Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1961/62 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1961-04-11 · 70 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 67 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1961/62 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1961/62 till främjande av bostadsförsörjningen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln (bilaga

7, punkterna 78—87), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1961, föreslagit riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för bostadsstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen

förordat;

II. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1961/62;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för länsbostadsnämnderna, som föranledes av vad departementschefen

förordat;

IV. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1961/62;

V. godkänna av departementschefen föreslagna ändringar i bestämmelserna

om familj ebostadsbidrag;

VI. godkänna av departementschefen förordade ändringar i bestämmelserna

om statsbidrag till anordnande av specialinredda lägenheter för invalider

och om statsbidrag till fiskarbostäder;

VII. för budgetåret 1961/62 under femte huvudtiteln anvisa

1) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 583 000

kronor;

2) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 796 000

k ronor;

3) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 162 000

kronor;

4) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av

741 000 kronor;

5) till Ränteeftergifter å vissa bostadslån in. in. ett förslagsanslag av

260 000 000 kronor;

6) till Bostadsrabattcr ett förslagsanslag av 150 000 000 kronor;

1—2214 01 Bibang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 19(11

7) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag

av 29 000 000 kronor;

8) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

9 000 000 kronor;

9) till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor ett reservationsanslag av 1 000 kronor;

10) till 1960 års bostadsräkning ett reservationsanslag av 3 350 000

kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten

(bilaga 27, punkterna 3, 4 och 8), under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari 1961, föreslagit

riksdagen att

I. godkänna av departementschefen förordade ändringar i bestämmelserna

om tertiärlån, egnahemslån och lån till kollektiva tvätterier;

II. medgiva att under budgetåret 1961/62 preliminära beslut om lån,

som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande må meddelas intill

ett belopp av 970 000 000 kronor;

III. godkänna av departementschefen förordade ändringar i bestämmelserna

för vissa tilläggslån in. in.;

IV. medgiva att under budgetåret 1961/62 preliminära beslut om lån,

som skall utgå från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, må

meddelas intill ett belopp av 10 000 000 kronor;

V. för budgetåret 1961/62 anvisa

a) under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av

730 000 000 kronor;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ett

investeringsanslag av 1 000 kronor;

b) under fonden för låneunderstöd

till Räntefria lån till bostadsbyggande ett investeringsanslag av 35 000 000

kronor.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till

behandling förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

1: 54 av herrar Öhman och Helmer Persson,

I: 96 av herr Lundström in. fl.,

I: 134 av herr Spetz,

I: 135 av herr Strand m. fl.,

I: 234 av herr Fritz Persson,

I: 237 av fru Wallentheim m. fl.,

I: 333 av herr Bengtson m.fl.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1961

3

1:337 av herr Ewerlöf in. fl.,

I: 338 av herr Knut Johansson in. fl.,

I: 425 av herrar Bengtson och Sundin,

I: 426 av herr Bengtson m. fl.,

1:429 av herr Bengtson m. fl.,

1: 434 av herr Lundström,

1:436 av herr Ferdinand Nilsson in. fl.,

1:439 av herr Harald Pettersson in. fl.,

I: 458 av herrar Sveningsson och Stefanson,

1:517 av herr Sveningsson in. fl., samt

från andra kammaren

II: 35 av herr Ekström i Iggesund m. fl.,

II: 36 av herr Nilsson i Gävle m. fl.,

II: 119 av herr Ohlin m. fl.,

II: 162 av herr Johansson i öckerö m. fl.,

11:334 av herr Svenning in. fl.,

II: 335 av herr Svensson i Kungälv m. fl.,

II: 346 av herrar Lindkvist och Kellgren,

II: 354 av herrar Fagerlund och Johansson i Norrköping,

11:390 av herr Hedlund in. fl.,

11:396 av herr Hjalmarson in. fl.,

II: 493 av herr Boo m. fl.,

11:498 av fru Gärde Widemar och herr Källenius,

11:501 av herr Hedlund m. fl.,

11:502 av herr Hedlund m. fl.,

II: 505 av herrar Larsson i Hedenäset och Johnsson i Skoglösa,

11:506 av herr Larsson i Luttra m. fl.,

11:507 av herr Källenius m. fl.,

11:518 av herr Sköldin m. fl.,

II: 603 av herr Källenius m. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Utskottet har vidare till behandling förehaft den redogörelse, som riksdagens

år 1960 församlade revisorer lämnat i sin berättelse (del I, § 15)

angående teknisk kontroll av statligt belånade fastigheter.

Det av revisorerna i nämnda sammanhang gjorda uttalandet redovisas

i det följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

PROPOSITIONEN

Femte huvudtiteln

Bostadsstyrelsen: Avlöningar. Ytterligare decentralisering av ärenden

från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna har ägt rum under

innevarande budgetår. Av ärenden rörande tertiärlån bar styrelsen nu

endast kvar dern som avser Stockholm med förorter och Göteborg samt,

vad gäller flerfamiljshus, Malmö. Även utflyttningen från statliga till kommunala

organ av den tekniska granskningen i låneärenden har fortsatt

och omfattar nu 74 städer samt ett sextiotal andra kommuner.

Departementschefen förordar, alt byrån för teknisk-ekonomiska utredningar

avvecklas och att hyråns personal överföres till tekniska hyrån med

undantag för byråchefen, vars befattning dras in när förordnandeperioden

utgår.

Vidare tillstyrkes att sammanlagt tre kanslisttjänster inrättas på kanslibyrån

och planeringsbyrån, varvid två amanuenstjänster indrages och eu

befattning som kansliskrivare i Ac It) vakantsättes. Med hänsyn till

behovet att effektivisera granskningen av kommunala beslut om familjebostadsbidrag

föreslås inrättande på sociala sektionen av en tjänst som

kontorsskrivare i Ag 13 och en tjänst som kansliskrivare i Ag 10. Marksektionen

bör tillfälligt kunna förstärkas med en lantmätare.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som förste

byråsekreterare i Ao 23 på lånebyrån ombildas till byrådirektörstjänst i

Ao 24, en kontoristtjänst i Ae 9 på kanslibyrån utbytas mot en kansliskrivartjänst

i Ae 10 samt en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 inrättas på

samma byrå i stället för en biträdestjänst i reglerad befordringsgång.

Därutöver bör arvodestjänsten som chef för styrelsens sociala sektion ombildas

till byrådirektörstjänst i Ae 20 samt en byråingenjör stjänst i Ae 19

på tekniska byråns arkitektsektion förändras till en tjänst som förste byräingenjör

i Ae 21.

Antalet ordinarie kontorsbiträden bör ökas med tre. Vidare beräknas

medel för arvode till en organisationsföredragande.

Förslagen medför, inberäknat automatiska förändringar, en ökning av

medelsbehovet under anslaget med 490 800 kronor. Anslaget upptas alltså

med 4 583 000 kronor.

Bostadsstyrelsen: Omkostnader. Departementschefen förordar i enlighet

med förslag av bostadsstyrelsen, att anslaget ökas med 37 000 kronor,

varav 12 600 kronor för anskaffande av en alfabetisk översättningsmaskin

till styrelsens hålkortsavdelning. Anslaget föreslås uppfört med

796 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ur 53 år 1961

5

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar. Departementschefen förordar att

antalet ordinarie kontorsbiträden ökas med 18. De automatiska anslagsförändringarna

föranleder eu höjning av anslaget med 485 200 kronor.

Anslaget uppföres med 5 162 000 kronor.

! äiisbosladsnämudoriia: Omkostnader. 1 leparlemenlschefen förordar

eu höjning av anslaget med 56 000 kronor, varav 10 000 kronor till

bränsle, lyse och vatten samt 46 000 kronor till övriga expenser.

Ränteeftergifler ä vissa bostadslån in. in. Bostadsstyrelsens beräkning

av medelsbehovet under anslaget, 260 000 000 kronor, utgår från

förutsättningen att nuvarande ränteläge kommer att bestå under nästa

budgetår och att de garanterade räntesatserna lämnas oförändrade.

Ökningen av medelsbehovet föranledes huvudsakligen av att antalet låneärenden

med ränteeftergift ökar i en omfattning motsvarande nyproduktionen

av statsbelånadc bostäder. Någon ändring av den garanterade räntans

nivå anser departementschefen ej böra företagas f. n. Bostadsstyrelsens

anslagsberäkning godtages därför. Anslagets rubrik föreslås ändrad

från Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

till Ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m.

Bostadsrabattcr. Från anslaget bestrides utgifterna för familjebostadsbidrag

och pensionärsbostadsbidrag. „

Bosladsstyrelsen har föreslagit eu liöjning av familjebostadsbidragets

belopp. Departementschefen anför, att bostadskostnaderna såväl i flerfamiljshus

som egnahem stigit inte oväsentligt sedan familjebostadsbidragens

nu gällande belopp fastställdes. Denna stegring utgör en ganska betydande

ekonomisk belastning för barnfamiljerna. En förstärkning av det

statliga bostadsstödet åt dem framstår därför som motiverad.

Departementschefen erinrar i detta sammanhang om att bostadsbyggnadsutredningen

har i uppdrag att bl. a. klarlägga barnfamiljernas bostadsbehov.

Utredningen har fått medel till sitt förfogande för att genom en

statistisk undersökning belysa bostadsefterfrågans omfattning och inriktning.

Det torde dock dröja avsevärd tid, innan ifrågavarande utredningsarbete

kan föranleda beslut av statsmakterna. Eu förbättring av familjebostadsbidragen

kan inte anstå till dess.

Under dessa förhållanden har departementschefen ansett sig böra godlaga

bostadsstyrelsens förslag till höjning av bidragsbeloppen. Detta innebär,

att helt fainiljebostadshidrag ökas med 60 kronor för familj och

är samt .‘50 kronor för barn och år, varjämte reducerat och förhöjt bidrag

ökas i proportion härtill. De ändrade bestämmelserna anses böra

gälla fr. o. in. ingången av nästa budgetår. Höjningen av bidragens belopp

medför enligt bostadsstyrelsens beräkningar en ökning av medelsbehovet

för helt budgetår av 20 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i Statsutskottets uttalande nr 53 år 1961

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att bidragsförfattningen kompletteras

med en uttrycklig bestämmelse om att familjebostadsbidrag inte skall

kunna överlåtas och därför ej heller tagas i mät. Bidragskungörelsen bör

även enligt departementschefens mening förtydligas med föreskrift av det

föreslagna innehållet.

Bostadsstyrelsen har vidare erinrat om att familjebostadsbidrag i förekommande

fall ej får överstiga den årshyra eller årliga avgift familjen har

att erlägga för bostaden och dess uppvärmning. Det har visat sig bereda

svårigheter i vissa fall att bestämma kostnaderna för uppvärmning, när

bidragstagaren själv har att bekosta och ombesörja uppvärmningen. I

syfte att underlätta ärendebehandlingen i sådana fall har styrelsen lagt

fiam förslag till schablonregler för beräkning av bränslekostnaderna.

Departementschefen tillstyrker detta förslag.

Departementschefen anmäler i detta sammanhang att Kungl. Maj:t

den 30 juni 1960 meddelat beslut rörande pcnsionärsbostadsbidrag till

lägenhet i en- och tvåfamiljshus som beviljats egnahemslån eller statlig

ränteeftergift.

Den föreslagna höjningen av familjebostadsbidragens belopp beräknas

medföra en ökning av utgifterna under anslaget med ca 20 000 000 kronor

nästa budgetår. Enligt bostadsstyrelsens beräkningar, vilka departementschefen

godtager, skulle vid oförändrade bidragsbelopp åtgå ca 130 000 000

kronor. Anslaget uppföres därför med ett belopp av 150 000 000 kronor.

Bidrag till viss hostadsförbättringsverksamhet. Från detta anslag bestrides

utgifterna för förbättringslån i den mån de är ränte- och aniorteringsfria,

statsbidrag till fiskarbostäder, förvaltningsbidrag till förmedlare

av bostadsegnahemslån samt sådana bidrag till invalidbostäder, som beviljas

i samband med förbättringslån.

Departementschefen behandlar först frågan om bidragen till specialinredning

av invalidbostäder. Sådana bidrag kan beviljas för lägenheter i

hus, som tillkommer med stöd av statliga tertiärlån, egnahemslån eller

förbättringslån eller för vilket statligt räntebidrag beviljas. Bidrag kan

däremot ej utgå för lägenhet i tidigare uppfört statsbelånat hus eller i helt

privatfinansierat hus. Bostadsstyrelsen har nu föreslagit, att ifrågavarande

begränsning av bidragsverksamheten skall slopas.

Bidragsverksamheten har nu pågått i två år. Erfarenheterna torde få

betecknas som goda. Bidraget har visat sig fylla ett angeläget behov. Såsom

bostadsstyrelsen framhållit har emellertid begränsningen av bidragets

tillämpningsområde medfört, att bidragsansökningar i vissa fall måste avslås,

ehuru sökandena varit i behov av statligt stöd för att anskaffa erforderlig

specialutrustning för sin bostad. Departementschefen förordar

därför styrelsens förslag att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta

alla hus och lägenheter. Såsom styrelsen förutsatt bör krävas att bostaden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 År 196t

7

är av god kvalitet. Ändringen bör genomföras den 1 juli 1961. Det anses

emellertid lämpligt att en möjlighet lämnas öppen att bevilja bidrag också

i fråga om företag, som påbörjats före nämnda dag, dock ej före den 1

januari 1961. Bidragsbestämmelscrna i övrigt bör i avvaktan på ytterligare

erfarenheter lämnas oförändrade.

Bostadsstyrelsen har räknat med att den nu föreslagna ändringen inte

kommer att medföra någon mera avsevärd ökning av bidragsgivmngen.

Beträffande den anslagstekniska redovisningen av bidragen bör gälla samma

regler som hittills. Bidrag som beviljas till lägenhet i hus, för vilket

statligt stöd i annan form inte lämnats, bör avföras från nu förevarande

anslag.

1954 års fiskerätt redning bär föreslagit, att bidragsgivningen för fiskarbostäder

skall fortsätta med oförändrat geografiskt tillämpningsområde

men utövas restriktivt. Utredningen har vidare föreslagit viss höjning av

bidragsbeloppen. Därjämte innebär utredningens förslag, att bidrag skall

kunna lämnas också för byggnad, som avser att tillgodose kollektiva ändamål,

samt alt bidragen skall ha formen av femåriga avskrivningslån.

För egen del anför departementschefen, efter gemensam beredning med

cliefen för jordbruksdepartementet, följande.

Ifrågavarande bidragsverksamhet har ringa omfattning men synes vara

av en viss betydelse som stöd åt fiskerinäringens utövare inom de kustområden,

som omfattas av bidragsgivningen. Bidragsyerksamheten bor därför

inte slopas f. n. Såsom utredningen framhållit ar det emel ertid med

hänsyn till rationaliseringssträvandena inom fisket angelaget att bidragsansökningarna

prövas restriktivt. De av utredningen angivna narmare förutsättningarna

för denna prövning bor godtagas. I enlighet ined utr

ningens förslag bör yttrande över ansökningarna inhamtas från vede

börande hushållningssällskaps fiskerinämnd samt från fiskeristyrelsen. I

övrigt bör bidragsverksamheten tills vidare kvarbli hos de bostadspolitiska

organen. Någon ändring av verksamhetsområdet för bidragsgivningen kan

De nu gällande maximibeloppen har varit oförändrade sedan 1942. För

alt bidragen skall få avsedd betydelse bör beloppen liojas Jag tillstyrker

i detta hänseende utredningens förslag, som innebar att bidragets maximibelopp

blir 4 000 kronor för bostad med eller utan sjobod och båthus, 2 00U

kronor för sjöbod och båthus samt 1 500 kronor för enbart sjobod eller

Ifrågavarande subventioner bör alltjämt lämnas såsom bidrag. I enlighet

med utredningens förslag bör möjlighet öppnas att lamna bidrag ti

byggnad, som avser att tillgodose flera fiskares behov.

Ändringen av bidragsbestämmelscrna bör lämpligen trada i kraft den

1 juli 1961.

Departementschefen föreslär all medel ställes till förfogande så att

långivningen nästa budgetår kan ges en omfattning, som svarar mot den

av bostadsstyrelsen beräknade ansökningsfrekvensen. Detta innebär, att

28 000 000 kronor disponeras för långivning avseende ränlefria förbättrings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets uttalande nr 5.1 dr 1961

lån nästa budgetår. Därmed bör det vara möjligt att under nästa budgetår

bevilja sådana lån, om vilka ansökningar göres redan detta budgetår men

som inte ryms inom det disponibla lånebeloppet. Departementschefen

räknar med, att anslaget åter skall kunna minskas för budgetåret 1962/63.

Styrelsens beräkning av de utgifter i övrigt, som skall bestridas från

anslaget, godtages. Det föreslås, att anslaget anvisas med 29 000 000 kronor.

Bidrag till inrättande av pensionärshem. Den särskilda bidragsgivningen

till inrättande av pensionärshem upphörde med utgången av år

1958. Dessförinnan beviljade bidrag utbetalas från ifrågavarande anslag.

Det återstår att utbetala beviljade pensionärshemsbidrag till ett belopp

av ca 9 000 000 kronor, sedan de medel förbrukats som nu står till styrelsens

förfogande för ändamålet. Departementschefen föreslår, att anslaget

för nästa budgetår uppföres med 9 000 000 kronor.

Bidrag Ull viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor. Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres

med endast ett formellt belopp.

1960 års bostadsräkning. Det totala medelsbehovet för bostadsräkningen

under budgetåret 1961/62 beräknas till 3 350 000 kronor. Departementschefen

förordar att detta belopp anvisas.

Kapitalbudgeten

Lånefonden för bostadsbyggande. Från fonden, till vilken medel anvisas

1 den man så erfordras för utbetalning av beviljade lån, utlämnas

tertiärlån till flerfamiljshus samt räntebärande egnahemslån och förbättringslån.

För varje budgetår fastställes en ram för långivningen. För

innevarande budgetår har anslaget till fonden uppförts med 820 000 000

kronor.

Depaitementschefen tar inledningsvis upp frågan om bostadsbyggandets

omfattning och inriktning till behandling och anför.

Bostadsbyggandet har under de senaste åren legat på en mycket hög nivå.

Under 1959 färdigställdes 69 300 nya bostadslägenheter. Produktionen

under 1960 har nu beräknats till ungefär samma antal. För innevarande

budgetår har uppställts ett minimiprogram för bostadsbyggandet, innefattande

en nyproduktion av 63 000 lägenheter. Vid anmälan av frågan om

detta bostadsbyggnadsprogram (statsverksprop. 1960, bil. 27) anförde

jag bl. a., att det kunde visa sig föreligga behov av så stor igångsättning att

programmet behövde utökas.

Bostadsstyrelsen har för såväl innevarande som nästa budgetår föreslagit

bostadsbyggnadsprogram omfattande 70 000 lägenheter varav 20 500

lägenheter i småhus.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttalande nr till är I9tit

y

Enligt min mening bör den uppnådda liöga produktionsnivån bibehållas.

Om eu fortsatt avveckling av den alltjämt på många håll svåra bostadsbristen

skall bli möjlig, kan någon minskning av bostadsbyggandet inte

godtagas. Senare denna dag föreslår jag, att medelsramen för innevarande

budgetår utvidgas i enlighet med bosladsstyrelsens förslag.

Under flera år bär statsmakterna, på grund av vanskligheten att långt

i förväg bedöma vilken produktionsomfattning konjunkturutvecklingen

kunde medge, tillämpat metoden att för det kommande budgetåret fastställa

ett minimiprogram, vilket sedan regelmässigt utvidgats genom tilllägg

till lånemedelsramen. Detta system är förknippat med vissa olägenheter

vid planeringen av bostadsbyggandet. För att planläggningsarbetel

skall kunna skötas rationellt och främja ett så effektivt utnyttjande av

produktionsresurserna som möjligt är det önskvärt, att kommuner och

byggnadsföretagare på ett tidigt stadium får klarhet om vilken tilldelning

av lånemedel de bar att räkna med under eu kommande verksamhetsperiod.

Med det förfarande som nu tillämpas är det emellertid inte möjligt

att förrän i februari, när riksdagen beslutat om tillägg till medelsramen

för det löpande budgetåret, fördcia de ytterligare lånemedel, som avses för

igångsättning under budgetårets senare hälft. Detta leder till försämrad

planering med förseningar i igångsättningen som följd.

Det sagda utgör enligt min mening skäl för att frångå systemet med

minimiprogram. I stället bör medelsramarna från början beräknas sä att

de ger utrymme för det bostadsbyggande, som ter sig motiverat från bostadsmarknadssynpunkt

och som det bör vara möjligt att förverkliga.

På vissa orter med hög efterfrågan på arbetskraft bar bostadsbristen försvårat

arbetsmarknadsmyndigheternas ansträngningar att dit överflytta arbetssökande

från orter med bristande sysselsättningsmöjligheter. I ett antal

fall bar arbetsmarknadsstyrelsen för all undanröja dessa svårigheter låt i l

uppföra provisoriska bostäder med anlitande av medel för arbetslöshetens

bekämpande. Under det senaste året bar dock i stället genom samarbete mellan

arbetsmarknadsstyrelsen och bostadsstyrelsen sådana orter kunnat ges

en extra tilldelning av lånemedel. Detta bar medfört, att byggandet av provisoriska

bostäder fått en mera begränsad omfattning. Då man bar anledning

befara att dylika provisoriska bostäder när de väl uppförts i många

fall kommer att nyttjas under relativt lång tid, är det önskvärt att deras antal

begränsas, .lag förutsätter, att även framdeles den ökning av bostadstillgången

på vissa orter, som kan bli erforderlig i samband med överflyttning

av arbetskraft, skall kunna komma till stånd genom eif samarbete mellan

arbetsmarknads- och bosladsmyndighetcrna. Vid fördelning av låneramen

bör därför behovet av eu reserv för detta ändamål beaktas.

Från nu angivna utgångspunkter förordar jag i överensstämmelse med

bosladsstyrelsens förslag, afl för nästa budgetår uppställes eif bostadsbyggnadsprograin

omfattande 70 001) lagenheter. Beträffande fördelningen

på flerfamiljshus och småhus har bosladsslyrclscn, som förutsatt alt 60 000

lägenheter kommer alt finansieras med statslan, töreslagit att medel beräknas

för 47 000 lägenheter i flerfamiljshus och 10 000 lägenheter i småhus.

Styrelsen har ansett sig kunna förutsätta att eu långivning till småhus

av denna omfattning kommer att motsvara de bygginitialiv avseende

småhus, som kan väntas göra sig gällande under budgetåret.

Styrelsens beräkning av byggandets fördelning på hustyper bör godtagas.

Då småhusbyggandet inte bör hållas tillbaka av en för snäv medelsram bör

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

denna beiäknas sa, atl den ger utrymme för lån till småhus i en omfattning

motsvarande den efterfrågan, som kan emotses under budgetåret.

Departementschefen övergår därefter till att behandla av bostadsstyrelsen

framställda förslag till vissa ändringar i gällande lånebestämmetser

in. in.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att bestämmelserna om egnahemslån

skall ändras sa, att lan kan beviljas även bostadsrättsförening samt enskild

byggnadsföretagare, som avser att bygga småhus för uthyrning.

Departementschefen erinrar om att frågan om småhusbyggandets framtida

förutsättningar skall utredas av bostadsbyggnadsutredningen. Sedan

utredningens arbete härmed fullbordats, torde det bli anledning att mera

allmänt ompröva utformningen av finansieringsstödet för småhus. Del

synes därför inte lämpligt att nu vidtaga några långtgående ändringar i

gällande lånebestämmetser. I sammanhanget erinras om att riksdagen år

1959 uttalade sig för en undersökning av möjligheterna att på småhusområdet

övergå till ett system med kreditgarantier i stället för statliga lån

(rskr. 1959: 145). Departementschefen anser, alt denna undersökning bör

anstå med hänsyn till bostadsbyggnadsutredningen.

Bostadsstyrelsens nu föreliggande förslag har en mindre räckvidd. Dess

huvudsakliga sytte är, att det statliga finansieringsstödet vid småhusbyggande

skall så långt möjligt bli likvärdigt, oavsett om tertiärlån eller egnahemslån

väljes som finansieringsform. Enligt departementschefens mening

behöver emellertid konsekvenserna av de ändringar i lånereglerna, som

styrelsen föreslår, belysas ytterligare, innan någon ståndpunkt tages till

styrelsens förslag.

Däiemot förordas, att egnahemslån skall kunna beviljas ägare av

joi dbruksfastighet också för beredande av bostad åt fastighetens ar rendator.

I fråga om egnahemslån för hus, som förutom bostadslägenhet innehåller

lokaler för ägarens eget behov eller butiker, gäller, att kommunens

ansvar för egnahemslånet reduceras med hänsyn till omfattningen av sådana

lokaler. Denna regel var motiverad, när kommunens ansvar avsåg

lånets räntefria stående del, eftersom denna lånedel minskades i de åsyftade

fallen. Med den utformning det kommunala ansvarsåtagandet nu11101

a har finns emellertid inga bärande skäl för att kommunens ansvar skall

^aia mindre i dessa fall än om huset innehåller enbart bostadsutrymmen.

Det torde närmast få betecknas som ett förbiseende, att bestämmelsen om

reduktion av kommunens ansvar har bibehållits även efter slopande av

egnahemslånets räntefria stående del. Departementschefen föreslår, att bestämmelsen

utgår.

De nu föreslagna ändringarna i egnahemslånekungörelsen anses böra

genomföras den 1 juli 1961.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att ärenden som gäller tillämpningen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

1 1

den s. k. 50-procentregeln, d. v. s. de fall då tertiärlån sökes för byggnad,

vari mer än häften av lägenhetsytan utgöres av andra utrymmen än bostäder,

i fortsättningen skall handläggas av styrelsen. Departementschefen

har i och för sig ingenting att invända mot styrelsens förslag men anser

det inte lämpligt att ändringen genomföres nu. Frågan anses böra tas upp

på nytt, när bostadspolitiska organisationskommittén lagt fram förslag

rörande den bostadspolitiska organisationen.

I fråga om kvalitetskrav på bostäder, som finansieras med statslån, föreslår

bostadsstyrelsen, att låneförfattningarna skall kompletteras med uttryckliga

bestämmelser om att del lånebeviljande organet äger utfärda

föreskrifter beträffande byggnadernas storlek och form.

Det bör enligt departementschefens mening i allmänhet inte komma i

fråga att det lånebeviljande organet i samband med långivningen ställer

krav, som beträffande byggnadernas storlek och form sträcker sig längre

än fastställda stads- och byggnadsplaner. Det finns emellertid föråldrade

stadsplaner, som är i stort behov av revision. Med hänsyn härtill bör ett

byggnadsprojekts överensstämmelse med fastställd plan inte nödga de

lånebeviljande organen att för statlig belåning godtaga byggnadsföretag,

som enligt nutida betraktelsesätt ej tillfredsställer berättigade kvalitetskrav.

Gällande lånebestämmelser ger emellertid de lånebeviljande organen

erforderlig handlingsfrihet vid prövning av lånefrågan.

EU av bostadsstyrelsen framlagt förslag angående lån till kollektiva

tvåtterier tillstyrkes i huvudsak av departementschefen. Den särskilda

kungörelsen om lån till kollektiva tvätterier föreslås skola behållas men

lånen utbetalas från lånefonden för bostadsbyggande, till den del de är

räntebärande, och i övrigt från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande.

I fråga om inriktningen av tvätteristödet biträdes bostadsstyrelsens

uttalande att lån till större tvätterier, i den mån de inte är avsedda att

betjäna i huvudsak endast ett sammanhängande större bostadsområde,

bör beviljas endast i undantagsfall. Beträffande formen för den till vissa

mindre tvätterier utgående subventionen anses det inte finnas skäl att vidtaga

annan ändring än att maximibeloppet höjs från 20 000 till .‘10 000 kronor.

Bestämmelserna om avskrivningstid bör lämnas oförändrade. Tvättcirkellånen

bör utmönstras ur lånekungörelsen. Räntan på tvätterilånen bör

fastställas till 5 % eller samma procentsats som gäller för tertiärlån till

andra lokaler än bostäder.

De föreslagna ändringarna bör lämpligen genomföras den I juli 1961.

De tvätterilån som utestår vid utgången av innevarande budgetår bör överföras

till lånefonden för bostadsbyggande med undantag för räntefria

stående delar, vilka alltjämt bör redovisas under fonden för låneunderstöd.

Anslaget till kollektiva tvätterier bör utgå ur riksstaten och vid innevarande

budgetårs utgång eventuellt odisponerade medel lillgodoföras

titeln lånemedel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1961

Departementschefen övergår därefter till frågan om långivningen till

s. k. byggmästarbildade bostadsrättsföreningar. Bostadsstyrelsen har föreslagit

dels ändring av lånevillkoren för sådana föreningar, innebärande eu

sänkning av den nu gällande övre belåningsgränsen, dels åtgärder för ökad

kontroll över ifrågavarande företag. Förslaget grundar sig främst på kritik

som framförts från de boendes sida oeh som innebär, afl systemet med

fryS8n,ästarbildade töreningar i alltför hög grad utestänger de blivande

bostadsrättshavarna från del medinflytande i byggnadsföretaget, som rätteligen

bör tillkomma dem, och i vissa fall åsamkar dem direkta ekonomiska

förluster.

De kritiska omdömen om ifrågavarande bosladsrättsföretag, som förestavat

bostadsstyrelsens förslag till skärpta regler för långivningen till

dem, har mött gensaga i vissa remissyttranden. I andra yttranden, närmast

från de rikskooperativa företagens sida, vitsordas i huvudsak styrelsens

uppfattning om bristerna i den nuvarande ordningen.

Departementschefen anser det angeläget, att bostadsrättshavarnas berättigade

intressen blir ordentligt tillgodosedda. Även om man kan ha olika

uppfattning om i vilken mån brister i detta hänseende hittills har framträtt

i samband med töreningsbildning på enskilda byggnadsföretagares initiativ,

torde det få anses styrkt, att behov föreligger av anordningar, som bereder

bostadsrättshavarna ett bättre skydd än f. n. Det framstår härvid

som särskilt viktigt, att de boende erhåller fullgott skydd för värdet av

sina kapitalinsatser, alt deras rätt effektivt bevakas vid bestämmande av

de ekonomiska villkoren för byggnadsföretaget samt att de beredes garantier

mot förlust till följd av brister hos byggnadsföretaget.

Vad angår föreningar, som är anslutna till något av de rikskooperativa

företagen, synes det inte föreligga behov av andra garantier än dem, som

kan anses ligga i tillhörigheten till riksorganisationen. Inte heller i fråga

om fristående bostadsrättsföreningar, d. v. s. sådana föreningar som bildas

på de blivande bostadsrättshavarnas eget initiativ, synes några särskilda

garantiregler behövliga. Detsamma torde merendels också gälla i fråga om

företag, som tillkommer t. ex. på initiativ av industriföretag.

Däremot är det enligt departementschefen uppenbart, att ett bättre tillvaratagande

av bostadsrättshavarnas intressen erfordras, när fråga är om

förening, som bildas av en enskild byggnadsföretagare. Att det i dessa fall

föieligger behov av effektivare åtgärder till skydd för bostadsrättshavarnas

intressen framhålles även i Svenska byggnadsentreprenörföreningens yttrande

över bostadsstyrelsens förslag. De fördelar bostadsrättsformen erbjuder

företagaren framför allt när det gäller anskaffning av rörelsekapital

oeh avsättning av produktionen utgör naturligen eu särskild lockelse för

ekonomiskt mindre bärkraftiga företagare. Detta förhållande ökar risken

lör att de bostadssökande åsamkas förluster.

Den väg bostadsstyrelsen anvisar, nämligen att sänka lånegränsen för de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år PJtjl

13

byggmästarbildade föreningarna till vad som gäller för enskilda byggnads1''öretagare

vid byggande av vanliga hyreshus, anses inte böra beträdas, i

varje fall inte förrän man prövat om eu tillfredsställande ordning kan nås

på annat sätt. En så radikal sänkning av lånegränsen skulle nämligen med

all sannolikhet innebära att bostadsbyggande i denna form över huvud knappast

konime till stånd, vilket i sin tur skulle kunna innebära risk för minskning

av bostadsproduktionen.

I stället bör lånebestämmelserna kompletteras med tillämpningsföreskrifter

av innebörd att de lånebeviljande organen, när skäl därtill föreligger,

skall kunna ställa särskilda krav på att de blivande bostadsrättshavarna

tillförsäkras betryggande garantier för att deras intressen blir behörigen tillgodosedda.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen har i sitt remissyttrande

upplyst, att föreningen tagit initiativet till bildande av ett kontroll- och

garantiföretag med uppgift att bereda såväl bostadsrättshavarna i ifrågavarande

föreningar som staten i dess egenskap av långivare ökad säkerhet. Företaget

skall bl. a. lämna garantier mot direkta ekonomiska förluster samt

därjämte kontrollera all byggnadsföretaget grundas på skäliga ekonomiska

villkor och utföres under betyggande teknisk kontroll. Enligt departementschefens

förmenande är Svenska byggnadsentreprenörföreningens initiativ

värt att pröva. Under förutsättning att kontroll- och garantiföretaget fungerar

på ett effektivt sätt synes ett tillfredsställande skydd för bosadsrältshavarnas

intressen kunna erhållas i fråga om byggnadsföretagare, som ansluter

sig till kontroll- och garantiföretaget eller som utan sådan anslutning får garantier

utställda av delta företag. Del förutsälles därvid, att företaget också

lämnar ifrågavarande bostadsrättsföreningar erforderligt biträde under

förvaltningsskedel.

Beträffande företag, som ej åtnjuter garantier av kontroll- och garantiföretaget,

bör krav på likvärdigt skydd i annan form ställas. Det torde ankomma

på Kungl. Maj :l och efter Kungl. Maj :ts bemyndigande bostadsstyrelsen

att utforma närmare föreskrifter i ämnet. Det förutsattes, att verkningarna

av de nu föreslagna ändringarna i lånebestämmelserna med uppmärksamhet

följes av bosladsslyrelsen och att styrelsen anmäler eventuellt

behov av ytterligare åtgärder.

I vissa remissyttranden har framhållits alt den kommunala kontrollen

(iver bostadsrättsföreningarna bör göras mera effektiv. Av vad bostadsstyrelsen

anfört framgår alt denna kontroll inte fungerat på ett tillfredsställande

sätt. Departementschefen är inte beredd alt föreslå några särskilda kompetenskrav

för kommunala styrelseledamöter och revisorer för de kooperativa

företagen. Eu viss förbättring av den kommunala kontrollens kvalitet

bär dock vara möjlig att åstadkomma, lika. bör prövas om man genom

skriftliga instruktioner och regionala kurser eller på annat liknande sätt

kan göra kommunala styrelseledamöter och revisorer bättre rustade att

fullgöra sina uppgifter. Det torde få ankomma på bostadsstyrelsen att ta

iniliativ till åtgärder i sådan riktning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 19(11

Med de kompletteringar av lånebestämmelserna som nu föreslagits anses

det inte erforderligt att införa regler om central tillsyn av bostadsrättsföreningar.

Någon ändring av lånegränsen för lån till enskilda byggnadsföretagare

kan departementschefen inte tillstyrka.

Departementschefen övergår härefter till frågan om beräkningen av

medelsramar och anslag. I del föregående har föreslagits, att bostadsbyggnadsprogrammet

för nästa budgetår skall omfatta 70 000 lägenheter.

Bostadsstyrelsen räknar med, att 66 000 lägenheter kommer att bli föremål

för statlig belåning, därav 19 000 lägenheter i småhus. Styrelsens antagande

bör enligt departementschefen läggas till grund för beräkningen av medelsramen

för den preliminära långivningen under nästa budgetår. I enlighet

härmed beräknas den för nästa budgetår erforderliga medelsramen enligt

följande uppställning:

Miljoner kronor

Tertiärlån till flerfamiljshus (47 000 x 10 000 kr.) ........................ 470

Egnahemslån till nybyggnad (17 500 x 24 000 kr.) ........................ 420

Tertiärlån till rad- och kedjehus (1 500 x 12 000 kr.) ..................... 18

Egnahemslån till ombyggnad samt förbättringslån och tvätterilån ... 60

968

Ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för

bostadsbyggande, bör alltså för nästa budgetår fastställas till (avrundat)

970 000 000 kronor.

Förut bar anförts, att långivningen till småhus under nästa budgetår

bör ges en sådan omfattning att den svarar mot de initiativ till småhusbyggande,

som framkommer under budgetåret. Med hänsyn härtill anser departementschefen

det inte nödvändigt eller lämpligt att medelsramen delas

upp på särskilda belopp för småhus och flerfamiljshus. Denna fördelning

torde iå göras av bostadsstyrelsen med beaktande av nyss angivna målsättning

i fråga om småhusbyggandet. Ej heller anses det nödvändigt att

närmare ange, i vilken omfattning tvätterilån får beviljas.

Vid anmälan av fråga om anslaget till Räntefria lån till bostadsbyggande

föreslås, att vissa räntefria tilläggslån, som f. n. amorteras, skall göras räntebärande

från ingången av nästa budgetår. Då dessa lån i fortsättningen

bör amorteras och förräntas med fast annuitet, kommer kapitalåterbetalningarna,

vilka tillföres lånefonden för bostadsbyggande, att bli något

mindre, under det att ränteinkomsterna blir större. Effekten av denna

minskning i amorteringsbeloppen är emellertid ej så stor, att den påverkar

anslagsberäkningen. Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande för nästa

budgetår anses därför i överensstämmelse med bostadsstyrelsens förslag

böra upptagas med 780 000 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1961

15

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien. Från

fonden utlämnas lån till anskaffande av byggnadsmaskiner in. in. Till fonden

har för innevarande budgetår anvisats ett formellt belopp av 100

kronor.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres

med endast ett formellt belopp av 1 000 kronor.

Räntefria lån till bostadsbyggande. Från anslaget, till vilket medel

anvisas i den mån så erfordras för utbetalning av beviljade lån och bidrag,

utlämnas vinterbidrag, tilläggslån till studentbostäder samt sådana bidrag

för specialinredning av invalidlägenheter, som beviljas i samband med tertiärlån,

egnahemslån eller räntebidrag. Under en övergångstid utbetalas vidare

från anslaget tilläggslån till flerfamiljshus samt räntefria, stående delar

av egnahemslån. För varje budgetår anges en ram för beslut om lån och

bidrag. Ramen avser numera endast preliminära beslut om tilläggslån till

studentbostäder samt bidrag till specialinredning av invalidlägenheter.

Departementschefen erinrar till eu början om att 1958 års besparingsutredning

föreslog, att de tilläggslån, som genom riksdagens beslut åren

1957 och 1959 uppsagts till amortering helt eller delvis, skulle göras räntebärande.

Lånen är f. n. räntefria och amorteras på 25 år. Vid behandlingen

av detta förslag förra året anförde departementschefen (statsverksprop.

1960, bil. 27), att lian då inte kunde tillstyrka förslaget. Samtidigt uttalades,

alt förhållandet mellan hyror och inkomster på något längre sikt torde

konnna att utvecklas så gynnsamt att frågan kunde komma i ett annat läge.

Beslut om förräntning av ifrågavarande tilläggslån synes nu böra fattas.

1 enlighet med besparingsutredningens förslag hör räntan fastställas till

4 % eller samma räntesats, som nu gäller för tertiärlån. Med hänsyn till utformningen

av reglerna för generella hyreshöjningar enligt hyresregleringslagen

hör lånen i fortsättningen amorteras och förräntas med fast annuitet.

Med hänsyn härtill bör ny amorteringsperiod på 25 år för samtliga lån börja

löpa samtidigt som lånen göres räntebärande. Departementschefen föreslår,

att så sker fr. o. in. den 1 juli 1961.

Ett beslut om förräntning av ifrågavarande tilläggslån berör hus byggda

från mitten av 1951 t. o. in. år 1958. Den hyreshöjning, som blir erforderlig

i anledning av att lilläggslånen göres räntelöpande, blir av varierande storlek

beroende på hur stort lånebelopp som uppsagts till återbetalning. Högst

kan hyreshöjningen komma atl uppgå till 5 å 6 % på de hyror, som utgår

under år 1961. Hyrorna kominer ändå att understiga hyrorna i jämförbara

nyuppförda hus.

1 detta sammanhang anmäles eu fråga, som gäller stödet till studentbostäder.

Studentbostadsföretagen har endast i mycket begränsad omfattning

uppfört normala familjebostäder för gifta studenter. Flertalet studentfamiljer,

även de som har barn, synes nämligen föredra de som familje
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1!)t!l

bostäder olämpligare studentdubbletterna framför vanliga tvårumslägenheter.

Ett av skälen härtill är att hyran för en dubblett blir icke obetydligt

lägre än för tamiljebostad om två rum och kök. För en studentdubblett kan

nämligen utgå statligt tilläggslån på 5 000 kronor per rum, vilket däremot

ej är fallet i fråga om familjebostäder för studenter. Innebörden härav är

att staten genom reglerna för tilläggslånen främjar en ur studentfamiljernas

synpunkt mindre lycklig inriktning av studentbostadsproduktionen.

1957 års studentbostadsutredning väntas inom kort framlägga sitt betänkande.

Eventuella förslag med anledning av betänkandet torde emellertid

ej kunna framläggas förrän till 1062 års riksdag. I avvaktan därpå

föreslås, att lilläggslån om 5 000 kronor per studentrum må kunna utgå

även för familjebostäder som uppföres av studentbostadsföretag.

Beträffande beräkningen av lånemedelsramen och anslaget för nästa budgetår

godtages bostadsstyrelsens förslag. Ramen för den preliminära långivningen

under nästa budgetår bör alltså fastställas till 10 milj. kronor

och anslaget uppföx-as med 35 milj. kronor.

Såsom anförts vid anmälan av anslaget till lånefonden för bostadsbyggande

bör i fortsättningen ränlefria stående delar av lån till kollektiva tvätterier

avföras från nu förevarande anslag.

MOTIONERNA

I de likalydande motionerna 1:51 (av herrar öhman och Helmer Persson,

) och 11:36 (av herr Nilsson i Gävle in. fl.) hemställes, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att bostadsproduktionen erhåller

ytterligare vidgad prioritet på kreditmarknaden, att dessa prioriterade

krediter erhålles till eu långsiktig låg ränta samt att vad i motionerna

i övrigt — utom i vad avser skärpning av expropriationslagstiftningen —

rekommenderas i syfte att få fram kostnadsmässigt billigare bostäder blir

föremål för Kungl. Maj:ts prövning och alt förslag härom Iramlägges till

riksdagen.

I de likalydande motionerna 1:96 (av herr Lundström m. fl.) och II: 119

(av herr Ohlin in. fl.) föreslås, att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:l ge till känna vad i motionen anförts om

en successiv utvidgning av bostadsbyggandet och de förutsättningar härför

som kan skapas genom bl. a. ökat amorteringssparande och bättre utnyttjande

av rationaliseringsmöjligheterna;

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till nästa års riksdag om

en omläggning av lånevillkoren, innebärande att räntesubventionerna ersätts

med ett enhetligt schablonbidrag enligt i motionen angivna riktlinjer;

3) besluta att vid försäljning av statsbelånade bostadshus rätt skall medges

köparen att återlåna den del av egnahems- eller tertiärlånet som amorterats

utöver vad som föreskrivs i lånevillkoren;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

17

4) besluta att tertiärlånets övre gräns för fastigheter som påbörjas efter

den 1 juli 1961 sänks till 97 % för företagsformer som nu får låna upp till

100 % samt till 92 % för kooperativa företag som nu får låna upp till 95 %;

5) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att tertiärlånekungörelsen omarbetas

i enlighet med i motionen angivna riktlinjer;

6) i skrivelse till Kungl. Maj :t framhålla att egnahemsbyggandet i fortsättningen

bör erhålla en större andel av den totala bostadsbyggnadsvolymen

samt anhålla att Kungl. Maj:t uppdrar åt de statliga byggnadsorganen

att söka intressera kommunerna för en sådan inriktning av planeringsarbetet

att tillräcklig exploateringsfärdig mark ställs till förfogande för en

övergång från flerfamiljshus till småhusbebyggelse;

7) besluta att den garanterade räntan för underliggande krediter skall

fr. o. m. den 1 januari 1961 höjas från nuvarande 4 eller 4,5 % till 5 % för

hus färdigställda före år 1951 samt från nuvarande 3,5 till 4 % för senare

uppförda hus, l. o. in. sådana som påbörjats före den 1 januari 1958;

8) besluta att räntefria stående delar av egnahemslån som beviljats under

tiden 1948—1 juli 1953 skall fr. o. in. den 1 juli 1961 förräntas och

amorteras till hälften av det beviljade beloppet i enlighet med besparingsutredningens

förslag;

9) beträffande anslaget till Ränteeftergifter å vissa bostadslån för budgetåret

1961/62 ävensom beträffande inkomsten från lånefonden för bostadsbyggande

för samma budgetår vidta de ändringar som föranleds av

yrkandena ovan;

10) beträffande övergång till kreditgarantisystem under för bostadsproduktionens

omfattning och villkor lämpliga former i skrivelse till Kungl.

Maj :t ge till känna vad i motionen anförts.

I de likalydande motionerna I: 13b (av herr Spetz) och 11: 162 (av herr

Johansson i öckerö m. fl.) hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära att förslag framlägges för årets riksdag med sådana

ändringar i författningarna angående lån till bostadsegnahem att även äldre

fastigheter utan behov av större omedelbar reparation kan belånas i samband

med ägarbyte.

I de likalydande motionerna 1:135 (av herr Strand in. fl.) och II: 33b

(av herr Svenning in. fl.) föreslås, att riksdagen måtte besluta sådana grunder

för den statliga tertiärlånegivningen att en gränsdragning sker mellan

företag syftande till enskild vinst och bostadskooperativa företag utan enskilt

vinstsyfte.

I de likalydande motionerna 1:23b (av herr Fritz Persson) och 11:35b

(av herrar Fagerlund och Johansson i Norrköping) hemställes, att riksdagen

måtte besluta att i 15 § kungörelsen 1957: 358 införs en bestämmelse

av innebörd att förmedlingsorgan skall vid beviljande av bidrag äga förbehålla

sig rätt att för bestridande av kostnader på lån som beviljats av

kommun eller enskilt kreditinstitut eller, i förekommande fall, för betal
2—2214

61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 sand. Nr 53

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1951

mng av tomträttsavgäld, disponera bidragsmedel som icke tas i anspråk

för gäldande av kostnaderna för beviljat statslån.

I de likalydande motionerna 1:237 (av fru Wallentheim in. fl.) och

11:335 (av herr Svensson i Kungälv in. fl.) hemställes, att riksdagen måtte

besluta att i kungörelsen 1957: 358 om familjebostadsbidrag införs en bestämmelse

som medger kommun rätt att, utan hinder av att två hemskilda

makars sammanlagda beskattningsbara inkomst är för hög för bidrag, retroaktivt

för en tid av högst två år, räknad från tidpunkten för hemskillnadsdomen

eller separationen, erhålla ersättning av statsmedel för bidrag

som beviljats och utbetalats till den av makarna som har vårdnaden om barnen

under förutsättning att 1) bidragssökandens egen beskattningsbara inkomst

icke varit för hög och villkoren för bidrag i övrigt varit uppfyllda och

2) att makarna före utgången av de nämnda två åren blivit särtaxerade.

I de likalydande motionerna 1: 333 (av herr Bengtson in. fl.) och II: 390

(av herr Hedlund m. fl.) hemställes, att riksdagen vid sin behandling av

femte huvudtiteln, F. Bostadsbyggande in. in., måtte

A. 1) fastställa den garanterade räntan å vissa bostadslån till i motionen

angivna räntesatser att gälla fr. o. in. den 1 januari 1961, samt

2) till Ränteeftergifter å vissa bostadslån in. in. för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 190 000 000 kronor,

B. besluta att stående del av bostadsanskaffningslån enligt kungörelsen

den 28 juni 1941 må, sedan lånets amorteringsdel slutamorterats, amorteras

under en amorteringstid av tills vidare 20 år i enlighet med vad i motionen

anförts,

C. 1) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att nu tillämpad restriktivitet

i fråga om förbättringslån må upphöra att tillämpas i enlighet med vad i

motionen anförts, samt

2) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 28 000 000 kronor,

D. till Bidrag till inrättande av pensionärshem för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, samt

E. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna 1: 337 (av herr Ewerlöf in. fl.) och II- 399

(av herr Hjalmarson in. fl.) hemställes, att riksdagen måtte besluta,

A. 1) att den statliga bostadslångivningen fr. o. m. den 1 juli 1961 skall

ersättas av ett kreditgarantisystem;

2) att i anledning därav varken preliminära beslut skall meddelas angående

lån från Lånefonden för bostadsbyggande eller anslag anvisas till

samma fond från nämnda datum;

3) att för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall

erläggas;

4) att räntegarantien skall upphöra, då den tidigare fastställda ailtiahetstiden

å tio år utgått;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

19

5) att räntegaranti, avseende räntor å underliggande lån som hänför sig

till tiden fr. o. in. den 1 januari 1961, skall grundas på en räntesats av 5 %

vad avser hus påbörjade före den 1 januari 1958 och eu räntesats på 4,5 %

vad avser senare påbörjade hus;

6) att egnahemslån och förbältringslån avseende hus som påböijuls

fr. o. in. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. in. den 1 januari 1961 förräntas

efter räntesats av 5 % ;

7) att tertiärlån mellan 70 och 85 % av belåningsvärdet för hus påbörjade

fr. o. in. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. in. den 1 januari 1961 förräntas

efter en räntesats av 5,5 %;

8) att tertiärlån till den del de överstiger 85 % av belåningsvärdet för

hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1 januari

1961 förräntas efter en räntesats av 6 %.

9) att de tilläggslån, som enligt beslut av 1953, 1957 och 1959 års riksdagar

gjorts amorteringspliktiga, skall för tid fr. o. in. den 1 januari 1961

förräntas efter en räntesats av 5,5 %;

10) att de tilläggslån, som avser hus påbörjade före den 1 januari 1958,

skall till den del de icke på grund av tidigare riksdagsbeslut redan är amorteringspliktiga

bli ränte- och amorteringspliktiga fr. o. in. den 1 juli 1961

efter eu räntesats av 5,5 % och med eu amorteringstid av 25 år;

11) att räntefria stående delar av egnahemslån, som beviljats under tiden

1948- 1 juli 1953, skall fr. o. in. den 1 juli 1961 förräntas och amorteras

till hälften av det beviljade beloppet efter en räntesats av 4 % och med en

amorteringstid av 25 år;

12) att godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen att tillämpas

tills vidare fr. o. in. hudgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...............

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ...................................................................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .....................

4. Ersättning till experter och sakkunniga, förslagsvis .........

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ...

Summa kronor

1 120 200

39 200

1 480 800

15 000

659 300

68 500

3 383 000;

13) alt till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 3 383 000 kronor;

14) att till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 296 000 kronor;

15) att godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1961/62:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... 885 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ................................................................... 127 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..................... 2 290 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis ......... 280 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. 908 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ... 71200

Summa kronor 4 562 000;

16) att till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 4 562 000 kronor;

17) att till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 591 000 kronor;

18) att till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000

kronor; samt

B. att, om förslagen under A. 1)—3) ovan icke vinner riksdagens bifall,

1) tertiärlån, till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1961, skall

beviljas upp till 85 % av den totala produktionskostnaden mot enbart inteckningssäkerhet,

oavsett förvaltningsformerna, upp till 95 % för s. k.

allmännyttiga företag mot kommunal borgen och upp till 90 % för kooperativa

och enskilda företag mot borgen av kommun, industriföretag eller

annat företag av motsvarande ekonomisk styrka, samt till den del de överstiger

85 % av belåningsvärdet amorteras på 25 år;

2) vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltningsavgift om 0,5 %

skall uttagas i samband med lånets utbetalande;

3) medgiva, att under budgetåret 1961/62 preliminära beslut om lån,

som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill ett

belopp av 900 000 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 338 (av herr Knut Johansson m. fl.) och

11:518 (av herr Sköldin m. fl.) hemställes, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att bostadsbyggnadsutredningen erhåller direktiv att utreda frågan om

möjligheterna att motverka kostnadsfördyringar i nyproduktionen av flerfamiljshus

genom lättade amorteringskrav för nya lägenheter sammankopplat

med skärpta bestämmelser om amorteringarna av de stående lånen i

äldre fastigheter,

att därvid samtidigt de möjligheter som vid sådana ändrade amorteringsbestämmelser

ges att även öka bostadsproduktionen beaktas, samt

att bostadsbyggnadsutredningen i andra hand tar upp också alternativa

åtgärder för att motverka kostnadsfördvringarna.

I de likalydande motionerna I: 425 (av herrar Bengtson och Sundin) och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1961

II: 501 (av herr Hedlund in. fl.) hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av möjligheterna att sänka bostadskostnaderna

i nyuppförda egnahem och hyresfastigheter i enlighet med

vad som i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna 1: (av herr Bengtson in. fl.) och 11: 505

(av herrar Larsson i Hedenäset och Johnsson i Skoglösa) hemställes,

att riksdagen måtte besluta att förbättringslån, som helt eller delvis utgör

räntefritt stående lån, må kunna beviljas under förutsättning att sökandens

eller, om han är gift, makarnas sammanlagda till statlig inkomstskatt

beskattningsbara inkomst icke överskrider 7 500 kronor,

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

författningstext, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att frågorna om

förstärkning och utvidgning av förbättringslåneverksamheten och införande

av inkomstprövat stöd vid egnahemsbyggande måtte prövas i enlighet med

vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: i29 (av herr Bengtson m. fl.) och II: 502

(av herr Hedlund m. fl.) hemställes, att riksdagen måtte

I. a) med uttalande att hittills tillämpad ordning beträffande fastställande

av bostadsbyggnadsprogram må gälla även i fråga om bostadsbyggnadsprogram

för budgetåret 1961/62 fastställa minimiprogram för bostadsbyggandet

under budgetåret 1961/62 till 64 000 lägenheter, fördelade på lägenhctstyper

i enlighet med vad i motionen anförts, samt

b) medgiva att under budgetåret 1961/62 preliminära beslut om lån, som

skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp

av 915 000 000 kronor.

II. i skrivelse till Kungl Maj:t anhålla

a) att slutligt program för bostadsbyggandet under budgetåret 1961/62

måtte föreläggas 1961 års höstriksdag,

b) att förslag rörande sådan ändring av gällande bestämmelser angående

ränteeftergifter till egnahem att finansieringsvillkoren för eget hem så långt

möjligt göres likvärdiga med dem, som gäller för bostadsrättslägenhet,

måtte föreläggas riksdagen, om möjligt innevarande år,

c) att den prövning vid bostadslångivningen ur arbetsmarknadspolitisk

synpunkt, som enligt utfärdade anvisningar numera förekommer, ej må

gälla låneärenden rörande enskilt eget hem, samt

d) att frågan om ersättande av den statliga bostadslångivningen med

statligt kreditgarantisystem måtte utredas, samt

III. beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna I: ''i.U (av herr Lundström) och II: W8 (av

fru Gärde Widemar och herr Källenius) föreslås, att riksdagen måtte i

skrivelse hemställa att Kungl. Maj :t efter bostadsstyrelsens hörande

framlägger förslag i sylte att få bättre samstämmighet mellan belånings
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande liv 51) är 1901

gränserna för å ena sidan primär- och sekundärlån och å andra sidan de

statliga tertiärlånen.

I de likalydande motionerna /: 436 (av herr Ferdinand Nilsson in. fl.)

och II: 506 (av herr Larsson i Luttra in. fl.) föreslås, att egnahemslåntagare,

som icke fått tidigare utgående räntefri stående del av lånet, må

fr. o. in. budgetåret 1961/62 under tio år erhålla kompensation härför genom

förhöjning av honom tillkommande schablonavdrag till ränteeftergift

med 250 kronor per år, att utgå av anslaget för Ränteeftergifter å vissa

bostadslån in. m.

I de likalydande motionerna I: 439 (av herr Harald Pettersson m. fl.)

och II: 493 (av herr Boo in. tl.) hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Ivungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag rörande omläggning av

bostadspolitiken i syfte att främja tillkomsten av ur familje- och ungdomssynpunkt

lämpliga bostadsmiljöer i enlighet med vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna 1:458 (av herrar Sveningsson och Stefanson)

och 11:507 (av herr Källenius in. fl.) hemställes, att riksdagen måtte

besluta, att kommunala och s. k. allmännyttiga bostadsföretag skall vara

underkastade upphandlingskungörelsens bestämmelser.

I de likalydande motionerna 1:517 (av herr Sveningsson in. fl. och

11:603 (av herr Källenius in. fl.) hemställes, att riksdagen måtte besluta

att såsom allmännyttiga betecknade och därmed i belåningshänseende jämställda

företag och andra skall åläggas dels att till Kungl. Maj:t redovisa

sina fonder, dessas storlek och successiva uppbyggnad samt de för fonduPPbyggningen

tillämpade principerna, bl. a. i fråga om avskrivningar, dels

att till statens hyresråd fortlöpande anmäla alla inträffade hvresändringar

liksom de kalkyler, som legat till grund för desamma.

I motionen 11:35 (av herr Ekström i Iggesund in. fl.) hemställes, afl

riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring i 2 § 2 st.

kungl. kungörelsen den 24 maj 1957 (nr 360) att med kommun likställes

jämväl landsting.

I motionen 11:346 (av herrar Lindkvist och Kellgren) hemställes, alt

riksdagen matte besluta att tillägg för helaningsvärdena för bostadshus må

medgivas vid konstnärlig utsmyckning av bostadsområden intill ett belopp

motsvarande upp till 1 % av den för statlig belåning godtagbara produktionskostnaden.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 11:36, 11:119, 11:162, 11:334, 1:234, 1:237,

11:390, 11:396, 1:338, 11:501, 11:505, 11:502, 1:434, 1:436, 11:493, 11:507,

IT: 603, IT: 35 och IT: 346.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ur 53 år 1961

23

RIKSDAGENS REVISORERS FÖREVARANDE

UTTALANDE

Teknisk kontroll av statligt belånade fastigheter. Revisorernas uttalande

är av följande lydelse.

Under senare år har eu omfattande produktion av bostäder ägt rum i

vårt land. Även om kvaliteten på dessa i regel varit hög, har det stundom

såväl i pressen som på annat sätt gjorts gällande, att allvarliga bristfälliglieter

förekommit i en del fall. De alarmerande uppgifterna synas merendels

efter närmare undersökning ha kunnat reduceras till rimliga proportioner,

men det är tydligt att de påtalade bristerna i några fall varit anmärkningsvärda,

och särskilt synes detta gälla i fråga om grupphusbyggen.

Det är givetvis ur olika synpunkter angeläget, att endast fullvärdiga hus

färdigställas. Med hänsyn till att statliga organ i olika avseenden äro engagerade

i bostadsproduktionen, ha revisorerna funnit sig ur principiella synpunkter

böra behandla frågan om vad som kan åtgöras för att garantier

skola skapas för att fastigheter som avses bli statsbelånade utföras på ett

fackmässigt sätt.

Då det gäller att för framtiden förhindra att mindervärdiga hus tillkomma,

är det givetvis av vikt att finna orsakerna till de bristfälligheter som

hittills förekommit. Enligt de uppgifter som revisorerna inhämtat direkt

från bostadsstyrelsen och som tidigare återgivits kunna orsakerna däitill

vara flera. Ett av skälen till att gruppbyggandet av småhus i en del fall

misslyckats anses vara, att kommunerna med sin vanliga tekniska personal

icke ha möjlighet att tillgodose det ökade behov av övervakning som denna

produktionsform kräver/Bostadsstyrelsen har därför hos Kungl. Maj :t föreslagit

en skärpt kontroll över gruppbyggandet av småhus. Motsvarande gäller

i fråga om vissa hus som upptörts i regi av s. k. byggmästarstartade bostadsrättsföreningar

och beträffande vilka kritik framförts i fråga om det

tekniska utförandet. Styrelsen nämner vidare att kvalitet, standard och

utrustning hos byggnader som uppförts under senare år visa tendens att

försämras av andra anledningar än brister i utförandet. En oisak härtill kan

vara maximeringen av belåningsvärdena, vilken kan tänkas ha lett till

åtgärder på kvalitetens bekostnad i syfte att begränsa produktionskostnaderna

till belåningsvärdenas nivå. Styrelsen uppgiver även andra orsaker

som en förklaring till tekniska brister hos nyuppförda hus och pekar därvid

hl. a. på den omställningsprocess som f. n. pågår på byggnadsområdet, innebärande

användning av nya materiel, konstruktioner och byggmetoder, vilka

dock icke alltid tillräckligt utprovats, med mindre goda resultat som följd.

Vidare pekas i detta sammanhang på det förhållandet, att experimenten på

grund av personalbrist icke kunnat löljas på ett effektivt sätt, så att de

vunna resultaten kunnat bearbetas ur teknisk-ekonomiska synpunkter och

i lämplig form meddelas bvggnadsiöretagarna. Bostadsstyrelsen upplyser att

den upprepade gånger hemställt hos Kungl. Maj :t att få personal till sitt

förfogande för all följa experiment verksamheten. Styrelsen erinrar emellertid

om all föredragande departementschefen vid anmälan av förslag till

I()('',() ärs riksdag rörande byggnadsforskningens organisation uttalat, att

övervakningen av experiment verksamheten på bostadsbyggandets område i

första hand borde vara eu uppgift för byggnadsforskningens organ men alt

denna organisationsfråga skulle prövas i ett senare sammanhang.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1951

• ^ Samgår av det föregående synas de här berörda missförhållandena

inom bostadsproduktionen i stort sett bero på bristen på övervakning i olika

hanseenden. Enligt gallande ordning åligger det de kommunala förmedIingsorganen

att under byggnadstiden utöva den tekniska kontrollen. Denna

kan aven utövas av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnderna. Såsom

tidigare nämnts anser emellertid bostadsstyrelsen, att kontrollen helt bör

U, °ya„S. av. de kommunala organen, då kommunerna äro ansvariga för bostadsförsörjningen.

Till denna uppfattning ansluta sig revisorerna men vilja

å andra sidan framhalla, att de lånebeviljande organen självfallet måste ha

ett bestämt intresse av att endast fullvärdiga bostäder produceras. De ekonomiska

risker statsverket står i sammanhanget äro visserligen i regel ringa,

men utat framsta dessa organ såsom garanter för arbetets fullgoda utförande.

Det ar bl. a. med hänsyn härtill naturligt, att bostadsstvrelsen och

yggnadsstyrelsen i samråd utfärdat vissa anvisningar i ämnet, vilka tillställts

samtliga formedlingsorgan och byggnadsnämnder. Mot bakgrunden

av patalade bnster i vissa nyuppförda hus är det enligt revisorernas mening

också att halsa med tillfredsställelse, att bostadsstyrelsen förklarat sig ha

för avsikt att utfärda nya och förtydligande anvisningar i ämnet. De nu

gallande innebara bl. a., att den tekniska kontrollen i kommunerna bör för!fggaS

byggnadsnämnderna och samordnas med den kontroll som nämnd

er na ha att utöva enligt byggnadslagen. Det är givet att en sådan samer

nad kontroll är av värde för såväl de lånebeviljande organen som kommunerna

själva. En förutsättning för att kontrollen skall erhålla åsyftad effekt

ar emellertid att kommunerna ha tillgång till fullgod teknisk personal. Bostadsstyrelsen

upplyser i sammanhanget att f. n. ej ens alla städer, köpingar

?.?hlS.forre bndskonununer förfoga över teknisk personal som är lämplig

or bär avsedda uppgifter. Revisorerna anse sig emellertid i sammanhanget

bora erinra om att möjlighet finnes för kommun att anlita särskilda företag

som ataga sig kontrollantskap. Det torde för övrigt ofta ur olika svnpunkter

vara till direkt fördel att anlita dylika företag. Enbart bristen~på

egen teknisk personal kan därför enligt revisorernas mening icke få utgöra

grund för mindre effektiv kontroll. h

Det må i sammanhanget erinras om att enligt beslut av 1958 års riksdag

den tekniska granskningen av låneärendena successivt skall överflyttas till

kommunerna. Denna överflyttning har emellertid hittills omöjliggjorts i

icke ringa utsträckning just på grund av att många kommuner sakna

lämplig personal för ändamålet. Även en sådan granskning torde emellertid

kunna utföras i den ordning som nyss angvits i fråga om'' kontrollen under

byggnadstiden. Anledning finnes för övrigt att antaga, alt den nya koinmunlndelningsreform

som förberedes skall göra det möjligt för ytterligare kommuner

att anställa kompetent teknisk personal och att även därigenom vidgade

möjligheter till teknisk kontroll både på granskningsstadiet och under

byggnadstiden skola yppa sig. En sådan förbättring av tillgången på teknisk

personal aktualiserar för övrigt enligt revisorernas mening det för några år

sedan framlagda förslaget om att helt decentralisera långivningen och det

därmed föi enade arbetet med kostnadsgranskning, teknisk kontroll och låneföiberedelse

och att förlägga detta arbete till kommunerna. Det måste antagas

att kommunernas intresse för den tekniska kontrollen — som redan

nu synes vara god — därigenom skulle intensifieras.

Bostadsstyrelsen har uppgivit att den f. n. delvis saknar personal för de

uppgifter som ankomma på den i förevarande sammanhang. Det är givet

att styrelsen med nuvarande administrativa organisation för den statliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33 är 1961

25

bostadspolitiken måste ha tillräckliga resurser till sitt förfogande även för

ifrågavarande göromål. Det må dock erinras om att chefen för socialdepartementet

enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den It december 1959 tillkallat

en särskild utredningsman med uppgift att överväga den bostadspolitiska

organisationen. Utredningsarbetet pågår. Vilket resultat utredningen kan

komma till är icke möjligt att nu angiva. Enligt revisorernas mening bör

emellertid en sådan lösning av organisationsfrågan eftersträvas, att bl. a. de

här anförda synpunkterna kunna vinna tillräckligt beaktande.

Den här aktualiserade frågan måste anses vara av utomordentlig vikt.

Som bostadsstyrelsen framhållit i sin förut återgivna skrivelse till revisorerna,

inrymmer den många såväl tekniska som andra problem. Styrelsen

har för sin del förordat att frågan närmare utredes. Revisorerna äro dock

icke övertygade om att en särskild utredning i ämnet är den lämpligaste

vägen när det gäller att söka råda bot på de påtalade förhållandena. Frågan

har så många aspekter ur såväl kommunal som statlig synpunkt, att det

knappast är möjligt att inom ramen för en enda utredning beakta dem alla.

Det torde i stället vara nödvändigt att i olika sammanhang — bl. a. i den

förut omnämnda utredningen om den bostadspolitiska organisationen samt

i den bebådade utredningen om övervakningen av experimentverksamheten

på bostadsbyggandets område — taga hänsyn till skilda sidor av de här

aktualiserade problemen. Revisorerna anse emellertid det angeläget, att de

snarast bringas till en tillfredsställande lösning.

Beträffande de över revisorernas ifrågavarande redogörelse inhämtade

förklaringarna torde få hänvisas till revisorernas berättelse (del II, § 15).

UTSKOTTET

Allmänna grunder för bostadspolitiken. Enligt statsverkspropositionen,

bilaga 27, bör den nu uppnådda höga produktionsnivån inom bostadsbyggandet

bibehållas. För nästa budgetår bör i enlighet härmed uppställas

ett bostadsbyggnadsprogram omfattande 70 000 lägenheter. Departementschefen

framhåller, att det hittills under flera år tillämpade systemet

med ett minimiprogram för bostadsbyggandet är förknippat med vissa

olägenheter vid planeringen av bostadsbyggandet. Medelsramarna för den

statliga långivningen bör därför från början beräknas så, att de ger utrymme

för det bostadsbyggande, som ter sig motiverat från bostadsmarknadssynpunkt

och som det bör vara möjligt att förverkliga.

I motionerna I: 96 och II: 119 föreslås, alt riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t ger till känna vad i motionerna anförts om en successiv utvidgning

av bostadsbyggandet och de förutsättningar härför, som kan skapas genom

bl. a. ökat amorteringssparandc och bättre utnyttjande av rationaliseringsmöjligheterna.

Motionärerna framhåller bl. a., under hänvisning till den

väntade utvecklingen av bostadsmarknadsläget under 1960-talet, att eu

successiv ökning av produktionen upp till storleksordningen 80 000 lägenheter

om året är nödvändig.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets uttalande nr 53 är 1''Jtil

I motionerna I: <337 och II: 396 anföres att den av bl. a. kapitalbrist föranledda

restriktiviteten i fråga om investeringsverksamheten självfallet bör

återspeglas också i fråga om bostadsinvesteringarna. Eljest torde man

knappast nå den önskade effekten att undvika en överansträngning av

resurserna. Motionärerna förutsätter, att Kungl. Maj :t, om så påkallas av

konjunkturutvecklingen, vidtar erforderliga jämkningar inom låneramen.

I motionerna I: 429 och II: 502 föreslås, att riksdagen antar ett minimiprogram

för bostadsbyggandet under budgetåret 1961/62, omfattande 64 000

lägenheter. Enligt motionärernas mening har inga skäl förebragts för att

läget på byggnadsmarknaden skulle ha genomgått så väsentlig förändring,

att ett frångående av det hittillsvarande systemet med minimiprograin för

bostadsbyggandet är motiverat. Motionärerna föreslår vidare, att förslag

till slutligt bostadsbyggnadsprogram underställes 1961 års höstriksdag.

I motionerna I: 54 och II: 36 föreslås att bostadsproduktionen skall ges

vidgad prioritet på kreditmarknaden, att dessa prioriterade krediter skall ges

till en långsiktig låg ränta, in. m. Motionärernas allmänna syfte är att

skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och sänkta bostadskostnader.

Bostadsmarknadsläget synes ha undergått en viss förbättring under de

senaste åren. Alltjämt råder det dock påtaglig bostadsbrist i åtskilliga

kommuner, främst i de största städerna och förortsområdena till dessa.

Med hänsyn härtill och till den tillväxt av bostadsefterfrågan, som ter sig

sannolik i eu nära framtid, bör någon sänkning av den nu uppnådda höga

produktionsnivån inom bostadsbyggandet inte komma i fråga.

I likhet med departementschefen finner utskottet, att medelsramen för

den statliga bostadslångivningen bör beräknas på grundval av ett bostadsbyggande

av den omfattning, som bostadsmarknadsläget motiverar och som

bör kunna förverkligas. Givet är att hänsyn härvid måste tagas till de sannolika

produktionsförutsättningarna under det kommande budgetåret. Utskottet

finner från dessa utgångspunkter det av departementschefen föreslagna

bostadsbyggnadsprogrammet, 70 000 lägenheter, lämpligt avvägt.

Vad angår bostadsproduktionens utveckling på något längre sikt vill utskottet

erinra om att bostadsbyggnadsutredningen har alt undersöka bl. a.

hur bostadsefterfrågan kan väntas gestalta sig under 1960-talet. När resultatet

av dessa undersökningar föreligger, kommer det framtida produktionsbehovet

att kunna bedömas säkrare än nu. Det synes realistiskt att

räkna med, att den fortgående rationaliseringen inom byggnadsindustrien

successivt kommer att skapa möjligheter för en utvidgning av bostadsbyggandets

produktionsvolym, om så skulle visa sig erforderligt. Förutsättningarna

att åstadkomma större kapitaltillskott till bostadssektorn genom

ökat amorteringssparande torde komma att prövas bl. a. i samband med

att ställning tages till de förslag i detta ämne som framlagts av kreditmarknadsutredningen.

Under dessa förhållanden torde det saknas anledning att

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttalande nr •>.''< är tillit

27

i skrivelse till Kungl. Maj:t fästa uppmärksamheten på ifrågavarande spörsmål.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de i motionerna I: 429

och II: 502 framförda yrkandena om fastställande av ett minimiprogram för

bostadsbyggandet in. m. De synpunkter och förslag, som framförts i motionerna

I: 96 och II: 119 samt I: 357 och II: 396, kan utskottet ej ansluta sig

till i vidare mån än som framgår av det anförda. Yrkandena i motionerna

I: 54 och II: 36 avstyrkes.

Beträffande bostadsproduktionens inriktning godtar departementschefen

bostadsstyrelsens utgångspunkter för beräkning av lånemedelsramen, vilket

innebär att av 66 000 med statslån finansierade lägenheter 47 000 beräknas

tillkomma i flerfamiljshus och 19 000 i småhus. I propositionen anföres

vidare att småhusbyggandet inte bör hållas tillbaka av en för snäv medelsram.

Denna bör beräknas så, afl den ger utrymme för lån till småhus i en

omfattning motsvarande den efterfrågan, som kan emotses under hudgetåret.

I motionerna I: 96 och It: 119 yrkas, alt riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte framhålla, att egnahemsbyggandet i fortsättningen bör erhålla

en större andel av den totala bostadsbyggnadsvolymen samt anhålla att

Kungl. Maj: t uppdrar åt de statliga byggnadsorganen all söka intressera

kommunerna för en sådan inriktning av planeringsarbetet att exploateringsfärdig

mark ställs till förfogande för eu övergång från flerfamiljshus till

småhusbebyggelse. Motionärerna anför, att en fortgående ökning av efterfrågan

på småhus med stor säkerhet kan emotses och att bostadsproduktionen

bör inriktas utifrån den förutsättningen. Motionärerna framhåller

vidare, att vissa i motionerna framlagda förslag om ändrade låneregler

torde främja en förskjutning mot ökat småhusbyggande.

I motionerna 1:429 och 11:502 antöres all bostadsbyggnadsprogrammet

bör grundas på en lägenhetsfördelning med 70 % i flerfamiljshus och 30 %

i småhus. Vidare föreslår motionärerna, att den arbetsmarknadspolitiska

prövning, som förekommer vid den statliga långivningen, skall upphöra

beträffande enskilda egnahemslåneärenden.

I motionerna I: 439 ocli II: 493 föreslås utredning rörande eu omläggning

av bostadspolitiken i syfte alt främja tillkomsten av ur familje- ocli ungdomssynpunkt

lämpliga bostadsmiljöer. Motionernas syfte är alt främja ett

ökat småhusbyggande.

Utskottet anser, att man hör eftersträva eu sådan fördelning på lägenhetstyper

i bostadsproduktionen, att de boendes egen efterfrågan så långt

möjligt kan tillgodoses. Vid sin behandling av frågan lörra året Iramhöll

utskottet bl. a. (uti. 50, s. 39), all allt flera familjer har fåll ekonomiska

möjligheter all skaffa sig eu rymlig bostad och alt särskilt bland familjer

med små barn småhuset därigenom torde framstå som eu ur olika synpunkter

lämplig bostadsform. Utskottet anförde vidare, att eu omprövning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

av statens stöd åt småhusbyggandet i syfte att allmänt underlätta tillkomsten

av småhus kunde bli aktuell.

Departementschefens förslag angående bestämmande av låneram för

nästa budgetår innebär att utrymme skapas för lån till småhus i en omfattning

motsvarande den efterfrågan, som kan emotses under budgetåret.

I propositionen har vidare erinrats om att småhusbyggandets framtida förutsättningar

skall utredas av bostadsbyggnadsutredningen. Departementschefen

anför att det, sedan utredningens arbete härmed fullbordats, torde

bli anledning att mera allmänt ompröva utformningen av finansieringsstödet

för småhus.

Såsom framgår av det anförda torde det inom eu relativt nära framtid

finnas förutsättningar för att ta upp frågan om småhusbyggandets roll

i bostadsproduktionen till en allmän bedömning. Behovet av särskilda åtgärder

från statens sida för att påverka produktionsinriktningen kan därvid

prövas närmare mot bakgrund av hushållens efterfrågan på olika lägenhetstvper.

Formerna för det statliga finansieringsstödet torde i sådant sammanhang

komma att ses över. Utskottet anser därför inte skäl föreligga att nu

göra något särskilt uttalande i ämnet. Utskottet kan sålunda inte i annan

mån än som framgår av det anförda ansluta sig till de förslag och synpunkter

som i förevarande hänseende har framförts i motionerna I: 9(5

och II: 119, I: 429 och II: 502 samt I: 439 och II: 493.

I anledning av yrkandet i motionerna I: 429 och II: 502, att den arbetsmarknadspolitiska

prövningen skall upphöra i fråga om enskilda egnahemslåneärenden,

vill utskottet framhålla, att eu dylik prövning inte rimligen

kan ges annat syfte än att i särskilda fall bedöma låneansökningen med

hänsyn till de framtida sysselsättningsbetingelserna för sökanden. Utskottet,

som inhämtat närmare upplysningar om innebörden av de långivande

organens prövning i detta avseende, anser inte att den i sin praktiska

tillämpning innebär ett missgynnande av landsbygdens bostadsproduktion.

Utskottet kan därför inte biträda ifrågavarande motionsyrkande.

Vad gäller frågan om övergång till ett kredit/jaruntisi/s te in erinrar departementschefen

om att riksdagen år 1959 uttalat sig för en undersökning

av möjligheterna att på småhusområdet övergå till ett system med kreditgarantier.

Under hänvisning till att det efter slutförande av bostadsbyggnadsutredningen

torde bli anledning att ompröva finansieringsstödet till

småhus anför departementschefen, att utredningen om kreditgarantisystemet

bör anstå.

I motionerna 1:337 och 11:396 yrkas, all den slutliga bostadslångivningen

fr.o.m. den 1 juli 1961 skall ersättas av ett kreditgarantisystem

samt att för erhållande av kreditgarantier en engångsavgift av 0,5 % skall

erläggas.

I motionerna 1:96 och II: 119 yrkas, att riksdagen måtle hemställa om

åtgärder för en övergång till kreditgarantisystem under för bostadsproduktionens

omfattning och villkor lämpliga former.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

29

I motionerna I: 429 och II: 502 yrkas, att frågan om ersättande av den

statliga bostadslångivningen med ett kreditgarantisystem måtte utredas.

Motionärerna anför, att frågan bör prövas från utgångspunkten att eu

individuell kreditgarantigivning skall omfatta både flerfamiljshus och

småhus.

Såsom framgått av del föregående har utskottet i ett tidigare av riksdagen

godkänt utlåtande (uti. 1959:49) förordat fortsatt undersökning av

möjligheterna att övergå till ett kreditgarantisystem på egnahemsområdet.

Utskottet föreslog därvid, att frågan skulle prövas förutsättningslöst och

allsidigt. Inte minst viktigt ansåg utskottet det vara, att övergångsproblemen

blev noggrant utredda. Möjligheterna att komma till rätta med dessa problem

genom ett successivt genomförande av ett kreditgarantisystem borde

undersökas närmare.

Utskottet finner inte anledning att nu inta någon ändrad ståndpunkt till

frågan om övergång till ett kreditgarantisystem. Beträffande tidpunkten

för verkställande av den begärda översynen har utskottet intet att erinra

mot vad departementschefen anfört.

På grund av det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionerna I: 338 och II: 518 föreslås, att bostadsbyggnadsutredningen

skall erhålla direktiv att utreda möjligheterna att motverka kostnadsfördyringar

i nyproduktionen av flerfamiljshus, m. in.

Motionärerna anför, att stegringen i bostadskostnaderna inom nyproduktionen

innebär risker för allvarliga konsekvenser i fråga om efterfrågan på

olika lägenhetstyper. Redan har märkts en förskjutning av efterfrågan mot

mindre lägenheter. Motionärerna anvisar såsom lämpligaste väg att hejda

denna utveckling att medge amorteringsfrihet i flerfamiljshus under t. ex.

de fem första åren. Det genom en sådan åtgärd framkallade kapitalbortfallet

kunde täckas genom skärpta krav på amortering i fråga om äldre

hyresfastigheter. Alternativa lösningar av problemet bör emellertid diskuteras,

anser motionärerna.

I motionerna I: 425 och II: 501 föreslås likaledes eu utredning i syfte att

få till stånd eu sänkning av bostadskostnaderna i nyuppförda bostäder.

Bl. a. autydes möjligheterna att lätta på återbetalningsvillkoren under eu

begynnelseperiod av de statliga lånens löptid samt att sedan medge hyreshöjning

i takt med nominalinkoinstutvecklingen för atl möjliggöra en

täckning av högre kapitalkostnader längre fram.

1 motionerna I: 338 och II: 518 har påpekats, att under de senaste åren

en viss förskjutning mot mindre lägenhetstyper ägt rum inom flerfamiljshusproduktionen.

Motionärerna torde syfta på alt den ökning i produktionen

av lägenheter om tre och flera rum och kök som ägt rum under de

senaste två åren har varit något svagare än den samtidigt skedda ökningen

av mindre lägenhetstyper. Det synes utskottet inte möjligt atl ännu säkert

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr ö.''l dr 1 UtiI

bedöma huruvida denna ändring i lägenhelsfördelningen är en tillfällig

företeelse eller kommer att bli bestående. Tänkbart är att den nyligen inträffade

tillfälliga konjunkturdämpningen har satt spår i bostadsefterfrågan.

Det finns anledning att med uppmärksamhet följa såväl utvecklingen

av bostadskostnaderna i nyproduktionen som trenden i bostadsefterfrågans

inriktning på lägenhetstyper. Möjligen kan det framdeles, för

att leda utvecklingen i rätt riktning, visa sig erforderligt att överväga det

statliga finansieringsstödets utformning. Å andra sidan må framhållas att

finansieringsbetingelserna för de nyproducerade lägenheterna endast utgör

en sida av det hyrespolitiska avvägningsproblemet. Detta problem behöver

prövas allsidigt.

Bostadsefterfrågan och de faktorer som bestämmer den undersökes f. n.

av bostadsbyggnadsutredningen. Mycket talar för att resultatet av bostadsbyggnadsutredningens

arbete kommer att bli av väsentlig betydelse för att

bedöma behovet av ändringar i grunderna för bostadsbyggandets finansiering.

Då det torde kunna förutsättas att formerna för del statliga kreditstödet

till bostadsbyggandet kommer att tas upp till en allsidig bedömning

när bostadsbyggnadsutredningen slutförts, anser utskottet att något uttalande

i ämnet från riksdagens sida inte nu är påkallat.

Den i motionerna berörda frågan om skärpta amorteringsbestämmelser

för äldre fastighetslån torde, såsom utskottet förut anfört, komma att prövas

i samband med att ställning tages till kreditmarknadsutredningens föreliggande

betänkande.

Utskottet finner sig sålunda ej böra tillstyrka yrkandena i motionerna

I: 338 och II: 518. Ej heller kan utskottet tillstyrka i motionerna I: 425 och

II: 501 framförda yrkanden.

I motionerna 1:96 och II: 119 föreslås att vid försäljning av statsbelånade

bostadshus rätt skall medges köparen alt återlåna den del av egnahems-

eller tertiärlånet svin amorterats utöver vad som föreskrivs i lånevillkoren.

Syftet med motionerna är att främja etl ökat amorteringssparande, varvid

motionärerna närmast torde ta sikte på amorteringar av egnahemslån.

Enligt vad utskottet inhämtat förekommer extra amorteringar på sådana

lån endast i få fall. Extra amorteringar på bottenlån är eu vanligare företeelse.

Rätt till återbelåning av därigenom uppkommande överhypotek kan

numera i regel medges av vederbörande bottenlångivare. När återbelåning

ej avser åtgärder, som höjer den belånade egendomens värde, skall dock

frågan prövas av det statliga långivande organet. Fråga om rätt till sådan

återbelåning uppkommer bl. a., när låneinyndigheten medger övertagande

av lånet i samband med att den belånade egendomen byter ägare. Återbelåning

av överhypotek brukar medgivas i flertalet dylika fall.

Av det anförda framgår att nuvarande praxis i fråga om återbelåning

medger viss återlånerätt i fråga om bottenlån. Inga vägande skäl torde

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 19til

31

finnas mot att medgivande till återlån lämnas även beträffande statslånet,

när sådant återlån utgör förutsättning för överlåtelse av belånad egendom

och det långivande organet anser sig kunna godtaga den nye ägaren som

låntagare. Utskottet har därför intet att erinra mot att återlån av belopp,

som avbetalats på statslånet utöver föreskriven amortering, inedgives i nu

angivna fall. Av praktiska skäl bör en förutsättning för dylikt medgivande

vara att extra amortering verkställts med ett visst minimibelopp, t. ex.

3 000 kronor.

Vad utskottet sålunda anfört synes böra bringas till Kungl. Maj:ts

kännedom.

I anledning av ett av bostadsstyrelsen framfört förslag beträffande

långivningen till s. k. byggmästarbildade bostadsrättsföreningar har departementschefen

framhållit, att bostadsrättshavarna behöver beredas ett

bättre skydd än de f. n. åtnjuter. I sådant syfte föreslår departementschefen,

att lånebestämmelserna kompletteras med tillämpningsföreskrifter av innebörd

att de lånebeviljande organen, när skäl därtill föreligger, skall kunna

ställa särskilda krav på att de blivande bostadsrättshavarna tillförsäkras

betryggande garantier för att deras intressen blir behörigen tillgodosedda.

I propositionen omnämnes att på initiativ av Svenska byggnadsentreprenörföreningen

har bildats el t kontroll- och garantiföretag med uppgift att

bereda såväl bostadsrättshavarna i ifrågavarande föreningar som staten i

dess egenskap av långivare ökad säkerhet. Med framhållande att föreningens

initiativ synes värt att pröva, anför departementschefen att, under förutsättning

att kontroll- och garantiföretaget fungerar på ett effektivt sätt,

ett tillfredsställande skydd för bostadsrättshavarnas intressen synes kunna

erhållas i fråga om byggnadsföretagare, som ansluter sig till detta företag

eller som utan sådan anslutning får garantier utställda av detsamma.

Departementschefen anför vidare bl. a., att en viss förbättring av den

kommunala kontrollen över bostadsrättsföreningarna bör vara möjlig att

åstadkomma.

I motionerna I: 135 och It: 334 yrkas, att riksdagen måtte besluta sådana

grunder för den statliga tertiärlångivningen att en gränsdragning sker

mellan företag syftande till enskild vinst och bostadskooperativa företag

utan enskilt vinstsyfte.

Utskottet vill understryka departementschefens uttalande, att de som

tecknar sig för medlemskap i bostadsrättsföreningar, vilka tillkommer på

initiativ av enskilda byggnadsföretagare, behöver komma i åtnjutande av

ett bättre skydd för sina intressen. Såsom framhållits i propositionen är

det särskilt viktigt att vidta åtgärder, som medför att de blivande bostadsrättshavarna

erhåller ett fullgott skydd för värdet av sina kapitalinsatser,

att deras rätt effektivt tillvaratages vid bestämmande av de ekonomiska

villkoren för byggnadsföretaget samt alt de beredes garantier mot brister

bos byggnadsföretaget. Vad som främst motiverar särskilda åtgärder i del

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 53 År 1951

angivna syftet är den intressegemenskap, som i åsyftade fall under projekterings-

och byggnadsskedet och ofta under relativt lång tid efter byggnadens

färdigställande råder mellan byggnadsföretagaren i egenskap av

entreprenör och den av honom interimistiskt bildade föreningen, vari han

själv på indirekt väg kan tillförsäkra sig ett väsentligt inflytande.

I anslutning till departementschefens förslag anser utskottet, att man

försöksvis bör pröva om inte de brister, som vidlåder nuvarande system,

kommer alt undanröjas genom det nybildade kontroll- och garantiföretagets

verksamhet och genom eu förbättrad kommunal kontroll. Utskottet vill

dock i detta sammanhang framhålla, att den tekniska och ekonomiska

granskning av byggnadsföretagarnas verksamhet, som kan komma i fråga

inom ramen för kontroll- och garantiföretaget, givetvis inte får medföra att

kommunernas och de långivande organens övervakning i dessa hänseenden

inskränkes. Utskottet förutsätter, att de tillämpningsföreskrifter som Kungl.

Maj:t och bostadsstyrelsen må komma att utfärda i ämnet ger klart uttryck

åt principen att lån endast beviljas, om de ekonomiska villkoren för

byggnadsföretaget kan anses godtagbara för blivande bostadsrättshavare

och om byggnaderna i fråga om standard och utförande är fria från anmärkning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att en översyn av lagstiftningen

om bostadsrättsföreningar har föreslagits i ett flertal remissyttranden

över bostadsstyrelsens i propositionen redovisade förslag angående

långivningen till byggmästarbildade bostadsrättsföreningar. En sådan översyn

är angelägen mot bakgrund av de risker för missbruk som föreligger.

Det förhållandet att en byggnadsföretagare under interimstiden kan

sluta avtal om entreprenad med en styrelse, vars ledamöter står i beroendeställning

till honom, framstår under nuvarande förhållanden som otillfredsställande.

Även om man genom en skärpt tillämpning av de statliga lånebestämmelserna

i viss mån kan råda bot på de brister, som har framträtt i samband

med de byggmästarbildade föreningarnas verksamhet, synes behov

föreligga att även inom lagstiftningens ram åstadkomma ökad trygghet för

enskilda bostadsrättshavare. Inte minst gäller detta i fråga om byggnadsföretag,

som tillkommer utan stöd av statslån.

Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till

känna vad utskottet sålunda anfört.

Vad angår yrkandet i motinerna I: 135 och 11:334 anser sig utskottet

kunna utgå från att de olika åtgärder, som nu förutsättes för att åstadkomma

en skärpt kontroll över byggmästarbildade bostadsrättsföreningar,

kommer att medföra ett tillfredsställande skydd för de boendes intressen.

Då motionernas syfte i allt väsentligt härigenom torde bli tillgodosett, finner

sig utskottet ej i vidare mån än som framgår av vad utskottet i det föregående

anfört böra biträda ifrågavarande motionsyrkande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande lir 53 år 1961

33

I motionerna 1: 458 och II: 507 föreslås att kommunala och s. k. allmännyttiga

bostadsföretag skall vara underkastade upphandlingskungörelsens

bestämmelser.

Utskottet har tidigare, bl. a. när denna fråga behandlades vid förra årets

riksdag (uti. 50, s. 42), framhållit, att upphandlingskungörelsens bestämmelser

i tillämpliga delar följes av de flesta av de åsyftade företagen. Utskottet

finner inte anledning att frångå sin tidigare intagna ståndpunkt, att

tillräckliga skäl inte föreligger att såsom villkor för statslån uppställa att

ifrågavarande kungörelse skall tillämpas. Motionsyrkandena avstyrkes

därför.

I motionerna I: 517 och II: 603 yrkas att såsom allmännyttiga betecknade

och därmed i belåningshänseende jämställda företag och andra skall åläggas

viss redovisningsskyldighet, nämligen dels att till Kungl. Maj:t redovisa

sina fonder, dessas storlek och successiva uppbyggnad samt de för fonduppbyggningen

tillämpade principerna, bl. a. i fråga om avskrivningar, dels

att till statens hyresråd fortlöpande anmäla alla inträffade hyresändringar

liksom de kalkyler som legat till grund för desamma.

Förslag av samma innebörd framfördes i motioner till förra årets riksdag.

Utskottet anförde då (uti. 50, s. 42), att i det fall statligt lån beviljats

för allmännyttiga företags fastigheter det lånebeviljande organet kan, om

anledning därtill yppas, erhålla alla erforderliga upplysningar beträffande

företagets fastigheter. Det torde också kunna förutsättas att statens hyresråd

kan erhålla uppgifter om hyresändringar och liyreskalkyler från de

allmännyttiga företagen, om hyresrådet skulle anse sig vara i behov därav.

Då det inte har framkommit något behov att kontinuerligt insamla de i

motionerna angivna uppgifterna och ett genomförande av motionsförslaget

skulle föranleda ett betydande merarbete för berörda företag och myndigheter,

avstyrker utskottet motionerna.

I anledning av vad riksdagens revisorer anfört i Iråga om teknisk kontroll

av statligt belånade fastigheter får utskottet anföra följande.

Såsom revisorerna framhållit och som i huvudsak vitsordats i de över

revisorernas berättelse i denna del avgivna remissyttrandena synes den

kritik, som på senare tid allt oftare framförts beträffande den tekniska

kvaliteten hos nybyggda bostadshus, i vissa iall ha varit befogad. Detta

förhållande utgör enligt utskottets mening skäl att ägna frågan om den

tekniska kontrollen skärpt uppmärksamhet.

Enligt vad utskottet inhämtat har inom statens institut för byggnadsforskning

påbörjats en undersökning angående kvalitetsförhållandena inom

bostadsbyggandet. Undersökningen torde även kunna belysa hur den tekniska

kontrollen fungerar ute på byggnadsmarknaden. Utskottet, som hälsar

detta initiativ med tillfredsställelse, förutsätter att resultatet av institutets

undersökningar blir föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet och överväganden.

a—2214 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 53

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

Ränteeftergifter. I motionerna 1: 337 och II: 396 föreslås dels att räntegarantien

skall upphöra att gälla, då den tidigare fastställda giltighetstiden

å tio år utgått, dels att räntegaranti, avseende räntor å underliggande

lån som hänför sig till tiden fr.o.in. den 1 januari 1961, skall grundas på

en räntesats av 5 % vad avser hus, påbörjade före den 1 januari 1958, och

en räntesats av 4,5 % vad avser senare påbörjade hus.

I motionerna I: 96 och II: 119 yrkas att den garanterade räntan för

underliggande krediter skall fr. o. m. den 1 januari 1961 höjas från 4 eller

4,5 % till 5 % för hus, färdigställda före år 1951, samt från 3,5 till 4 % för

senare uppförda hus t.o.m. sådana som påbörjats före den 1 januari 1958.

Därjämte föreslås i motionerna att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

skall begära förslag till nästa års riksdag om en omläggning av lånevillkoren,

innebärande att räntesubventionerna ersättes med ett enhetligt

schablonbidrag. I motionerna framföres tanken att detta bidrag skulle utformas

så, att det även motsvarar värdet av de låga räntorna på statslånen.

I motionerna I: 333 och II: 390 föreslås fastställande av den garanterade

räntan till vissa i motionerna närmare angivna räntesatser att gälla fr.o in.

den 1 januari 1961.

Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året fattade beslut om en

höjning av de räntesatser för primärlån, på vilka ränteeftergifterna beräknas.

Beslutet innebar, att ifrågavarande räntesatser över lag höjdes med

0,5 % för hus färdigställda före 1953. Dock höjdes den garanterade räntan

inte över 4,5 %. De beslutade ändringarna har medfört vissa hyreshöjningar

i fråga om hus, uppförda under 1940- och 1950-talen. I statsverkspropositionen

föreslås förräntning av vissa tilläggslån, till vilket förslag utskottet

återkommer i det följande. Ett genomförande av detta förslag medför behov

av ytterligare hyreshöjningar i hus, tillkomna under 1950-talet.

Utskottet anser skäl föreligga att iaktta försiktighet i fråga om ändringar

i finansieringsvillkoren för bostäder. I synnerhet finns det anledning att gå

varsamt fram när det gäller finansieringsbetingelserna för nytillkommande

bostäder. Senast när utskottet vid förra årets riksdag hade att behandla

motionsyrkanden om höjning av den garanterade räntan och räntan på de

statliga bostadslånen m. m. anförde utskottet (uti. 50, s. 43), att drastiska

ändringar i finansieringsvillkoren kunde beräknas kraftigt hämma bostadsbyggandet.

Vidare skulle enligt utskottets bedömning möjligheterna för

såväl nybildade familjer som barnfamiljer, vilka på grund av familjens tillväxt

var i behov av en större hostad, att skaffa sig en passande bostadslägenhet

försämras högst avsevärt. Utskottet anser, att dessa uttalanden fortfarande

äger giltighet. De förslag om höjning av garanterad ränta och ränta på

statslånen, som framföres i motionerna 1:337 och 11:396, kan beräknas

medföra en ökning av kapitalkostnaderna i nyuppförda hus med mellan

5 och 7 kronor per in2 lägenhetsyta, d. v. s. för en tvårumslägenhet av nor
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

35

mal storlek med 300—400 kronor per år. Förslagen i motionerna 1: 333 och

II: 390 medför mindre höjningar av hyran i nytillkommande bostäder.

Frågan om räntegarantien för äldre hus bör bedömas bl. a. mot bakgrunden

av rådande hyresnivåer för lägenheter i hus av olika ålder. Riksdagen

har år 1957 hos Kungl. Maj :t hemställt om en undersökning av frågan om

olika hyresnivåer i flerfamiljshus. Enligt vad utskottet inhämtat torde

resultatet av denna undersökning, som av Kungl. Maj:t uppdragits åt

bostadsstyrelsen, komma att redovisas i år. Det är möjligt att de uppgiftei,

som därvid framkommer, kan ge anledning till en fortsatt försiktig anpassning

uppåt av de för räntegarantien gällande räntesatserna i det äldre bostadsbeståndet.

F. n. är utskottet dock, i betraktande av de relativt betydande

hyreshöjningar, som på senare tid har genomförts i de berörda husen,

inte berett att förorda någon ändring i gällande räntesatser för den garanterade

räntan.

Den i motionerna I: 96 och II: 119 behandlade frågan om ersättande av

räntesubventionerna med ett schablonbidrag synes utskottet lämpligen böra

prövas i ett större sammanhang, när utformningen av det statliga bostadsstödet

mera allmänt omprövas.

Utskottet avstyrker sålunda nu behandlade yrkanden i motionerna I: 337

och II: 396, I: 96 och II: 119 samt I: 333 och II: 390.

Familjebostadsbidrag. Den i statsverkspropositionen föreslagna höjningen

av familjebostadsbidragen tillstyrkes. I enlighet med förslaget bör

sålunda helt bidrag fr. o. m. den 1 juli 1961 ökas med 60 kronor för familj

och år samt 30 kronor för barn och år samt reducerat och förhöjt bidrag

höjas i proportion därtill.

Vad departementschefen i övrigt uttalat och föreslagit rörande reglerna

för familjebostadsbidrag föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I motionerna I: 234 och II: 354 samt I: 237 och II: 335 har yrkats vissa

ändringar i gällande regler om familjebostadsbidrag.

I motionerna 1:234 och 11:354 föreslås, att kungörelsen om familjebostadsbidrag

skall kompletteras med en bestämmelse om rätt för förmedlingsorganen

att för bestridande av kostnader på lån som beviljats av

kommun eller enskilt kreditinstitut eller, i förekommande fall, för betalning

av tomträttsavgäld, disponera bidragsmedel, som inte tas i anspråk

för gäldande av kostnaderna för beviljat statslån. Motionärerna anför, att

det i vissa fall visat sig medföra icke önskvärda följder för såväl berörda

kommuner som bidragstagare, då bidragen utbetalas kontant. Det kan

förekomma att bidragstagare erhåller överskott av bidragsmedel kontant

men underlåter att betala kapitalkostnaderna på lån, som har upptagits

i samband med husets uppförande eller ombyggnad, vilket kan leda till

att det egna hemmet måste försäljas på exekutiv auktion.

I motionerna I: 237 och II: 335 föreslås, att bidragskungörelsen komplet
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

teras med bestämmelse, som medger kommun rätt att, utan hinder av att

två hemskilda makars sammanlagda beskattningsbara inkomst är för hög

för bidrag, retroaktivt för högst två år, räknat från tidpunkten för hernskillnadsdomen

eller separationen, erhålla ersättning av statsmedel för

bidrag, som beviljats och utbetalats till den av makarna som har vårdnaden

om barnen under förutsättning dels att bidragssökandens egen beskattningsbara

inkomst icke varit för hög och villkoren för bidrag i övrigt

varit uppfyllda och dels att makarna före utgången av de nämnda två

åren blivit särtaxerade.

Över ifrågavarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

yttrande av bostadsstyrelsen. Styrelsen har därvid tillstyrkt bifall

till yrkandet i de två förstnämnda motionerna. Beträffande de båda sistnämnda

motionerna har bostadsstyrelsen bl. a. anfört följande.

Bostadsstyrelsen anser syftet med den i motionerna föreslagna ändringen

av bidragskungörelsen beaktansvärt. Förmedlingsorganen måste enligt

kungörelsens nuvarande villkor i en del fall avslå ansökningar om

bidrag från hemskild make ehuru ett verkligt behov föreligger av det stöd

för familjen som ett bifall skulle innebära. Ett bifall till motionerna skulle

för förmedlingsorganen öppna en möjlighet att i sådana fall bevilja bidrag.

En viss tveksamhet kan råda huruvida förmedlingsorganen kommer att

bedöma ifrågavarande bidragsärenden på ett likartat sätt. I annat fall

kommer kommunernas praxis att bli varierande. Det kan därför vara

motiverat att ifrågavarande bidragsgivning betraktas som en försöksverksamhet.

Åberopande det anförda tillstyrker bostadsstyrelsen en försöksverksamhet

avseende bidrag till hemskild enligt de riktlinjer som har angivits i

motionerna 1:237 och 11:335.

De skäl som i motionerna 1:234 och 11:354 har anförts för den av

motionärerna föreslagna jämkningen i bidragsreglerna anser utskottet övertygande

och tillstyrker därför bifall till dessa motioner.

Vad angår yrkandet i motionerna 1:237 och 11:335 finner utskottet i

likhet med bostadsstyrelsen, att en försöksverksamhet avseende bidrag till

hemskild enligt de riktlinjer som motionärerna angivit är motiverad. Utskottet

tillstyrker därför en sådan försöksverksamhet.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla följande.

Enligt vad utskottet inhämtat uppkommer för fastighetsförvaltningar

med mekaniserad bokföring vissa svårigheter, när familjebostadsbidrag tillgodoföres

hyresgäst. Anledningen härtill är att bidragen, när de uppdelas

i kvartals- och månadsbelopp, ej utgör hela krontal. Enligt utskottets mening

förtjänar det undersökas, om ifrågavarande olägenheter kan undanröjas.

Utskottet iorutsätter, att Kungl. Maj :t uppdrager åt bostadsstyrelsen

att närmare undersöka denna fråga.

Bostadsanskaffningslån. Bostadsstyrelsen har föreslagit att räntebärande

stående delar av bostadsanskaffningslån uppsäges till amortering.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1961

37

Härom har departementschefen anfört, att frågan bör prövas först sedan

bostadsstyrelsen undersökt de ifrågavarande husens ekonomiska förhållanden

och eventuellt föreliggande behov av nya krediter för att sätta fastigheterna

i stånd.

I motionerna 1: 333 och II: 390 föreslås, att bestämmelser om amortering

av bostadsanskaffningslånens stående delar nu fastställes. Motionärerna

anför, i enlighet med förslag av bostadsstyrelsen, att amorteringstiden

tills vidare bör fastställas till 20 år.

Utskottet ansluter sig till den av departementschefen intagna ståndpunkten

och avstyrker sålunda nämnda motionsyrkande.

Förbättringslån. I motionerna I: 426 och IIi 505 föreslås att inkomstgränsen

för räntefria förbättringslån höjs till 7 500 kronor samt att förbättringsstödet

i övrigt utvidgas och förstärkes.

Genom beslut av 1959 års riksdag höjdes det för räntefritt stående förbättringslån

fastställda inkomststrecket från 5 000 till 6 000 kronor i beskattningsbar

inkomst. Denna höjning genomfördes samtidigt som inkomststrecken

för familjebostadsbidrag höjdes med 1 000 kronor. Utskottet

finner inte att tillräckliga skäl har anförts för att nu genomföra en ny

höjning av inkomststrecken för de räntefria förbättringslånen och avstyrker

därför de i motionerna 1: 426 och II: 505 framförda yrkandena därom.

Nyssnämnda yrkanden syftar också till en mera allmän omprövning av

förbättringsstödet i syfte att utvidga och förstärka detta. Utskottet anser

inte att denna fråga bör brytas ut ur sitt sammanhang med frågor rörande

finansieringsstödet vid uppförande och ombyggnad av småhus. Även i denna

del avstyrkes motionerna.

I motionerna 1:337 och 11:396 föreslås, att förbättringslån avseende

hus som påbörjats fr. o. in. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den

1 januari 1961 förräntas efter en räntesats av 5 %.

Utskottet har i det föregående vid prövning av frågan om ränteeftergifterna

uttalat, att någon påtaglig försämring av lånevillkoren inte nu

bör genomföras. Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes därför.

I motionerna I: 333 och II: 390 föreslås skrivelse till Kungl. Maj:t med

anhållan att nu tillämpad restriktivitet i fråga om förbättringslån må upphöra

att tillämpas.

Motionärerna syftar på ett i bostadsstyrelsens anslagsframställning gjort

uttalande att den begränsade medelstillgången under budgetåret 1959/60

tvingat länsbostadsnämnderna att anhålla om en restriktiv prövning av

förbättringslåneansökningar i kommunerna.

Enligt vad utskottet erfarit torde någon liknande restriktivitet inte bli

erforderlig, om det i propositionen framförda förslaget om medelsanvisning

för förbättringslångivningen bifalles. Utskottet finner därför inte att

något uttalande i ämnet från riksdagens sida är påkallat. Motionsyrkandet

avstyrkes.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1961

Egnahemslån. I propositionen redovisas ett av bostadsstyrelsen framfört

förslag om sådan ändring av lånebestämmelserna att egnahemslån

kan beviljas även bostadsrättsförening samt enskild byggnadsföretagare,

som avser att bygga småhus för uthyrning. Bostadsstyrelsen hade även

föreslagit, att bestämmelserna om egnahemslånets övre gräns bringas i

överensstämmelse med vad som för olika kategorier av låntagare gäller

vid tertiärbelåning.

Departementschefen har anfört, att konsekvenserna av de ändringar i

lånereglerna, som bostadsstyrelsen föreslagit, behöver belysas ytterligare,

innan någon ståndpunkt tages till förslaget.

Bostadsstyrelsens i propositionen omnämnda förslag har tillkommit

sedan riksdagen förra året hemställde om en undersökning huruvida gemensamma

lånebestämmelser borde införas för fristående enfamiljshus

samt rad- och kedjehus, vilka uthyres eller upplåtes med bostadsrätt. Utskottet,

som finner det värdefullt att konsekvenserna i olika hänseenden

av ett genomförande av styrelsens förslag blir närmare utredda, förutsätter

att sådan utredning företages på Kungl. Maj :ts initiativ samt att frågan

därefter på nytt underställes riksdagen.

I motionerna 1:429 och 11:502 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla, att förslag rörande sådan ändring av gällande

bestämmelser angående ränteeftergifter till egnahem att finansieringsvillkoren

för eget hem så långt möjligt göres likvärdiga med dem, som gäller

för bostadsrättslägenhet, måtte föreläggas riksdagen, om möjligt innevarande

år.

I avvaktan på den mera allmänna omprövning av småhusbyggandets

finansieringsvillkor, som är att vänta sedan bostadsbyggnadsutredningens

arbete blivit färdigt, är utskottet ej berett att förorda någon utredning om

den i motionerna väckta frågan. Motionsyrkandet avstyrkes sålunda.

I motionerna I: 337 och II: 396 föreslås, att egnahemslån avseende hus

som påbörjats fr. o. m. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den 1

januari 1961 förräntas efter en räntesats av 5 %.

Under erinran om vad utskottet i det föregående anfört beträffande förändringar

av finansieringsvillkoren avstyrker utskottet ifrågavarande

motionsyrkande.

I samma motioner ävensom i motionerna I: 96 och II: 119 föreslås, att

räntefria stående delar av egnahemslån, som beviljats under tiden 1948—

1 juli 1953 skall fr. o. m. den 1 juli 1961 förräntas och amorteras till hälften

av det beviljade beloppet efter en räntesats av 4 % och med en amorteringstid

av 25 år.

I motionerna 1: 436 och II: 506 föreslås att egnaheinslåntagare, som

inte fått någon räntefri stående del, må fr. o. m. 1961/62 under tio år erhålla

kompensation härför genom förhöjning av honom tillkommande

ränteeftergift med 250 kronor om året.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

Frågan om förräntning och amortering av de räntefria stående delarna

av äldre egnahemslån behandlades senast vid förra årets riksdag. Utskottet

anförde därvid bl. a. (uti. 50, s. 48, 49), att någon slutlig ställning till

denna fråga inte då borde tagas. Enligt utskottets mening borde, först nar

huvuddelen av ifrågavarande lånedelar utestått i tio år, ståndpunkt tagas

till frågan hur det skulle förfaras med dessa lånedelar.

Utskottet finner inte anledning till ändrat ställningstagande och avstyrker

därför ifrågavarande motionsyrkanden.

Yrkandet i motionerna 1:436 och 11:506 avstyrkes.

I motionerna I: 426 och II: 505 föreslås utredning av frågan om ett inkomstprövat

stöd vid egnahemsbyggande.

Motsvarande yrkande framfördes i motioner till föregående års riksdag.

Utskottet fann sig då ej böra tillstyrka förslaget och anser inte att några

skäl anförts som föranleder ändrat ställningstagande. Motionsyrkandena

avstyrkes alltså.

I motionerna I: 134 och II: 162 föreslås tillskapande av en möjlighet

att i samband med ägarbyte lämna egnahemslån även till vissa äldre fastigheter

utan behov av större omedelbar reparation.

Motionärerna har bl. a. erinrat om att frågan om statlig medverkan till

återbelåning av äldre egnahem i samband med ägarbyte har behandlats i

ett av utredningen om sparstimulerande åtgärder avgivet betänkande. Enligt

vad utskottet inhämtat beredes nämnda betänkande jämte däröver

avgivna remissyttranden f. n. i finansdepartementet.

Då frågan om åtgärder i motionernas syfte torde komma att prövas i

samband med behandlingen av förenämnda betänkande synes anledning

saknas för riksdagen att göra framställning till Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet

avstyrker därför motionsyrkandena.

Tertiärlån. I motionerna I: 337 och II: 396 föreslås dels att tertiärlån

mellan 70 och 85% av belåningsvärdet för hus, påbörjade fr. o. m. den

1 januari 1958, skall för tid fr. o. m. den 1 januari 1961 förräntas efter

en räntesats av 5,5 %, dels att tertiärlån till den del de överstiger 85 %

av belåningsvärdet för hus, påbörjade fr. o. m. den 1 januari 1958, skall

för tid fr. o. in. den 1 januari 1961 förräntas efter en räntesats av 6%.

I enlighet med den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till

frågan om linansieringsvilIkoren för nya bostäder avstyrkes yrkandet.

I fråga om tertiärlånets storlek och amorteringstid föreslås i motionerna

1:337 och 11:396, att — därest i motionerna framlagt förslag om införande

av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet icke vinner riksdagens

bifall — tertiärlån, till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1961,

skall beviljas upp till 85 % av den totala produktionskostnaden mot enbart

inteckningssäkerhet, oavsett förvaltningsformerna, upp till 95 % för

s. k. allmännyttiga företag mot kommunal borgen och upp till 90 % för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

kooperativa och enskilda företag mot borgen av kommun, industriföretag

eller annat företag av motsvarande ekonomisk styrka, samt till den del

de överstiger 85 % av belåningsvärdet amorteras på 25 år.

I motionerna 1:96 och II: 119 föreslås att tertiärlånets övre gräns för

fastigheter som påbörjas efter den 1 juli 1961 sänkes till 97 % för företagsformer,

som nu får lån upp till 100 %, samt till 92 % för kooperativa

företag, som nu får lån upp till 95 %.

Denna lånefråga prövades senast av förra årets riksdag. Utskottet avstyrkte

då framförda motionsyrkanden. Vad utskottet därvid anförde (uti.

50, s. 51) om att ett godtagande av den föreslagna minskningen av tertiärlånen

skulle innebära risk för störningar i bostadsbyggandet äger alltjämt

giltighet. Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes.

I motionerna 1:434 och 11:498 föreslås skrivelse med hemställan att

Kungl. Maj .t efter bostadsstyrelsens hörande framlägger förslag i syfte att

få bättre samstämmighet mellan belåningsgränserna för å ena sidan primäroch

sekundärlån och å andra sidan de statliga tertiärlånen.

Motionsyrkandet är föranlett av att för stadshypoteks- och bostadskreditföreningarnas

långivning gällande bestämmelser i åtskilliga fall leder

till att lån från sådana föreningar inte kan beviljas upp till den undre

gränsen för beviljat tertiärlån. I motionerna anvisas som en tänkbar väg

att medge höjning av gränserna för primär- och sekundärlån i kombination

med statlig garanti för den lånedel som ligger över nu gällande

gränser.

Den av motionärerna anvisade vägen att undanröja ifrågavarande olägenhet

synes väl värd att pröva. Utskottet föreslår därför, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning i ämnet.

I motionen II: 346 föreslås att tillägg till belåningsvärdena för bostadshus

må medgivas för konstnärlig utsmyckning av bostadsområden på intill

1 % av den för belåning godtagbara produktionskostnaden.

Utskottet finner motionernas syfte beaktansvärt. Det synes med fog

kunna hävdas, att konstnärlig utsmyckning av ett bostadsområde med

den ökade trivsel, som därigenom erbjudes de i området boende, allmänt

sett innebär en höjning av bostadsvärdet i området. Med hänsyn härtill

synes det riktigt, att kostnader för konstnärlig utsmyckning inom rimliga

gränser beaktas vid bestämmande av de belåningsvärden som ligger till

grund för statliga lån. Där ifrågavarande kostnader inte ryms inom nu

gällande högsta belåningsvärden synes det utskottet skäligt att, på sätt

motionärerna föreslår, medge en viss höjning av dessa värden.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare bestämmelser

i ämnet.

I motionerna I: 337 och II: 396 föreslås att — därest i motionerna framlagt

förslag om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet

inte vinner riksdagens bifall — vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltmngsavgift

om 0,5 % skall uttagas i samband med lånets utbetalande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

41

Förra årets riksdag avslog motionsyrkande av samma innehåll som det

nu framställda. Då tillräckliga skäl för uttagande av en förvaltningsavgift

inte anförts, avstyrker utskottet förslaget.

I motionen 11:35 föreslås att landsting skall jämställas med kommun

i fråga om övre lånegräns vid beviljande av tertiärlån.

Utskottet anser, att ifrågavarande motionsyrkande har visst fog för sig.

Innan ställning tages till frågan om ändring av nuvarande principer vid

beviljande av statslån för bostäder, som uppföres i landstings regi, synes

det emellertid lämpligt att omfattningen av landstingens ifrågavarande

verksamhet samt innebörden av nuvarande praxis vid låneprövningen blir

närmare belyst. Utskottet föreslår därför, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om en prövning av den i motionen väckta frågan.

I motionerna I : 96 och II: 119 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall anhålla att tertiärlånekungörelsen omarbetas i enlighet med i

motionerna angivna riktlinjer. Yrkandet avser en sådan omarbetning av

33 § tertiärlånekungörelsen att kommunerna får ikläda sig större ansvar

för förluster, som uppkommer vid förvaltningen av flerfamiljshus, tillhörande

kommun eller allmännyttigt bostadsföretag. Motionärerna anför

sålunda, att det är rimligt att kommunerna tar en större del av förluster,

som uppstår på grund av felbedömning beträffande behovet av hyreshus

på orten.

Innebörden av den i motionerna avsedda bestämmelsen i tertiärlåneförfattningen

är i vissa hänseenden oklar. Då bestämmelsen hittills ej

har tillämpats, kan man inte av praxis erhålla någon ledning för att närmare

bedöma omfattningen av det ansvar, som för skilda fall kan komma

att göras gällande mot kommunerna, om förluster uppstår vid förvaltningen

av kommunen eller allmännyttigt bostadsföretag tillhörigt hus,

för vilket tertiärlån utgått. Det synes utskottet motiverat, att innebörden

av ifrågavarande bestämmelse blir klarlagd och att bestämmelsen eventuellt

underkastas den förtydligande omarbetning, som kan anses påkallad.

De av motionärerna anförda synpunkterna torde därvid kunna beaktas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att framlägga förslag i ämnet.

Tilläggslån. I statsverkspropositionen föreslås förräntning av vissa tidigare

uppsagda tilläggslån. Förslaget avser de tilläggslån, som genom riksdagens

beslut åren 1957 och 1958 uppsagts till amortering helt eller delvis.

Ifrågavarande lån och delar av lån är f. n. räntefria och amorteras

på 25 år. Kungl. Maj :ts förslag innebär, att räntan fastställes till 4 %

samt att ny amorteringsperiod på 25 år för samtliga ifrågavarande lån

börjar löpa samtidigt som lånen göres räntebärande. Departementschefen

föreslår, att sä sker fr. o. in. den 1 juli 1961.

1 motionerna 1:337 och 11:396 föreslås att de tilläggslån, som enligt

beslut av 1953, 1957 och 1959 års riksdagar gjorts amorteringspliktiga,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

skall för tid fr. o. in. den 1 januari 1961 förräntas efter en räntesats av

5,5 %.

I samma motioner föreslås, att de tilläggslan, som avser hus påbörjade

före den 1 januari 1958, skall till den del de icke på grund av tidigare

riksdagsbeslut redan är amorteringspliktiga, bli ränte- och amorteringspliktiga

fr. o. m. den 1 juli 1961 efter en räntesats av 5,5 % och med en

amorteringstid av 25 år.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

Härav följer att utskottet avstyrker de nämnda motionsyrkandena till

den del de avser förräntning av ifrågavarande tilläggslån till en högre

räntesats. Ej heller kan utskottet ansluta sig till yrkandena i övriga delar.

Av Kungl. Maj :t framlagda förslag beträffande grunderna för låne- och

bidragsverksamheten, vilka inte upptagits till behandling i det föregående,

har inte givit utskottet anledning till särskilt yttrande.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten. Enligt Kungl. Maj :ts

beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1961/62 bör anslaget till Ränteeftergifter

å vissa bostadslån m. m. — vilken rubrik föreslås i stället för

den hittills gällande — uppföras med 260 000 000 kronor.

I motionerna 1:337 och 11:396 föreslås att anslaget anvisas med

105 000 000 kronor, och i motionerna 1:333 och 11:390 yrkas att anslaget

anvisas med 190 000 000 kronor. I motionerna 1:96 och II: 119 föreslås

att riksdagen beträffande ifrågavarande anslag vidtar de ändringar,

som föranledes av vad som i motionerna yrkas.

Motionsyrkandena är betingade av förslag om ändring av bestämmelserna

om ränteeftergift. Enär utskottet i det föregående har avstyrkt dessa

förslag, ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet.

Anslaget till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet föreslår

Kungl. Maj :t skall uppföras med 29 000 000 kronor.

I motionerna 1:333 och 11:390 föreslås att anslaget uppföres med

28 000 000 kronor.

Ifrågavarande motionsyrkande, som förbundits med yrkande om anslag

på tilläggsstat för innevarande budgetår, torde sakna aktualitet, sedan förslaget

om anslag på tilläggsstat avslagits av riksdagen. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag.

Anslaget till Bidrag till inrättande av pensionärshem föreslås av Kungl.

Maj :t uppfört med 9 000 000 kronor.

I motionerna I: 333 och II: 390 yrkas att anslaget uppföres med 4 000 000

kronor.

I likhet med förut nämnda yrkande angående anslaget till Bidrag till

viss bostadsförbättringsverksamhet torde nu förevarande motionsyrkande

sakna aktualitet. Utskottet tillstyrker propositionsförslaget.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

43

Med utgångspunkt från de förut nämnda antagandena beträffande bostadsbyggandets

storlek föreslår Kungl. Maj :t, att ramen för preliminära

beslut angående lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande

samt från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, för budgetåret

1961/62 fastställes till resp. 970 000 000 kronor och 10 000 000 kronor.

I motionerna I: 337 och II: 396 föreslås att — därest i motionerna framfört

förslag om övergång till ett kreditgarantisystem på bostadsområdet

inte vinner riksdagens bifall — ramen för preliminära beslut om lån, som

skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, fastställes till 900 000 000

kronor, medan nämnda ram i motionerna 1:429 och 11:502 föreslås fastställd

till 915 000 000 kronor.

Utskottet, som anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om bostadsbyggandets

storlek och finansieringsvillkor, biträder även Kungl. Maj :ts

beräkning av låneramarna och avstyrker berörda motionsyrkanden.

Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning under övriga, här ej

särskilt nämnda anslag till låne- och bidragsverksamheten har utskottet

inte funnit anledning till erinran.

Den bostadspolitiska organisationen: Anslag till bostadsstyrelsen och

länsbostadsnämnderna. Departementschefen erinrar om att ytterligare decentralisering

av ärenden från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna

har ägt rum under innevarande budgetår. Av ärenden rörande tertiärlån

har styrelsen endast kvar dem som gäller Stockholm med förorter och

Göteborg samt, vad gäller flerfamiljshus, Malmö.

Departementschefen anför vidare att bostadspolitiska organisationskommittén

ej torde framlägga förslag i sådan tid att därpå grundad proposition

kan föreläggas innevarande års riksdag. I avvaktan på kommitténs

förslag bör enligt departementschefens mening några större förändringar

i styrelsens organisation ej vidtagas. I fråga om länsbostadsnämnderna

föreslås i propositionen oförändrad personalorganisation med undantag

för ordinariesättning av vissa kontorsbiträdestjänster.

1 motionerna 1:337 och 11:396 föreslås dels ändringar i de av Kungl.

Maj :t förordade avlöningsstaterna för bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna,

dels att till bostadsstyrelsens avlöningar och omkostnader anvisas

förslagsanslag av resp. 3 383 000 kronor och 296 000 kronor, dels

ock att till länsbostadsnämndernas avlöningar och omkostnader anvisas

förslagsanslag av resp. 4 562 000 kronor och 591 000 kronor.

Utskottet godtager Kungl. Maj :ts förslag beträffande anslagen till bostadsstyrelsens

och länsbostadsnämndernas avlöningar och omkostnader.

Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes.

I anledning av vad departementschefen i propositionen anfört om information

rörande byggnadskostnadernas förändringar vill utskottet understryka

angelägenheten av att åtgärder vidtages för att åstadkomma en förbättrad

sådan information.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

föreslagit har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande produktionsnivån inom bostadsbyggandet

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och i anledning av motionerna

I: 96 och II: 119 samt I: 337 och II: 396 ävensom med

avslag å motionerna 1:429 och 11:502 samt 1:54 och 11:36,

förstnämnda sex motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;

2. beträffande bostadsproduktionens inriktning med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motionerna I: 96

och II: 119, I: 429 och II: 502 samt I: 439 och II: 493, förstnämnda

fyra motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;

3. avslå i motionerna 1:429 och 11:502 framställt yrkande

beträffande den arbetsmarknadspolitiska prövningen i enskilda

egnahemslåneärenden;

4. beträffande införandet av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet med avslag å motionerna 1:337 och 11:396,

1:96 och 11:119 samt 1:429 och 11:502, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

5. avslå i motionerna 1:338 och 11:518 samt 1:425 och

11:501 framställda yrkanden om utredning i syfte att åstadkomma

sänkta bostadskostnader i nya hus;

6. beträffande rätt att återlåna del av bostadslån i anledning

av motionerna I: 96 och II: 119, såvitt nu är i fråga, i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;
7.

beträffande långivningen till s. k. byggmästarbildade

bostadsrättsföreningar i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 135 och II: 334 i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;

8. avslå i motionerna 1: 458 och II: 507 framställt yrkande

beträffande tillämpning av upphandlingskungörelsens bestämmelser

på kommunala och s. k. allmännyttiga bostadsföretag;
9.

avslå i motionerna 1:517 och 11:603 framställt yrkande

beträffande viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga

betecknade och därmed i belåningshänseende

jämställda företag och andra;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

45

10. beträffande frågan om teknisk kontroll av statligt belånade

fastigheter godkänna vad utskottet anfört;

11. beträffande bestämmelserna om ränteeftergift med avslag

å motionerna I: 337 och II: 396, I: 96 och II: 119 samt

1:333 och 11:390, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;

12. avslå i motionerna I: 96 och II: 119 framställt yrkande

i fråga om ersättande av räntesubventionerna med schablonbidrag;
13.

beträffande höjning av familjebostadsbidragen med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag godkänna vad utskottet anfört;
14.

beträffande rätt för förmedlingsorganen att disponera

viss del av familjebostadsbidrag med bifall till motionerna

1:234 och II: 354 godkänna vad utskottet anfört;

15. beträffande familjebostadsbidrag till hemskild i anledning

av motionerna 1:237 och 11:335 godkänna vad utskottet

anfört;

16. beträffande undersökning av vissa frågor i samband

med att familjebostadsbidrag lillgodoföres hyresgäst i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

17. beträffande återbetalning av vissa delar av bostadsanskaffningslån

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 333 och II: 390, såvitt nu är i

fråga, godkänna vad utskottet anfört;

18. avslå i motionerna 1:426 och 11:505 framställt yrkande

om höjning av inkomststrecket för räntefritt stående

förbättringslån;

19. avslå i motionerna 1:426 och 11:505 framställt yrkande

beträffande utredning om en förstärkning och utvidgning

av förbättringslåneverksamheten;

20. avslå i motionerna 1:337 och 11:396 framställt yrkande

angående räntesatsen för förbättringslån;

21. avslå i motionerna 1:333 och II: 390 framställt yrkande

beträffande restriktivitet vid prövningen av ansökningar

om förbätlringslån;

22. beträffande utredning om gemensamma lånebestämmelser

för vissa typer av småhus i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört;

23. avslå i motionerna 1:429 och 11:502 framställt yrkande

om utredning beträffande ändring av bestämmelserna

om ränteeftergift för egnahem;

24. avslå i motionerna 1:337 och 11:396 framställt yrkande

angående räntesatsen för egnahemslån;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

25. avslå i motionerna 1:337 och 11:396 samt 1:96 och

II: 119 framställt yrkande om återkrav av vissa räntefria

stående delar av egnahemslån;

26. avslå i motionerna 1: 436 och II: 506 framställt yrkande

om förhöjning av ränteeftergift åt vissa egnahemslåntagare;
27.

avslå i motionerna 1:426 och 11:505 framställt yrkande

om utredning angående inkomstprövat stöd vid egnahemsbyggande;
28.

avslå i motionerna I: 134 och II: 162 framställt yrkande

beträffande lån till bostadsegnahem i samband med

ägarbyte;

29. avslå i motionerna I: 337 och II: 396 framställt yrkande

angående räntesatsen för tertiärlån;

30. beträffande tertiärlånets storlek och amorteringstid

med avslag å motionerna 1:337 och 11:396 samt 1:96 och

II: 119, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad

utskottet anfört;

31. beträffande prövning av frågan om bättre samstämmighet

mellan lånegränserna för primär- och sekundärlån

samt tertiärlån i anledning av motionerna 1: 434 och II: 498

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;

32. beträffande tillägg till belåningsvärdena för bostadshus

för konstnärlig utsmyckning av bostadsområden i anledning

av motionen II: 346 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört;

33. avslå i motionerna 1: 337 och II: 396 framställt yrkande

om uttagande av en särskild förvaltningsavgift å statliga

bostadslån;

34. beträffande övre lånegräns för tertiärlån till landsting

i anledning av motionen 11:35 i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;

35. beträffande innebörden av 33 § tertiärlånekungörelsen

i anledning av motionerna 1:96 och II: 119, såvitt nu är i

fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;

36. beträffande förräntning av vissa tidigare uppsagda tillläggslån

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna 1: 337 och II: 396, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;

37. avslå i motionerna 1:337 och 11:396 framställt yrkande

om uppsägning av vissa ränte- och amorteringsfria

delar av tilläggslån till förräntning och amortering;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

47

38. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen, såvitt

de ej behandlats under 1.—37., med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och under erinran om vad utskottet anfört

godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3

januari 1961 förordade ändringar;

39. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 337 och II: 396, I: 333 och II: 390 samt I: 96

och II: 119, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Ränteeftergifter

å vissa bostadslån m. m. för budgetåret 1961/62

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

260 000 000 kronor;

40. till Bostadsrabatter för budgetåret 1961/62 under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 150 000 000 kronor;

41. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:333 och II: 390, såvitt nu är i fråga, till

Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret

1961/62 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 29 000 000 kronor;

42. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1: 333 och II: 390, såvitt nu är i fråga, till

Bidrag till inrättande av pensionärshem för budgetåret 1961/62

under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

9 000 000 kronor;

43. till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande

bgggnadstekniska frågor för budgetåret 1961/62 under femte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor;

44. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:337 och 11:396 samt 1:429 och 11:502,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, medgiva, att under

budgetåret 1961/62 preliminära beslut om lån, som skall utgå

från lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill ett

belopp av 970 000 000 kronor;

45. till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret

1961/62 under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 730 000 000 kronor;

46. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1961/62 under statens utlåningsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor;

47. medgiva att under budgetåret 1961/62 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån

till bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av

10 000 000 kronor;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

48. till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret

1961/62 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 35 000 000 kronor;

49. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för bostadsstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1961 förordat;

50. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 337 och II: 396, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

........................................................... 1 120 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 39 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 310 800

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 15 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 029 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 68 500

Summa kronor 4 583 000;

b) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/62

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

4 583 000 kronor;

51. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för länsbostadsnämnderna, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1961 förordat;

52. med bitall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 337 och II: 396, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

........................................................... 885 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 127 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 717 200

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 dr 1961

49

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 280 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 080 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ ^2 000

Summa kronor 5 162 000;

b) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1961/62 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

5 162 000 kronor;

53. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 337 och II: 396, såvitt nu är i fråga, till

Bostadsstgrelsen: Omkostnader för budgetaret 1961/62 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 796 000 kronor;

54. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 337 och II: 396, såvitt nu är i fråga, till Länsbostadsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1961/62

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 741 000

kronor;

55. till 1960 års bostadsräkning för budgetåret 1961/62

under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

3 350 000 kronor;

56. besluta, att i förevarande sammanhang behandlade

motioner, till den del de inte blivit under punkterna 1.—54.

särskilt berörda, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet bar närvarit.

från första kammaren: herrar Näsström, Ivar Johansson, Birger

Andersson, Bergman, Per Jacobsson, Fritz Persson, Ragnar Bergh, fru

Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Svärd, Bertil Petersson, Lundström,

Thorsten Larsson och Widén; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist,

fröken Elmén, herrar Arvidson, Wedén, Cassel, Gustafsson i Skellefteå,

Andersson i Knäred, Fagerlund och fru Holmberg.

4—2214 Öl Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 53

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

Reservationer

1) av herrar Per Jacobsson, Lundström, Widén, fröken Elmén, herrar

Wedén och Gustafsson i Skellefteå, vilka beträffande produktionsnivån

inom bostadsbyggandet ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. in. det stycke på s. 26, som börjar med

»Bostadsmarknadsläget synes», t. o. m. det stycke på s. 27, som slutar

med »11:36 avstyrkes», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Trots att bostadsbyggandet under de senaste åren legat på en jämförelsevis

hög nivå är underskottet på bostäder fortfarande stort, särskilt

i de större städerna. Härtill kommer, som på ett övertygande sätt påvisats

i motionerna I: 96 och II: 119, att efterfrågan efter bostäder av allt

att döma kommer att öka under 1960-talet. Det i dessa motioner tecknade

perspektivet över den sannolika utvecklingen av bostadsmarknadsläget

under 1960-talet ger vid handen, att en bostadsproduktion på 70 000 lägenheter

per år är otillräcklig för att bostadsbristen skall avvecklas. En ytterligare

ökning av bostadsbyggandet måste eftersträvas, varvid man bör sikta

mot en bostadsproduktion av storleksordningen ca 80 000 lägenheter.

Ett så omfattande bostadsbyggnadsprogram förutsätter emellertid ett

ökat sparande, inte minst inom bostadsområdet. Utskottet tillstyrker i

annat sammanhang åtgärder ägnade att verka i denna riktning, innebärande

något ökade insatser från dem som vill ha bostad. Det är enligt

utskottets mening bättre att det skapas möjligheter för alla bostadssökande

att få lägenhet, än att det ställes ett otillräckligt antal lägenheter till förfogande

på gynnsamma villkor till en del, medan andra får vänta i bostadsköerna.

Inom bostadsproduktionen har under senare år väsentliga rationaliseringsframsteg

skett. En sådan rationalisering fortgår alltjämt och bereder

väg för ett ökat bostadsbyggande vid oförändrad insats av produktionsresurser.

Det gäller att verka för att dessa rationaliseringsframsteg med

skälig snabbhet påverkar produktionskostnaderna och således kommer

konsumenterna till godo. Härigenom blir det möjligt att successivt avveckla

de generella bostadssubventionerna utan att relationerna hyra/inkomster

försämras. Vi anser, att de statliga byggnadsorganen bör ta upp

dessa frågor till diskussion med berörda parter på arbetsmarknaden. Det

bör också undersökas vilken inverkan det under några år tillämpade systemet

med lånetak haft på kostnadsutvecklingen och på bostadsproduktionens

kvalitet.

Utskottet finner, att de av departementschefen föreslagna medelsramarna

för nästa budgetår kan godtagas. I annat sammanhang tillstyrker

utskottet emellertid förslag om viss sänkning av lånegränserna för hyreshus.

Ett bifall till detta förslag innebär, att bostadsbyggnadsprogrammet

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961 51

för nästa år kan höjas från 70 000 lägenheter till ca 72 000 utan ändring

av låneramarna.

I motionerna I: 96 och II: 119 framhålles, att särskilt på mindre platser

där bostadsbristen håller på att avvecklas är risken stor för att ett fortsatt

forcerat byggande av stora hyreshus kan visa sig vara en felinvestering.

Det allmänna kan i en framtid få vidkännas betydande förluster om det

produceras ett överskott av stora hyreshus belånade till 100 % av byggnadskostnaden.

Även av det skälet bör småhusbyggandet erhålla en

växande andel av den totala byggnadsvolymen. Utskottet delar motionärernas

mening i detta avseende.

Yrkandena i motionerna I: 54 och II: 36 avstyrkes.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»1. beträffande produktionsnivån inom bostadsbyggandet

i anledning av Ivungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:337

och II: 396 samt med bifall till motionerna I: 96 och II: 119

ävensom med avslag å motionerna 1: 429 och II: 502 samt

I: 54 och II: 36, förstnämnda sex motioner såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;»

2) beträffande bostadsproduktionens inriktning

a) av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng och Cassel, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 27, som börjar med

»Utskottet anser», t. o. m. det stycke på s. 28, som slutar med »och II: 493»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet delar de i motionerna 1:96 och 11:119, 1:429 och 11:502

samt 1: 439 och II: 493 framförda synpunkterna på efterfrågeutvecklingen

inom bostadsområdet under 1960-talet. Förbättrade kommunikationer och

ökad fritid kommer att medföra större möjligheter att välja bostad och

bostadsmiljö utan att den omedelbara närheten till arbetsplatsen behöver

vara avgörande. Standardstegringen kommer att ge allt fler möjlighet att

finansiera större lägenheter. Därmed ökas också möjligheterna att ekonomisera

ett eget hem. Enfamiljshuset är dessutom en lämplig bostadsform

för barnfamiljer. Allt detta gör att man kan räkna med en ökad efterfrågan

efter egnahem samt rad- och kedjehus.

Det är angeläget att denna efterfrågan tillgodoses, varför småhusbyggandet

redan nu bör få en större andel av den totala bostadsproduktionen.

Avvägningen mellan hyreshus och egnahem beror emellertid i hög

grad även på kommunala avgöranden och på den lokala planeringen. Utskottet

tillstyrker därför det i ovannämnda motioner framförda förslaget

om att riksdagen i skrivelse till Kung], Maj :t framhåller att småhusbyggandet

hör erhålla en större andel av bostadsproduktionen samt att de

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 53 dr 1961

statliga byggnadsorganen bör få i uppdrag att söka intressera kommunerna

för en sådan inriktning av planeringsarbetet att tillräckligt med

exploateringsfärdig mark ställes till förfogande för småhusbebyggelse.

En särskild stimulans skulle småhusbyggandet få vid ett genomförande

av det skattefria sparande för sådant ändamål som i annat sammanhang

påyrkats.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»2. beträffande bostadsproduktionens inriktning i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna 1:96 och

II: 119, I: 429 och II: 502 samt I: 439 och II: 493, förstnämnda

fyra motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Ivar Johansson, Per Jacobsson, Lundström, Thorsten Larsson,

Widén, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Wedén, Gustafsson

i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 27, som börjar med

»Utskottet anser», t. o. in. det stycke på s. 28, som slutar med »och II: 493»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet delar de i motionerna 1:96 och 11:119, 1:429 och 11:502

samt 1:439 och 11:493 framförda synpunkterna på efterfrågeutvecklingen

inom bostadsområdet under 1960-talet. Förbättrade kommunikationer och

ökad fritid kommer att medföra större möjligheter att välja bostad och

bostadsmiljö utan att den omedelbara närheten till arbetsplatsen behöver

vara avgörande. Standardstegringen kommer att ge allt fler möjlighet att

finansiera större lägenheter. Därmed ökas också möjligheterna att ekonomisera

ett eget hem. Enfamiljshuset är dessutom en lämplig bostadsform

för barnfamiljer. Allt detta gör att man kan räkna med en ökad efterfrågan

efter egnahem samt rad- och kedjehus.

Det är angeläget att denna efterfrågan tillgodoses, varför småhusbyggandet

redan nu bör få en större andel av den totala bostadsproduktionen.

Avvägningen mellan hyreshus och egnahem beror emellertid i hög

grad även på kommunala avgöranden och på den lokala planeringen. Utskottet

tillstyrker därför det i ovannämnda motioner framförda förslaget

om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t framhåller, att småhusbyggandet

bör erhålla en större andel av bostadsproduktionen samt att de

statliga byggnadsorganen bör få i uppdrag att söka intressera kommunerna

för en sådan inriktning av planeringsarbetet att tillräckligt med exploateringsfärdig

mark ställes till förfogande för småhusbebyggelse.

Utskottet anser också, att en förbättring av lånemöjligheterna för enfamiljshus

bör övervägas, främst genom en höjning av lånetaket, då det

synes bli allt svårare för egnahemsbyggarna att hålla sig under detsamma.»

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961 53

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»2. beträffande bostadsproduktionens inriktning i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1:439 och

11:493 ävensom med bifall till motionerna 1:96 och 11:119

samt 1: 429 och II: 502, sistnämnda fyra motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet anfört;»

3) av herrar Ivar Johansson, Per Jacobsson, Lundström, Thorsten Larsson,

Widén, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Wedén, Gustafsson

i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka beträffande den arbetsmarknadspolitiska

prövningen i enskilda egnahemslåneärenden ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »I anledning»

och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande», bort ha följande

lydelse:

»I anledning av yrkandet i motionerna I: 429 och II: 502 att den arbetsmarknadspolitiska

prövningen skall upphöra i fråga om enskilda egnahemslåneärenden

vill utskottet framhålla följande. De långivande organens

prövning av låneärendena och den praktiska tillämpningen av riksdagens

tidigare gjorda uttalanden i detta avseende får ej vara sådan att

den missgynnar landsbygdens bostadsproduktion. En bedömning av fastighetens

kreditvärde måste givetvis ske ur olika synpunkter, men någon

prövning därutöver ur konjunktur- eller arbetsmarknadssynpunkt bör ej

förekomma när det gäller långivning till egnahem.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse: .

»3. beträffande den arbetsmarknadspolitiska prövningen i

enskilda egnahemslåneärenden i anledning av motionerna

I: 429 och II: 502, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

4) beträffande införandet av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet

a) av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng och Cassel, vilka ansett att

dels utskottets yttrande på s. 29 fr. o. in. det stycke, som börjar med

»Såsom framgått», t. o. in. det stycke, som slutar med »ifrågavarande

motionsyrkanden», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna 1:337

och II: 396 att man nu utan ytterligare dröjsmål bör gå over till ett kreditgarantisystem.

Nuvarande ordning med staten såsom långivare för bostadsbyggandet

har visat sig innebära en våldsam påfrestning pa statsfinanserna.

Den har drivits till priset av eu icke acceptabel statsupplå
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1961

ning i riksbanken och affärsbankerna. Ett utbyte av långivningen till flerfamiljshus

och egnahem mot kreditgarantier skulle, som motionärerna påpekat,

vidare innebära en avlastning av förvaltningsuppgifter från statliga

organ och dessutom en betydande förenkling för låntagaren själv.

En omläggning till kreditgarantisystem betyder inte i och för sig att

man måste avstå från ränte- eller kapitalsubventionering därest sådan anses

motiverad. Utskottet vill framhålla, att själva övergången till ett kreditgarantisystem

icke behöver medföra några svårigheter för de personer,

som redan sokt lån för byggande av flerfamiljshus eller egnahem. Staten

har alltid möjlighet att se till att lånemedel i erforderlig utsträckning står

till förfogande. Utskottet som sålunda tillstyrker yrkandena i motionerna

I: 337 och II: 396 om övergång från statlig bostadslångivning till ett kreditgarantisystem

fr. o. in. den 1 juli 1961 är medvetet om att förslaget

aktualiserar vissa författningsändringar. Utskottet förutsätter att Kungl.

Maj:t utan dröjsmål förelägger riksdagen förslag till sådana ändringar.

Såsom en följd härav förordar utskottet även bifall till yrkandena i

motionerna 1:337 och 11:396 om att fr. o. m. den I juli 1961 varken preliminära

beslut skall meddelas angående lån från lånefonden för bostadsbyggande

eller anslag anvisas till samma fond.

Utskottet biträder motionärernas förslag att för erhållande av kreditgaranti

skall erläggas en engångsavgift av 0,5 %.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande införandet av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet i anledning av motionerna I: 337 och II: 396

ävensom med avslag å motionerna 1:96 och 11:119 samt

1: 429 och II: 502, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
b)

av herrar Ivar Johansson, Per Jacobsson, Lundström, Thorsten Larsson,

Widén, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Wedén, Gustafsson

i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels utskottets yttrande på s. 29 fr. o. in. det stycke, som börjar med

»Såsom framgått», t. o. in. det stycke, som slutar med »ifrågavarande

motionsyrkanden», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Vad gäller motionerna I: 337 och II: 396 vill utskottet hänvisa till vad

utskottet tidigare anfört med anledning av motsvarande yrkande (uti. 1959

nr 49, s. 32).

I anledning av yrkandena i motionerna I: 96 och II: 119 samt I: 429

och II: 502 vill utskottet erinra om att det vid 1959 års riksdag i sitt avriksdagen

godkända utlåtande förordade en allsidig och förutsättningslös utredning

av frågan. Det må också erinras om att såväl bostadspolitiska utred
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

55

ningen som besparingsutredningen föreslagit, att åtgärder snarast vidtages

för att ersätta den statliga långivningen till bostadsbyggandet med ett kreditgarantisystem.

Utskottet delar denna uppfattning och förutsätter, att

spörsmålet tages upp till prövning så att förslag kan föreläggas 1962 års

riksdag. Frågan bör prövas från utgångspunkten att kreditgarantigivning

skall omfatta både flerfamiljshus och småhus.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande införandet av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet i anledning av motionerna 1:96 och II: 119

samt 1:429 och 11:502 ävensom med avslag å motionerna

1: 337 och II: 396, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
5)

av herrar Ivar Johansson, Per Jacobsson, Lundström, Thorsten Larsson,

Widén, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Wedén, Gustafsson

i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka beträffande framställda yrkanden

om utredning i syfte att åstadkomma sänkta bostadskostnader i nya

hus ansett att

dels utskottets yttrande på s. 30 fr. o. m. det stycke, som börjar med

»Bostadsefterfrågan och», t. o. m. det stycke, som slutar med »framförda

yrkanden», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet finner den i motionerna I: 425 och II: 501 framförda tanken

på en värdesäkring av bostadskrediterna värd beaktande. Eftersom räntan

på värdesäkrade lån skulle komma att ligga lägre än räntan på lån

utan värdebeständighetsgaranti, skulle som motionärerna framhåller resultatet

bli mindre kännbara hyres- och bostadskostnader. En mera allmän

användning av denna låneform skulle också bidraga till en utjämning av

bostadskostnaderna i likvärdiga fastigheter uppförda vid olika tidpunkter.

Utskottet, som ej tagit ställning till den metod för värdesäkring av bostadslån

som antydes i motionerna, delar alltså motionärernas mening att en

utredning beträffande införande av värdebeständiga bostadslån bör företagas.

Likaledes bör enligt utskottets mening frågan om ändrade amorteringsregler

tagas upp till behandling. Därvid bör de i motionerna aktualiserade

frågorna angående amorteringsbestämmelserna för äldre fastighetslån samt

amorteringarnas höjd under olika tidpunkter av bostadslånens löptid

prövas.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan boit ha följande

lydelse:

»5. beträffande framställda yrkanden om utredning i syfte

att åstadkomma sänkta bostadskostnader i nya hus i anled
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

ning av motionerna I: 338 och II: 518 samt I: 425 och II: 501

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
-

6) av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng, Wedén och Cassel, vilka

beträffande tillämpning av upphandlingskungörelsens bestämmelser på

kommunala och s. k. allmännyttiga bostadsföretag ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 33, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Utskottet tinner i likhet med motionärerna, att kommunala och s. k.

allmännyttiga bostadsföretag, vilka ju arbetar praktiskt taget utan eget

startkapital, skall ha skyldighet att handha dem anförtrodda statliga medel

under enahanda redovisningsansvar som egentliga statsorgan samt att

upphandlingskungörelsens bestämmelser vid infordrande, prövning och antagande

av anbud fördenskull skall gälla även dylika företag. Utskottet

tillstyrker sålunda förevarande motionsyrkande.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»8. beträffande tillämpning av upphandlingskungörelsens

bestämmelser på kommunala och s. k. allmännyttiga bostadsföretag

med bifall till motionerna 1:458 och 11:507 i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

7) av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng, Wedén och Cassel, vilka

beträffande viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga betecknade

och därmed i belåningshänseende jämställda företag och andra ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 33, som börjar med »Förslag

av» och slutar med »utskottet motionerna», bort ha följande lydelse:

»Utskottet tinner, att motionärerna anfört bärande skäl för att ålägga

såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretag redovisningsskyldighet för

sina fonder, dessas storlek och successiva uppbyggnad samt de för fonduPPbyggningen

tillämpade principerna. Genom fortlöpande uppgifter, som

utan större omgång kan sammanställas av befintlig personal hos såväl

uppgiftslämnare som mottagare, kan riksdagen erhålla underlag för bedömande

av behovet av framtida stöd till bostadsproduktionen inom dessa

företag. De uppgifter, som i motionerna föreslås skola lämnas till statens

hyresråd, är väl ägnade att underlätta en enhetlig hyressättning för olika

slag av fastigheter. Utskottet tillstyrker sålunda förevarande motionsyrkanden.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1961

57

»9. beträffande viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga

betecknade och därmed i belåningshänseende

jämställda företag och andra med bifall till motionerna I: 517

och 11:603 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört;»

8) beträffande bestämmelserna om ränteeftergift

a) av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng och Cassel, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 34, som börjar med

»Utskottet vill», t. o. m. det stycke på s. 35, som slutar med »och II: 390»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör generella räntesubventioner inte ingå såsom

ett varaktigt led i bostadspolitiken. Utskottet vill erinra om att den av

Kungl. Maj :t föreslagna räntegarantien innebär att skattebetalarna för

varje ny produktionsårgång av fastigheter vid nu rådande ränteläge belastas

med ytterligare ca 40 milj. kronor. Kostnaden stiger alltså mycket

snabbt och kommer redan för nästa budgetår att uppgå till 260 milj. kronor.

I motionerna 1:337 och 11:396 har föreslagits, att räntegarantien helt

skall upphöra beträffande lån som stått ute 10 år eller mera. Utskottet biträder

detta förslag under erinran om att nuvarande ordning är ägnad att

starkt öka hyressplittringen i fastigheter med fullt jämförlig standard. Vidare

har samma motionärer föreslagit, att räntegaranti, avseende räntor

å underliggande lån som hänför sig till tiden fr. o. in. den 1 januari 1961,

skall grundas på en räntesats av 5 % för hus påbörjade före utgången av

1957 och till 4,5 % för senare påbörjade hus. Med hänsyn till att räntan för

de statliga bostadslånen är bunden vid 3 % för fastigheter påbörjade före

1958 men utgår med 4 % för senare påbörjade hus finner utskottet denna

differentiering av räntan å de underliggande lånen väl avvägd. Även den

av motionärerna föreslagna räntegarantien innebär en icke obetydlig subvention

men synes utskottet det oaktat för det närvarande kunna godtagas.

Genom de förordade åtgärderna skulle statens utgifter för räntegarantier

minskas med ca 155 milj. kronor för budgetåret 1961/62 och ca 170 milj.

kronor för budgetåret 1962/63.

Utskottet tillstyrker alltså motionerna 1:337 och 11:396 i denna del.

Härav följer att utskottet icke ansluter sig till de förslag rörande en avveckling

av ränteeftergifterna som framförts i motionerna 1:96 och II: 119

samt I: 333 och II: 390. Ej heller finner sig utskottet böra biträda förslaget

i motionerna 1:96 och II: 119 med avseende å ersättande av läntesubventionerna

med ett enhetligt schablonbidrag.»

dels ack nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

»11. beträffande bestämmelserna om ränteeftergift med

bifall till motionerna 1:337 och 11:396 ävensom i anledning

av motionerna I: 96 och II: 119 samt I: 333 och II: 390, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Per Jacobsson, Lundström, Widcn, fröken Elmén, herrar

Wedén och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 34, som börjar med

»Utskottet vill», t. o. m. det stycke på s. 35, som slutar med »och 11:390»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet som anser att en viss successiv avveckling av det generella

bostadsstödet bör äga rum, kan inte biträda Kungl. Maj:ts förslag beträffande

ränteeftergifterna. Det finns emellertid enligt utskottets mening anledning

att gå varsamt fram vid avvecklingen av det generella bostadsstödet.

Drastiska ändringar i finansieringsvillkoren kan beräknas hämma

bostadsbyggandet. Det i motionerna 1:96 och II: 119 framlagda förslaget,

som helt ansluter sig till besparingsutredningens enhälliga förslag, anser

utskottet väl avvägt. Förslaget innebär att räntan på underliggande krediter

fr. o. m. den 1 januari 1961 höjes med 0,5 % för hus som påbörjats före

den 1 januari 1958. Härigenom uppnås en besparing i jämförelse med

Kungl. Maj :ts förslag, som för nästa budgetår kan beräknas uppgå till

25 milj. kronor och för därpå följande budgetår till 50 milj. kronor.

I motionerna I: 96 och II: 119 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t skall begära förslag till nästa års riksdag innebärande att räntesubventionerna

ersättes med ett schablonbidrag. Detta schablonbidrag bör utgå

med samma belopp även om lånen nedamorterats, härigenom stimuleras

låntagarna till extra amorteringar på bottenlånen. För att även extra amorteringar

på de statliga lånen skall bli ekonomiskt fördelaktiga, bör tertiäroch

egnahemslåneräntan höjas sa att den motsvarar marknadsräntan och

hela stödet koncentreras till ett enhetligt schablonbidrag, vilket bör avvägas

så att det i genomsnitt inkluderar det stöd man vill ge såväl i form av

ränteeftergifter på bottenlånen som i form av nedsatt ränta på de statliga

lånen. Detta schablonbidrag bör utgå med samma belopp till olika företagsformer

varigenom konkurrensvillkoren blir mera likvärdiga.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att en sådan utformning

av det statliga bostadsstödet skulle stimulera till frivilligt sparande inom

bostadssektorn, tillstyrker förslaget. De i motionerna 1:337 och 11:396

samt 1: 333 och II: 390 framförda förslagen om ändringar i ränteeftergifterna

kan utskottet inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

59

»11. beträffande bestämmelserna om ränteeftergift med bifall

till motionerna I: 96 och II: 119 ävensom i anledning av

motionerna I: 333 och II: 390 samt I: 337 och II: 396, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;»

c) av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Eliasson i Sundborn och

Andersson i Knäred, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 35, som börjar med »Frågan

om» och slutar med »och 11:390», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Även om sålunda utskottet hyser vissa betänkligheter synes dock en

uppjustering av den garanterade räntan vara nödvändig i avsikt att motverka

eljest ständigt starkt stegrade anslagskrav för ränteeftergifter. Härvid

synes en uppjustering av räntesatserna i enlighet med vad som föreslagits

i motionerna 1: 333 och II: 390 vara lämplig varför utskottet tillstyrker

motionerna i denna del.

Den i motionerna I: 96 och II: 119 behandlade frågan om ersättande av

räntesubventionerna med ett schablonbidrag synes utskottet lämpligen böra

prövas i ett större sammanhang, när utformningen av det statliga bostadsstödet

mera allmänt omprövas.

Utskottet avstyrker sålunda nu behandlade yrkanden i motionerna I: 337

och 11:396 samt 1:96 och II: 119.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»11. beträffande bestämmelserna om ränteeftergift med bifall

till motionerna I: 333 och II: 390 ävensom i anledning av

motionerna I: 96 och II: 119 samt I: 337 och II: 396, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

9) av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Eliasson i Sundborn och

Andersson i Knäred, vilka beträffande höjning av inkomststrecket för räntefritt

stående förbättringslån ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 37, som börjar med »Genom

beslut» och slutar med »avstyrkes motionerna», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Även om inkomstgränsen för räntefritt stående förbättringslån höjdes

år 1959 från 5 000 kronor till 6 000 kronor beskattningsbar inkomst synes

det utskottet lämpligt att nu ytterligare höja inkomstgränsen något. Härvid

vill utskottet framhålla, att förbättringslån endast kan beviljas efter behovsprövning

men att stort behov i vissa fall kan föreligga av att någon del

av lånet utgör räntefri stående del, även vid högre inkomstgräns än den

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

nuvarande. Utskottet vill därför på så sätt föreslå bifall till motionerna

1:426 och 11:505, att inkomstgränsen för räntefri stående del av förbättringslån

höjes till 7 000 kronor beskattningsbar inkomst.

Vad gäller yrkandet i samma motioner om en mera allmän omprövning

av förbättringsstödet i avsikt att utvidga och förbättra detsamma anser utskottet

att denna fråga bör prövas vid en allmän översyn av stödet åt småhusbyggandet,

vilken översyn utskottet förutsätter snarast kommer till

stånd.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

1 ydelse:

»18. beträffande höjning av inkomststrecket för räntefritt

stående förbättringslån i anledning av motionerna 1: 426 och

11:505, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört;»

10) av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng och Cassel, vilka beträffande

räntesatsen för förbättringslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 37, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna, att räntan på förbättringslån

som avser hus påbörjade fr. o. m. den 1 januari 1958 bör höjas. Då

utskottet vidare finner det lämpligt att därvid tillämpas samma räntesats

som för statliga egnahemslån — av utskottet i annat sammanhang föreslagen

till 5 % -— tillstyrkes motionsyrkandet. Ränteinkomsten kan beräknas

till ca 2 milj. kronor per år.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»20. beträffande räntesatsen för förbättringslån med bifall

till motionerna I: 337 och II: 396, såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

11) av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Eliasson i Sundborn

och Andersson i Knäred, vilka beträffande utredning om ändring av bestämmelserna

om ränteeftergift för egnahem ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38, som börjar med »I avvaktan»

och slutar med »avstyrkes sålunda», bort ha följande lydelse:

»Då det är angeläget att egnahemsbyggandet främjas, anser utskottet

att den av motionärerna väckta frågan bör komma under övervägande i

samband med en utredning om ett inkomstprövat stöd åt egnahemsbyggandet»,

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

61

»23. beträffande utredning om ändring av bestämmelserna

om ränteeftergift för egnahem i anledning av motionerna

1:429 och II: 502, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

12) av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng och Cassel, vilka beträffande

räntesatsen för egnahemslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38, som börjar med »Under

erinran» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande», bort ha följande

lydelse:

»I nuvarande ränteläge kan staten icke upptaga långfristiga lån mot

lägre ränta än i varje fall 5 %. Att staten under sådana omständigheter

bedriver utlåning till räntor som så kraftigt understiger statens egna lånekostnader

som den av Kungl. Maj :t föreslagna räntesatsen pa 4 % kan

utskottet inte godtaga. En räntesats på 5 % som motionärerna föreslagit

innebär även den viss subventionering från statens sida. Utskottet finnei

sig böra stanna vid att föreslå en räntesats av 5 %. Utskottet tillstyrker

alltså motionerna I: 337 och II: 396 i denna del.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»24. beträffande räntesatsen för egnahemslån med bifall

till motionerna I: 337 och II: 396, såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

13) av herrar Per Jacobsson, Ragnar Bergh, Svärd, Lundström, Widén,

Staxäng, fröken Elmén, herrar Wedén, Cassel och Gustafsson i Skellefteå,

vilka beträffande återkrav av vissa räntefria stående delar av egnahemslån

ansett att

dels utskottets yttrande på s. 39 fr. o. in. det stycke, som börjar med

»Frågan om», t. o. in. det stycke, som slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Frågan huruvida tidigare utbetalade räntefria stående delar av egnahemslån

skall återkrävas eller icke har kommit i ett nytt läge på grund av

att kapitalsubventioner numera icke skall utgå till nyproducerade egnahem.

Som besparingsutredningen framhöll blir skälen för uppsägning av äldre

räntefria egnahemslån starkare om kapitalsubventionen till nya hus slopas,

särskilt som egnaliemslåneräntan och även byggnadskostnaderna var lägre

för de äldre egnahemmen. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionerna

I: 96 och II: 119 samt I: 337 och II: 396, innebärande att räntefria

stående delar av egnahemslån, som beviljats under tiden 1948—1 juli 1953,

skall fr. o. in. 1 juli 1961 förräntas och amorteras till hälften av det beviljade

beloppet. Räntan bör fastställas till 4 % och amorteringstiden till

25 år. Ränteinkomsterna kan beräknas till ca 3 milj. kronor 1961/62 och

7 milj. kronor 1962/63.»

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»25. beträffande återkrav av vissa räntefria stående delar

av egnahemslån med bifall till motionerna I: 337 och II: 396

samt I: 96 och II: 119, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
14)

av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Eliasson i Sundborn

och Andersson i Knäred, vilka beträffande förhöjning av ränteeftergift åt

vissa egnahemslåntagare ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med »Yrkandet

i» och slutar med »II: 506 avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Förslagen i motionerna 1:436 och 11:506 bör övervägas i samband

med en utredning om ett inkomstprövat stöd till egnahemsbyggandet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»26. beträffande förhöjning av ränteftergift åt vissa egnahemslåntagare

i anledning av motionerna I: 436 och II: 506 i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»
15)

av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Eliasson i Sundborn

och Andersson i Knäred, vilka beträffande utredning angående inkomstprövat

stöd vid egnahemsbyggande ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med »Motsvarande

yrkande» och slutar med »avstyrkes alltså», bort ha följande lydelse;

»Egnahemsbyggandets stora värde ej blott som boendeform och miljö

utan även som sparstimulans, gör att det bör övervägas om ej någon form

av stöd, som går längre än stödet till produktion av flerfamiljshus, bör

övervägas då det gäller egnahemsbyggandet. Utskottet vill därför ansluta

sig till vad som föreslagits i motionerna 1:426 och 11:505 vad gäller utredning

om inkomstprövat stöd åt egnahemsbyggandet. Vid denna utredning

bör även övervägas de av utskottet i det föregående behandlade förslagen

i motionerna 1:425 och 11:502 beträffande finansieringsvillkoren

och i motionerna I: 436 och II: 506 angående ränteeftergiftens storlek för

vissa egnahem. Utskottet vill understryka angelägenheten av att ifrågavarande

utredningsarbete bedrives skyndsamt så att förslag kan föreläggas

1962 års vårriksdag. Sistnämnda gäller även vad utskottet tidigare

anfört om höjning av lånetaket för egnahem.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

63

»27. beträffande utredning angående inkomstprövat stöd

vid egnahemsbyggande i anledning av motionerna 1: 426 och

II: 505, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;»

16) av herrar Ragnar Bergh, Svurd, Staxäng och Cassel, vilka beträffande

räntesatsen för tertiärlån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med »I enlighet»

och slutar med »avstyrkes yrkandet», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»För att statens utgifter för det generella bostadsstödet skall kunna

begränsas är det nödvändigt att tertiärlåneräntan bestämmes så att den

någorlunda motsvarar statens egna kostnader. På grund av tidigare gällande

bestämmelser kan ränteändring endast avse hus påbörjade fr. o. m.

den 1 januari 1958. Beträffande dessa förordar utskottet höjda räntesatser

för tid fr. o. m. den 1 januari 1961. Räntesatsen bör i den mån

tertiärlånen icke överstiger 85 % av belåningsvärdet sättas till 5,5 %. För

''topplånet’, det som ligger över 85 % av belåningsvärdet, bör räntesatsen

vara 6 %. Denna höjning av räntan å tertiärlånen kan jämte den ovan

förordade höjningen beträffande egnahemslånen beräknas tillföra staten

en inkomstökning på 12 milj. kronor för budgetåret 1961/62 och 15 milj.

kronor för budgetåret 1962/63.

Att räntesatsen när det gäller tertiärlånen här föreslås ligga 0,5 %

högre än såvitt avser egnahemslånen motiveras därav att den räntegaranterade

bottenlånegivningen för egnahem endast sträcker sig till 50 %,

medan den för flerfamiljshus uppgår till 70 % av belåningsvärdet.

Utskottet tillstyrker alltså motionerna 1:337 och 11:396 i denna del.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»29. beträffande räntesatsen för tertiärlån med bifall till

motionerna I: 337 och II: 396, såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

17) beträffande tertiärlånets storlek och amorteringstid

a) av herrar Ragnar Bergh, Svärd, Staxäng och Cassel, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med »Denna

lånefråga» och slutar med »motionsyrkanden avstyrkes», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Utskottet har ovan förordat, att den statliga bostadslångivningen skall

fr. o. in. den 1 juli 1961 ersättas med ett kreditgarantisystem. Därest

detta förslag icke vinner riksdagens bifall bör enligt utskottets mening

justeringar ske beträffande tertiärlånets storlek och amorteringstid.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

En sänkning av lånegränserna för flerfamiljshus föreslogs redan av

bostadspolitiska utredningen. En sådan ändring skulle innebära att låneramar

och anslag räckte till ett större antal lägenheter. Samtidigt skulle

ett ökat sparande tillskapas, vilket utskottet anser synnerligen önskvärt.

Vidare skulle därigenom en konkurrens mellan olika företagsformer på

mer likartade villkor åstadkommas. Utskottet finner för sin del yrkandena

i motionerna 1: 337 och II: 396 välmotiverade och föreslår att däri nämnda

lånegränser tillämpas beträffande tertiärlån till vilka tillstånd lämnas

tidigast den 1 juli 1961. Till den del tertiärlånen överstiger 85 % bör de

såsom framhållits i motionerna I: 337 och II: 396 amorteras på 25 år.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»30. beträffande tertiärlånets storlek och amorteringstid

med bifall till motionerna I: 337 och II: 396 samt i anledning

av motionerna 1:96 och II: 119, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

b) av herrar Per Jacobsson, Lundström, Widén, fröken Elmén, herrar

Wedén och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med »Denna

lånefråga» och slutar med »motionsyrkanden avstyrkes», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»En sänkning av lånegränserna för flerfamiljshus i enlighet med yrkandena

i motionerna I: 96 och II: 119 föreslogs redan av bostadspolitiska utredningen.

Förslaget innebär, att tertiärlånets övre gräns för fastigheter

som påbörjas efter den 1 juli 1961 sänks till 97 % för företagsformer som

nu får låna upp till 100 % samt till 92 % för kooperativa företagsformer

som nu får låna upp till 95 %. En sådan ändring innebär, att låneramar

och anslag räcker till ett större antal lägenheter samt att ett ökat sparande

tillskapas. Vidare skulle konkurrensen mellan olika företagsformer försiggå

på mera likvärdiga villkor. Utskottet finner därför motionsyrkandena

välmotiverade och föreslår att de nya lånegränserna tillämpas beträffande

flerfamiljshus som påbörjas tidigast 1 juli 1961. Övriga motionsyrkanden

beträffande ändring av lånegränserna kan utskottet inte tillstyrka.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»30. beträffande tertiärlånets storlek och amorteringstid

med bifall till motionerna I: 96 och II: 119 samt i anledning

av motionerna I: 337 och II: 396, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

65

18) av herrar Ragnar tiergh, Snörd, Staxung och Cassel, vilka beträffande

uttagande av en särskild lörvaltningsavgift å statliga bostadslån ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med »Förra

årets» och slutar med »utskottet törslaget», bort ha följande lydelse.

»Utskottet finner motionärernas yrkande om en särskild förvaltningsavgift,

avsedd att täcka åtminstone huvuddelen av statens låneomkostnader

och risker, välmotiverat och tillstyrker därför detsamma.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»33. bifalla i motionerna 1:837 och 11:396 framställt yrkande

om uttagande av en särskild förvaltningsavgift å statliga

bostadslån;»

19) av herrar Ragnar Bergli, Snörd, Staxung och Cassel, vilka betiältande

förräntning av vissa tidigare uppsagda lilläggslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som lyder »Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag», bort ha följande lydelse:

»Utskottet noterar med tillfredsställelse, alt Kungl. Maj:t nu föreslagit

förräntning av vissa tidigare uppsagda lilläggslån, som hittills varit räntefria.

Enligt utskottets mening bör emellertid riksdagen beträffande dessa

lån gå något längre än Kungl. Maj:t för avveckling av subventioneringen.

Härutinnan delar utskottet den uppfattning som kommit till synes i motionerna

1:337 och 11:396. Samtliga tilläggslån som enligt beslut av 1953,

1957 och 1959 års riksdagar gjorts amorteringspliktiga hör alltså för tid

fr. o. in. den 1 januari 1961 förräntas efter den räntesats utskottet ovan förordat

för tertiärlån upp till 85 % av belåningsvärdet, d. v. s. 5,5 %.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan hort ha töljande

lydelse:

»36. beträffande förräntning av vissa tidigare uppsagda

lilläggslån i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med

bifall till motionerna 1:337 och 11:396, såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;»

20) av herrar Ragnar Bergli, Snörd, Staxung och Cassel, vilka beträffande

uppsägning av vissa ränte- och amorteringsfria delar av tilläggslån till förräntning

och amortering ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Härav

följer» och slutar med »övriga delar», bort ha följande lydelse:

»Vidare bör tilläggslån, som avser hus påbörjade före den 1 januari 1958,

till den del de icke tidigare är amorteringspliktiga, göras amorteringspliktiga

fr. o. in. den 1 juli 1961 och förräntas efter 5,5 %. Amorteringstiden bör

även bär vara 25 år. De ändringar i förevarande avseende som utskottet

5—22H«i Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 53

s. 66 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 19ti1

66

sålunda förordar skulle öka statens ränteinkomster med ca 35 milj. kronor

per år.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»37. beträffande uppsägning av vissa ränte- och amorleringstria

delar av tilläggslån till förräntning och amortering

med hifall till motionerna 1:337 och 11:396, såvitt nu är i

lråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;»

21) beträffande anslag till ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m.

a) av herrar Hugnar Bergh, Svärd, Staxäng och Cnssel, vilka under förutsättning

av bifall till den med 8 a) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »av medelshehovet», bort ha följande lydelse:

»Vad utskottet ovan förordat rörande reducering av ränteeftergifterna

innebär eu minskning av medelsbehovet med 155 000 000 kronor, varför utskottet

förordar att anslaget uppföres med 105 000 000 kronor.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»39. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 96 och II: 119 samt I: 333 och II: 390 ävensom med bifall

till motionerna 1:337 och 11:396, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Ränteeftergifter <i vissa bostadslån in. m. för

budgetåret 1961/62 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 105 000 000 kronor;»

b) av herrar Per Jacobsson, Lundström, Widén, fröken Elmén, herrar

Wedén och Gustafsson i Skellefteå, vilka under förutsättning av bifall till

den med 8 b) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »av medelsbehovet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i annat sammanhang föreslagit ändringar i villkoren för

ränteeftergifter, som för nästa budgetår minskar statens utgifter för detta

ändamål med 25 000 000 kronor. Anslaget till Ränteeftergifter å vissa bostadslån

in. in. bör därför för budgetåret 1961/62 uppföras med 235 000 000

kronor.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»39. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 333 och II: 390 samt I: 337 och II: 396 ävensom med bifall

till motionerna 1:96 och 11:119, samtliga motioner såvitt

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1961

67

nu är i fråga, till Ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m.

för budgetåret 1961/62 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 235 000 000 kronor;»

c) av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Eliasson i Sundborn och

Andersson i Knäred, vilka under förutsättning av bifall till den med 8c)

betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »av medelsbehovet», bort ha följande lydelse.

»Vad utskottet ovan förordat rörande ändringar av villkoren för ränteeftergifter

medför en minskning av medelsbehovet med ca 70 000 000 kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med 190 000 000 kronor.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»39. i anledning av Kungl. Maj ris förslag och motionerna

1:96 och II: 119 samt 1:337 och 11:396 ävensom med bifall

till motionerna I: 333 och II: 390, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, till Ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m. för

budgetåret 1961/62 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 190 000 000 kronor;»

22) beträffande ramen för preliminära beslut angående lån, som skall

utgå från lånefonden för bostadsbyggande

a) av herrar Ragnar Bergh, Svård, Staxäng och Cassel, vilka under förutsättning

av bifall till den med 17 a) betecknade reservationen ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 43, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »berörda motionsyrkanden», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill, med åberopande av sitt förslag att lånegränserna för

lertiärlån skall sänkas, tillstyrka del i motionerna 1:337 och 11:396 framlagda

förslaget om en ram för preliminära beslut om lån, som skall utgå

från lånefonden för bostadsbyggande, å 900 000 000 kronor. Någon minskning

i antalet lägenheter i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär

detta icke.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»44. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:337 och 11:396 ävensom med avslag å

motionerna 1:429 och 11:502, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, medgiva all under budgetåret 1961/62 preliminära beslut

angående lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 900 000 000

kronor;»

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 53 dr 1961

b) av herrar Per Jacobsson, Lundström, Widén, fröken Elmén, herrar

Wedén och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att det stycke i utskottets

yttrande på s. 43, som börjar med »Utskottet, som» och slutar med »berörda

motionsyrkanden», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som i det töregående tillstyrkt förslag om ändringar av lånegränserna

som innebär att den av Kungl. Maj :t föreslagna ramen för preliminära

beslut räcker för viss ökning av bostadsbyggandets storlek i förhållande

till den av Kungl. Maj:t angivna siffran, biträder Kungl. Maj :ts beräkning

av ramen och avstyrker berörda motionsyrkanden.»

23) av herrar Ragnar Rergh, Svärd, SI män g och Gasset, vilka beträffande

avlöningsstat för bostadsstyrelsen m. in. ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 43, som börjar med »Utskottet

godtager» och slutar med »motionsyrkanden avstyrkes», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet finner i likhet med motionärerna nödvändigi, att den byråkrati

som har byggts upp för att handha de bostadspolitiska uppgifterna

blir föremål för en kraftig beskärning. Vid bifall till utskottets förslag om

införande av ett kreditgarantisystem blir möjligheterna all begränsa de

centrala och regionala organen i hög grad förbättrade. Utskotlel tillstyrker

alltså de i motionerna 1:337 och 11:39(5 framställda förslagen rörande

avlöningsstater för bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna ävensom

motionärernas förslag rörande anslag till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»50. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna 1: 337 och II: 39(5, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

A vlöningsstat

1. Avlöningar (ill ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 120 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 39 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1480 800

4. Ersättning till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 15 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 659 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 68 500

Summa kronor 3 383 000 ;

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande nr 53 år IMU

b) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/62

under feinte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 383 000

kronor;»

24) av herrar Ragnar Bcrgh, Snård, Staxäng och Cassel, vilka beträffande

avlöningsstat för länsbostadsnämnderna in. in. ansett att nedan nämnda

moment i utskottets hemställan bort ha följande lydelse.

»52. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bitall

till motionerna 1:337 och 11:396, såvitt nu är i tiåga,

a) godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 88u 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 127 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 290 000

4 Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

''...................................................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 908 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgiftei,

förslagsvis ................................................ 71

Summa kronor 4 562 000 ;

b) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1961/62 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

4 562 000 kronor;»

25) av herrar Ragnar Bcrgli, Svärd, Staxäng och Cassel, vilka beträffande

bostadsstyrelsens omkostnadsanslag ansett all nedan nämnda moment

i utskottets hemställan borl ha följande lydelse:

»53. i anledning av Kungl. Maj:ls lörslag samt med bitall

till motionerna 1:337 och 11:396, såvitt nu är i fiåga, till

Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1961/62 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 296 000 kronor;»
ägj

av herrar Ragnar Bcrgh, Snänl, Staxäng och Cassel, vilka beträffande

länsbostadsnämndernas omkostnadsanslag ansett att nedan namnda

moment i utskottets hemställan borl ha följande lydelse:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 53 är 1361

»54. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:337 och 11:396, såvitt nu är i fråga, till

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret 1961/62

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 591 000

kronor;»

Stliliu 1061. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:175 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1961162 till främjande av b a1 i texten