Utlåtande i anledning av väckt motion om anordnande av hälsoundersökningar, m. m.
1961-12-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:187, Utlåtande i anledning av väckt motion om anordnande av hälsoundersökningar, m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
9
Nr 187
Utlåtande i anledning av väckt motion om anordnande av hälsoundersökningar,
m. m.
(3:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion (II: 12)
har hemställts, att riksdagen måtte dels besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om förslag till anordnande av hälsoundersökningar inom
ett antal försöksdistrikt och grupper i olika delar av landet, dels ock uttala
sig för att den ifrågasatta förändringen av huvudmannaskapet för
mentalsjukvården och den öppna sjukvården underlättas genom att staten
påtar sig kostnaden för denna vård i minst samma utsträckning som hittills.
Beträffande motiveringen för förslaget torde få hänvisas till motionen.
Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av medicinalstyrelsen, Svenska stadsförbundet,
Svenska landstingsförbundet, Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening.
Yttrandena har fogats såsom bilagor till detta utlåtande
(Bilagorna A—E).
Utskottet. Om betydelsen av en effektiv hälsokontroll råder allmän enighet.
Sedan lång tid har också hälsoundersökningar i olika former förekommit
för skilda kategorier, såsom mödrar, spädbarn, skolungdom, minderåriga
arbetstagare, värnpliktiga samt anställda inom vissa yrken. Det må
även erinras om de systematiska skärmbildsundersökningar, som genomförts
såsom ett led i bekämpandet av tuberkulos. En fortsatt utbyggnad av
denna förebyggande hälsovård är enligt utskottets mening högst angelägen.
Såsom framgår av det av medicinalstyrelsen avgivna yttrandet över motionen
förbereder styrelsen även förslag om regelbundna undersökningar för
att upptäcka förekomsten av cancer.
Spörsmålet om en allmän hälsokontroll upptogs även av chefen för inrikesdepartementet
vid anmälan av propositionen nr 181 år 1961 angående
hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena m. m. Departementschefen
framhöll därvid (s. 49), att det skulle vara av betydande
värde om skolhälsovården fullföljdes genom anordnande av hälsokontroll
för ungdomar, som lämnat skolan, och, än viktigare, om regelbundna
läkarundersökningar komme till stånd för medelålders och äldre persongrupper
samt partiellt arbetsföra och liknande speciella grupper.
10
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
Resurser för införande av en allmän hälsokontroll syntes emellertid
icke komma att föreligga under de närmaste åren. Den utvidgning av
möjligheterna att förebygga sjukdom, som en allmän hälsokontroll innebure,
borde dock enligt departementschefen realiseras så snart förutsättningar
härför bleve för handen och borde därför komma i betraktande
vid en bedömning av vårdbehoven. Departementschefen underströk särskilt
den utomordentliga vikten av förebyggande åtgärder och tidigdiagnostik
när det gällde de stora folksjukdomarna såsom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar,
sockersjuka och reumatiska åkommor. Till departementschefens
ståndpunkt har utskottet tidigare denna dag anslutit sig i sitt utlåtande
nr 186 i anledning av nyssnämnda proposition.
Frågan om hälsoundersökningar är sålunda föremål för uppmärksamhet
från såväl Kungl. Maj :ts som det närmast berörda ämbetsverkets sida.
Någon åtgärd av riksdagen i frågan synes därför enligt utskottets mening
icke påkallad, och utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet i denna
del.
Vad härefter angår motionärernas förslag om ett särskilt uttalande, att
en huvudmannaskapsreform rörande mentalsjukvården och den öppna
sjukvården skulle underlättas genom att staten påtoge sig vissa kostnader,
vill utskottet erinra att förslag i denna fråga, såvitt gäller den öppna
sjukvården, numera framlagts av Kungl. Maj :t i den förenämnda propositionen
nr 181. Detta förslag har utskottet förut denna dag tillstyrkt. När
det gäller huvudmannaskapet för mentalsjukvården torde få erinras om
att denna fråga för närvarande är under beredning inom inrikesdepartementet
och att — enligt vad departementschefen i annat sammanhang
uttalat - förslag i ämnet torde komma att föreläggas 1962 års riksdag.
Villkoren för en eventuell huvudmannaskapsreform torde sålunda inom en
nära framtid få prövas av riksdagen. Någon anledning till uttalande från
riksdagens sida i denna fråga synes utskottet icke nu föreligga, och motionärernas
förslag härom avstyrkes således av utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionen II: 12 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 5 december 1961
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 186.
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
11
Bilaga A
Till Riksdagens statsutskott
Genom remiss den 17 maj 1961 har medicinalstyrelsen anmodats avgiva
yttrande över inom riksdagen väckta och till utskottet hänvisade motionen
II: 12 om anordnande av hälsoundersökningar, m. m.
Till åtlydnad härav får medicinalstyrelsen anföra följande.
I motionen föreslås, att riksdagen måtte dels besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa om förslag till anordnande av hälsoundersökningar
inom ett antal försöksdistrikt och grupper i olika delar av landet, dels ock
uttala sig för att den ifrågasatta förändringen av huvudmannaskapet för
mentalsjukvården och den öppna sjukvården underlättas genom att staten
påtar sig kostnaden för denna vård i minst samma utsträckning som hittills.
Vad angår hälsoundersökningar har medicinalstyrelsen i sitt betänkande
om den öppna läkarvården (SOU 1948: 14) såsom ett framtidsmål angivit
anordnande av förebyggande vård för hela befolkningen, innefattande bland
annat periodisk hälsokontroll, samt förordat försöksverksamhet inom visst
eller vissa områden. — År 1951 och 1952 har styrelsen hos Kungl. Maj:t
hemställt om anslag till försöksverksamhet omfattande ca 18 000 människor;
verksamheten skulle organisatoriskt vara anknuten till tjänsteläkarna.
Framställningarna har icke föranlett några positiva beslut från
statsmakternas sida.
Att ett betydande intresse för denna form av hälsoverksamhet finnes bestyrkes
bland annat av det motionsvis vid årets riksdag framförda förslaget
om dylika hälsoundersökningar för unga kvinnor. Över motionerna i detta
ämne I: 299 och II: 267 har allmänna beredningsutskottet i utlåtande nr 9
år 1961 bland annat uttalat: »Enligt utskottets mening bör de förebyggande
åtgärderna givas en framträdande plats vid planeringen av den framtida
hälso- och sjukvården. I december 1960 har läkarprognosutredningen
framlagt ett betänkande om läkarbehov och läkartillgång (SOU 1961:8).
Utskottet har med tillfredsställelse erfarit att härigenom ett värdefullt
material erhållits för de vidare övervägandena beträffande bland annat förebyggande
åtgärder.»
Medicinalstyrelsen har sedermera icke upprepat sina framställningar till
Kungl. Maj :t med anledning av att den rådande läkarbristen icke medgåve
ett genomförande av en generell hälsokontroll av hela befolkningen. Styrelsen
har emellertid i olika sammanhang framhållit, att enligt dess mening
hälsovårdspolitiken borde vara inriktad på en systematiskt genomförd
hälsokontroll för alla åldrar och avpassad efter de olika ålderskategoriernas
behov. Vidare har styrelsen bland annat i sitt yttrande över socialför
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
säkringsutredningens betänkande om sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring
den 5 januari 1953 hävdat, att sjukförsäkringen borde medverka
härvid. Läkarprognosutredningen, vars ordförande varit chefen för medicinalstyrelsen,
har vidare beaktat behovet av läkare för en allmänt genomförd
hälsokontroll. Utredningen framhåller, att även om vissa svårigheter i
form av otillräckligt vetenskapligt underlag eller metodologiska brister vid
det praktiska genomförandet av dylika undersökningar alltjämt föreligger,
individuell hälsokontroll måste bli alltmer och mer aktuell såsom ett viktigt
led i ett konstruktivt hälsovårdsarbete. Utredningen har därvid funnit, att
bland annat ungefär 500 allmänläkare torde bliva erforderliga för denna
uPPgift. Redan nu — fortsätter utredningen — torde våra resurser berättiga
till intensifiering av åtgärder mot de stora folksjukdomarna, såsom
cancer, hjärt-kärlsjukdomar, vissa ämnesomsättningssjukdomar, diabetes,
fetma, gallsten och reumatiska sjukdomar.
Medicinalstyrelsen erinrar om att sedan länge hälsokontroll av mödrar,
spädbarn, skolbarn, minderåriga arbetare och värnpliktiga är genomförd
samt att ända sedan 1942 systematiska skärmbildsundersökningar utföras
såsom en viktig del i tuberkuloskampen. Numera har denna skärmbildskontroll
mer och mer fått karaktären av en allmän hälsokontroll med inriktning
på lung- och hjärtsjukdomar. Under senare år har hälsokontroll av
livsmedelsarbetare skärpts och en tillfredsställande periodisk hälsokontroll
för sjöfolk skapats. Sommaren 1960 överlämnade chefen för medicinalstyrelsen
till inrikesministern en promemoria rörande behovet av skärpta åtgärder
för prevention och tidigdiagnostik av cancer och anmälde, att medicinalstyrelsen
avsåg att inleda en serie överläggningar för att komma fram
till ett handlingsprogram på detta område. Hittills har lungcancer, genitalcancer
och cancer mammae varit föremål för överläggningar. Under höstens
lopp avses mag-tarmcancer och prostatacancer komma upp till behandling.
Som resultat av de redan hållna överläggningarna förbereder medicinalstyrelsen
förslag om regelbunden skärmbildskontroll av män i högre levnadsåldrar
med hänsyn till tidigt upptäckande av lungcancer samt regelbundna
kontroller av kvinnor över 30—35 år, varvid särskilda grupper kommer att
ägnas speciell övervakning. Vidare har styrelsen för avsikt att utarbeta en
broschyr som vägledning för tidigdiagnos mot cancer mammae samt att
utfärda vissa råd och anvisningar beträffande journalföring av kvinnliga
patienter.
Såväl den allmänna hälsokontrollen som den på bestämda befolkningskategorier
eller sjukdomar inriktade kontrollen avses av medicinalstyrelsen
bliva helt frivillig och ansluta till redan existerande hälso- och sjukvårdsorgan
samt bekostas av den allmänna sjukförsäkringen.
Den för närvarande föreliggande läkarbristen bör icke längre utgöra något
hinder för igångsättande av en begränsad försöksverksamhet beträffande
allmän hälsokontroll. Genomförande av allmänundersökning av klien
-
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
13
telet vid en sådan försöksverksamhet erfordrar nämligen endast ett mycket
begränsat antal läkare (mindre än 10). Även om remisser för specialundersökningar
kommer att bli relativt talrika, torde dessa undersökningar vid
lämplig planläggning av verksamheten i regel kunna genomföras utan
någon svårare påfrestning på sjukhusverksamheten och utan att det fördenskull
blir erforderligt att öka antalet läkare vid sjukhusen. En försöksverksamhet
av ovan antydd omfattning torde behöva genomföras under en
period om minst 5 år innan man kan göra en bedömning av uppnådda resultat.
Det är för befordrande av vårt folks hälsa betydelsefullt att här avsedda
förebyggande hälsokontrollverksamhet snarast möjligt påbörjas.
Enär vad beträffar förändringen av huvudmannaskapet för den öppna
sjukvården, såvitt styrelsen har sig bekant, proposition kan förväntas till
innevarande års riksdag, saknar styrelsen anledning att yttra sig härom.
Vad angår samma fråga i vad avser mentalsjukvården pågår för närvarande
förhandlingar mellan staten och vederbörande landsting rörande
övertagande av det under uppförande varande Mellringe sjukhus, varför motionen
icke heller i denna del föranleder något styrelsens yttrande.
I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Engel,
medicinalråden Bolin och Ljungberg, t. f. byråchefen Lundin och förste byråsekreteraren
Stridsberg, föredragande. Stockholm den 30 september 1961.
Enligt kungl. medicinalstyrelsens beslut:
Brita Stridsberg
Kag Gunnar Wilow
Bilaga B
Till Riksdagens statsutskott
Sedan svenska stadsförbundet beretts tillfälle avgiva utlåtande över motion
nr 12 i andra kammaren om anordnande av hälsoundersökningar m. m.
får förbundets styrelse anföra följande.
Det är uppenbart att såväl kontinuerliga hälsoundersökningar av det
slag som diskuteras i motionen som en väl utvecklad eftervård utgör värdefulla
komplement till hälso- och sjukvård i mer inskränkt bemärkelse.
Åtskilligt har också utförts från samhällets sida i syfte att förebygga
och i tid upptäcka sjukdomar. Styrelsen vill därvid erinra om insatserna
inom den förebyggande mödra- och barnavården, de allmänna skärmbildsundersökningarna
och skolhälsovården, som genom den förlängda skolgången
omfattar en allt vidare krets av ungdomar. Även i fråga om rehabili
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
teringen göres stora ansträngningar för att främja de sjukas återgång till
deras normala livsföring.
Trots att samhällets insatser såväl inom den förebyggande hälsovården
som inom eftervården redan nu är betydande återstår givetvis ännu mycket
att uträtta. Å andra sidan står det klart att den rådande bristen på läkare
och andra i detta sammanhang aktuella personalkategorier föranleder att
utbyggnaden av de angivna verksamhetsgrenarna måste ske mera långsiktigt.
Det är emellertid styrelsens förhoppning att de åtgärder, som redan
vidtagits eller är under övervägande i syfte att förbättra tillgången på den
personal det här gäller skall ge förbättrade möjligheter att tillgodose medborgarnas
anspråk på både regelbundna hälsoundersökningar för vuxna
och en väl utvecklad eftervård.
Enligt styrelsens mening är det dock för närvarande icke påkallat med
något initiativ från statsmakternas sida beträffande försöksverksamhet i
syfte att vinna erfarenheter rörande ett allmänt genomförande av här avsedda
hälsoundersökningar. Styrelsen är övertygad om att sjukvårdens
huvudmän, av egen drift i god tid innan en dylik verksamhet mera allmänt
kan realiseras kommer att förskaffa sig erfarenheter om huru verksamheten
ifråga bäst skall organiseras. Såvitt styrelsen har sig bekant är för
övrigt frågan om hälsoundersökningar — av mera allmän karaktär eller
för vissa grupper — redan föremål för avancerad uppmärksamhet från
sjukvårdshuvudmännens sida.
Vad slutligen angår motionärernas hemställan att riksdagen skall uttala
sig för att den ifrågasatta förändringen av huvudmannaskapet för mentalsjukvården
och den öppna sjukvården underlättas genom att staten påtar
sig kostnaderna för denna vård i minst samma utsträckning som hittills
får styrelsen framhålla att styrelsen i yttranden över de utredningar som
behandlar dessa spörsmål även framlagt sin uppfattning rörande de därmed
förknippade ekonomiska problemen. Härtill må ytterligare framhållas
att förhandlingar i de aktuella öppnavårdsfrågorna upptagits mellan staten
och sjukvårdens huvudmän vilka överläggningar torde resultera i att dessa
frågor inom kort förelägges riksdagen av Kungl. Maj:t. Stockholm den 29
september 1961.
Svenska stadsförbundets styrelse
Carl Petri
Eric Olerud
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
15
Bilaga C
Till Riksdagens statsutskott
Genom remiss den 12 maj 1961 har utskottet hemställt om svenska landstingsförbundets
yttrande över motionen nr II: 12 om anordnande av hälsoundersökningar
m. m. Med anledning härav får förbundets styrelse anföra
följande.
Hälsoundersökningar av den art motionärerna berört liksom en välorganiserad
eftervård åt patienter, som efter avslutad akutvård icke kunna
återinträda i arbetslivet eller riskera att kvarbliva i invaliditet, är otvivelaktigt
av stor betydelse och utgör en integrerande del i en rationellt uppbyggd
sjukvårdsorganisation. Åtgärder på dessa områden ha ock vidtagits
här i landet; den förebyggande mödra- och barnavården har nått en efter
internationella mått tillfredsställande utveckling och anslutning och är
föremål för en kontinuerlig översyn i syfte att tillgodogöra läkekonstens
framsteg. Skolhälsovården kommer att omfatta allt flera ungdomar på grund
av förlängningen av skolplikten till nio år och den allt mer omfattande
anslutningen till fortsatt yrkes- eller teoretisk utbildning efter den obligatoriska
skolans slut. De allmänna skärmbildsundersökningarna ha visat sig
ha betydelse för upptäckande icke endast av tuberkulos utan även av andra
sjukdomar. När det gäller eftervården utbygges en medicinsk och arbetsmarknadsmässig
rehabilitering, men det synes naturligt att utbyggnaden
sker successivt både med hänsyn till knappheten på resurser ifråga om
arbetskraft och till önskemålen att bygga verksamheten på inhemska erfarenheter.
Vårt lands befolkningsstruktur, dess sjukvårdsorganisation och
andra skäl göra att erfarenheterna från främmande länder icke alltid kunna
utan vidare tillämpas.
Om man sålunda finner att åtskilliga åtgärder hittills ha vidtagits på de
av motionärerna berörda områdena är det å andra sidan uppenbart att en
utvidgning av insatserna både då det gäller hälsoundersökningar och då
det gäller eftervården är önskvärd. Möjligheterna härtill bestämmas främst
av de tillgängliga resurserna ifråga om arbetskraft. De främmande länder,
vilkas erfarenheter ifråga om hälsoundersökningar åberopas i motionen,
ha enligt officiella uppgifter en nära nog dubbelt så stor läkartäthet
som vårt land. Då läkartillgången i Sverige under överskådlig framtid kan
väntas vara mycket knapp — liksom också tillgången på vissa andra personalgrupper,
främst sjuksköterskor, som medverka vid hälsoundersökningar
och eftervård — synes det nödvändigt att personalresurserna i knapphetsläget
i stor utsträckning tagas i anspråk för uppgiften att bota sjuka,
medan den i och för sig viktiga uppgiften att uppspåra sjukdomstillstånd
hos medborgarna får komma i andra hand.
16
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
Styrelsen har vid flerfaldiga tillfällen hos statsmakterna påkallat och
tillstyrkt en kvantitativt ökad utbildning av läkare och andra befattningshavaregrupper,
som medverka i sjukvården. Åtgärder ha vidtagits härför,
och det är styrelsens förhoppning att man i framtiden skall kunna få en
så god tillgång till läkare m. fl. kategorier sjukvårdspersonal att det skall
vara möjligt att icke endast meddela god sjukvård åt dem som efterfråga
sådan utan ock att kunna praktiskt genomföra hälsoundersökningar för att
förebygga eller minska sjukvårdsbehovet.
Vad därefter angår motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig
för att den ifrågasatta förändringen av huvudmannaskapet för mentalsjukvården
och den öppna sjukvården skall underlättas genom att staten påtar
sig kostnaderna för denna vård i minst samma utsträckning som hittills,
får förbundsstyrelsen erinra om att frågan om de ekonomiska villkoren för
en huvudmannaskapsreform inom mentalsjukvården varit föremål för en
särskild utredning och att förhandlingar rörande de ekonomiska förutsättningarna
för ett landstingsövertagande av provinsialläkarväsendet och mentalsjukvården
upptagits eller komma att upptagas mellan regeringen och
företrädare för landstingen. Förslag i båda dessa frågor torde komma att
föreläggas riksdagen av Kungl. Maj :t, och det torde få förutsättas att riksdagen
vid behandlingen därav överväger, huruvida de föreslagna ekonomiska
åtagandena från statens sida äro tillräckliga för att underlätta ett
genomförande av reformerna. Solna den 15 augusti 1961.
För Svenska landstingsförbundets styrelse
Fridolf Thapper
Ivar Dahlgren
Bilaga D
Till Riksdagens statsutskott
Sveriges läkarförbund, som beretts tillfälle avgiva yttrande över väckt
motion om anordnande av hälsoundersökningar m. m., får härmed anföra
följande.
Läkarförbundet anser, att en vidgad medicinsk verksamhet av förefry§§an<ie
karaktär skulle verka främjande på folkhälsan och minska sjukligheten.
Det är emellertid ytterst väsentligt, att en riktig och lönsam metodik
användes vid genomförande av hälsoundersökningar. Erfarenheten
från såväl gruppundersökningar inom industrin som större mera experimentellt
upplagda hälsokontroller i Stockholm 1954 och i Uppsala 1960—
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
17
1961 visar klart, att generella hälsokontroller av befolkningen i dess helhet
icke är möjliga att inom överskådlig tid genomföra med gott resultat. Den
visar också, att punktformiga kontroller såsom skärmbildsundersökning,
kontroll av blodtryck eller vissa definierade laboratorieundersökningar lättare
skulle kunna genomföras med positivt resultat. Det är emellertid
än så länge icke möjligt att med tillräcklig säkerhet uttala sig om vilken
teknik som bör användas i det förebyggande arbetet. Fortsatta undersökningar
bör därför uppmuntras för närmare studium av hälsoundersökningarnas
rationella uppläggning.
Läkarförbundet får med hänsyn härtill tillstyrka motionens syfte att få
till stånd förslag om anordnande av hälsovårdsundersökningar och förutsätter
härvid att verksamheten inordnas i den allmänna sjukförsäkringen
(i enlighet med utredning rörande socialförsäkring och rehabilitering, SOU
1958: 17). Stockholm den 13 november 1961.
Sveriges läkarförbund
E. Husmark
K. V. Eriksson
Bilaga E
Till Riksdagens statsutskott
Svensk sjuksköterskeförening som genom skrivelse den 12 maj 1961 beretts
tillfälle avgiva utlåtande över motion II: 12 om anordnande av hälsoundersökningar
m. m. får med anledning härav anföra följande.
I motionen framhålles bl. a. värdet och behovet av systematiskt genomförda
hälsoundersökningar av befolkningen i dess helhet. Motionärerna är
emellertid medvetna om att den bristande personal tillgången inom sjukvården
utgör ett hinder för att genomföra en allmän hälsokontroll men
framhåller önskvärdheten av att redan nu förberedelser vidtages för allmänna
hälsoundersökningar genom att hälsoundersökningar anordnas inom
ett antal försöksdistrikt och grupper i olika delar av landet.
Härtill får Svensk sjuksköterskeförening anföra följande. Alla tillgängliga
resurser bör inriktas på att så långt detta är möjligt söka förebygga
sjukdom och ohälsa. Därom torde alla vara överens. I princip ansluter
sig sjuksköterskeföreningen sålunda till motionärernas förslag beträffande
hälsoundersökningar.
Frågan om att utvidga den förebyggande hälsoövervakningen till alla
åldrar har varit föremål för stor uppmärksamhet vid utredningsarbeten
18
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961
under en följd av år. Så har skett inom medicinalstyrelsens utredning rörande
den öppna läkarvården i riket, SOU 1948: 14, varvid understrukits
samhällets angelägna uppgift härvidlag. Medicinalstyrelsens därefter framlagda
förslag i anslagsäskanden från styrelsen avseende en försöksverksamhet
med generella hälsoundersökningar för hela befolkningen inom några
landsbygds- och storstadsdistrikt kunde emellertid på grund av brist på
läkare och annan sjukvårdspersonal icke realiseras.
Frågan om hälsoundersökningar för vuxna behandlades även av kommittén
för översyn av hälso- och sjukvården i riket i dess betänkande om
hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena, SOU 1958: 15. Ett
hälsovårdsprogram för hela befolkningen i ett land kräver, anför kommittén,
så omfattande resurser i fråga om läkare och annan medicinalpersonal, utrustning
och lokaler att dess fulla realiserande i vårt land lika litet som
i andra länder kan bli aktuellt under de närmaste åren. I detta sammanhang
får Svensk sjuksköterskeförening hänvisa till bristen på legitimerade sjuksköterskor
i dagens hälso- och sjukvårdsprogram. För närvarande torde
sålunda råda en brist på cirka 2 000 sjuksköterskor. Enligt medicinalstyrelsens
statistik över vakanta tjänster (utan ordinarie innehavare) var i
april 1961 av undersökta 11 037 tjänster 893 vakanta utan vikarie d. v. s.
8,1 % av tjänsterna saknade vikarie. Vissa beräkningar tyder på att bristen
på sjuksköterskor kommer att vara kännbar under en följd av år. Sjuksköterskeföreningen
kan dock helt instämma i ovannämnda kommittés uttalande,
att även om en utbyggd förebyggande vård mera tillhör framtiden
än nuet är det angeläget att den som ett framtidsmål bevaras i sikte vid
prognoser av behovet av medicinalpersonal av olika kategorier samt av
andra resurser för hälso- och sjukvård. Föreningen ansluter sig även till
kommitténs rekommendation rörande s. k. riktade hälsoundersökningar,
vilka vållar mindre metodologiska svårigheter och icke kräver större uppbåd
av medicinalpersonal. Stockholm den 2 oktober 1961.
För Svensk sjuksköterskeförening
Gerd Zetterström Lagervall
Astrid Söderbergh
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.