Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1961 /62 till övningsoch yrkeslärarutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

1961-03-17 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:42, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1961 /62 till övningsoch yrkeslärarutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr A2 år 1961

1

Nr 42

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1961 /62 till övningsoch

yrkeslärarutbildning jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

Lärarutbildning

Övnings- och yrkeslärarutbildning

l:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 298, s. 633 641 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1961) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

av departementschefen angiven ändring av personalförteckningen för

gymnastiska centralinstitutet, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Gymnastiska centralinstitutet:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

704 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Knut Johansson

m.fl. (1:313) och den andra inom andra kammaren av herrar Allard och

Kellgren (II: 461), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta

en personlig professur i ämnet arbetsfysiologi vid gymnastiska centralinstitutet

för medicine doktorn Nils Lundgren.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 461.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär en

sammanlagd anslagshöjning med 141 900 kronor. Höjningen betingas av —

förutom vissa automatiska utgiftsförändringar — följande särskilda förslag:

1 Överföring av 3 000 kronor från institutets omkostnadsanslag till anslagsposten

till Arvoden m. m. vid särskild undervisning i idrott och gymnastik

under förevarande anslag.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 sand. Nr

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1961

2 Uppräkning av sistnämnda anslagspost med 4 400 kronor till ökad

undervisning i musik och rytmik.

3. Ökning av intagningen av elever vid institutet från för närvarande

cirka 70 per läsår till 100 med början läsåret 1961/62 och med tillämpning

tills vidare, medförande en ökning av avlöningsanslaget med i runt tal

97 000 kronor för nästa budgetår.

Härjämte föreslås benämningen av två i personalförteckningen upptagna

tjänster som lärarinnor ändrad till lärare.

Beträffande förslaget under punkt 3 framhåller departementschefen, att

han räknar med att vissa utrymmen i två våningsplan inom institutets hörsalsbyggnad,

vilka nu kostnadsfritt disponeras för det under centralföreningen

för idrottens främjande sorterande s. k. idrottsmuseet, snarast frigöres

för att kunna tagas i anspråk för utbildningsverksamheten. Tillhandahållande

från statens sida av lokaler för museets behov bör enligt departementschefen

inte vidare komma i fråga.

Härjämte redovisas i redogörelsen under anslagspunkten att riksdagens

revisorer i sin år 1957 avgivna berättelse (del I: § 34) påpekat, att ifrågavarande

lokaler inom institutet genom en år 1944 träffad överenskommelse

kostnadsfritt upplåtits till idrottsmuseet. Även revisorerna framhölle såsom

angeläget, att åtgärder snarast vidtoges för ett frigörande av museilokalerna

till förmån för institutet.

De för nästa budgetår beräknade sammanlagda kostnaderna under institutets

avlönings-, omkostnads- och materielanslag beräknas av departementschefen

till 105 500 kronor. Härtill kommer engångskostnader på tillhopa

140 000 kronor. Av sistnämnda belopp beräknas 115 000 kronor, avseende

vissa ombyggnadsarbeten i de nuvarande museilokalerna m. m., i förslaget

till stat för nästa budgetår för statens allmänna fastighetsfond.

Utt förslag från styrelsen för industrifysiologiska avdelningen — en med

gymnastiska centralinstitutet samarbetande och till institutet lokalmässigt

anknuten institution — om inrättande av en personlig professur i arbetsfysiologi

för medicine doktorn Nils Lundgren har icke tillstyrkts av departementschefen.

Enligt förslaget borde professuren förläggas till den fysiologiska

institutionen vid gymnastiska centralinstitutet eller vid universitet

eller högskola i Stockholm. De med professuren förenade kostnaderna, vilka

för tiden den 1 juli 1961—den 31 december 1967 avsåges skola bestridas av

reserverade medel, tillgängliga för styrelsen, borde enligt förslaget senast

från och med den 1 januari 1968 övertagas av staten.

Utskottet far i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av intagningskapaciteten

vid institutet från och med nästa budgetår erinra om

att utskottet i sitt av 1960 års riksdag godkända utlåtande nr 8 berört detta

spörsmål. Utskottet, som med hänsyn till att bland annat tillgängliga kostnadskalkyler

syntes böra ytterligare prövas av Kungl. Maj:t icke var berett

att tillstyrka bifall till vid nämnda års riksdag väckta motioner angående

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 1+2 år 1961

intagningsökning vid institutet, framhöll emellertid som sin mening, att

tendensen mot en för varje år alltmera stegrad brist på utbildade gymnastiklärare

vore oroande. Utöver angelägenheten av att häva gynmastiklärarbristen

talade också enligt utskottet allmänna utbildningsskäl för

att en ökning av intagningskapaciteten borde vidtagas. Utskottet hälsar

mot bakgrunden av denna sin principiella inställning med tillfredsställelse

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag. Mot den föreslagna storleken av intagningen,

100 elever per läsår, och de för nästa budgetår beräknade kostnaderna

härför under institutets olika anslag har utskottet icke något att

erinra.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att enligt vad utskottet erfarit,

Centralföreningen för idrottens främjande, som svarar för det s. k.

idrottsmuseet, hos Kungl. Maj:t gjort framställning med huvudsakligt syfte

att Kungl. Maj:t skulle bereda museet nya lokaler i stället för de nu till institutet

förlagda. Dessa senare nödgades man lämna till följd av den föreslagna

intagningsökningen. Utskottet får med anledning härav framhålla,

att utskottet förutsätter, att de eventuella åtgärder som från Kungl. Maj:ts

sida må befinnas lämpliga och möjliga på grund av framställningen, icke i

något avseende tillätes rubba tidsplanen för den ökade elevintagningen.

Jämväl Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under avlöningsanslaget har utskottet

funnit sig böra godtaga.

Vidkommande motionerna I: 313 och II: 461 får utskottet framhalla följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av den tilllämpade

forskning på arbetsfysiologiens område som bedrives vid den med

gymnastiska centralinstitutet samarbetande industrifysiologiska avdelningen.

Utskottet är emellertid icke berett att tillstyrka motionsyrkandet

om inrättande av en personlig professur för institutets föreståndare, medicine

doktorn N. Lundgren. Enligt utskottets mening torde nämligen frågan

om den lämpliga organisationen och lokaliseringen av den industrifysiologiska

verksamheten först böra allsidigt belysas innan slutlig ställning kan

tagas till professurens eventuella inrättande. Utskottet vill samtidigt erinra

om att styrelsen för den industrifysiologiska avdelningen, enligt vad som i

det föregående redovisats, i sitt förslag till Kungl. Maj:t om inrättande av

professuren själv antytt möjligheten av att alternativt förlägga densamma

till universitet eller högskola i Stockholm.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag på motionerna I: 313 och II: 461,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

I*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 181 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 26 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 344 500

4. Arvoden m. m. vid särskild undervisning i

idrott och gymnastik, förslagsvis........... 15 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 127 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 10 000

Summa kronor 704 000

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 704 000

kronor.

2:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 642), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 178 000 kronor.

3:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 643), vilket innebär en anslagshöjning

med 31 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 72 000 kronor.

4:o) Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 301, s. 644—659) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj.t att träffa avtal med sällskapet Uppsala enskilda läroverk om överlåtelse

till staten av vissa sällskapet tillhöriga fastigheter m.m. enligt de

grunder departementschefen angivit, dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning för seminarierna för huslig utbildning, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för seminarierna för huslig utbildning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock

till Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 4 293 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr Jf2 år 1961

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Svenson m.fl. (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr

Johnsson i Skoglösa m.fl. (II: 148), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa om skyndsamt framläggande av

förslag till inrättande av ytterligare ett seminarium för huslig utbildning,

förlagt till södra Sverige;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Svenson m.fl. (I: 328) och den andra inom andra kammaren av fröken

Elmén och herr Hamrin i Kalmar (II: 377), i vilka hemställts, att riksdagen

för budgetåret 1961/62 måtte anvisa 21 000 kronor för extra skrivhjälp

m. m. till seminarier för huslig utbildning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Hamrin-Thorell in. fl. (I: 408) och den andra inom andra kammaren av

fröken Karlsson m.fl. (II: 475), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uppdraga

åt Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för att snarast upprätta

ett femte seminarium för huslig utbildning, förlagt till Sydsverige,

samt att inkomma till riksdagen med förslag i de delar där riksdagens medverkan

är erforderlig;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ehbe Ohlsson och Gorthon (I: 417) och den andra inom andra kammaren

av herrar Nilsson i Svalöv och Magnusson i Tumhult (II: 484), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för inrättande av ett

seminarium för utbildning av lärare i husligt arbete i södra Sverige;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson (I: 420) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren m.fl. (11:486), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

1) att den praktiska förutbildningen för blivande vrkeslärare i klädsömnad

skall omfatta minst tvåårig verkstadsskola (nuvarande typer av skolor för

klänningssömmerskor eller skräddare eller framtida typer av skolor för utbildning

i yrkessömnad eller motsvarande praktisk och teoretisk utbildning)

samt minst fem års yrkespraktik inom såväl hantverk som konfektionsindustri,

2) att den centrala tillsynen över utbildningen av yrkeslärare i klädsömnad

anförtros överstyrelsen för yrkesutbildning, som då även har att

utarbeta timplan för seminarieutbildningen och riktlinjer för den praktiska

förutbildningen samt utforma inträdeskrav.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 1: 131. II: 377, I: 408, II: 484 och II: 486.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande intagningen av lärarkandidater på

olika utbildningslinjer och beträffande antalet yrkeskurser inom seminarieorganisationen

läsåret 1961/62, som återfinnes på s. 645—648 i huvudtiteln,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1961

har i huvudsak tillstyrkts av departementschefen. Vad angår personaluppsättning,

arvoden m. in. har skolöverstyrelsens förslag (s. 649—652)

likaså i huvudsak godtagits av departementschefen. Departementschefen

har likväl beräknat 5 000 kronor till extra skrivhjälp på rektorsexpeditionerna

i stället för det av överstyrelsen föreslagna beloppet, 21 000 kronor.

Departementschefen har därutöver upptagit vissa frågor rörande seminarielokalerna,

bland annat statens övertagande av vissa av fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala disponerade fastigheter.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och

har alltså icke funnit sig böra tillstyrka det i motionerna I: 328 och II: 377

framställda yrkandet om medel till extra skrivhjälp i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag.

Vidkommande motionerna I: 131 och II: 148,1: 408 och II: 475 samt I: 417

och II: 484 vill utskottet erinra om vad utskottet i sitt utlåtande 1960: 132

över propositionen 1960: 95 anfört med anledning av väckta motioner om inrättande

av ett femte seminarium för huslig utbildning, förlagt till södra Sverige.

Utskottet förklarade sig icke kunna underlåta att uttrycka en viss tvekan

inför den föreslagna utbildningskapaciteten beträffande i första hand hushållslärare.

Mot bakgrunden av bland annat vad 1953 års lärarinneutbildningskommitté

anfört om behovet av sådana lärare och än mer erfarenheterna

ute i skolorna av den på senare tid alltmer besvärande lärarbristen

på detta område liksom den snabba utvecklingen av yrkesskolväsendet även

inom den husliga sektorn kunde den i propositionen förordade examinationen

av omkring 180 hushållslärare synas vara i knappaste laget. Utskottet

ville i detta sammanhang också erinra om den allt större efterfrågan på

sådana lärare dels från livsmedelsindustriens sida för forskningsuppgifter,

provverksamhet och undervisning av företagens egen personal, dels för uppgifter

som konsulenter för allmänheten. Som grund för sin tvekan på denna

punkt kunde utskottet visserligen inte stödja sig på annat än en på vissa

allmänna iakttagelser grundad uppskattning, och det borde förvisso vid en

sådan uppskattning beaktas, att de ganska betydande ökningar av elevintagningen,

som skett de allra sista åren, ännu inte hunnit verka, likaså att

prognoser på detta område, inte minst inom våra dagars skolväsende, vore

mycket vanskliga att ställa med något större mått av säkerhet. Utskottet

såg emellertid ändå så pass allvarligt på denna fråga, att utskottet ville i

första hand starkt understryka angelägenheten av att prognoser rörande utbildningsbehovet

i fortsättningen regelmässigt gjordes. Med dessa utgångspunkter

syntes det vidare kunna allvarligt övervägas, om icke den planerade

seminarieorganisationen borde omfatta fem permanenta seminarier i stället

för enligt propositionen fyra, vilket bland annat skulle kunna ge organisationen

ett större mått av elasticitet inför oförutsett ökade behov. Utskottet

ansåg det uppenbart, att om ett femte seminarium skulle komma i fråga,

detta borde förläggas till någon ort inom landets sydligaste län. Åtskilliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 42 år 1961

skäl talade enligt utskottets mening för en förläggning dit av ett seminarium

för huslig utbildning. Utskottet förutsatte, att frågan om ett femte seminarium,

förlagt till södra Sverige — under uppmärksamt iakttagande av utvecklingen

på behovssidan — skulle hallas aktuell och att ett förslag härom

skulle skyndsamt föreläggas riksdagen, såframt omständigheterna gå ve anledning

därtill. Det syntes enligt utskottets mening önskvärt att, innan beslut

fattades om byggnation för Uppsala-seminariet och därmed utbildnings

vol vmen vid detta seminarium mera definitivt lästes, fragan om inrättande

av ett femte seminarium hunnit klarläggas.

Genom beslut den 30 juni 1960 angående omorganisation av lärartillsättningen

på det husliga området m.m. har Kungl. Maj:t fäst skolöverstyrelsens

och arbetsmarknadsstyrelsens uppmärksamhet på vad riksdagens statsutskott

i sitt ovannämnda av riksdagen godkända utlåtande 1960: 132 anfört

om prognoser rörande utbildningsbehovet på ifragavarande område och

beträffande frågan om ett femte seminarium för huslig utbildning, förlagt

till södra Sverige.

Enligt departementschefens uttalande under förevarande punkt kan nya

beräkningar rörande lärarbehovet på det husliga området, med beaktande

av bland annat vad 1957 års skol beredning inom kort kan komma att föreslå

beträffande omfattningen av undervisningen i olika övningsämnen mom

den obligatoriska nioåriga skolan, beräknas föreligga under senare delen av

år 1961.

Utskottet, som vidhåller den uppfattning rörande tillkomsten av ett

femte seminarium, varåt utskottet givit uttryck i omförmälda utlåtande,

förutsätter — under hänvisning jämväl till vad i motionerna anförts

att Kungl. Maj:t på grundval av nya prognoser så snart ske kan och senast

i samband med ställningstagande till byggnadsprojekten för de redan inrättade

seminarierna framlägger förslag om lärarutbildningens omfattning

på det husliga området och om utbildningsvolymen vid olika seminarier.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till

känna vad utskottet nu anfört.

I motionerna I: 420 och II: 486 har framlagts vissa förslag rörande förutbildningen

av blivande yrkeslärare i klädsömnad och rörande den centrala

tillsynen över seminarieutbildningen för dessa lärare.

Jämlikt beslut den 30 juni 1960 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att seminarierna

på det husliga området skall sta under inseende och ledning av

skolöverstyrelsen, som har att i frågor rörande seminarierna, i den mån så

erfordras med hänsyn till frågornas betydelse för verksamheten vid skolor

eller institutioner utanför skolöverstyrelsens ämbetsområde, samråda med

överstyrelsen för yrkesutbildning, lantbruksstyrelsen eller annan myndighet,

Då härigenom möjligheter för överstyrelsen för yrkesutbildning att

medverka vid utformandet av utbildningen för yrkeslärare i klädsömnad

och av bestämmelserna rörande förutbildning och inträdeskrav för lärar
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr Jj2 år 1961

kandidater på denna utbildningslinje föreligger, finner utskottet icke skäl

tillstyrka bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 328 och II: 377,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med sällskapet

Uppsala enskilda läroverk om överlåtelse till staten av

vissa sällskapet tillhöriga fastigheter m. m. enligt de grunder

departementschefen angivit;

b) godkänna följande personalförteckning för seminarierna

för huslig utbildning, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1961/62:

P ersonalförteckning

Tjänstemän å ordinarie stat

4 rektorer..................................ABp 26

8 lektorer..............................Ao 26 el. 24

2 adjunkter ................................ Ao 23

2 facklärare i barnavård..................... Ao 19

27 facklärare i hemkunskap ................... Ao 19

4 facklärare i hemkunskap med lanthushållning . Ao 19

16 facklärare i textilslöjd...................... Ao 19

Anm. En av dessa tjänster inrättas från och med den 1 januari 1962.

3 lärare i teckning .......................... Ao 19

3 husmödrar ............................... Ao 10

4 kontorister ............................... Ao 9

3 vaktmästare .............................. Ao 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19

27 speciallärare .............................. Ae 21

c) godkänna följande avlöningsstat för seminarierna för

huslig utbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 1 432 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 25 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 2018 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 758 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ......................... po 000

Summa kronor 4 293 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr Jf2 år 1961

d) till Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 293 000

kronor;

II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:131

och II: 148, I: 408 och II: 475 samt I: 417 och II: 484 i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört

rörande inrättande av ett femte seminarium för huslig

utbildning;

III. att motionerna I: 420 och II: 486 icke må av riksdagen

bifallas.

5:o) Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 660—662) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning:

Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 550 000 kronor.

6:o) Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 662 och 663) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning:

Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 150 000 kronor.

7:o) Seminarier för huslig utbildning: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 663—

665) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Seminarier för huslig utbildning:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

8:o) Slutreglering av bidrag till vissa seminarier för huslig utbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 665 och 666)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Slutreglering av bidrag till vissa

seminarier för huslig utbildning för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 169 000 kronor.

9:o) Slöjdlärarseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 306, s. 666—668), vilket innebär en anslagshöjning med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr Jf2 år 1961

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för slöjdlärarseminariet, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 134 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 3 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 191200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 54 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 7 000

Summa kronor 390 000

c) till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kronor.

10:o) Slöjdlärarseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 307, s. 668 och 669), vilket innebär en anslagshöjning

med 14 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 68 000

kronor.

ll:o) Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 308, s. 669 och 670), vilket innebär en anslagsökning

med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 46 000 kronor.

12:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 670 och 671),

vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1961/62

anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr Jf2 år 1961

13:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 671—674), vilket innebär en anslagsminskning

med 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 1 844 000 kronor.

14 :o) Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 674

och 675), vilket innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning

med 1 555 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till deltagare i utbildning

av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 3 597 000 kronor.

Stockholm den 17 mars 1961

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Thun, Holmqvist,

Fritz Persson, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Söderberg, Bengt Gustavsson,

Sundin och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Malmborg, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i Göingegården,

Arvidson, Lassinantti, Larsson i Hedenäset, Carbell, Eskel, Bohman

och Nelander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1961/62 a1 i texten