 817 vid 1960 års riksdag hade hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av frågan

om inrättande av en professur i omförmälda ämnesområde och en särskild

akademisk utbildningslinje för samhällsplanerare.

Särskilda utskottet anförde i denna fråga (uti. 1960: 1), att utskottet med

hänsyn till behovet av att tillskapa möjligheter för humanistiskt och naturvetenskapligt

skolad arbetskraft att erhålla sysselsättning utanför lärarbanan

ansåg det synnerligen angeläget, att den av departementschefen föreslagna

utredningen komme till stånd. Utskottet, som icke var berett att tillstyrka

bifall till det i motionerna I: 656 och II: 817 gjorda yrkandet, förutsatte

emellertid att de i motionerna berörda frågorna skulle komma att upptagas

till bedömande av nämnda kommitté eller till omprövning i annat

lämpligt sammanhang.

Bilxang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 183

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961

Den 3 juni 1960 tillkallades sakkunniga för att verkställa utredning och

avgiva förslag angående anordnande av nya former för utbildning helt eller

delvis inom filosofisk fakultet (KNUFF). Enligt direktiven borde utredningsarbetet

bland annat innefatta en undersökning av förutsättningarna

för att kombinera humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig utbildning

liksom också filosofisk och viss teknisk utbildning. Vidare borde de

sakkunniga ta upp till prövning spörsmålet om samhällsplanerarutbildning.

över motionerna 1:203 och 11:304 har statsutskottet i vederbörlig ordning

inhämtat yttranden från överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

statens råd för byggnadsforskning, statens råd för samhällsforskning, kanslern

för rikets universitet och akademien för de fria konsterna.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har i sitt yttrande bland annat

anfört följande.

Behovet av en förstärkning av arkitektutbildningen i syfte att göra de

studerande bättre skickade att efter avgångsexamen handlägga ifrågavarande

planeringsuppgifter har sedan länge uppmärksammats vid de tekniska

högskolorna. Den förbättring av arkitektutbildningen, som av denna

anledning påbörjats vid högskolorna och alltjämt pågår, har till syfte bland

annat att öka de studerandes insikter på de för samhällsplaneringen väsentliga

humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena och synes således

ligga helt i linje med de i motionerna framlagda synpunkterna. För att

ifrågavarande del av undervisningen skall kunna erhålla en tillfredsställande

omfattning erfordras emellertid en ytterligare förstärkning av arkitekturavdelningarnas

lärarkrafter.

Från såväl tekniska högskolan i Stockholm som Chalmers tekniska högskola

har påpekats, att med bibehållande av den nuvarande studietiden på

fyra år och med tyngdpunkten i arkitektutbildningen alltjämt lagd på planeringen

och formgivningen av byggnader föreligga vissa svårigheter att i

större utsträckning öka den nuvarande undervisningen under högskoletiden

i de samhällsplaneringen berörande humanistiska och samhällsvetenskapliga

ämnena. Av denna anledning torde fortbildningskurser för dem, som

efter avlagd avgångsexamen ägna sig åt samhällsplanering, bli av stor betydelse.

Sådana kurser förekomma redan nu vid tekniska högskolan i Stockholm.

Enligt vad överstyrelsen under hand inhämtat har det till byggnadsstyrelsen

knutna rådet för översiktlig planläggning under föregående

år påbörjat en utredning, som avser att klarlägga behovet och utformningen

av vidareutbildningen för samhällsplanerare.

Sammanfattningsvis har överstyrelsen framhållit, att de med olika former

av samhällsplanerarutbildning förenade spörsmålen redan är föremål

för utredning och att de synpunkter som framförts i de ifrågavarande motionerna

därvid torde komma att uppmärksammas. Något behov av ytterligare

utredning inom förevarande område syntes därför enligt överstyrelsens

åsikt för närvarande ej föreligga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961

3

Statens råd för byggnadsforskning har bland annat anfört följande.

Samhällsplanering har dels en abstrakt, dels en konkret betydelse. Utbildningen

av samhällsplanerare för konkret planering har hittills i vissa

avseenden varit otillfredsställande, framför allt i fråga om översiktsplanering.

En viss omläggning av kurserna har diskuterats bl. a. i samband med

utarbetandet av kursplaner för planerad teknisk högskola i Lund. Vissa

utbildningsalternativ är för närvarande under utredning.

En prognos där den framtida arbetsvolymen inom samhällsplaneringen

samt behovet av planerare inom olika arbetsmoment uppskattas är önskvärd.

Det framtida samhället kommer sannolikt att ställa högre krav på utbildning

inom olika områden. En förlängning av grundutbildningen vid de tekniska

högskolorna kan därvid bli alltmer aktuell.

En utbyggnad av den högre undervisningen i ämnet stadsbyggnad är

angelägen.

En utbildning vid särskild samhällsplaneringslinje kan ur vissa synpunkter

vara fördelaktig.

Samhällsplaneringens problem studeras från olika utgångspunkter vid

olika läroanstalter. Rådet anser att ett utökat samarbete i syfte att skaffa

ett ökat underlag av forskare och i fältet verksamma planerare med insikter

i den konkreta planeringens metodik är önskvärt.

Inom rådets verksamhet ingår att följa behovet av samhällsplaneringsforskning

och därvid också ägna uppmärksamhet åt utbildningsfrågor. Rådet

anser dock att resultatet av redan igångsatta utredningar bör avvaktas

innan ytterligare utredningar i dessa frågor påbörjas.

Kanslern för rikets universitet erinrar i sitt yttrande därom, att akademien

för de fria konsterna gjort underdånig framställning om anordnande

vid konsthögskolan av viss fortbildning, i främsta rummet för arkitekter

samt om inrättande därstädes av en professur i stadsbyggnadskonst. Akademien

hade tänkt sig att sedan professuren kommit till stånd och tillsatts

samt erfarenhet av den första tidens verksamhet vunnits skulle de frågor

som sammanhängde med en eventuell utbyggnad av professuren och motsvarande

ökning av forsknings- och utbildningsresurserna vid de samhällsvetenskapliga

institutionerna vid andra lärosäten jämte därtill hörande

samordningsfrågor göras till föremål för ytterligare utredning.

I sitt utlåtande över ifrågavarande framställning anförde kanslern bland

annat följande.

Akademiens för de fria konsterna föreliggande framställning berör problem,

som enligt min mening icke lämpligen kunna upptagas till prövning

och avgörande isolerade från övriga med samhällsplanerarutbildningen sammanhängande

spörsmål. De frågekomplex, som aktualiserats beträffande

denna utbildning och delvis redan äro föremål för utredning, synas mig böra

i största möjliga utsträckning upptagas till övervägande i ett sammanhang.

Med hänsyn till vad särskilda utskottet vid 1960 års riksdag uttalat och på

grund av de för kommittén för nya utbildningslinjer vid de filosofiska fakulteterna

givna direktiven torde det ligga närmast till hands, att till denna

kommittés prövning jämväl hänskjuta konstakademiens ovannämnda framställning.

Jag får därför förorda att förevarande ärende måtte överlämnas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961

till kommittén för att tagas i övervägande vid fullgörande av det kommittén

givna uppdraget. Jag vill dock härvid ifrågasätta huruvida icke kommittén

vid sådant förhållande lämpligen borde förstärkas med expertis på

det arkitektoniska området.

Från de synpunkter kanslern har att företräda finner kanslern med hänsyn

till föreliggande förhållanden anledning saknas för riksdagen att i enlighet

med vad i motionerna I: 203 och II: 304 föreslagits anhålla om utredning

rörande berörda frågor.

Akademien för de fria konsterna har i huvudsak anfört följande.

De i detta sammanhang aktuella frågorna angående organisationen av samarbetet

mellan olika ämnesområden samt gränsdragningen mellan grundutbildning

och efterutbildning är av komplicerad art, motsvarande den komplexitet

som med tiden kommit att karaktärisera samhällsbyggandet som

fackområde. Enligt akademiens mening talar därför starka skäl för en allsidig

och klargörande utredning av dessa problem. För egen del vill akademien

hänvisa till den utredning med förslag till anordnande av en professur

i stadsbyggnadskonst vid konsthögskolan, som akademien framlagt i skrivelser

den 2 oktober och 10 november 1959 och där icke bara de arkitektutbildningen

näraliggande behoven belysts utan även samarbetsfrågor över

hela det rikt nyanserade arbetsfält, som samhällsbyggandet utgör, översiktligt

berörts.

I nära anknytning till de av akademien upptagna frågorna har förslag

framförts från åtskilliga håll, som bör bli beaktade vid en kommande utredning.

Vid en sådan är det emellertid av vikt, att dess i detta sammanhang

betydelsefulla syfte — utbildning av samhällsplanerare — icke bortskymmes

av andra, universitetsutbildningen i allmänhet berörande aspekter.

Akademien anser, att arkitekterna bör få en efter vissa års praktik insatt

efterutbildning.

Vid konsthögskolans arkitekturskola äger redan nu en sådan efterutbildning

av arkitekter rum, varvid även undervisning i stadsbyggnadskonst

lämnas som ett i och för sig nödvändigt led i huvudämnet arkitektur och

i nära samarbete även med ämnena arkitekturhistoria och trädgårdskonst.

Högskolans resurser är emellertid otillräckliga med hänsyn till stadsbyggnadsämnets

betydelse, det särskilda, starkt dokumenterade behovet

av efterutbildning i just detta ämne och den väntade ökningen av elevkadrarna

med anledning av nu genomförd fördubbling av utbildningskapaciteten

vid de tekniska högskolorna. Genom tillkomsten av ännu en teknisk

högskola i Lund framhäves ytterligare behovet av ökade resurser vid en

för landet gemensam institution för efterutbildning av arkitekter.

Akademien vill vidare framhålla, att de fria studieformer, som är naturliga

vid en skola som konsthögskolan, särskilt väl lämpar sig för det vidgade

samarbete över grundutbildningens snävare fackgränser, som motionärerna

efterlyser. För att dessa möjligheter rätt skall kunna utnyttjas fordras

emellertid tillgång på licentiandstipendier, som kan medge fördjupade studier

och bearbetning av forskningsområden, av betydelse för en aktiverad

och bättre samordnad samhällsplanering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961

5

Sammanfattningsvis vill akademien varmt tillstyrka den av motionärerna

föreslagna utredningen; den bör enligt akademiens mening till sitt ändamål

klart avgränsas till utbildning och forskning inom samhällsbyggandets

område och komma till stånd utan hinder av andra, universitetsutbildningen

i allmänhet berörande utredningar. Akademien vill emellertid med hänvisning

till bl. a. vad ovan sagts framhålla nödvändigheten av att i varje fall

ökade resurser för stadsbyggnadsundervisningen vid konsthögskolan snarast

kommer till stånd. Det bör bl. a. ankomma på utredningen att ta ställning

till i vilken utsträckning dessa resurser bör utnyttjas i ett större sammanhang.

Utskottet. De i motionerna I: 203 och II: 304 berörda frågorna äro av stor

samhällelig betydelse och avse problemkomplex av komplicerad och svårbedömd

art.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår och av remissyttrandena

inhämtas äro de med olika former av samhällsplanerarutbildning förenade

spörsmålen för närvarande föremål för utredningar eller äro avsedda att

ytterligare utredas. Akademien för de fria konsterna har framhållit, att

de i detta sammanhang aktuella frågorna angående organisationen av samarbetet

mellan skilda ämnesområden samt gränsdragningen mellan grundutbildning

och efterutbildning äro av komplicerad natur, varför en allsidig

och klargörande utredning av dessa problem borde komma till stånd.

Kanslern för rikets universitet har i anledning av akademiens framställning

om inrättande vid konsthögskolan av en professur i stadsbyggnadskonst

och anordnande därstädes av viss fortbildning, främst för arkitekter,

icke funnit lämpligt att dessa frågor upptoges till prövning och avgörande

isolerade från övriga med sainhällsplanerarutbildningen sammanhängande

spörsmål. Kanslern har för sin del funnit det ligga närmast till hands att

ifrågavarande framställning skulle hänskjutas till prövning av kommittén

för nya utbildningslinjer vid de filosofiska fakulteterna, som enligt givna

direktiv hade att upptaga sainhällsplanerarutbildningen till närmare utredning.

Då såsom ovan nämnts ifrågavarande utbildningsspörsmål redan äro

föremål för utredningar eller överväganden i olika sammanhang saknas

enligt utskottets mening anledning för riksdagen att på sätt i de föreliggande

motionerna I: 203 och II: 304 påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om särskild utredning i ärendet. Däremot finner utskottet starka skäl tala

för att de problemkomplex, som aktualiserats beträffande samhällsplanerarutbildningen

och övriga i samband därmed stående frågor, komma att

upptagas till prövning i ett vidare sammanhang. Kungl. Maj :ts uppmärksamhet

har fästs på önskvärdheten härav, och utskottet förutsätter att

Kungl. Maj :t överväger vilka åtgärder, som böra vidtagas i syfte att på

lämpligt sätt uppnå den samordning av utredningsfrågorna som kan befinnas

påkallad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 183 år 1961

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 203 och II: 304 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 december 1961

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel

Johannes Andersson, Thun, Per Jacobsson, Ragnar Bergh, Rikard Svensson,

Söderberg, Nils Theodor Larsson och Bertil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i

Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, fröken Olsson, herr

Johansson i Norrköping, fröken Karlsson, herrar Fagerlund, Löfroth och

Bohman.

Reservation

av fröken Elmén.

IUUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 61

108469

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.