Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anordnande av hälsoundersökningar, m. m.

1961-12-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:187, Utlåtande i anledning av väckt motion om anordnande av hälsoundersökningar, m. m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

9

Nr 187

Utlåtande i anledning av väckt motion om anordnande av hälsoundersökningar,

m. m.

(3:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion (II: 12)

har hemställts, att riksdagen måtte dels besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om förslag till anordnande av hälsoundersökningar inom

ett antal försöksdistrikt och grupper i olika delar av landet, dels ock uttala

sig för att den ifrågasatta förändringen av huvudmannaskapet för

mentalsjukvården och den öppna sjukvården underlättas genom att staten

påtar sig kostnaden för denna vård i minst samma utsträckning som hittills.

Beträffande motiveringen för förslaget torde få hänvisas till motionen.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av medicinalstyrelsen, Svenska stadsförbundet,

Svenska landstingsförbundet, Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening.

Yttrandena har fogats såsom bilagor till detta utlåtande

(Bilagorna A—E).

Utskottet. Om betydelsen av en effektiv hälsokontroll råder allmän enighet.

Sedan lång tid har också hälsoundersökningar i olika former förekommit

för skilda kategorier, såsom mödrar, spädbarn, skolungdom, minderåriga

arbetstagare, värnpliktiga samt anställda inom vissa yrken. Det må

även erinras om de systematiska skärmbildsundersökningar, som genomförts

såsom ett led i bekämpandet av tuberkulos. En fortsatt utbyggnad av

denna förebyggande hälsovård är enligt utskottets mening högst angelägen.

Såsom framgår av det av medicinalstyrelsen avgivna yttrandet över motionen

förbereder styrelsen även förslag om regelbundna undersökningar för

att upptäcka förekomsten av cancer.

Spörsmålet om en allmän hälsokontroll upptogs även av chefen för inrikesdepartementet

vid anmälan av propositionen nr 181 år 1961 angående

hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena m. m. Departementschefen

framhöll därvid (s. 49), att det skulle vara av betydande

värde om skolhälsovården fullföljdes genom anordnande av hälsokontroll

för ungdomar, som lämnat skolan, och, än viktigare, om regelbundna

läkarundersökningar komme till stånd för medelålders och äldre persongrupper

samt partiellt arbetsföra och liknande speciella grupper.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

Resurser för införande av en allmän hälsokontroll syntes emellertid

icke komma att föreligga under de närmaste åren. Den utvidgning av

möjligheterna att förebygga sjukdom, som en allmän hälsokontroll innebure,

borde dock enligt departementschefen realiseras så snart förutsättningar

härför bleve för handen och borde därför komma i betraktande

vid en bedömning av vårdbehoven. Departementschefen underströk särskilt

den utomordentliga vikten av förebyggande åtgärder och tidigdiagnostik

när det gällde de stora folksjukdomarna såsom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar,

sockersjuka och reumatiska åkommor. Till departementschefens

ståndpunkt har utskottet tidigare denna dag anslutit sig i sitt utlåtande

nr 186 i anledning av nyssnämnda proposition.

Frågan om hälsoundersökningar är sålunda föremål för uppmärksamhet

från såväl Kungl. Maj :ts som det närmast berörda ämbetsverkets sida.

Någon åtgärd av riksdagen i frågan synes därför enligt utskottets mening

icke påkallad, och utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet i denna

del.

Vad härefter angår motionärernas förslag om ett särskilt uttalande, att

en huvudmannaskapsreform rörande mentalsjukvården och den öppna

sjukvården skulle underlättas genom att staten påtoge sig vissa kostnader,

vill utskottet erinra att förslag i denna fråga, såvitt gäller den öppna

sjukvården, numera framlagts av Kungl. Maj :t i den förenämnda propositionen

nr 181. Detta förslag har utskottet förut denna dag tillstyrkt. När

det gäller huvudmannaskapet för mentalsjukvården torde få erinras om

att denna fråga för närvarande är under beredning inom inrikesdepartementet

och att — enligt vad departementschefen i annat sammanhang

uttalat - förslag i ämnet torde komma att föreläggas 1962 års riksdag.

Villkoren för en eventuell huvudmannaskapsreform torde sålunda inom en

nära framtid få prövas av riksdagen. Någon anledning till uttalande från

riksdagens sida i denna fråga synes utskottet icke nu föreligga, och motionärernas

förslag härom avstyrkes således av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 12 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 5 december 1961

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 186.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

11

Bilaga A

Till Riksdagens statsutskott

Genom remiss den 17 maj 1961 har medicinalstyrelsen anmodats avgiva

yttrande över inom riksdagen väckta och till utskottet hänvisade motionen

II: 12 om anordnande av hälsoundersökningar, m. m.

Till åtlydnad härav får medicinalstyrelsen anföra följande.

I motionen föreslås, att riksdagen måtte dels besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om förslag till anordnande av hälsoundersökningar

inom ett antal försöksdistrikt och grupper i olika delar av landet, dels ock

uttala sig för att den ifrågasatta förändringen av huvudmannaskapet för

mentalsjukvården och den öppna sjukvården underlättas genom att staten

påtar sig kostnaden för denna vård i minst samma utsträckning som hittills.

Vad angår hälsoundersökningar har medicinalstyrelsen i sitt betänkande

om den öppna läkarvården (SOU 1948: 14) såsom ett framtidsmål angivit

anordnande av förebyggande vård för hela befolkningen, innefattande bland

annat periodisk hälsokontroll, samt förordat försöksverksamhet inom visst

eller vissa områden. — År 1951 och 1952 har styrelsen hos Kungl. Maj:t

hemställt om anslag till försöksverksamhet omfattande ca 18 000 människor;

verksamheten skulle organisatoriskt vara anknuten till tjänsteläkarna.

Framställningarna har icke föranlett några positiva beslut från

statsmakternas sida.

Att ett betydande intresse för denna form av hälsoverksamhet finnes bestyrkes

bland annat av det motionsvis vid årets riksdag framförda förslaget

om dylika hälsoundersökningar för unga kvinnor. Över motionerna i detta

ämne I: 299 och II: 267 har allmänna beredningsutskottet i utlåtande nr 9

år 1961 bland annat uttalat: »Enligt utskottets mening bör de förebyggande

åtgärderna givas en framträdande plats vid planeringen av den framtida

hälso- och sjukvården. I december 1960 har läkarprognosutredningen

framlagt ett betänkande om läkarbehov och läkartillgång (SOU 1961:8).

Utskottet har med tillfredsställelse erfarit att härigenom ett värdefullt

material erhållits för de vidare övervägandena beträffande bland annat förebyggande

åtgärder.»

Medicinalstyrelsen har sedermera icke upprepat sina framställningar till

Kungl. Maj :t med anledning av att den rådande läkarbristen icke medgåve

ett genomförande av en generell hälsokontroll av hela befolkningen. Styrelsen

har emellertid i olika sammanhang framhållit, att enligt dess mening

hälsovårdspolitiken borde vara inriktad på en systematiskt genomförd

hälsokontroll för alla åldrar och avpassad efter de olika ålderskategoriernas

behov. Vidare har styrelsen bland annat i sitt yttrande över socialför
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

säkringsutredningens betänkande om sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring

den 5 januari 1953 hävdat, att sjukförsäkringen borde medverka

härvid. Läkarprognosutredningen, vars ordförande varit chefen för medicinalstyrelsen,

har vidare beaktat behovet av läkare för en allmänt genomförd

hälsokontroll. Utredningen framhåller, att även om vissa svårigheter i

form av otillräckligt vetenskapligt underlag eller metodologiska brister vid

det praktiska genomförandet av dylika undersökningar alltjämt föreligger,

individuell hälsokontroll måste bli alltmer och mer aktuell såsom ett viktigt

led i ett konstruktivt hälsovårdsarbete. Utredningen har därvid funnit, att

bland annat ungefär 500 allmänläkare torde bliva erforderliga för denna

uPPgift. Redan nu — fortsätter utredningen — torde våra resurser berättiga

till intensifiering av åtgärder mot de stora folksjukdomarna, såsom

cancer, hjärt-kärlsjukdomar, vissa ämnesomsättningssjukdomar, diabetes,

fetma, gallsten och reumatiska sjukdomar.

Medicinalstyrelsen erinrar om att sedan länge hälsokontroll av mödrar,

spädbarn, skolbarn, minderåriga arbetare och värnpliktiga är genomförd

samt att ända sedan 1942 systematiska skärmbildsundersökningar utföras

såsom en viktig del i tuberkuloskampen. Numera har denna skärmbildskontroll

mer och mer fått karaktären av en allmän hälsokontroll med inriktning

på lung- och hjärtsjukdomar. Under senare år har hälsokontroll av

livsmedelsarbetare skärpts och en tillfredsställande periodisk hälsokontroll

för sjöfolk skapats. Sommaren 1960 överlämnade chefen för medicinalstyrelsen

till inrikesministern en promemoria rörande behovet av skärpta åtgärder

för prevention och tidigdiagnostik av cancer och anmälde, att medicinalstyrelsen

avsåg att inleda en serie överläggningar för att komma fram

till ett handlingsprogram på detta område. Hittills har lungcancer, genitalcancer

och cancer mammae varit föremål för överläggningar. Under höstens

lopp avses mag-tarmcancer och prostatacancer komma upp till behandling.

Som resultat av de redan hållna överläggningarna förbereder medicinalstyrelsen

förslag om regelbunden skärmbildskontroll av män i högre levnadsåldrar

med hänsyn till tidigt upptäckande av lungcancer samt regelbundna

kontroller av kvinnor över 30—35 år, varvid särskilda grupper kommer att

ägnas speciell övervakning. Vidare har styrelsen för avsikt att utarbeta en

broschyr som vägledning för tidigdiagnos mot cancer mammae samt att

utfärda vissa råd och anvisningar beträffande journalföring av kvinnliga

patienter.

Såväl den allmänna hälsokontrollen som den på bestämda befolkningskategorier

eller sjukdomar inriktade kontrollen avses av medicinalstyrelsen

bliva helt frivillig och ansluta till redan existerande hälso- och sjukvårdsorgan

samt bekostas av den allmänna sjukförsäkringen.

Den för närvarande föreliggande läkarbristen bör icke längre utgöra något

hinder för igångsättande av en begränsad försöksverksamhet beträffande

allmän hälsokontroll. Genomförande av allmänundersökning av klien
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

13

telet vid en sådan försöksverksamhet erfordrar nämligen endast ett mycket

begränsat antal läkare (mindre än 10). Även om remisser för specialundersökningar

kommer att bli relativt talrika, torde dessa undersökningar vid

lämplig planläggning av verksamheten i regel kunna genomföras utan

någon svårare påfrestning på sjukhusverksamheten och utan att det fördenskull

blir erforderligt att öka antalet läkare vid sjukhusen. En försöksverksamhet

av ovan antydd omfattning torde behöva genomföras under en

period om minst 5 år innan man kan göra en bedömning av uppnådda resultat.

Det är för befordrande av vårt folks hälsa betydelsefullt att här avsedda

förebyggande hälsokontrollverksamhet snarast möjligt påbörjas.

Enär vad beträffar förändringen av huvudmannaskapet för den öppna

sjukvården, såvitt styrelsen har sig bekant, proposition kan förväntas till

innevarande års riksdag, saknar styrelsen anledning att yttra sig härom.

Vad angår samma fråga i vad avser mentalsjukvården pågår för närvarande

förhandlingar mellan staten och vederbörande landsting rörande

övertagande av det under uppförande varande Mellringe sjukhus, varför motionen

icke heller i denna del föranleder något styrelsens yttrande.

I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Engel,

medicinalråden Bolin och Ljungberg, t. f. byråchefen Lundin och förste byråsekreteraren

Stridsberg, föredragande. Stockholm den 30 september 1961.

Enligt kungl. medicinalstyrelsens beslut:

Brita Stridsberg

Kag Gunnar Wilow

Bilaga B

Till Riksdagens statsutskott

Sedan svenska stadsförbundet beretts tillfälle avgiva utlåtande över motion

nr 12 i andra kammaren om anordnande av hälsoundersökningar m. m.

får förbundets styrelse anföra följande.

Det är uppenbart att såväl kontinuerliga hälsoundersökningar av det

slag som diskuteras i motionen som en väl utvecklad eftervård utgör värdefulla

komplement till hälso- och sjukvård i mer inskränkt bemärkelse.

Åtskilligt har också utförts från samhällets sida i syfte att förebygga

och i tid upptäcka sjukdomar. Styrelsen vill därvid erinra om insatserna

inom den förebyggande mödra- och barnavården, de allmänna skärmbildsundersökningarna

och skolhälsovården, som genom den förlängda skolgången

omfattar en allt vidare krets av ungdomar. Även i fråga om rehabili
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

teringen göres stora ansträngningar för att främja de sjukas återgång till

deras normala livsföring.

Trots att samhällets insatser såväl inom den förebyggande hälsovården

som inom eftervården redan nu är betydande återstår givetvis ännu mycket

att uträtta. Å andra sidan står det klart att den rådande bristen på läkare

och andra i detta sammanhang aktuella personalkategorier föranleder att

utbyggnaden av de angivna verksamhetsgrenarna måste ske mera långsiktigt.

Det är emellertid styrelsens förhoppning att de åtgärder, som redan

vidtagits eller är under övervägande i syfte att förbättra tillgången på den

personal det här gäller skall ge förbättrade möjligheter att tillgodose medborgarnas

anspråk på både regelbundna hälsoundersökningar för vuxna

och en väl utvecklad eftervård.

Enligt styrelsens mening är det dock för närvarande icke påkallat med

något initiativ från statsmakternas sida beträffande försöksverksamhet i

syfte att vinna erfarenheter rörande ett allmänt genomförande av här avsedda

hälsoundersökningar. Styrelsen är övertygad om att sjukvårdens

huvudmän, av egen drift i god tid innan en dylik verksamhet mera allmänt

kan realiseras kommer att förskaffa sig erfarenheter om huru verksamheten

ifråga bäst skall organiseras. Såvitt styrelsen har sig bekant är för

övrigt frågan om hälsoundersökningar — av mera allmän karaktär eller

för vissa grupper — redan föremål för avancerad uppmärksamhet från

sjukvårdshuvudmännens sida.

Vad slutligen angår motionärernas hemställan att riksdagen skall uttala

sig för att den ifrågasatta förändringen av huvudmannaskapet för mentalsjukvården

och den öppna sjukvården underlättas genom att staten påtar

sig kostnaderna för denna vård i minst samma utsträckning som hittills

får styrelsen framhålla att styrelsen i yttranden över de utredningar som

behandlar dessa spörsmål även framlagt sin uppfattning rörande de därmed

förknippade ekonomiska problemen. Härtill må ytterligare framhållas

att förhandlingar i de aktuella öppnavårdsfrågorna upptagits mellan staten

och sjukvårdens huvudmän vilka överläggningar torde resultera i att dessa

frågor inom kort förelägges riksdagen av Kungl. Maj:t. Stockholm den 29

september 1961.

Svenska stadsförbundets styrelse

Carl Petri

Eric Olerud

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

15

Bilaga C

Till Riksdagens statsutskott

Genom remiss den 12 maj 1961 har utskottet hemställt om svenska landstingsförbundets

yttrande över motionen nr II: 12 om anordnande av hälsoundersökningar

m. m. Med anledning härav får förbundets styrelse anföra

följande.

Hälsoundersökningar av den art motionärerna berört liksom en välorganiserad

eftervård åt patienter, som efter avslutad akutvård icke kunna

återinträda i arbetslivet eller riskera att kvarbliva i invaliditet, är otvivelaktigt

av stor betydelse och utgör en integrerande del i en rationellt uppbyggd

sjukvårdsorganisation. Åtgärder på dessa områden ha ock vidtagits

här i landet; den förebyggande mödra- och barnavården har nått en efter

internationella mått tillfredsställande utveckling och anslutning och är

föremål för en kontinuerlig översyn i syfte att tillgodogöra läkekonstens

framsteg. Skolhälsovården kommer att omfatta allt flera ungdomar på grund

av förlängningen av skolplikten till nio år och den allt mer omfattande

anslutningen till fortsatt yrkes- eller teoretisk utbildning efter den obligatoriska

skolans slut. De allmänna skärmbildsundersökningarna ha visat sig

ha betydelse för upptäckande icke endast av tuberkulos utan även av andra

sjukdomar. När det gäller eftervården utbygges en medicinsk och arbetsmarknadsmässig

rehabilitering, men det synes naturligt att utbyggnaden

sker successivt både med hänsyn till knappheten på resurser ifråga om

arbetskraft och till önskemålen att bygga verksamheten på inhemska erfarenheter.

Vårt lands befolkningsstruktur, dess sjukvårdsorganisation och

andra skäl göra att erfarenheterna från främmande länder icke alltid kunna

utan vidare tillämpas.

Om man sålunda finner att åtskilliga åtgärder hittills ha vidtagits på de

av motionärerna berörda områdena är det å andra sidan uppenbart att en

utvidgning av insatserna både då det gäller hälsoundersökningar och då

det gäller eftervården är önskvärd. Möjligheterna härtill bestämmas främst

av de tillgängliga resurserna ifråga om arbetskraft. De främmande länder,

vilkas erfarenheter ifråga om hälsoundersökningar åberopas i motionen,

ha enligt officiella uppgifter en nära nog dubbelt så stor läkartäthet

som vårt land. Då läkartillgången i Sverige under överskådlig framtid kan

väntas vara mycket knapp — liksom också tillgången på vissa andra personalgrupper,

främst sjuksköterskor, som medverka vid hälsoundersökningar

och eftervård — synes det nödvändigt att personalresurserna i knapphetsläget

i stor utsträckning tagas i anspråk för uppgiften att bota sjuka,

medan den i och för sig viktiga uppgiften att uppspåra sjukdomstillstånd

hos medborgarna får komma i andra hand.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

Styrelsen har vid flerfaldiga tillfällen hos statsmakterna påkallat och

tillstyrkt en kvantitativt ökad utbildning av läkare och andra befattningshavaregrupper,

som medverka i sjukvården. Åtgärder ha vidtagits härför,

och det är styrelsens förhoppning att man i framtiden skall kunna få en

så god tillgång till läkare m. fl. kategorier sjukvårdspersonal att det skall

vara möjligt att icke endast meddela god sjukvård åt dem som efterfråga

sådan utan ock att kunna praktiskt genomföra hälsoundersökningar för att

förebygga eller minska sjukvårdsbehovet.

Vad därefter angår motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig

för att den ifrågasatta förändringen av huvudmannaskapet för mentalsjukvården

och den öppna sjukvården skall underlättas genom att staten påtar

sig kostnaderna för denna vård i minst samma utsträckning som hittills,

får förbundsstyrelsen erinra om att frågan om de ekonomiska villkoren för

en huvudmannaskapsreform inom mentalsjukvården varit föremål för en

särskild utredning och att förhandlingar rörande de ekonomiska förutsättningarna

för ett landstingsövertagande av provinsialläkarväsendet och mentalsjukvården

upptagits eller komma att upptagas mellan regeringen och

företrädare för landstingen. Förslag i båda dessa frågor torde komma att

föreläggas riksdagen av Kungl. Maj :t, och det torde få förutsättas att riksdagen

vid behandlingen därav överväger, huruvida de föreslagna ekonomiska

åtagandena från statens sida äro tillräckliga för att underlätta ett

genomförande av reformerna. Solna den 15 augusti 1961.

För Svenska landstingsförbundets styrelse

Fridolf Thapper

Ivar Dahlgren

Bilaga D

Till Riksdagens statsutskott

Sveriges läkarförbund, som beretts tillfälle avgiva yttrande över väckt

motion om anordnande av hälsoundersökningar m. m., får härmed anföra

följande.

Läkarförbundet anser, att en vidgad medicinsk verksamhet av förefry§§an<ie

karaktär skulle verka främjande på folkhälsan och minska sjukligheten.

Det är emellertid ytterst väsentligt, att en riktig och lönsam metodik

användes vid genomförande av hälsoundersökningar. Erfarenheten

från såväl gruppundersökningar inom industrin som större mera experimentellt

upplagda hälsokontroller i Stockholm 1954 och i Uppsala 1960—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

17

1961 visar klart, att generella hälsokontroller av befolkningen i dess helhet

icke är möjliga att inom överskådlig tid genomföra med gott resultat. Den

visar också, att punktformiga kontroller såsom skärmbildsundersökning,

kontroll av blodtryck eller vissa definierade laboratorieundersökningar lättare

skulle kunna genomföras med positivt resultat. Det är emellertid

än så länge icke möjligt att med tillräcklig säkerhet uttala sig om vilken

teknik som bör användas i det förebyggande arbetet. Fortsatta undersökningar

bör därför uppmuntras för närmare studium av hälsoundersökningarnas

rationella uppläggning.

Läkarförbundet får med hänsyn härtill tillstyrka motionens syfte att få

till stånd förslag om anordnande av hälsovårdsundersökningar och förutsätter

härvid att verksamheten inordnas i den allmänna sjukförsäkringen

(i enlighet med utredning rörande socialförsäkring och rehabilitering, SOU

1958: 17). Stockholm den 13 november 1961.

Sveriges läkarförbund

E. Husmark

K. V. Eriksson

Bilaga E

Till Riksdagens statsutskott

Svensk sjuksköterskeförening som genom skrivelse den 12 maj 1961 beretts

tillfälle avgiva utlåtande över motion II: 12 om anordnande av hälsoundersökningar

m. m. får med anledning härav anföra följande.

I motionen framhålles bl. a. värdet och behovet av systematiskt genomförda

hälsoundersökningar av befolkningen i dess helhet. Motionärerna är

emellertid medvetna om att den bristande personal tillgången inom sjukvården

utgör ett hinder för att genomföra en allmän hälsokontroll men

framhåller önskvärdheten av att redan nu förberedelser vidtages för allmänna

hälsoundersökningar genom att hälsoundersökningar anordnas inom

ett antal försöksdistrikt och grupper i olika delar av landet.

Härtill får Svensk sjuksköterskeförening anföra följande. Alla tillgängliga

resurser bör inriktas på att så långt detta är möjligt söka förebygga

sjukdom och ohälsa. Därom torde alla vara överens. I princip ansluter

sig sjuksköterskeföreningen sålunda till motionärernas förslag beträffande

hälsoundersökningar.

Frågan om att utvidga den förebyggande hälsoövervakningen till alla

åldrar har varit föremål för stor uppmärksamhet vid utredningsarbeten

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1961

under en följd av år. Så har skett inom medicinalstyrelsens utredning rörande

den öppna läkarvården i riket, SOU 1948: 14, varvid understrukits

samhällets angelägna uppgift härvidlag. Medicinalstyrelsens därefter framlagda

förslag i anslagsäskanden från styrelsen avseende en försöksverksamhet

med generella hälsoundersökningar för hela befolkningen inom några

landsbygds- och storstadsdistrikt kunde emellertid på grund av brist på

läkare och annan sjukvårdspersonal icke realiseras.

Frågan om hälsoundersökningar för vuxna behandlades även av kommittén

för översyn av hälso- och sjukvården i riket i dess betänkande om

hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena, SOU 1958: 15. Ett

hälsovårdsprogram för hela befolkningen i ett land kräver, anför kommittén,

så omfattande resurser i fråga om läkare och annan medicinalpersonal, utrustning

och lokaler att dess fulla realiserande i vårt land lika litet som

i andra länder kan bli aktuellt under de närmaste åren. I detta sammanhang

får Svensk sjuksköterskeförening hänvisa till bristen på legitimerade sjuksköterskor

i dagens hälso- och sjukvårdsprogram. För närvarande torde

sålunda råda en brist på cirka 2 000 sjuksköterskor. Enligt medicinalstyrelsens

statistik över vakanta tjänster (utan ordinarie innehavare) var i

april 1961 av undersökta 11 037 tjänster 893 vakanta utan vikarie d. v. s.

8,1 % av tjänsterna saknade vikarie. Vissa beräkningar tyder på att bristen

på sjuksköterskor kommer att vara kännbar under en följd av år. Sjuksköterskeföreningen

kan dock helt instämma i ovannämnda kommittés uttalande,

att även om en utbyggd förebyggande vård mera tillhör framtiden

än nuet är det angeläget att den som ett framtidsmål bevaras i sikte vid

prognoser av behovet av medicinalpersonal av olika kategorier samt av

andra resurser för hälso- och sjukvård. Föreningen ansluter sig även till

kommitténs rekommendation rörande s. k. riktade hälsoundersökningar,

vilka vållar mindre metodologiska svårigheter och icke kräver större uppbåd

av medicinalpersonal. Stockholm den 2 oktober 1961.

För Svensk sjuksköterskeförening

Gerd Zetterström Lagervall

Astrid Söderbergh

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.