Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1961-03-21 · 51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1961/62 under sjätte huvudtiteln,

avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1961) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 544 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 337 600 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att en tjänst som förste kanslisekreterare i Ao 23 på kommunikationsdepartementets

byrå för personal- och organisationsärenden m. m. förändras

till en byrådirektörstjänst i Ao 26

samt att departementets regeringsrättsbyrå förstärkes med ett biträde

i reglerad befordringsgång.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande

punkt, hemställa,

1—21H61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1961

förordad ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen..................... 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 564 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................................... 125 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 460 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 322 500

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 21 500

Summa kr. 1 544 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 544 000 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 3), vilket innebär en med 225 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kr.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4,

s. 3 och 4), vilket innebär en med 40 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

3

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 5, s. 5—11) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga

i statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 11 386 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 232 300 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

1 281 400 kr.

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag det angeläget,

att personalresurserna för projekteringsverksamheten inom styrelsens vägbyrå

förstärks. I enlighet härmed bör en ny tjänst som förste byråingenjör

i Ae 23 på byråns fotogrammetriavdelning inrättas, vilket skulle öka anslagsbehovet

med 28 439 kr.

Styrelsen har föreslagit extraordinariesättning av två tjänster som

byrådirektör i Ag 26 vid konstruktionsbyrån resp. byggnads- och underhållsbyrån.

Ifrågavarande befattningshavare innehar f. n. tjänster som

byrådirektör i Ao 24 i styrelsen. Med hänsyn härtill och då jag inte har

något att erinra mot att dessa tjänster placeras i lönegrad A 26, förordar

jag, att två tjänster som byrådirektör i nämnda lönegrad uppföres på ordinarie

stat. Två tjänster som byrådirektör i Ao 24 kan därvid indragas.

Styrelsens förslag i övrigt till personalförstärkningar, löneregleringar

och tjänsteförändringar anser jag mig icke kunna biträda. Ej heller kan

jag tillstyrka de av cheferna för styrelsens byråer i särskild skrivelse framlagda

förslagen till uppflyttning av vissa chefstjänster.

För automatiska kostnadsökningar i anledning av 1960 års riksdags

beslut samt löneklassuppflyttningar, höjt rörligt tillägg och tjänstetidshefordran

upptager jag i enlighet med styrelsens beräkningar (67 006 +

111 800 + 961 800 + 2 548) 1 143 154 kr. Posten Kompensation för höjda

folkpensionsavgifter torde kunna minskas med 17 500 kr.»

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget

att personalresurserna för projekteringsverksamheten inom styrelsens väg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1961

byrå förstärkes. Förutom genom inrättandet av den föreslagna tjänsten som

förste byråingenjör på byråns fotogrammetriavdelning torde ytterligare

möjligheter härför föreligga inom ramen för den i övrigt förutsatta medelsförbrukningen.

Det sistnämnda torde gälla även med avseende å den projekteringsverksamhet

som bedrives med anlitande av medel från vägförvaltningarnas

avlöningsanslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1961

förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-

året 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 122 300

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis

................................................... 587 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 5 053 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 452 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 163 500

Summa kr. 11 386 000

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 11 386 000 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 11 och 12), som innebär en anslagsökning

med 155 200 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 1 715 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s.

13 och 14) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

5

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 31 396 000 kr., därav

nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 28 207 700 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har föreslagit, att anslaget ökas med

3 530 500 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, att anslaget ökas med 3 188 300 kr. till

följd av automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 300 800

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ... 1 969 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 10 992 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 687 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 445 900

Summa kr. 31 396 000

b) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 31 396 000 kr., därav nio

tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 8, s. 14—16), som innebär en anslagsuppräkning med

118 600 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 239 000 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 9, s. 16), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

10 :o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 16),

som innebär en med 75 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

11 :o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen

av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har

Kungl. Maj :t (punkt 11, s. 17—28) lämnat en översikt över beräkningen

av väganslagen m. m.

I skrivelse den 30 augusti 1960 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader m. m.

För budgetåret 1961/62 föreslår styrelsen en ökning av anslaget för det

statliga vägunderhållet till 415 milj. kr. mot 365 milj. kr. för innevarande

budgetår.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar

styrelsen 480 milj. kr.

Styrelsen förordar vidare en medelsanvisning under anslaget till Vissa

vägbyggnadsarbeten av 20 milj. kr.

Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag

till underhåll av vägar och gator 59 milj. kr. samt för bidrag till byggande

av vägar och gator 165 milj. kr.

I fråga om den enskilda väghållningen upptages 26 milj. kr. för vägunderhållet

samt 13,5 milj. kr. för bidrag till byggande av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 236 milj. kr.

Härvid har de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,

som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår. Anslagen under

femte och tionde huvudtitlarna har upptagits med belopp som uppgivits

från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas

till sammanlagt ca 1 415 milj. kr. Inkomsterna av bilskattemedel

under budgetåret 1961/62 har styrelsen beräknat till 1 400 milj. kr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 17—23).

I remissyttrande den 17 september 1960 har arbetsmarknadsstyrelsen

intet haft att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961

den. Arbetsmarknadsstyrelsen utgår från att projekteringsverksamheten

inom vägväsendet alltjämt bedrives så att en betydande utökning av byggnadsverksamheten

kan äga rum när så behövs ur sysselsättningssynpunkt.

Departementschefen har anfört följande.

»1959 års riksdag beslöt efter förslag i statsverkspropositionen att i

princip godtaga den framlagda s. k. vägplanen för Sverige som ett program

för fortsatt utbyggnad och upprustning av vägnätet. Beslutet innebar dock

inte något ställningstagande till den takt, vari planen borde realiseras.

Frågan om väginvesteringarnas omfattning borde årligen få bedömas med

hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. För kalenderåret

1960 fastställdes en medelsförbrukningsram för den statliga vägbyggnadsverksamheten

av 360 milj. kr., motsvarande vägplanens investeringsprogram

med ett års försening.

För kalenderåret 1961 fastställdes efter förslag i 1960 års statsverksproposition

en medelsförbrukningsram för det statliga vägbyggandet av 370

milj. kr.

I sina petita för nästa budgetår hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

om en medelsökning i förhållande till innevarande budgetårs

anslag om sammanlagt 204 milj. kr. till 1 139 milj. kr. under de ordinarie

anslagen till den statliga och kommunala väghållningen. För det statliga

vägunderhållet beräknar styrelsen för nästa budgetår medelsbehovet till

ett 50 milj. kr. högre belopp än för innevarande budgetår. Bidragsanslaget

till det kommunala väg- och gatuunderhållet beräknas däremot kunna

minskas med 6 milj. kr. till följd av överföring till kronan fr. o. m. den

1 januari 1961 av viss tidigare kommunal väghållning. Anslagen till den

statliga vägbyggnadsverksamheten föreslås skola öka med 110 milj. kr.,

vilket innebär en uppräkning i enlighet med vägplanens investeringsprogram

med ett års senareläggning. Bidraget till byggande av vägar och gator

föreslås öka med 50 milj. kr. och skulle därmed för kalenderåret 1962

uppgå till vägplanens belopp med ett års försening.

I anslutning till medelsberäkningen för nästa budgetår presenterar vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen en plan för de ordinarie statliga och kommunala

väginvesteringarna för femårsperioden 1961—1965. Denna plan

ansluter helt till vägplanens investeringsprogram med ett års försening.

Inom ramen för detta investeringsprogram beräknar styrelsen vägföretag

för det nya riksvägnätet kunna inrymmas till en längd av 3 000 km. Vad

länsvägnätet beträffar måste de i förhållande till våglängderna högst begränsade

investeringsresurserna i första hand koncentreras på upprustning

av de länsvägar, som är av synnerlig vikt för näringslivet, befolkningen

och totalförsvaret. Storhroplanen hör kunna inrymma ett 15-tal större företag.

De vägföretag, som erfordras till följd av nedläggning av trafiksvaga

järnvägslinjer, ställer högst betydande krav på medelstillgang och måste

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

i stor utsträckning läggas in i flerårsplanerna. — För de kommunala vägoch

gatumvesteringarna bedömer styrelsen en successiv höjning vara

oundgängligen nödvändig, om de påbörjade eller omedelbart förestående

mycket stora byggnadsprojekten i de större städerna skall kunna genomföras

planenligt.

För det statliga vägunderhållet är innevarande budgetår upptaget ett

anslag om 365 milj. kr., innebärande en ökning med 5 milj. kr. i förhållande

till budgetåret 1959/60. För nästa budgetår förordar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

en övergång till kalenderårsvis beräknad medelsanvisning

samt bär i enlighet härmed anmält ett medelsbehov av 415 milj. kr.

för budgetåret 1961/62 och 225 milj. kr. för andra halvåret 1962 eller

sammanlagt 640 milj. kr. Jag anser mig — liksom tidigare — icke kunna

biträda förslaget om en övergång till kalenderårsvis beräkning av vägunderhållsanslaget.

Enligt min mening synes möjligheter föreligga till

ytterligare besparingar inom vägunderhållet genom ökad användning av

moderna maskiner. Hänsyn har tagits härtill vid bedömningen av erforderliga

medel till det under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

upptagna anslaget Motorfordon och vägmaskiner m. m. Sålunda höjdes

detta anslag med 2 milj. kr. för innevarande budgetår och för nästa budgetår

kommer jag att föreslå en ytterligare uppräkning med ca 3 milj kr.

Det bor vara möjligt att därigenom nedbringa underhållskostnaderna.Vidare

leder de senaste årens ökade takt i utförandet av såväl permanenta beläggningar

som oljestabilisering till minskat vägunderhåll. Med beaktande härav

anser jag mig kunna förorda ett anslag till vägunderhållet för nästa budgetår

om 375 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till innevarande

budgetårs anslag med 10 milj. kr.

Anslaget till bidrag till underhåll av vägar och gator bör i överensstämmelse

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag minskas med

6 milj. kr. till 59 milj. kr.

Under åren 1958 och 1959 har beredskapsarbeten på landsbygdens vägar

utförts för ett belopp av ca 95 resp. ca 250 milj. kr. För kalenderåret 1960

har beredskapsarbetena beräknats omfatta en byggnadsvolym motsvarande

ett belopp av ca 2o0 milj. kr. Det totala vägbyggandet har därmed uppgått

till belopp, som överstiger de i vägplanen upptagna. Jämväl för åren 1961

och 1962 kan beredskapsarbeten i viss, ehuru mera begränsad omfattning,

förutses komma till utförande. Vad beträffar den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten

under år 1962 anser jag mig böra förorda anslag

om sammanlagt 380 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till den

för år 1961 medgivna medelsomslutningen med 10 milj. kr.

I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordat, att anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten upptages med ett i förhållande

till budgetåret 1960/61 oförändrat belopp av 20 milj. kr. Under

ar 1960 har beslut om total eller partiell nedläggning meddelats i fråga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

9

om 20 järnvägslinjer med en sammanlagd banlängd av närmare 900 km.

Det har därvid i flera fall visat sig erforderligt att i samband med nedläggning

av järnvägstrafiken genomföra viss upprustning av vägväsendet i de

berörda bygderna. En fortsatt kraftig nedläggning av trafiksvaga bandelar

kommer att behöva äga rum under de närmaste åren. Allteftersom nedläggningarna

fortskrider måste man räkna med att järnvägslinjer med

större trafikunderlag än vad som hittills varit fallet kan komma i fråga för

nedläggning. Behovet av vägförbättringar i samband med nedläggningarna

måste därför bedömas komma att öka. Nedläggningarna kan enligt min

mening icke få stoppas upp av det skälet, att erforderliga vägupprustningar

icke kan göras. Såsom framhållits i fjolårets statsverksproposition

(bil. 8) är det särskilt angeläget, att man vid den ordinarie vägplanläggningen

i största möjliga utsträckning även beaktar de vägbehov, som kan föranledas

av väntade framtida järnvägsnedläggningar. Även om ett stort antal

vägförbättringar kan genomföras med medel inom de ordinarie anslagens

ram måste en viss reserv finnas att tillgå därutöver. Såvitt nu kan bedömas

torde det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under anslaget Vissa vägbyggnadsarbeten

äskade beloppet av 20 milj. kr. vara tillräckligt för utförande

av sådana vägbyggnadsarbeten, som erfordras i samband med järnvägsnedläggningar

och icke kunnat inrymmas inom den ordinarie vägbyggnadsverksamheten.

Jag tillstyrker därför ett anslag för ändamålet med det

äskade beloppet.

I fråga om bidragsanslaget till det kommunala väg- och gatubyggandet

har statsmakterna i anslutning till förslag i statsverkspropositionerna åren

1959 och 1960 fastställt bidragsramarna till 90 resp. 115 milj. kr. Allteftersom

en rad vägbyggnader på landsbygden utförts under senare år för att

avhjälpa de största bristerna i landsbygdens allmänna vägnät, har det

blivit alltmer tydligt, att eftersläpningarna i gatubyggandet i städerna

blivit betydande.

I detta sammanhang vill jag även nämna, att jag efter bemyndigande

den 15 september 1960 tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa en

översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser för

motorfordon och därmed sammanhängande spörsmål. I de riktlinjer för

de sakkunnigas arbete, som framgår av mitt anförande till statsrådsprotokollet,

har jag bl.a. framhållit, att den kraftiga ökningen av antalet

motorfordon i många fall orsakat allvarlig överbelastning av väg- och gatunätet

i städerna. Väg- och gatufrågorna kan icke behandlas isolerade

utan måste samordnas med andra planeringsfrågor, varvid det inom tätorterna

är av särskild vikt att beakta sambandet mellan väg- och gatuplancring

samt bebyggelseplanering. I anslutning härtill vill jag nu framhålla,

att det är utomordentligt angeläget, att den totala planeringen för

våra tätorter sker så, att de mycket stora investeringar inom kommunikationsområdet,

som ofrånkomligen måste komma till stånd, kan ske

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

på ett rationellt och för framtiden ändamålsenligt sätt. Bland de större

projekten kan bl. a. nämnas Essingeleden i Stockholm samt Tingstadsleden

och Västerbroleden i Göteborg. Dessa arbeten har hög angelägenhetsgrad.

Behovet av bidragsmedel för övriga projekt i en rad städer är

likaledes stort. Med hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag, att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ges rätt att för byggnadsverksamheten

under ar 1962 ställa i utsikt statsbidrag till ett belopp, som motsvarar en

sammanlagd byggnadsvolym av 155 milj. kr. i statsbidrag. Medelsbehovet

å anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator uppskattar jag

likaledes till 155 milj. kr. Detta belopp är 40 milj. kr. högre än det för år

1961 anvisade och innebär en ökning av statsbidraget med ca 35 %. Härb

genom blir det möjligt att under år 1962 påbörja en upprustning i forcerad

takt av städernas gatuväsende.

Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det statliga

vägunderhållet om 10 milj. kr. till 375 milj. kr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar

äskas hos riksdagen med sammanlagt 380 milj. kr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt, som gäller

för innevarande budgetår, att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver

eller påkallar, bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka

byggnadsverksamheten utöver angivna medelsomslutning om 380 milj. kr.

genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp

av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för

den ordinarie verksamheten under andra halvåret 1962. Kungl. Maj:t bör

även ha befogenhet att minska byggnadsverksamheten, om detta erfordras

ur arbetsmarknadssynpunkt.

Anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten föreslås till oförändrat belopp

om 20 milj. kr.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker

jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om 59 milj. kr. till underhåll

av vägar och gator. För det kommunala väg- och gatubyggandet föreslås

en arbetsomslutning under år 1962, som motsvarar 155 milj. kr. i statsbidrag.

Anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator torde upptagas

med motsvarande belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

jag att till bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 24,5 milj. kr.

Byggnadsanslaget torde böra upptagas med ett i förhållande till innevarande

budgetår oförändrat belopp av 13 milj. kr. Totalt äskas för enskild

väghållning alltså 37,5 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande

till innevarande budgetår med 2,5 milj. kr.

För administration och diverse ändamål beräknar jag under andra

anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 63,2 milj. kr., att av
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

11

räknas mot automobilskattemedlen. Under femte, åttonde, nionde, tionde,

elfte och tolfte huvudtitlarna föreslås därjämte att omkring 165,3 milj. kr.

skall avräknas. Totalt skulle alltså för de till administration m. m. hänförliga

ändamålen ca 228,5 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen,

vilket i förhållande till innevarande budgetårs anslag innebär en minskning

med omkring 34,7 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1961/62 uppgå

till sammanlagt (375 + 380 + 20 + 59 + 155 + 37,5 + 228,5) 1 255 milj. kr.

eller exakt angivet 1 255 026 400 kr., vilket innebär en ökning i förhållande

till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp

med omkring 21,8 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna

på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1961/62

till 1 341 milj. kr.

Av detta belopp skulle alltså 1 255 milj. kr. disponeras för att täcka

anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 86 milj. kr., torde få tillföras

budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Boman och Ivar Johansson (I: 137) och den andra inom andra

kammaren av herrar Bohman och Sundelin (II: 167), vari hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställa, att vissa, av motionärerna

anförda synpunkter måtte beaktas vid det slutliga fastställandet

av investeringsnivån för ordinarie vägbyggnadsverksamhet och beredskapsarbeten,

allt med hänsyn till angelägenheten av att vägplanen för Sverige

fullföljes;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Jonasson m. fl. (1:446) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (II: 524), vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala som sin mening, dels att en

sådan avvägning beträffande vägombyggnader bör komma till stånd, som

bättre motsvarar länsvägnätets betydelse inom vårt vägnät med hänsyn till

behovet av upprustning av såväl genomfartsleder som vägar av mera lokal

betydelse, dels att underhållsarbetena bör intensifieras med sikte på att

i snabbare takt än hittills få till stånd beläggningar med varaktig slitbana

såsom oljegrus, allt i enlighet med vad motionärerna anfört.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionerna II: 167 och II: 524.

Utskottet. I vad avser de ordinarie statliga väginvesteringarna under

kalenderåret 1962 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

budgetåiet 1961/62 under hänvisning till riksdagens tidigare ställningstaganden

till vägplanen — räknat med en medelsförbrukning av 480 milj.

kr. Även i samband med den förnyelse av flerårsplanerna för byggande av

vägar på landsbygden som i överensstämmelse med vägstadgans föreskrifter

härom skett under 1960 har styrelsen förutsatt en anslagsanvisning av

denna storlek.

Departementschefen har ansett att medelsanvisningen till förevarande

ändamål bör upptagas med ett belopp av 380 milj. kr., vartill i enlighet

med styrelsens förslag kommer 20 milj. kr. under anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten.

I anslutning härtill har erinrats om de omfattande beredskapsarbeten

som under åren 1958—1960 utförts och vilkas omslutning

uppgått till ca 600 milj. kr. Inklusive dessa arbeten har vägbyggandet

under de angivna åren kommit att väsentligt överstiga den i vägplanen

för motsvarande år förutsatta investeringsomslutningen. Jämväl för åren

1961 och 1962 kan enligt departementschefen beredskapsarbeten i viss,

ehuru mera begränsad omfattning förutses komma till utförande. Totalt

innebär Kungl. Maj :ts förslag med avseende å den statliga samt den statsbidragsberättigade

kommunala och enskilda väghållningen en medelsanvisning

om 1 026,5 milj. kr., innebärande en ökning med ca 56,5 milj. kr.

i förhållande till innevarande budgetår.

1 anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 137 och II: 167

yrkats, att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att vissa,

i motionerna anförda synpunkter måtte beaktas vid det slutliga ställningstagandet

till investeringsnivån för ordinarie vägbyggnadsverksamhet och

beredskapsarbeten, allt med hänsyn till angelägenheten av att vägplanen

fullföljes.

Till en början vill utskottet för sin del framhålla, att de under de senaste

åren genomförda beredskapsarbetena på vägområdet utgjort ett

värdefullt komplement till de ordinarie investeringarna. Till övervägande

del har dessa arbeten utförts inom flerårsplanernas ram och till den del

så icke skett kan återstående arbeten beräknas i huvudsak komma till

utförande inom flerårsplanerna för femårsperioden 1961—1965. Det kan

i samband härmed nämnas att avsevärda belopp — totalt av storleksordningen

200 milj. kr. — kommit det enligt vägplanen utvidgade riksvägnätet

till del. Då beredskapsarbetena numera bedrives på ett effektivare

sätt än tidigare och med rationellt utnyttjande av modern maskinteknik

finner sig utskottet kunna konstatera att skillnaden i effektivitet mellan

dessa och de ordinarie arbetena nu är mindre än tidigare. Å andra sidan

kan icke bortses från att beredskapsarbetena och dessas omfattning primärt

bestämmes av arbetslöshetens lokalisering och att bedömningen av

medelstilldelningen till arbeten inom skilda län blir en i detta sammanhang

sekundär fråga. Beredskapsarbeten har sålunda förekommit i samtliga

län men variationerna länen emellan har varit mycket stora. Utskottet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

13

anser dock icke att det med fog kan påstås, att de hittills gjorda investeringarna

i sådana arbeten verkat rubbande på vägplanens målsättning.

Med hänsyn tagen till utförda beredskapsarbeten har de faktiska investeringarna

för landsbygden totalt uppgått till ett belopp, som för åren

1958—1960 ligger inemot en halv miljard kronor över vägplanens investeringsbelopp

för motsvarande period. Även om beredskapsarbetena för innevarande

och nästa år kan bedömas bli av mera begränsad omfattning

än under de gångna tre åren torde det vara realistiskt att räkna med icke

oväsentliga sådana arbeten. Av det under femte huvudtiteln upptagna anslaget

om 280 milj. kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder har sålunda

ett belopp av 110 milj. kr. avsetts skola avräknas mot automobilskattemedlen.

Med beaktande härav och då anslag för beredskapsarbeten

på liknande sätt torde komma att anvisas även för budgetåret 1962/63

anser utskottet, att det vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag avseende väganslagen

för budgetåret 1961/62 finns anledning räkna med att de totala

investeringarna vid utgången av år 1962 kommer att överstiga vägplanens

med åtminstone ca 300 milj. kr. för hela perioden 1958—1962.

På något längre sikt bör det vara en väsentlig uppgift att vid vägplaneringen

söka utjämna de eventuella skillnader mellan ordinarie väginvesteringar

och beredskapsarbeten som kan föranledas av att mycket stora beredskapsarbeten

koncentreras till viss del eller vissa delar av landet. Enligt

utskottets mening bör vid de totala investeringarnas fördelning särskild

vikt fästas vid tillgodoseendet av flerårsplanerna samt de ordinarie anslagsmedlens

fördelning mellan länen.

För vägplaneringen liksom för all annan byggnadsplanering måste gälla,

att ett ur samhällets synpunkt så gott ekonomiskt resultat som möjligt

ernås. Till ledning vid bedömningen av skilda objekt vid intagande i flerårsplanerna

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta syfte vidtagit

eller påbörjat en rad undersökningar under de senaste åren. En särskild

kvalitetsgradering av vägarnas standard har sålunda påbörjats. För kartläggning

av skogsbrukets och industriens transporter har intervjuundersökningar

delvis genomförts. Trafikräkningar verkställes kontinuerligt

och mätningar i större skala av axeltrycken i olika snitt av vägnätet har

igångsatts. De sammantagna bearbetade uppgifterna kan härvidlag ge god

ledning för prioriteringen av skilda vägföretag. Utskottet finner det angeläget

att ett på rationella metoder uppbyggt system för investeringsavvägningen

användes och utgår därför från att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

fortsättningsvis ytterligare utvecklar dessa metoder för att skapa underlag

för en ur alla synpunkter så riktig avvägning mellan skilda vägföretag

som möjligt.

Vad beträffar frågan om en i förväg fastlagd plan för väginvesteringarnas

omfattning för eu längre tidsperiod, får utskottet hänvisa till sitl uttalande

i utlåtandet nr 6 i anledning av 1959 års statsverksproposition.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Utskottets uttalande härvid står i överensstämmelse med den av delegationen

för översiktlig vägplanering vid dess framläggande av vägplanen

uttalade uppfattning, att avvägningen mellan väginvesteringar och andra

investeringar fölle utanför delegationens arbetsuppgifter. För att komma

fram till en sådan avvägning fordrades bedömningar av investeringsbehov

och ekonomiska resurser i allmänhet som icke i det då aktuella sammanhanget

kommit i fråga. Delegationens ställningstagande byggde på den

förutsättningen att ett vägprogram, som, med iakttagande av ekonomisk

återhållsamhet, svarade mot dåvarande betingelser för utvecklingen av biltrafiken

och härav föranledda behov, också ur allmän ekonomisk synpunkt

bleve möjligt att förverkliga.

Det skulle givetvis underlätta vägbyggnadsverksamhetens rationella planering

och genomförande, om vägmyndigheterna finge följa ett av statsmakterna

fastställt flerårigt investeringsprogram. Utskottet anser emellertid

icke att statsmakterna kan frånhända sig möjligheterna att taga hänsyn

till hur samhällsekonomien och arbetsmarknadsläget framdeles kommer

att utvecklas.

Den i vägplanen beräknade fordons- och trafikutvecklingen har snarare

över- än underskridits. En fortsatt utveckling i samma riktning torde

också, såvitt nu kan bedömas, vara att förvänta. I anslutning härtill må

nämnas, att det totala bilantalet beräknas ungefärligen bli fördubblat inom

femton år. Av det totala trafikarbetet beräknas för övrigt den starkaste

ökningen falla på lastbilssidan, där man för 1965 räknar med 2 å 3 gånger

och för 1975 med 4 å 6 gånger så stort transportarbete som under 1955.

Detta skulle innebära att mellan hälften och två tredjedelar av godstransportarbetet

skulle utföras av lastbilar år 1975 mot f. n. en tredjedel. Mot

bakgrunden av den här skisserade utvecklingen av fordonsnumerären och

transportarbetet finner utskottet det vara angeläget understryka vikten av

att det totala vägbyggandet även i fortsättningen hålles på en hög nivå,

för att bl. a. de kommersiella vägtrafikbehov, som nu och framdeles måste

lita till biltransport, skall kunna tillgodoses.

Vad utskottet sålunda anfört innebär, att utskottet icke funnit skäl

föreligga alt från riksdagens sida — utöver vad nu anförts — göra något

särskilt uttalande i de i förevarande motioner berörda frågorna.

I de båda likalydande motionerna I: 446 och II: 524 har hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening uttalar dels att en

sådan avvägning beträffande vägombyggnader bör komma till stånd, som

bättre motsvarar länsvägnätets betydelse, dels ock att underhållsarbeten,

främst i vad avser oljegrusbeläggningar, bör intensifieras. Enligt motionärernas

uppfattning är det i längden en ohållbar avvägning att ca 15 % av

vägnätets längd tillgodoses med en betydligt större andel av anslagen till

nybyggnader än vad övriga 85 % av vägnätet kan tillgodoräkna sig. Motionärerna

synes därvid ha utgått från den föreställningen att upprustningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

15

av riksvägnätet nu skulle nalkas sin fullbordan och att man i stället bör

övergå till länsvägarna. Utskottet får i anledning härav erinra om att pågående

byggnadsverksamhet sker enligt vägplanen och förutsätter en samtidig

upprustning av riks- och länsvägnäten -— dock så att tyngdpunkten

till en början måste läggas på riksvägnätet. Sålunda beräknas under den

första perioden i genomsnitt ca 51 % av anslagen till den statliga vägbyggnadsverksamheten

avse riksvägarna och 49 % länsvägarna, medan relationen

för 10-årsperioden därefter skulle bli 26 resp. 74 %.

Den ökning av byggnadsverksamheten på riksvägarna som förutsatts

fr. o. in. innevarande år sammanhänger också, såsom även motionärerna

framhållit, med att riksvägnätet fr. o. m. den 1 januari 1961 ökats från ca

4 300 km till ca 13 900 km. Först och främst är den dock betingad av

trafikarbetets fördelning. Enligt vägplanens prognoser fram till år 1975

beräknas nämligen minst 60 % av trafikarbetet på landsbygdens vägnät

komma att försiggå på riksvägarna och inemot 90 % av landets befolkning

att bo vid eller inom 10 km:s avstånd från riksväg. Beträffande länsvägarna

har dessa i planen indelats i tre grupper, nämligen länsvägar av

synnerligen stor betydelse för näringslivet, befolkningen och riksförsvaret,

andra viktiga länsvägar samt övriga länsvägar. För den första 10-årsperioden

har 53 % av investeringarna beräknats avse den första gruppen

medan för de två andra beräknats 28 resp. 19 %. För tiden därefter skulle

relationen bli resp. 18, 33 och 49 %.

Vidkommande motionärernas övriga yrkanden må erinras om att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen under flera år framhållit svårigheterna att

ombesörja ett för trafikanterna tillfredsställande underhåll. Detta har varit

möjligt endast genom att förse vägarna med varaktiga slitlager, vilket

också skett så långt det över huvud taget varit möjligt med hänsyn till

medelstilldelningen på underhållsanslaget. Att så är förhållandet har också

understrukits av överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet i

deras senast avgivna berättelse. Av styrelsens petita för nästa budgetår

framgår slutligen att styrelsen även framdeles avser att i möjligaste mån

fortsätta och intensifiera dessa arbeten.

Med beaktande av sålunda anförda omständigheter kan utskottet för

sin del icke finna det motiverat att uttalanden av den innebörd motionärerna

föreslagit nu göres från riksdagens sida. Utskottet avstyrker följaktligen

bifall till motionerna i fråga.

Vid fjolårets riksdag uttalade utskottet i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag om en ökning från 90 till 115 milj. kr. av statsbidragsomslutningen

till byggande av vägar och gator i städerna att utskottet fann den förordade

höjningen välmotiverad med hänsyn till de såväl stora och angelägna

investeringsbehov som förelåg för städernas väg- och gatunät som

de besvärande verkningar, vilka blivit eu följd av de senaste årens efter
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

släpningar i bidragsgivningen på ifrågavarande område. Kungl. Maj:ts

förslag innebär nu en ytterligare uppräkning av anslaget till bidrag till

byggande av vägar och gator i städerna med 40 milj. kr. Utskottet finner

detta vara i full överensstämmelse med av utskottet tidigare gjorda uttalanden

i frågan och anser det tillfredsställande, att Kungl. Maj:t funnit

sig kunna föreslå en uppräkning av anslagsmedlen till denna sektor. Utskottet

kommer under resp. punkt i det följande att taga ställning till de

motioner, som väckts beträffande dispositionen av anslaget för nästa budgetår

m. m.

Anslaget till vägunderhållet har för nästa budgetår av departementschefen

upptagits med 375 milj. kr. Utskottet, som icke funnit anledning

till erinran häremot, kommer i enlighet härmed att under följande punkt

avstyrka bitall till motionsledes väckta yrkanden om höjning av anslaget

till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna 415 milj. kr. Utskottet

vill i anslutning härtill framhålla att en eventuell anslagshöjning för väganslagens

del snarare bort läggas på investeringsanslagen.

Departementschefens förslag om en medelstilldelning av 59 milj. kr. till

underhåll av vägar och gator i städer och samhällen, som själva är väghållare,

har ej givit utskottet anledning till erinran.

Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag beträffande anslagen till den enskilda väghållningen, vilka upptagits

med 24,5 milj. kr. till underhållet och 13 milj. kr. till byggandet av

enskilda vägar eller tillhopa 37,5 milj. kr.

För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt

ca 228,5 milj. kr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande

punkt i övrigt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade

anslagen för nästa budgetår uppgå till totalt (375 + 380 + 20 +

59 + 155 + 37,5 + 228,5) 1 255 milj. kr. I förhållande till motsvarande på

riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en

ökning med ca 21,8 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen

beräknas till 1 341 milj. kr. skulle således det under budgetutjämningsfonden

redovisade överskottet på vägväsendets specialbudget komma att

öka med 86 milj. kr.

Utskottet hemställer i enlighet med det anförda,

I. att riksdagen må i anledning av departementschefens

uttalande under förevarande punkt i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;

II. att motionerna 1:137 och 11:167 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:446 och 11:524 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

17

12 :o) Vägunderhållet. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 28 31) före
slagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 375 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp om 365 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1959/60 förelåg en

reservation av 2,2 milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1961/62 hemställt

om ett anslag av 415 milj. kr. (s. 28—30).

Departementschefen, som inte är beredd att förorda övergång till kalenderårsberäknad

medelsanvisning, tillstyrker en anslagsuppräkning med

10 milj. kr. Därigenom anser departementschefen det vara möjligt att,

med hänsyn till ytterligare rationaliseringar, i stort sett kunna vidmakthålla

nuvarande vägunderhållsstandard.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Helmer Persson och Ohman (1:346) och den andra inom andra kammaren

av herrar Holmberg och Nilsson i Gävle (II: 407), vari hemställts att förevarande

anslag måtte upptagas med 415 000 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen 1: 346.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning

till vad utskottet under föregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 346 och II: 407, till Vägunderhållet

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

375 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 13,

s. 31—33) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till byggande av

vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag

å tillhopa 380 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål

för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade

medel.

2—211161 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr G

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Anslag

1959/60

Milj.'' kr.

8. Byggande av riksvägar 135,0

9. Byggande av länsvägar 200,0

10. Byggande av ödebygds
vägar.

............ 11,0

11. Byggande av storbroar 14,0

360,0

Nettoutgift

Reservation

vid budget- årets utgång

Anslag

1960/61

Väg- och

vatten - byggnads- styrelsens

förslag

1961/62

Departe-

ments-

chefens

förslag

1961/62

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

130,2

113,6

200,0

265,0

210,0

193,1

130,7

144,0

185,0

145,0

9,3

9,7

11,0

13,0

10,0

12,2

18,3

15,0

17,0

15,0

344,8

272,3

370,0

480,0

380,0

Departementschefen har anfört följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under år 1959 uppgick till 355,2 milj. kr. För år 1960 har

fastställts en medelsförbrukningsram om 360 milj. kr. Enligt uppgift från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknas omslutningen under år 1960

komma att uppgå till sistnämnda belopp.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år

1961 har riksdagen i enlighet med förslag i 1960 års statsverksproposition

angivit en ram om 370 milj. kr.

Den vid ingången av år 1961 disponibla medelsbehållningen under förevarande

anslag kan beräknas till 385,3 milj. kr. Den marginal om 15,3 milj.

kr., som alltså skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen

för år 1961, kan komma att visa sig så liten eller vara så fördelad att vissa

administrativa svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen

om 370 milj. kr. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t, på samma sätt

som gällt för år 1960 -— i mån av behov för att uppnå den sammanlagda

medelsförbrukningsramen — far bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att för verksamheten under år 1961 i förväg taga i anspråk medel

från väganslagen för budgetåret 1961/62.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1962 har

jag såsom framgår av den allmänna översikten förordat anslag om sammanlagt

380 milj. kr.

Jag övergår nu till frågan hur nämnda totalbelopp för budgetåret

1961/62 (kalenderåret 1962) skall fördelas på de skilda vägbyggnadsanslagen.

Med hänsyn till den begränsning av medelsförbrukningen under år

1962, som här angivna anslagsbelopp innebär i förhållande till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens äskande, och det förhållandet att en viss del av

medlen avses för vägarbeten i samband med järnvägsnedläggningar, har

jag berett styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av anslagsmedlen,

som styrelsen i detta läge anser mest lämplig. Styrelsen har därvid

föreslagit en fördelning, som i stort sett är proportionell mot den i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

19

petita föreslagna, nämligen 210 milj. kr. eller 55 % på anslaget till

byggande av riksvägar, 145 milj. kr. eller 38 % på anslaget till byggande

av länsvägar, 10 milj. kr. eller 2,5 % på anslaget till byggande av ödebygdsvägar

samt 15 milj. kr. eller 4 % på anslaget till byggande av storbroar.

Jag finner den av styrelsen föreslagna anslagsberäkningen böra godtagas.

»

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 11 i det föregående har

utskottet funnit sig böra godtaga, att de ordinarie anslagen till byggande

av vägar och broar i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas med sammanlagt

380 milj. kr. Utskottet biträder jämväl det förslag till anslagsfördelning

som därvid framlagts.

I enlighet med det anförda och under hänvisning jämväl till vad utskottet

i övrigt anfört under punkten 11 får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa följande

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,

nämligen till

a) Byggande av riksvägar ......................... kr. 210 000 000

b) Byggande av länsvägar ........................ » 145 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 10 000 000

d) Byggande av storbroar ......................... » 15 000 000

14 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 14, s. 33 och 34) och under hänvisning till vad utskottet under

punkten 11 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 15, s. 34 och 35) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 11 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 59 000 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

16 :o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj :t har (punkt

16, s. 35—37) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar

och gator för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

155 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 165

milj. kr. för nästa budgetår.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Departementschefen har erinrat om de nya statsbidragsbestämmelser,

som i enlighet med riksdagens beslut föregående år trätt i kraft den 1

januari 1961. Departementschefen förordar, med hänvisning till vad han

anfört under punkten 11 i det föregående, att byggnadsvolymen för statsbidragsgivningen

till kommunernas väg- och gatubyggande under år 1962

skall uppgå till 155 milj. kr. Detta innebär i förhållande till innevarande

år en ökning av omslutningen med 40 milj. kr. Anslagsbehovet för budgetåret

1961/62 beräknas i anslutning härtill till 155 milj. kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Alexanderson m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kammaren av herr

Källenius m. fl. (II: 164), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av nu ifrågavarande anslag måtte besluta att i skrivelse till Ivungl. Maj:t

hemställa, att medel av anslaget ställes till förfogande för projektering och

byggande av ny bro mellan Stockholm och Lidingö samt för därmed sammanhängande

utbyggnad av tillfartslederna eller att, därest så ej låter sig

göra, medel i särskild ordning ställes till förfogande för ändamålet.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt

yrkande torde få hänvisas till motionen I: 136.

Utskottet. Såsom framgår av punkten 11 i det föregående biträder utskottet

Ivungl. Maj :ts anslagsberäkning under förevarande punkt. Ej heller

har utskottet funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i

detta sammanhang i övrigt anfört.

Vad i motionerna I: 136 och II: 164 uttalats rörande angelägenheten av

att projektering och utbyggnad av en ny broförbindelse mellan Stockholm

och Lidingö snarast kommer till stånd torde i och för sig vara riktigt.

Frågan om företagets utförande bör emellertid behandlas i den för prövning

av sådana ärenden stadgade ordningen.

Lidingö stad har i samband med upprättandet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

av fördelningsplanen för väg- och gatubyggnadsverksamheten

i städerna under perioden 1961—1965 hemställt om företagets

uppförande i planen med beräknat påbörjande under 1964. Någon motsvarande

framställning från Stockholm har enligt vad utskottet erfarit ej

ingivits. Redan 1958 har dock från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida

initiativ tagits till ett samarbete med Stor-Stockholms planeringsnämnd i

syfte att åstadkomma en samplanering av bostads- och trafikbyggandet i

Storstockliolms-området. Inom ramen för ett sådant samarbete samt med

de berörda städernas medverkan har nämligen en belysning ansetts bäst

kunna ske av de oklara trafik- och planeringsfrågor som sammanhänger

med byggandet av en ny Lidingöbro. Ett mera konkret förslag till broförbindelse

skulle vidare som följd härav kunna diskuteras vid den revidering

av fördelningsplanen, som författningsenligt skall ske 1963.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

21

En förutsättning härför synes dock vara att planeringsarbetet vid denna

tidpunkt fortskridit så långt att detsamma icke lägger hinder i vägen för

företagets påbörjande under den nya planperioden. Det framstår med hänsyn

härtill och med beaktande icke minst av företagets stora vikt som

interkommunal förbindelse som angeläget att projekteringsarbetet för bron

snarast fullföljes, vilket närmast torde ankomma på vederbörande lokala

myndigheter. Därvid uppkommande kostnader torde, enligt vad utskottet

inhämtat och i den mån de befinnes skäliga, vid ett eventuellt framtida

beslut om statsbidrag till broföretaget komma att inräknas i de bidragsberättigade

kostnaderna.

Med hänsyn till anförda förhållanden och då utskottet ej heller funnit

sig kunna tillstyrka att medel i annan ordning ställes till förfogande för

berörda ändamål, avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Utskottet hemställer slutligen, under hänvisning jämväl till vad utskottet

under punkten 11 anfört,

I. att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

155 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 136 och II: 164 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

17 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 17, s. 38—40) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 24 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock

medgiva att under budgetåret 1961/62 statlig lånegaranti må beviljas för

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar

intill ett totalbelopp av 500 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrclsen har hemställt om ett anslag av 26

milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen har erinrat om att underhållsbidraget f. n. utgår

med 65 % och vid synnerliga skäl 80 % av den kostnad, vartill underhållet

av vägen skäligen uppskattas, samt att dessa procenttal fastställts

av 1956 års riksdag. Med hänvisning till att särskild utredning tillsatts

hösten 1960 för översyn av väglagstiftningen och alt i dess uppdrag bl. a.

ingår allmän och förutsättningslös översyn av kungörelsen för statsbidrag

till enskild väghållning, finner sig departementschefen inte kunna tillstyrka

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagen höjning av underhållsbidraget

till 70 resp. 85 %. I övrigt förklarar sig departementschefen

kunna godtaga styrelsens medelsberäkning och förordar därför en anslagshöjning

med 2,5 milj. kr. till 24,5 milj. kr. för nästa budgetår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Utskottet. Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna höjningen

av bidragsprocenten till underhåll av enskilda vägar har departementschefen

förklarat sig ej kunna tillstyrka. Departementschefen hänvisar

därvid till att särskilda sakkunniga numera tillkallats för verkställandet

av en översyn av väglagstiftningen, i samband varmed även en översyn

av gällande regler angående statsbidrag till enskild väghållning förutsatts

skola ske.

Utskottet har redan under punkten 11 i det föregående förklarat sig

biträda Kungl. Maj :ts förslag beträffande medelsanvisningen till det enskilda

vägunderhållet. I enlighet härmed och då utskottet ej heller i övrigt

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 24 500 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) medgiva, att under budgetåret 1961/62 statlig lånegaranti

må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av

500 000 kr.

18 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

18, s. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

13 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13,0 milj. kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med

0,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen förordar, att anslaget — med hänsyn till de reservationer

och besparingar, som erfarenhetsmässigt uppkommer därå — upptages

med oförändrat belopp, 13,0 milj. kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Anders Johansson (I: 138) och den andra inom andra kammaren av herrar

Hamrin i Kalmar och Jönsson i Ingemarsgården (II: 166), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att statsbidrag till enskild väghållning jämväl

må kunna utgå för byggande (iståndsättning) av väg, som är av väsentlig

betydelse för en stor allmänhet eller för trafik av andra än väghållare, samt

bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga författningsändringar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 166.

Utskottet. Enligt vad tidigare anförts biträder utskottet Kungl. Maj:ts

anslagsberäkning jämväl i fråga om byggande av enskilda vägar.

De i motionerna I: 138 och II: 166 aktualiserade frågorna torde, enligt

vad utskottet inhämtat, komma att upptagas till prövning av de under föregående

punkt omnämnda särskilda sakkunniga för översyn av väglagstiftningen,

1960 års vägsakkunniga. Med hänsyn bl. a. härtill avstyrker utskottet

bifall till motionerna i fråga.

Utskottet hemställer således,

I. att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

13 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 138 och II: 166 icke må av riksdagen

bifallas.

19 :o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19,

s. 41 och 42), som innebär ett med 135 000 kr. minskat anslag för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

20 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 42 och 43) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 43) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

22:o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 22, s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och

avloppsanläggningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Motsvarande anslag är under rubriken Bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp i gällande riksstat uppfört med 45 milj. kr.

VäQ- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med

5 inilj. kr.

Departementschefen, som tillstyrker av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagen ändrad anslagsrubricering, erinrar om att anslaget fr. o. m.

budgetåret 1959/60 höjdes med 15 milj. kr. Någon ytterligare anslagshöjning

för budgetåret 1961/62 säger sig departementschefen icke kunna tillstyrka.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ferdinand Nilsson och Torsten Andersson (I: 97) och den andra

inom andra kammaren av herrar Grebäck och Boo (II: 122), vari föreslagits,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära, att en plan

för avveckling av eftersläpningen beträffande bidragen till vatten- och

avloppsanläggningar under kortare tidsperiod, exempelvis en femårsperiod,

måtte föreläggas innevarande års riksdag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Helmer Persson och öhman (I: 345) och den andra inom andra

kammaren av herrar Holmberg och Nilsson i Gävle (11:406), vari hemställts,

att till förevarande ändamål måtte för budgetåret 1961/62 anvisas

ett reservationsanslag av 50 milj. kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Uno Olofsson m. fl. (1:448) och den andra inom andra

kammaren av herr Hamrin i Kalmar m. fl. (II: 521), vari yrkats, att riksdagen

måtte besluta, att förevarande anslag i ökad utsträckning måtte få

användas till försöksverksamhet och forskning, att från detsamma jämväl

måtte kunna utgå stipendier för forskning inom närliggande vetenskapliga

områden samt att åtgärder vidtages för att om möjligt få försöksverksamhet

och forskning på området inriktade på egnahemsbebyggelsens och

glesbebyggelsens avloppsproblem.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionärernas yrkanden

torde få hänvisas till motionerna 1:97, 1:345 och 11:521.

Utskottet har för sin del funnit sig böra godtaga departementschefens

anslagsberäkning och avstyrker följaktligen bifall till det i motionerna

1:345 och II: 406 framförda yrkandet om en höjning av anslaget till

50 000 000 kr.

Ej heller har utskottet funnit sig kunna tillstyrka att — på sätt i

motionerna I: 97 och II: 122 föreslagits — från riksdagens sida begäres en

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

25

plan för avveckling av eftersläpningen beträffande bidragen till vattenoch

avloppsanläggningar. Med hänsyn till den långa väntetiden för erhållande

av bidrag samt de olägenheter detta ur skilda synpunkter medför vill

utskottet dock ånyo understryka vikten av att utvecklingen på området

noggrant följes och i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder

vidtages.

Vidkommande de i motionerna I: 448 och II: 521 framställda yrkandena

vill utskottet erinra om att sedan åtskilliga år tillbaka medel från förevarande

anslag disponerats för forsknings- och försöksarbete. Enligt vad

utskottet erfarit har sålunda Kungl. Maj :t alltsedan 1953 vid upprepade

tillfällen medgivit styrelsen att från anslaget taga medel i anspråk för

undersökningar av skilda slag på det vatten- och avloppstekniska området

samt i samband därmed stående forsknings- och utvecklingsarbete. Ett

omfattande arbete på området bedrives också av såväl skilda institutioner

som enskilda och finansieras delvis även med medel från annat håll, såsom

tekniska forskningsrådet och byggforskningsrådet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har f. ö. förklarat sig ämna taga initiativ till en rådgivande

nämnd för forskningsarbetet, i vilken nämnd avsetts ingå representanter

för forskning, industri, jordbruk och teknik samt vatteninspektionen

in. fl. myndigheter. Slutligen må i detta sammandrag också nämnas

att utredning rörande forskningsverksamheten och dess organisation in. in.

f. n. pågår inom vattenvårdskommittén. Med hänsyn till vad sålunda

anförts kan utskottet icke finna några ytterligare åtgärder från riksdagens

sida i av motionärerna angiven riktning vara av behovet påkallade. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionerna i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 345 och II: 406, till Bidrag till

vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 45 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:97 och 11:122 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 448 och II: 521 icke må av riksdagen

bifallas.

V ägtrafikväsendet

23:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 23,

s. 46 -49) föreslagit riksdagen alt dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens bilinspektion, alt tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1961/62, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag om 3 809 000 kr., att avräknas

mot aulomobilskattemedlen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 321 800 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 1 434 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 46—48).

Departementschefen har anfört följande.

»Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 har jag

tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa utredning angående periodisk

kontrollbesiktning av motorfordon och släpfordon. Riktlinjerna för de

sakkunnigas arbete framgår av mitt anförande till statsrådsprotokollet

nämnda dag, till vilket jag i detta sammanhang torde få hänvisa. Utredningsarbetet

förutsättes bedrivas skyndsamt och jag räknar med såsom

möjligt att förslag i ämnet skall kunna föreläggas 1962 års riksdag.

Sedan några år tillbaka har bilinspektionen för sin nuvarande verksamhet

erhållit successiv förstärkning av resurserna. Denna utbyggnad har

emellertid icke kunnat hålla jämna steg med de kraftigt ökade krav, som

motorfordonstrafikens utveckling ställt på inspektionen. Jag anser mig därför

nu böra förorda, att bilinspektionens personal utökas med ytterligare

fem bilinspektörer i Ae 19. Kostnaderna härför beräknas till 111 384 kr.

Vidare bör inspektionen ges möjligheter att anställa viss tillfällig personal

för skriv- och kontorsgöromål. I enlighet härmed förordar jag en uppräkning

av posten Avlöningar till icke-ordinarie personal med 15 000 kr.

De automatiska kostnadsökningarna för löneklassuppflyttningar och

höjt rörligt tillägg upptager jag i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkningar till (32 939 + 331 600) 364 539 kr. Posten Kompensation

för höjda folkpensionsavgifter torde kunna minskas med 3 900 kr.

I enlighet härmed skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med

(3 321 800 + 111 384 + 15 000 + 364 539 — 3 900) i runt tal 3 809 000 kr.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Hedblom

och Söderquist (I: 240) och den andra inom andra kammaren av

herr Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 350), vari yrkats, att riksdagen måtte

besluta att statens bilinspektions personal utökas med tolv nya bilinspektörer

i Ae 19.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 350.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att bilinspektionens personal

utökas med ytterligare fem bilinspektörer i Ae 19 mot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna tolv. Vidare ges inspektionen möjligheter att

anställa viss tillfällig personal för skriv- och kontorsgöromål.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

27

Såsom departementschefen framhållit har den successiva förstärkning

av personalresurserna som under senare år skett icke kunnat hålla jämna

steg med de kraftigt ökade krav i skilda hänseenden som motorfordonstrafikens

utveckling ställt på inspektionen. Även om mot bakgrund bl. a.

härav de i motionerna 1: 240 och II: 350 framförda önskemålen om ytterligare

personalförstärkning för inspektionens del synes välmotiverade har

utskottet dock funnit sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet,

som således avstyrker bifall till motionerna, vill emellertid i anslutning

härtill framhålla att det — icke minst ur trafiksäkerhetssynpunkt —

framstår som angeläget att frågan om inspektionens behov av ytterligare

personalförstärkning uppmärksamt följes samt att i anledning härav eventuellt

erforderliga åtgärder utan dröjsmål vidtages.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt förordat, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 240 och II: 350,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 335 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 1 553 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 862 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .................................................57 800

Summa kr. 3 809 000

b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 3 809 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj .ts

förslag (punkt 24, s. 49 och 50), som innebär en anslagsökning med 90 200

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 234 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 25, s. 50 och 51), som innebär en med 105 000 kr. minskad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

26 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förs*aS

(punkt 26, s. 51 och 52), soni innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

27.o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 52 och 53), som innebär en

ökad medelsanvisning med 1 000 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

28 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 53 och 54),

som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

29 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 29, s. 54—56), som innebär en med 56 800 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens biltrafiknämnd vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1961 förordad ändring;
b)

godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 50 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 25 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 377 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. m 100

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961 29

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 8 500

Summa kr. 573 000

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 573 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

30:o) Statens biltrafiknämnds Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 30, s. 56 och 57), som innebär en anslagsökning med

4 500 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 58 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 31,

s. 57—60) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för statens trafiksäkerhetsråd, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen

förordad stat för statens trafiksäkerhetsråd in. m., att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Statens trafiksäkerhetsråd

in. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 203 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 184 700 kr. Anslaget

är obetecknat.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en anslagsökning med

82 300 kr. (s. 57 och 58).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa anslagsförändringar av

automatisk natur,

att anslaget omändras till förslagsanslag och att därvid en särskild stat

fastställes upptagande huvudrubrikerna Avlöningar och Omkostnader,

att en tjänst som byrådirektör i Ao 26 inrättas såsom chef för trafiksäkerhetsrådets

kansli

samt att omkostnadsposlen uppräknas med 10 400 kr.

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer i enlighet härmed,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens trafiksäkerhetsråd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1961/62:

Personalförteckning

Tjänsteman å ordinarie stat

Befattning Lönegrad

1 byrådirektör ................................................... Ao 26

b) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ... 29 800

2. Arvoden till ledamöter ................................. 38 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 34 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 19 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 1 300

Säger kr. 122 600

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafik
-

olyckor ...................................................... 48 400

2. Övriga omkostnader .................................... 32 000

Säger kr. 80 400

Summa kr. 203 000

c) till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret 1961/

62 anvisa ett förslagsanslag av 203 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

32 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t

har (punkt 32, s. 60 och 61) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med 250 000

kr. (s. 60 och 61).

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961

31

Departementschefen har erinrat om att han i 1959 års statsverksproposition

uttalat, att ifrågavarande anslag i fortsättningen borde avvägas i

sammanhang med övriga forskningsanslag och att trafiksäkerhetsforskningen

därvid i förekommande fall borde ges ett ökat ekonomiskt stöd

i likhet med andra forskningsgrenar. I överensstämmelse härmed tillstyrker

departementschefen, att anslaget för nästa budgetår upptages till

550 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft dels två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m. fl. (1:242) och den andra inom andra kammaren av herr

Jönsson i Ingemarsgården m. fl. (11:351), dels ock två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson m. fl.

(1:445) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund m.fl.

(II: 522), i vilka samtliga motioner hemställts, att riksdagen till nu ifrågavarande

ändamål måtte anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr. för

nästa budgetår.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionerna 1: 242 och II: 522.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning för nästa

budgetår med 50 000 kr. En ytterligare höjning i enlighet med vad i motionerna

1:242 och 11:351 samt 1:445 och 11:522 föreslagits kan i och för

sig framstå som välbefogad. Med hänsyn bl. a. till vad av departementschefen

i frågan anförts har utskottet dock funnit sig böra biträda Kungl.

Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna i fråga.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 242 och II: 351 samt I: 445 och

11:522, till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

33 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 61—64), som innebär

en med 150 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1961/62 anvisa ett

anslag av 800 000 kr., att avräknas mot autoinobilskattemedlen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 65—76) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock

till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 458 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 706 500 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har i skrivelse den

29 augusti 1960 hemställt, att anslaget höjes med 1 607 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 65—69).

I propositionen redovisas vidare förslag av den s. k. meteorologiutredningen

jämte yttranden däröver (s. 70—73).

Departementschefen har anfört följande.

»I proposition nr 77 till 1960 års riksdag angående anslag för budgetåret

1960/61 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut in. m. företogs

en ingående prövning av institutets medelsbehov på grundval av SMHIutredningens

betänkande. Jag föreslog därvid en betydande förstärkning

av institutets personella och materiella resurser, innebärande sammanlagda

anslagshöjningar med ca 1,6 milj. kr. inkl. automatiska utgiftsstegringar.

Ett tjugotal nya tjänster föreslogs till inrättande för institutets

allmänna verksamhet m. m., i första hand den civila flygväderlekstjänsten,

den aerologiska verksamheten och observationstjänsten. Härvid borde jämväl

beaktas, att institutet genom beslut av 1959 års riksdag för budgetåret

1959/60 erhållit medel för tillhopa 13 nya tjänster, vilka ingick i det

förslag om personalupprustning, som lagts fram av utredningen. I proposition

nr 77 föreslog jag vidare, att ca tio extra tjänster skulle extraordinariesättas

för den allmänna verksamheten m. m. och att för uppdragsverksamheten

skulle inrättas inemot 20 nya fasta tjänster, varigenom institutets

personalorganisation erhöll en ökad stadga. Vidare uttalade jag, att

frågan om institutets fortsatta upprustning borde upptagas till prövning

i samband med den årliga granskningen av institutets anslagsäskanden.

I vad avsåg forskningen och undervisningen var jag i avvaktan på meteo
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961

33

rologiutredningens betänkande ej beredd att framlägga några förslag. —

Riksdagen beslöt i enlighet med vad jag sålunda anfört och förordat (SU

56, Rskr 177).

I nu föreliggande petita har institutet föreslagit, att för budgetåret

1961/62 inrättas inemot femtio nya tjänster i huvudsaklig överensstämmelse

med SMHI-utredningens förslag. Institutet har därvid förutsatt, att härefter

återstående tjänster enligt den i betänkandet framlagda upprustningsplanen

skall tillkomma budgetåret 1962/63.

Med hänsyn till den betydande utbyggnad av institutets resurser, som

enligt vad jag anfört redan genomförts, är jag ej beredd att för nästa

budgetår förorda en så långtgående expansion av institutets personalorganisation,

som institutet begärt. Likväl anser jag mig böra föreslå en relativt

betydande ytterligare upprustning av institutets centrala delar. På den allmänna

verksamheten innebär mitt förslag att tolv nya tjänster inrättas,

varav en under anslaget till undervisning. Denna utbyggnad i förening med

de ökningar i övrigt, som jag i det följande kommer att föreslå i fråga om

materielanslagen och anslaget till väderlekstjänst för luftfarten, innebär

sammanlagt en högst väsentlig förstärkning av institutets resurser.

Som särskilt angelägen betraktar jag den fortsatta utbyggnaden av

väderleksbyrån. Jag förordar därför inrättandet av tre nya tjänster på

byråns väderleksavdelning, nämligen en meteorolog i reglerad befordringsgång,

en meteorologassistent i Ae 11 och ett kanslibiträde i Ae7. Vidare

synes byråns aerologiska avdelning böra förstärkas med en statsmeteorolog

i Ae 23, en meteorolog i reglerad befordringsgång, en meteorologassistent

i Ae 11 och ett kartbiträde i reglerad befordringsgång. Jag anser

mig även böra föreslå en viss förstärkning av institutets klimatbyrå och

förordar inrättandet av en tjänst som meteorologassistent i Ae 11 på byråns

klimatavdelning och en tjänst som biträdande ingenjör i Ae 13 på dess instrumentavdelning.

Slutligen bör med hänsyn till att institutet erhållit vissa

nya lokaler en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 på kansliavdelningen

inrättas. — De av mig sålunda föreslagna nya tjänsterna medför ett ökat

anslagsbehov av 168 044 kr.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en befattning som biträdande

ingenjör i Ae 13 på klimatbyrån förändras till en ingenjörstjänst

i Ae 15. Merkostnaden härför uppgår till 1 841 kr.

I vad avser forskningen och undervisningen vid institutet föreligger nu

meteorologiutredningens betänkande. I likhet med utredningen och flertalet

av de myndigheter och organisationer, som avgivit yttranden över betänkandet,

anser jag, att forsknings- och undervisningsverksamheten vid

institutet bör ges ökade resurser. Jag är emellertid icke beredd att för

nästa budgetår tillstyrka någon fastare organisation för vare sig forsk3—211161

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

ningen eller undervisningen. Enligt min mening måste emellertid tills

vidare forskning och undervisning ledas av en kvalificerad befattningshavare.

Jag tillstyrker därför förslaget om inrättande av en särskild tjänst

som laborator i Be 1 vid institutet. Innehavaren av laborator stjänsten bör

inom ramen för sin ordinarie tjänstgöring åläggas ledningen för undervisningen

ävensom viss undervisningsskyldighet. Vad beträffar kompetenskrav

och tillsättningsförfarande för laboratorstjänsten bör det ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela särskilda föreskrifter. Laboratorstjänsten

medför en kostnad av 42 853 kr.

För arvode åt organisationsföredragande beräknar jag 1 200 kr., vilket

bör redovisas under särskild, obetecknad anslagspost Arvode, bestämt av

Kungl. Maj :t. Vidare upptages för observatörsarvoden till följd av viss utbyggnad

av stationsnätet en ökning med 25 000 kr.

Institutets övriga förslag till personalförstärkningar och löneregleringar

m. m. kan jag icke tillstyrka. Jag är sålunda icke beredd förorda inrättandet

av en aerologisk station i Kiruna. Under undervisningsanslaget kommer

jag att förorda, att hydrologiundervisningen liksom hittills bestrides

från uppdragsverksamheten. Härav följer att jämväl arvoden till hydrologelever

bör bekostas av medel från denna verksamhet.

För automatiska kostnadsökningar i anledning av 1960 års riksdags

beslut om uppflyttning av vissa tjänster in. m. samt för löneklassförändringar,

höjt rörligt tillägg och höjda observatörsarvoden upptager jag i likhet

med institutet (87 705 + 22 600 + 345 200 + 72 000) 527 505 kr. Posten

till kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde kunna minskas med

14 700 kr.

I enlighet härmed skulle anslaget uppföras med (4 706 500 + 168 044 +

1 841 + 42 853 + 1 200 + 25 000 + 527 505 — 14 700) i runt tal 5 458 000 kr.

I personalförteckningen för institutet bör uppföras en laborator i Be 1

och en statsmeteorolog i Ae 23.»

Utskottet. I sitt utlåtande nr 56 till föregående års riksdag tog utskottet

ställning till ett av Kungl. Maj :t i propositionen nr 77, på grundval av

SMHI-utredningen framlagt förslag om upprustning av det meteorologiska

och hydrologiska institutet. Den ökning av institutets resurser som därefter

beslöts av fjolårets riksdag var i och för sig betydande — bl. a. uppdelades

dåvarande meteorologiska byrån på en väderleksbyrå och en

klimatbyrå — men den var ändå begränsad i förhållande till utredningens

tämligen långtgående förslag.

Den ytterligare förstärkning av institutet som nu föreslagits innebär i

första hand en vidareutbyggnad av den meteorologiska verksamheten inom

ramen för SMHI-utredningens förslag. Sålunda förordas personalförstärkningar

å väderleksbyråns väderleksavdelning och aerologiska avdelning

samt å klimatbyråns klimat- och instrumentavdelningar. Vidare inne
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

35

fattar Kungl. Maj :ts förslag ett ställningstagande till den s. k. meteorologiutredningens

betänkande. Härutinnan förordas, att forsknings- och undervisningsverksamheten

vid institutet ges ökade resurser genom inrättande

av en särskild tjänst som laborator i Be 1.

Utskottet kan för sin del helt godtaga den av Kungl. Maj :t i förevarande

sammanhang föreslagna förstärkningen av institutets personella resurser.

Såvitt avser lönegradsplaceringen av vissa tjänster vid institutet, får utskottet

erinra om att riksdagen numera bifallit utskottets utlåtande nr 14.

Då utskottet i övrigt ej funnit anledning till särskilt uttalande hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3

januari 1961 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 802 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 200

3. Arvoden till sakkunniga................................. 21 100

4. Arvoden till observatörer .............................. 1 066 700

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 556 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 943 300

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 97 100

Summa kr. 5 458 000

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 5 458 000 kr.

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.

I enlighet med Kungl. Maj :t förslag (punkt 35, s. 76—79) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Undervisning för budgetåret 1961/62 anvisa

ett anslag av 27 000 kr.

36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 79—81), som innebär

en anslagsökning för nästa budgetår med 144 100 kr., hemställer utskottet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

att riksdagen ma till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 1 220 000 kr.

37:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 81 och

82), som innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 30 200 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av materiel m.m. för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 541 000 kr.

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning

av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 82

och 83), som innebär en anslagsminskning med 135 000 kr. för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 83 och 84),

som innebär en anslagsökning med 524 500 kr. för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 2 504 000 kr.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 84—90) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten

för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1961/62, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 2 567 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 192 700 kr.

Institutet har hemställt om en anslagsökning med 895 100 kr.

För en redovisning av innebörden av institutets förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 84—88).

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

37

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa förändringar av tjänster

och automatiska anslagsuppräkningar —

att flygväderlekstjänsten vid Stockholm—Bromma och Umeå förstärkes

med vardera en meteorologassistent i Ae 11,

att en tjänst som assistent i Ae 12 inrättas vid envar av flygväderlekstjänsterna

i Hultsfred, Kristianstad, Rommehed, Skellefteå och Örnsköldsvik
samt

att omkostnaderna uppräknas med tillhopa netto 67 000 kr.

Utskottet. Den ständigt ökande civila luftfarten medför behov av en

motsvarande förstärkning av flygväderlekstjänsten. Mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, som främst avser inrättande av nya assistenttjänster

vid vissa inrikesflygplatser, har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Under hänvisning jämväl till att riksdagen numera godtagit utskottets

utlåtande nr 14, såvitt avser lönegradsplaceringen av vissa tjänster under

väderlekstjänsten för luftfarten, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1961 förordade

ändringar;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Stat

Avlöningar:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 31 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................................... 1 585 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 433 200

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................................... 32 300

Omkostnader, förslagsvis ................................. 484 900

Summa kr. 2 567 000

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 2 567 000 kr.

41 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland

m. in. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 41, s. 90 och 91), som

innebär en anslagsminskning för nästa budgetår med 247 000 kr., hem
ställer

utskottet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

att riksdagen må till Bidrag till väderleks stationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 880 000 kr.

Byggnadsväsendet

42:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Ivungl. Maj:t har (punkt 42, s.

92—100) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62,

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 4 718 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 082 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 850 900 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 92—-97).

över framställningen har yttrande avgivits av statens lönenämnd (s. 97).

Departementschefen erinrar om att särskild utredning rörande byggnadsstyrelsens

arbetsuppgifter och organisation numera tillkallats. I avvaktan

på utredningsresultatet har departementschefen dock ansett sig

böra förorda vissa personalförstärkningar och löneregleringar redan för

nästa budgetår.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas, att en befattning som

bokhållare i Ao 15 på administrativa byråns kameralavdelning förändras

till en tjänst som kamrerare i Ao 17. Detta medför ett ökat anslagsbehov

å 1 217 kr. En tjänst som arkitekt i Ae 23 på utredningsbyråns avdelning

för central förvaltning bör utbytas mot en byrådirektör stjänst i Ae 26.

Vidare bör en byråarkitekttjänst i Ag 21 på nämnda avdelning och en

intendenttjänst i Ag 23 på avdelningen för museer, bibliotek in. in. förändras

till extraordinarie. Med hänsyn till de alltmer kvalificerade arbetsuPP§ifter

som pa grund av utbyggnaden av bl. a. Stockholms universitet

ankommer på avdelningen för universitetet m. in. förordar departementschefen,

i enlighet med styrelsens förslag, att en byrådirektörsbefattning i

Ae 26 inrättas på byrån. En tjänst som intendent i Ae 23 kan därvid indragas.

Därjämte tillstyrkes att en byråingenjörstjänst i Ae 19 uppflyttas

till Ae 21. Innehavarna av samtliga nu nämnda tjänster på utredningsbyrån

avlönas från anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna på administrativa byråns

kameralavdelning förordas, att en kanslist i reglerad befordringsgång anställes

på avdelningen. Vidare bör på intendentsbyråns expedition inrattas

en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21 samt på byråns stockholmsavdelning

en tjänst som byråingenjör i Ae 19 för fastighetsunderhållet vid

Stockholms universitet och en tjänst som kontorist i Ae 9 för förande av räkenskaperna

rörande universitetets fastigheter. Slutligen bör enligt departementschefen

intendentsbyråns hyresavdelning förstärkas på grund av den

ökande arbetsbelastningen. Departementschefen förordar, att en befattning

som förste byråsekreterare i Ae 21 inrättas på denna avdelning.

I övrigt tillstyrker departementschefen en anslagsuppräkning med hänsyn

till automatiska kostnadsökningar m. m.

Utskottet. Då byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation gjorts

till föremål för särskild utredning, har departementschefen begränsat sig

till att för nästa budgetår förorda ett fåtal särskilt angelägna löneregleringar

och personalförstärkningar. Utskottet är för sin del fullt medvetet

om att byggnadsstyrelsens organisation i nuvarande, för styrelsens vidkommande

starkt dynamiska skede inte kan hållas oförändrad under tiden

för utredningsarbetet. Vid sin prövning har utskottet funnit sig bora godtaga

departementschefens förslag beträffande styrelsens personalförhållanden

under nästa budgetår. Utskottet får därför, under erinran jämväl

om att riksdagen numera godtagit utskottets utlåtande nr 14, såvitt avser

vissa löneregleringsfrågor vid byggnadsstyrelsen, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1961 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 406 800

Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 3 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 982 100

Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 016 600

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...................................................

67 800

Säger kr. 4 476 300

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 76 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 106 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 54 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................................... 3 600

Säger kr. 241 700

Summa kr. 4 718 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/

62 anvisa ett förslagsanslag av 4 718 000 kr.

43:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 43, s. 100 och 101), som innebär en anslagsökning med

49 400 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 559 000 kr.

44:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 101 och 102), innebärande en automatisk uppräkning

av anslaget för nästa budgetår med 731 400 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 070 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 939 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ................................. 474 990

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 346 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 80 400

Summa kr. 5 911 000

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 911 000 kr.

45:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, s. 102 och 103), som innebär en anslagsökning

för nästa budgetår med 12 500 kr., hemställer utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

41

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

549 000 kr.

46 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 46, s. 103 och 104), som innebär en med

200 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr.

47 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom

vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s.

104), som innebär en med 15 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kr.

48 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 104 och 105), som innebär en

med 200 000 kr. höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr.

Tekniska institut

49:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s. 106—112) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens väginstitut,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock

till Statens väginstitut för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

1 138 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 959 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har i skrivelse den 23 augusti 1960

hemställt om en anslagshöjning av 221 500 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag jämte ut
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

redning av statens sakrevision angående taxesättningen vid väginstitutet

samt yttranden av statens lönenämnd och riksräkenskapsverket torde få

hänvisas till propositionen (s. 106—110).

Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom en anslagsuppräkning med hänsyn

till automatiska kostnadsstegringar,

att en tjänst som forskningsingenjör i Ae 21 på bärighetsavdelningen

uppflyttas till tjänst som förste forskningsingenjör i Ae 23,

att en tjänst som biblioteksassistent i Ae 11 inrättas under institutets

allmänna verksamhet samtidigt som en motsvarande extra tjänst under

uppdragsverksamheten bortfaller,

att en befattning som ingenjör i Ag 15 under uppdragsverksamheten

extraordinariesättes,

att omkostnaderna för institutets allmänna verksamhet uppräknas med

6 500 kr. och omkostnaderna under uppdragsverksamheten med 100 000 kr.

samt att uppbördsmedlen uppräknas med 349 000 kr., varvid samtidigt

en viss redovisningsmässig omläggning vidtages.

Utskottet har ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag beträffande

anslag till statens väginstitut för nästa budgetår. Under hänvisning, såvitt

gäller viss lönegradsreglering vid institutet, till att riksdagen numera beslutat

i enlighet med utskottets utlåtande nr 14, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1961 förordade ändringar;

b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62;

Stat

A vlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 307 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 494 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 240 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 16 000

Säger kr. 1 058 000

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
-

657 900

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961 43

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 197 400

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 13 200

Säger kr. 868 500

Säger för avlöningar kr. 1 926 500

1.

2.

Omkostnader

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis

......................................................

Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ...............

Säger för omkostnader kr.

185 500

300 000

485 500

Summa kr. 2 412 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m............. 1 274 000

Nettoutgift kr. 1 138 000

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1961/62 anvisa ett

förslagsanslag av 1 138 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

50:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj .ts förslag

(punkt 50, s. 113), som innebär en med 7 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 67 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

51 :o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

51, s. 114—116) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

i personalförteckningen för statens geotekniska institut vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Statens geotekniska institut:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 177 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 042 800 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har i skrivelse den 29 augusti

1960 hemställt att anslaget liöjes med 226 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens skrivelse och

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

statens lönenämnds yttrande däröver torde få hänvisas till propositionen

(s. 114 och 115).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom en anslagsuppräkning med hänsyn

till automatiska kostnadsstegringar,

att befattningen som överingenjör och chef i Bp 4 förändras till tjänst

som överdirektör i Bp 5,

att en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 inrättas

samt att anslagsposten till avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag

uppräknas med 40 000 kr.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens geotekniska institut vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1961 förordad

ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 106 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.................. 2 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 389 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 148 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 9 900

6. Avlöningar till biträdande personal för konsul
tationsuppdrag

m. m., förslagsvis .................. 520 000

Summa kr. 1 177 000

c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 177 000 kr.

52:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 52, s. 116 och 117), som innebär en uppräkning av

anslaget med 97 500 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

703 000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961

45

53:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, s. 117), som innebär en med 10 000 kr. ökad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

54:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 54, s. 118—121), innebärande en uppräkning av

anslaget med 98 600 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 238 700

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ...... 45 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 183 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 126 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 8 500

Summa kr. 603 000

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 603 000 kr.

55:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 55, s. 121), vilket innebär en uppräkning av anslaget

för nästa budgetår med 300 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

54 000 kr.

56 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 121), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 kr.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Dj urgårdsnämnden

57 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 57, s. 122), som innebär en automatisk uppräkning av anslaget

med 13 600 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 127 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 32 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................................ 2 600

Summa kr. 184 000

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 184 000 kr.

58:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 58, s. 123), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kr.

Diverse

59 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 124) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 2 855 000 kr.

60:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 124) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 3 140 000 kr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

47

61 :o) Driftbidrag till statens järnvägar. Kungl. Maj :t har (punkt 61,

s. 124—128) föreslagit riksdagen att till Driftbidrag till statens järnvägar

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 milj. kr.

Departementschefen bär anfört följande.

»Enligt vad jag inhämtat avser 1953 års trafikutredning att under vårens

lopp framlägga sina tidigare aviserade förslag bl. a. i fråga om driftbidrag

till statens järnvägar. I avbidan på ett ställningstagande till trafikutredningens

här avsedda förslag synes ett oförändrat anslag av 80 milj. kr.

böra upptagas för nästa budgetår. Till frågan om täckning av underskott

i övrigt å SJ:s rörelse för budgetåret 1961/62 återkommer jag i det följande

vid behandlingen av beräknat underskott å statens järnvägars fond för

nästa budgetår (bil. 17).»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Eskilsson och Sveningsson (1:238) och den andra inom andra

kammaren av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Svalöv (11:349),

vari hemställts, att riksdagen måtte upptaga förevarande anslag med 50

milj. kr. samt uttala, att en särskild nämnd måtte inrättas för fullgörande

av vissa i motionerna angivna uppgifter;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Svanström och Nils-Eric Gustafsson (I: 243) och den

andra inom andra kammaren av herr Nilsson i Tvärålund m.fl. (II: 352),

vari hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla, att järnväg

icke må nedläggas, förrän i anledning därav aktualiserad vägupprustning

ägt rum och tillfredsställande ersättningstrafik ordnats.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna I: 238 och II: 352.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att driftbidraget till statens

järnvägar för nästa budgetår upptages med samma belopp som i gällande

riksstat eller 80 milj. kr. Departementschefen anmäler samtidigt, att förslag

av 1953 års trafikutredning i bl. a. fråga om bidrag till S.J. kan förväntas

under vårens lopp.

I de båda likalydande motionerna I: 238 och II: 349 har yrkats dels att

anslaget till driftbidrag för nästa budgetår måtte upptagas med ett till 50

milj. kr. reducerat belopp, dels att riksdagen måtte besluta om inrättande

av en särskild nämnd för att besluta i frågor om nedläggande av järnväg.

Motionärernas förevarande förslag överensstämmer med yrkanden, som

utskottet senast vid fjolårets riksdag haft anledning att ta ställning till

och då avvisat. I vad motionärernas förslag avser en minskning av bidrags
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

anslaget far utskottet därför i första hand hänvisa till de uttalanden som

utskottet tidigare gjort om anslagets syfte. Utskottet vill sålunda erinra

om att anslaget är avsett att bl. a. ge utrymme för vissa taxepolitiska åtgärder

samt att det inte enbart eller främst knutits till driften av de trafiksvaga

bandelar, som kan betraktas som nedläggningsbara. Utskottet får

vidare påpeka, att en nedräkning av bidragsanslaget på kort sikt närmast

torde medföra en ökad belastning på anslaget för täckning av underskott

a statens järnvägars fond och således inte leda till någon finansiell besparing.

Beträffande yrkandet om inrättande av en särskild nämnd för nedläggningsfrågorna

får utskottet upprepa sin tidigare uttalade mening, att

förslaget inte torde medföra någon administrativ förenkling av ärendenas

handläggning. Utskottet vill i anslutning härtill också erinra om de omfattande

lokala hänsyn som enligt nuvarande ordning tages vid prövningen

av nedläggningsärenden. Utskottet avstyrker alltså motionerna 1:238 och

II: 349.

Även i de båda likalydande motionerna 1:243 och 11:352 har gjorts

framställning i en fråga, som utskottet tidigare haft anledning att behandla.

Motionärernas yrkande innebär, att järnvägslinjer icke skall få nedläggas

förrän i anledning därav aktualiserad vägupprustning ägt rum och

tillfredsställande ersättningstrafik ordnats. I sakfrågan har utskottet inte

funnit anledning frångå sitt uttalande i sitt utlåtande nr 6 till 1958 års

B-riksdag, att om en nedläggning bedömes som ofrånkomlig måste tillses

att trafikförsörjningen likväl ordnas på ett tillfredsställande sätt. Utskottet

anser sig ha anledning förutsätta, att frågorna om ersättningstrafikens

ordnande skäligen beaktas. Å andra sidan finner sig utskottet icke kunna

göra ett så kategoriskt uttalande i denna mycket komplicerade bedömningsfråga

som motionärerna påyrkat. Utskottet har jämväl i sitt förenämnda

utlåtande framhållit, att utskottet icke varit berett att ta de ekonomiska

konsekvenserna av att förhindra eller skjuta upp den strukturella omdaningsprocess,

som inskränkningar i järnvägsdriften innebär. Utskottet får

således avstyrka bifall till motionerna I: 243 och II: 352.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 238 och II: 349, såvitt nu är

i fråga, till Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret

1961/62 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 238 och II: 349 — såvitt de avser ett

uttalande från riksdagens sida rörande en särskild nämnd

för avgörande av nedläggningsärenden — icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna I: 243 och II: 352 icke må av riksdagen

bifallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

4!»

62 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63, s. 129 och 130), som innebär

en med 3 400 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 46 000 000 kr.

63 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. in. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 130), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 115 000 kr.

64 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen in. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 130—133), som innebär en med

200 000 kr. sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr.

65 :o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 66, s. 133), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Uppskjuten fråga

66:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva ullålande beträffande

Kungl. Maj :ts under punkten 62 framlagda förslag om Bidrag till viss

busstrafik, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 21 mars 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

4—211181 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, Thun, Holmqvist, Bengtson, Fritz Persson, Rikard Svensson,

Bertil Petersson, Edström, Lundström, Thorsten Larsson, Kaijser och

Virgin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Malmborg,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i

Göingegården, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herrar Johansson

i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Carbell, Gustafsson i Kårby och

Nelander.

Reservationer

1) vid punkten 11 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

in. m.) av herr Nilsson i Göingegården.

2) vid punkten 16 (Bidrag till byggande av vägar och gator) av herr

Lundström.

3) vid punkten 23 (Statens hilinspektion: Avlöningar) av herr Holmqvist.

4) vid punkten 32 (Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning)

av herrar Bengtson, Edström, Lundström, Thorsten Larsson, Svensson

i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Gustafsson i Kårby och Nelander,

vilka ansett utskottet böra tillstyrka bifall till motionerna I: 242 och II: 351

samt I: 445 och II: 522, och att i anledning härav utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget till vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för nästa budgetår upptagas med 550 000 kr. I anledning

härav har i motionerna 1:242 och 11:351 samt 1:445 och 11:522

yrkats att anslaget i överensstämmelse med trafiksäkerhetsrådets förslag

anvisas med 750 000 kr. Motionärerna har därvid erinrat om trafikolyckornas

ständigt ökande omfattning samt de stora förluster olyckorna medför,

förutom i människoliv, i form av produktionsbortfall på grund av personskador,

vårdkostnader och egendomsförstörelse. Därest trafiksäkerhetsforskningen

erhölle ökade resurser skulle emellertid enligt motionärernas

mening arbetet för trafiksäkerhetens höjande kunna högst avsevärt effektiviseras

och olyckorna därmed kunna motverkas.

Utskottet delar helt den uppfattning motionärerna sålunda givit uttryck

åt. Med hänsyn härtill och då med beaktande även av vad i motionerna i

övrigt anförts en anslagshöjning för den betydelsefulla verksamhet som

av rådet bedrives framstår som ytterst välbefogad tillstyrker utskottet bifall

till motionerna i fråga.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961

51

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 242 och II: 351 samt I: 445 och

11:522, till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

750 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

5) vid punkten 61 (Driftbidrag till statens järnvägar) av herrar Kaijser,

Virgin, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna 1: 238 och II: 349, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 47 börjar med »I de

båda» och på s. 48 slutar med »I: 238 och II: 349», bort ha följande lydelse:

»Yrkandet i de båda likalydande motionerna I: 238 och II: 349 syftar

dels till att begränsa förevarande anslag till 50 milj. kr., dels till att riksdagen

måtte besluta om inrättande av en särskild nämnd för att avgöra

frågor om nedläggande av järnväg. Under hänvisning till de skäl som motionärerna

anfört härför får utskottet tillstyrka att anslaget begränsas till det

av motionärerna förordade beloppet. Utskottet kan jämväl biträda det av

motionärerna och på sin tid även av 1958 års besparingsutredning framförda

förslaget om inrättande av en särskild nämnd för avgörande av frågorna

om nedläggning av järnvägar.»

dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna 1: 238 och II: 349, såvitt nu är

i fråga, till Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret

1961/62 anvisa ett anslag av 50 000 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 238 och

II: 349, såvitt nu är i fråga, uttala att en särskild nämnd bör

inrättas för avgörande av nedläggningsärenden;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 und a1 i texten