Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1961-03-21 · 51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1961/62 under sjätte huvudtiteln,
avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet
1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1961) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 544 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 337 600 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,
att en tjänst som förste kanslisekreterare i Ao 23 på kommunikationsdepartementets
byrå för personal- och organisationsärenden m. m. förändras
till en byrådirektörstjänst i Ao 26
samt att departementets regeringsrättsbyrå förstärkes med ett biträde
i reglerad befordringsgång.
Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande
punkt, hemställa,
1—21H61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 6
2
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1961
förordad ändring;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen..................... 51 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 564 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .......................................... 125 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 460 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 322 500
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 21 500
Summa kr. 1 544 000
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 544 000 kr.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kr.
3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 3), vilket innebär en med 225 000 kr.
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kr.
4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4,
s. 3 och 4), vilket innebär en med 40 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1961/62
anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
3
Väg- och vattenbyggnadsväsendet
5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 5, s. 5—11) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga
i statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 11 386 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 232 300 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
1 281 400 kr.
Departementschefen har bl. a. anfört följande.
»I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag det angeläget,
att personalresurserna för projekteringsverksamheten inom styrelsens vägbyrå
förstärks. I enlighet härmed bör en ny tjänst som förste byråingenjör
i Ae 23 på byråns fotogrammetriavdelning inrättas, vilket skulle öka anslagsbehovet
med 28 439 kr.
Styrelsen har föreslagit extraordinariesättning av två tjänster som
byrådirektör i Ag 26 vid konstruktionsbyrån resp. byggnads- och underhållsbyrån.
Ifrågavarande befattningshavare innehar f. n. tjänster som
byrådirektör i Ao 24 i styrelsen. Med hänsyn härtill och då jag inte har
något att erinra mot att dessa tjänster placeras i lönegrad A 26, förordar
jag, att två tjänster som byrådirektör i nämnda lönegrad uppföres på ordinarie
stat. Två tjänster som byrådirektör i Ao 24 kan därvid indragas.
Styrelsens förslag i övrigt till personalförstärkningar, löneregleringar
och tjänsteförändringar anser jag mig icke kunna biträda. Ej heller kan
jag tillstyrka de av cheferna för styrelsens byråer i särskild skrivelse framlagda
förslagen till uppflyttning av vissa chefstjänster.
För automatiska kostnadsökningar i anledning av 1960 års riksdags
beslut samt löneklassuppflyttningar, höjt rörligt tillägg och tjänstetidshefordran
upptager jag i enlighet med styrelsens beräkningar (67 006 +
111 800 + 961 800 + 2 548) 1 143 154 kr. Posten Kompensation för höjda
folkpensionsavgifter torde kunna minskas med 17 500 kr.»
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget
att personalresurserna för projekteringsverksamheten inom styrelsens väg
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1961
byrå förstärkes. Förutom genom inrättandet av den föreslagna tjänsten som
förste byråingenjör på byråns fotogrammetriavdelning torde ytterligare
möjligheter härför föreligga inom ramen för den i övrigt förutsatta medelsförbrukningen.
Det sistnämnda torde gälla även med avseende å den projekteringsverksamhet
som bedrives med anlitande av medel från vägförvaltningarnas
avlöningsanslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1961
förordade ändringar;
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-
året 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 122 300
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000
3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis
................................................... 587 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 5 053 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 452 700
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 163 500
Summa kr. 11 386 000
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 11 386 000 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
6:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 11 och 12), som innebär en anslagsökning
med 155 200 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 1 715 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s.
13 och 14) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
5
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 31 396 000 kr., därav
nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 28 207 700 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har föreslagit, att anslaget ökas med
3 530 500 kr.
Kungl. Maj.ts förslag innebär, att anslaget ökas med 3 188 300 kr. till
följd av automatiska kostnadsförändringar.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 300 800
2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ... 1 969 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 10 992 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 687 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 445 900
Summa kr. 31 396 000
b) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 31 396 000 kr., därav nio
tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 8, s. 14—16), som innebär en anslagsuppräkning med
118 600 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 239 000 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
9:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 9, s. 16), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
10 :o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 16),
som innebär en med 75 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
11 :o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen
av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har
Kungl. Maj :t (punkt 11, s. 17—28) lämnat en översikt över beräkningen
av väganslagen m. m.
I skrivelse den 30 augusti 1960 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll
och vägbyggnader m. m.
För budgetåret 1961/62 föreslår styrelsen en ökning av anslaget för det
statliga vägunderhållet till 415 milj. kr. mot 365 milj. kr. för innevarande
budgetår.
För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar
styrelsen 480 milj. kr.
Styrelsen förordar vidare en medelsanvisning under anslaget till Vissa
vägbyggnadsarbeten av 20 milj. kr.
Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag
till underhåll av vägar och gator 59 milj. kr. samt för bidrag till byggande
av vägar och gator 165 milj. kr.
I fråga om den enskilda väghållningen upptages 26 milj. kr. för vägunderhållet
samt 13,5 milj. kr. för bidrag till byggande av enskilda vägar.
För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 236 milj. kr.
Härvid har de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,
som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår. Anslagen under
femte och tionde huvudtitlarna har upptagits med belopp som uppgivits
från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.
Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas
till sammanlagt ca 1 415 milj. kr. Inkomsterna av bilskattemedel
under budgetåret 1961/62 har styrelsen beräknat till 1 400 milj. kr.
Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 17—23).
I remissyttrande den 17 september 1960 har arbetsmarknadsstyrelsen
intet haft att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskan
-
7
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961
den. Arbetsmarknadsstyrelsen utgår från att projekteringsverksamheten
inom vägväsendet alltjämt bedrives så att en betydande utökning av byggnadsverksamheten
kan äga rum när så behövs ur sysselsättningssynpunkt.
Departementschefen har anfört följande.
»1959 års riksdag beslöt efter förslag i statsverkspropositionen att i
princip godtaga den framlagda s. k. vägplanen för Sverige som ett program
för fortsatt utbyggnad och upprustning av vägnätet. Beslutet innebar dock
inte något ställningstagande till den takt, vari planen borde realiseras.
Frågan om väginvesteringarnas omfattning borde årligen få bedömas med
hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. För kalenderåret
1960 fastställdes en medelsförbrukningsram för den statliga vägbyggnadsverksamheten
av 360 milj. kr., motsvarande vägplanens investeringsprogram
med ett års försening.
För kalenderåret 1961 fastställdes efter förslag i 1960 års statsverksproposition
en medelsförbrukningsram för det statliga vägbyggandet av 370
milj. kr.
I sina petita för nästa budgetår hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
om en medelsökning i förhållande till innevarande budgetårs
anslag om sammanlagt 204 milj. kr. till 1 139 milj. kr. under de ordinarie
anslagen till den statliga och kommunala väghållningen. För det statliga
vägunderhållet beräknar styrelsen för nästa budgetår medelsbehovet till
ett 50 milj. kr. högre belopp än för innevarande budgetår. Bidragsanslaget
till det kommunala väg- och gatuunderhållet beräknas däremot kunna
minskas med 6 milj. kr. till följd av överföring till kronan fr. o. m. den
1 januari 1961 av viss tidigare kommunal väghållning. Anslagen till den
statliga vägbyggnadsverksamheten föreslås skola öka med 110 milj. kr.,
vilket innebär en uppräkning i enlighet med vägplanens investeringsprogram
med ett års senareläggning. Bidraget till byggande av vägar och gator
föreslås öka med 50 milj. kr. och skulle därmed för kalenderåret 1962
uppgå till vägplanens belopp med ett års försening.
I anslutning till medelsberäkningen för nästa budgetår presenterar vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen en plan för de ordinarie statliga och kommunala
väginvesteringarna för femårsperioden 1961—1965. Denna plan
ansluter helt till vägplanens investeringsprogram med ett års försening.
Inom ramen för detta investeringsprogram beräknar styrelsen vägföretag
för det nya riksvägnätet kunna inrymmas till en längd av 3 000 km. Vad
länsvägnätet beträffar måste de i förhållande till våglängderna högst begränsade
investeringsresurserna i första hand koncentreras på upprustning
av de länsvägar, som är av synnerlig vikt för näringslivet, befolkningen
och totalförsvaret. Storhroplanen hör kunna inrymma ett 15-tal större företag.
De vägföretag, som erfordras till följd av nedläggning av trafiksvaga
järnvägslinjer, ställer högst betydande krav på medelstillgang och måste
8 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
i stor utsträckning läggas in i flerårsplanerna. — För de kommunala vägoch
gatumvesteringarna bedömer styrelsen en successiv höjning vara
oundgängligen nödvändig, om de påbörjade eller omedelbart förestående
mycket stora byggnadsprojekten i de större städerna skall kunna genomföras
planenligt.
För det statliga vägunderhållet är innevarande budgetår upptaget ett
anslag om 365 milj. kr., innebärande en ökning med 5 milj. kr. i förhållande
till budgetåret 1959/60. För nästa budgetår förordar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
en övergång till kalenderårsvis beräknad medelsanvisning
samt bär i enlighet härmed anmält ett medelsbehov av 415 milj. kr.
för budgetåret 1961/62 och 225 milj. kr. för andra halvåret 1962 eller
sammanlagt 640 milj. kr. Jag anser mig — liksom tidigare — icke kunna
biträda förslaget om en övergång till kalenderårsvis beräkning av vägunderhållsanslaget.
Enligt min mening synes möjligheter föreligga till
ytterligare besparingar inom vägunderhållet genom ökad användning av
moderna maskiner. Hänsyn har tagits härtill vid bedömningen av erforderliga
medel till det under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
upptagna anslaget Motorfordon och vägmaskiner m. m. Sålunda höjdes
detta anslag med 2 milj. kr. för innevarande budgetår och för nästa budgetår
kommer jag att föreslå en ytterligare uppräkning med ca 3 milj kr.
Det bor vara möjligt att därigenom nedbringa underhållskostnaderna.Vidare
leder de senaste årens ökade takt i utförandet av såväl permanenta beläggningar
som oljestabilisering till minskat vägunderhåll. Med beaktande härav
anser jag mig kunna förorda ett anslag till vägunderhållet för nästa budgetår
om 375 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till innevarande
budgetårs anslag med 10 milj. kr.
Anslaget till bidrag till underhåll av vägar och gator bör i överensstämmelse
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag minskas med
6 milj. kr. till 59 milj. kr.
Under åren 1958 och 1959 har beredskapsarbeten på landsbygdens vägar
utförts för ett belopp av ca 95 resp. ca 250 milj. kr. För kalenderåret 1960
har beredskapsarbetena beräknats omfatta en byggnadsvolym motsvarande
ett belopp av ca 2o0 milj. kr. Det totala vägbyggandet har därmed uppgått
till belopp, som överstiger de i vägplanen upptagna. Jämväl för åren 1961
och 1962 kan beredskapsarbeten i viss, ehuru mera begränsad omfattning,
förutses komma till utförande. Vad beträffar den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten
under år 1962 anser jag mig böra förorda anslag
om sammanlagt 380 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till den
för år 1961 medgivna medelsomslutningen med 10 milj. kr.
I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förordat, att anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten upptages med ett i förhållande
till budgetåret 1960/61 oförändrat belopp av 20 milj. kr. Under
ar 1960 har beslut om total eller partiell nedläggning meddelats i fråga
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
9
om 20 järnvägslinjer med en sammanlagd banlängd av närmare 900 km.
Det har därvid i flera fall visat sig erforderligt att i samband med nedläggning
av järnvägstrafiken genomföra viss upprustning av vägväsendet i de
berörda bygderna. En fortsatt kraftig nedläggning av trafiksvaga bandelar
kommer att behöva äga rum under de närmaste åren. Allteftersom nedläggningarna
fortskrider måste man räkna med att järnvägslinjer med
större trafikunderlag än vad som hittills varit fallet kan komma i fråga för
nedläggning. Behovet av vägförbättringar i samband med nedläggningarna
måste därför bedömas komma att öka. Nedläggningarna kan enligt min
mening icke få stoppas upp av det skälet, att erforderliga vägupprustningar
icke kan göras. Såsom framhållits i fjolårets statsverksproposition
(bil. 8) är det särskilt angeläget, att man vid den ordinarie vägplanläggningen
i största möjliga utsträckning även beaktar de vägbehov, som kan föranledas
av väntade framtida järnvägsnedläggningar. Även om ett stort antal
vägförbättringar kan genomföras med medel inom de ordinarie anslagens
ram måste en viss reserv finnas att tillgå därutöver. Såvitt nu kan bedömas
torde det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under anslaget Vissa vägbyggnadsarbeten
äskade beloppet av 20 milj. kr. vara tillräckligt för utförande
av sådana vägbyggnadsarbeten, som erfordras i samband med järnvägsnedläggningar
och icke kunnat inrymmas inom den ordinarie vägbyggnadsverksamheten.
Jag tillstyrker därför ett anslag för ändamålet med det
äskade beloppet.
I fråga om bidragsanslaget till det kommunala väg- och gatubyggandet
har statsmakterna i anslutning till förslag i statsverkspropositionerna åren
1959 och 1960 fastställt bidragsramarna till 90 resp. 115 milj. kr. Allteftersom
en rad vägbyggnader på landsbygden utförts under senare år för att
avhjälpa de största bristerna i landsbygdens allmänna vägnät, har det
blivit alltmer tydligt, att eftersläpningarna i gatubyggandet i städerna
blivit betydande.
I detta sammanhang vill jag även nämna, att jag efter bemyndigande
den 15 september 1960 tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa en
översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser för
motorfordon och därmed sammanhängande spörsmål. I de riktlinjer för
de sakkunnigas arbete, som framgår av mitt anförande till statsrådsprotokollet,
har jag bl.a. framhållit, att den kraftiga ökningen av antalet
motorfordon i många fall orsakat allvarlig överbelastning av väg- och gatunätet
i städerna. Väg- och gatufrågorna kan icke behandlas isolerade
utan måste samordnas med andra planeringsfrågor, varvid det inom tätorterna
är av särskild vikt att beakta sambandet mellan väg- och gatuplancring
samt bebyggelseplanering. I anslutning härtill vill jag nu framhålla,
att det är utomordentligt angeläget, att den totala planeringen för
våra tätorter sker så, att de mycket stora investeringar inom kommunikationsområdet,
som ofrånkomligen måste komma till stånd, kan ske
10
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
på ett rationellt och för framtiden ändamålsenligt sätt. Bland de större
projekten kan bl. a. nämnas Essingeleden i Stockholm samt Tingstadsleden
och Västerbroleden i Göteborg. Dessa arbeten har hög angelägenhetsgrad.
Behovet av bidragsmedel för övriga projekt i en rad städer är
likaledes stort. Med hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag, att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ges rätt att för byggnadsverksamheten
under ar 1962 ställa i utsikt statsbidrag till ett belopp, som motsvarar en
sammanlagd byggnadsvolym av 155 milj. kr. i statsbidrag. Medelsbehovet
å anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator uppskattar jag
likaledes till 155 milj. kr. Detta belopp är 40 milj. kr. högre än det för år
1961 anvisade och innebär en ökning av statsbidraget med ca 35 %. Härb
genom blir det möjligt att under år 1962 påbörja en upprustning i forcerad
takt av städernas gatuväsende.
Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det statliga
vägunderhållet om 10 milj. kr. till 375 milj. kr.
Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar
äskas hos riksdagen med sammanlagt 380 milj. kr.
Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt, som gäller
för innevarande budgetår, att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver
eller påkallar, bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka
byggnadsverksamheten utöver angivna medelsomslutning om 380 milj. kr.
genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp
av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för
den ordinarie verksamheten under andra halvåret 1962. Kungl. Maj:t bör
även ha befogenhet att minska byggnadsverksamheten, om detta erfordras
ur arbetsmarknadssynpunkt.
Anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten föreslås till oförändrat belopp
om 20 milj. kr.
I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker
jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om 59 milj. kr. till underhåll
av vägar och gator. För det kommunala väg- och gatubyggandet föreslås
en arbetsomslutning under år 1962, som motsvarar 155 milj. kr. i statsbidrag.
Anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator torde upptagas
med motsvarande belopp.
Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar
jag att till bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 24,5 milj. kr.
Byggnadsanslaget torde böra upptagas med ett i förhållande till innevarande
budgetår oförändrat belopp av 13 milj. kr. Totalt äskas för enskild
väghållning alltså 37,5 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande
till innevarande budgetår med 2,5 milj. kr.
För administration och diverse ändamål beräknar jag under andra
anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 63,2 milj. kr., att av
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
11
räknas mot automobilskattemedlen. Under femte, åttonde, nionde, tionde,
elfte och tolfte huvudtitlarna föreslås därjämte att omkring 165,3 milj. kr.
skall avräknas. Totalt skulle alltså för de till administration m. m. hänförliga
ändamålen ca 228,5 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen,
vilket i förhållande till innevarande budgetårs anslag innebär en minskning
med omkring 34,7 milj. kr.
Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som
avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1961/62 uppgå
till sammanlagt (375 + 380 + 20 + 59 + 155 + 37,5 + 228,5) 1 255 milj. kr.
eller exakt angivet 1 255 026 400 kr., vilket innebär en ökning i förhållande
till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp
med omkring 21,8 milj. kr.
Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna
på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1961/62
till 1 341 milj. kr.
Av detta belopp skulle alltså 1 255 milj. kr. disponeras för att täcka
anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 86 milj. kr., torde få tillföras
budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Boman och Ivar Johansson (I: 137) och den andra inom andra
kammaren av herrar Bohman och Sundelin (II: 167), vari hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställa, att vissa, av motionärerna
anförda synpunkter måtte beaktas vid det slutliga fastställandet
av investeringsnivån för ordinarie vägbyggnadsverksamhet och beredskapsarbeten,
allt med hänsyn till angelägenheten av att vägplanen för Sverige
fullföljes;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Jonasson m. fl. (1:446) och den andra inom andra kammaren
av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (II: 524), vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala som sin mening, dels att en
sådan avvägning beträffande vägombyggnader bör komma till stånd, som
bättre motsvarar länsvägnätets betydelse inom vårt vägnät med hänsyn till
behovet av upprustning av såväl genomfartsleder som vägar av mera lokal
betydelse, dels att underhållsarbetena bör intensifieras med sikte på att
i snabbare takt än hittills få till stånd beläggningar med varaktig slitbana
såsom oljegrus, allt i enlighet med vad motionärerna anfört.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionerna II: 167 och II: 524.
Utskottet. I vad avser de ordinarie statliga väginvesteringarna under
kalenderåret 1962 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita för
12
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
budgetåiet 1961/62 under hänvisning till riksdagens tidigare ställningstaganden
till vägplanen — räknat med en medelsförbrukning av 480 milj.
kr. Även i samband med den förnyelse av flerårsplanerna för byggande av
vägar på landsbygden som i överensstämmelse med vägstadgans föreskrifter
härom skett under 1960 har styrelsen förutsatt en anslagsanvisning av
denna storlek.
Departementschefen har ansett att medelsanvisningen till förevarande
ändamål bör upptagas med ett belopp av 380 milj. kr., vartill i enlighet
med styrelsens förslag kommer 20 milj. kr. under anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten.
I anslutning härtill har erinrats om de omfattande beredskapsarbeten
som under åren 1958—1960 utförts och vilkas omslutning
uppgått till ca 600 milj. kr. Inklusive dessa arbeten har vägbyggandet
under de angivna åren kommit att väsentligt överstiga den i vägplanen
för motsvarande år förutsatta investeringsomslutningen. Jämväl för åren
1961 och 1962 kan enligt departementschefen beredskapsarbeten i viss,
ehuru mera begränsad omfattning förutses komma till utförande. Totalt
innebär Kungl. Maj :ts förslag med avseende å den statliga samt den statsbidragsberättigade
kommunala och enskilda väghållningen en medelsanvisning
om 1 026,5 milj. kr., innebärande en ökning med ca 56,5 milj. kr.
i förhållande till innevarande budgetår.
1 anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 137 och II: 167
yrkats, att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att vissa,
i motionerna anförda synpunkter måtte beaktas vid det slutliga ställningstagandet
till investeringsnivån för ordinarie vägbyggnadsverksamhet och
beredskapsarbeten, allt med hänsyn till angelägenheten av att vägplanen
fullföljes.
Till en början vill utskottet för sin del framhålla, att de under de senaste
åren genomförda beredskapsarbetena på vägområdet utgjort ett
värdefullt komplement till de ordinarie investeringarna. Till övervägande
del har dessa arbeten utförts inom flerårsplanernas ram och till den del
så icke skett kan återstående arbeten beräknas i huvudsak komma till
utförande inom flerårsplanerna för femårsperioden 1961—1965. Det kan
i samband härmed nämnas att avsevärda belopp — totalt av storleksordningen
200 milj. kr. — kommit det enligt vägplanen utvidgade riksvägnätet
till del. Då beredskapsarbetena numera bedrives på ett effektivare
sätt än tidigare och med rationellt utnyttjande av modern maskinteknik
finner sig utskottet kunna konstatera att skillnaden i effektivitet mellan
dessa och de ordinarie arbetena nu är mindre än tidigare. Å andra sidan
kan icke bortses från att beredskapsarbetena och dessas omfattning primärt
bestämmes av arbetslöshetens lokalisering och att bedömningen av
medelstilldelningen till arbeten inom skilda län blir en i detta sammanhang
sekundär fråga. Beredskapsarbeten har sålunda förekommit i samtliga
län men variationerna länen emellan har varit mycket stora. Utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
13
anser dock icke att det med fog kan påstås, att de hittills gjorda investeringarna
i sådana arbeten verkat rubbande på vägplanens målsättning.
Med hänsyn tagen till utförda beredskapsarbeten har de faktiska investeringarna
för landsbygden totalt uppgått till ett belopp, som för åren
1958—1960 ligger inemot en halv miljard kronor över vägplanens investeringsbelopp
för motsvarande period. Även om beredskapsarbetena för innevarande
och nästa år kan bedömas bli av mera begränsad omfattning
än under de gångna tre åren torde det vara realistiskt att räkna med icke
oväsentliga sådana arbeten. Av det under femte huvudtiteln upptagna anslaget
om 280 milj. kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder har sålunda
ett belopp av 110 milj. kr. avsetts skola avräknas mot automobilskattemedlen.
Med beaktande härav och då anslag för beredskapsarbeten
på liknande sätt torde komma att anvisas även för budgetåret 1962/63
anser utskottet, att det vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag avseende väganslagen
för budgetåret 1961/62 finns anledning räkna med att de totala
investeringarna vid utgången av år 1962 kommer att överstiga vägplanens
med åtminstone ca 300 milj. kr. för hela perioden 1958—1962.
På något längre sikt bör det vara en väsentlig uppgift att vid vägplaneringen
söka utjämna de eventuella skillnader mellan ordinarie väginvesteringar
och beredskapsarbeten som kan föranledas av att mycket stora beredskapsarbeten
koncentreras till viss del eller vissa delar av landet. Enligt
utskottets mening bör vid de totala investeringarnas fördelning särskild
vikt fästas vid tillgodoseendet av flerårsplanerna samt de ordinarie anslagsmedlens
fördelning mellan länen.
För vägplaneringen liksom för all annan byggnadsplanering måste gälla,
att ett ur samhällets synpunkt så gott ekonomiskt resultat som möjligt
ernås. Till ledning vid bedömningen av skilda objekt vid intagande i flerårsplanerna
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta syfte vidtagit
eller påbörjat en rad undersökningar under de senaste åren. En särskild
kvalitetsgradering av vägarnas standard har sålunda påbörjats. För kartläggning
av skogsbrukets och industriens transporter har intervjuundersökningar
delvis genomförts. Trafikräkningar verkställes kontinuerligt
och mätningar i större skala av axeltrycken i olika snitt av vägnätet har
igångsatts. De sammantagna bearbetade uppgifterna kan härvidlag ge god
ledning för prioriteringen av skilda vägföretag. Utskottet finner det angeläget
att ett på rationella metoder uppbyggt system för investeringsavvägningen
användes och utgår därför från att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
fortsättningsvis ytterligare utvecklar dessa metoder för att skapa underlag
för en ur alla synpunkter så riktig avvägning mellan skilda vägföretag
som möjligt.
Vad beträffar frågan om en i förväg fastlagd plan för väginvesteringarnas
omfattning för eu längre tidsperiod, får utskottet hänvisa till sitl uttalande
i utlåtandet nr 6 i anledning av 1959 års statsverksproposition.
14
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Utskottets uttalande härvid står i överensstämmelse med den av delegationen
för översiktlig vägplanering vid dess framläggande av vägplanen
uttalade uppfattning, att avvägningen mellan väginvesteringar och andra
investeringar fölle utanför delegationens arbetsuppgifter. För att komma
fram till en sådan avvägning fordrades bedömningar av investeringsbehov
och ekonomiska resurser i allmänhet som icke i det då aktuella sammanhanget
kommit i fråga. Delegationens ställningstagande byggde på den
förutsättningen att ett vägprogram, som, med iakttagande av ekonomisk
återhållsamhet, svarade mot dåvarande betingelser för utvecklingen av biltrafiken
och härav föranledda behov, också ur allmän ekonomisk synpunkt
bleve möjligt att förverkliga.
Det skulle givetvis underlätta vägbyggnadsverksamhetens rationella planering
och genomförande, om vägmyndigheterna finge följa ett av statsmakterna
fastställt flerårigt investeringsprogram. Utskottet anser emellertid
icke att statsmakterna kan frånhända sig möjligheterna att taga hänsyn
till hur samhällsekonomien och arbetsmarknadsläget framdeles kommer
att utvecklas.
Den i vägplanen beräknade fordons- och trafikutvecklingen har snarare
över- än underskridits. En fortsatt utveckling i samma riktning torde
också, såvitt nu kan bedömas, vara att förvänta. I anslutning härtill må
nämnas, att det totala bilantalet beräknas ungefärligen bli fördubblat inom
femton år. Av det totala trafikarbetet beräknas för övrigt den starkaste
ökningen falla på lastbilssidan, där man för 1965 räknar med 2 å 3 gånger
och för 1975 med 4 å 6 gånger så stort transportarbete som under 1955.
Detta skulle innebära att mellan hälften och två tredjedelar av godstransportarbetet
skulle utföras av lastbilar år 1975 mot f. n. en tredjedel. Mot
bakgrunden av den här skisserade utvecklingen av fordonsnumerären och
transportarbetet finner utskottet det vara angeläget understryka vikten av
att det totala vägbyggandet även i fortsättningen hålles på en hög nivå,
för att bl. a. de kommersiella vägtrafikbehov, som nu och framdeles måste
lita till biltransport, skall kunna tillgodoses.
Vad utskottet sålunda anfört innebär, att utskottet icke funnit skäl
föreligga alt från riksdagens sida — utöver vad nu anförts — göra något
särskilt uttalande i de i förevarande motioner berörda frågorna.
I de båda likalydande motionerna I: 446 och II: 524 har hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening uttalar dels att en
sådan avvägning beträffande vägombyggnader bör komma till stånd, som
bättre motsvarar länsvägnätets betydelse, dels ock att underhållsarbeten,
främst i vad avser oljegrusbeläggningar, bör intensifieras. Enligt motionärernas
uppfattning är det i längden en ohållbar avvägning att ca 15 % av
vägnätets längd tillgodoses med en betydligt större andel av anslagen till
nybyggnader än vad övriga 85 % av vägnätet kan tillgodoräkna sig. Motionärerna
synes därvid ha utgått från den föreställningen att upprustningen
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
15
av riksvägnätet nu skulle nalkas sin fullbordan och att man i stället bör
övergå till länsvägarna. Utskottet får i anledning härav erinra om att pågående
byggnadsverksamhet sker enligt vägplanen och förutsätter en samtidig
upprustning av riks- och länsvägnäten -— dock så att tyngdpunkten
till en början måste läggas på riksvägnätet. Sålunda beräknas under den
första perioden i genomsnitt ca 51 % av anslagen till den statliga vägbyggnadsverksamheten
avse riksvägarna och 49 % länsvägarna, medan relationen
för 10-årsperioden därefter skulle bli 26 resp. 74 %.
Den ökning av byggnadsverksamheten på riksvägarna som förutsatts
fr. o. in. innevarande år sammanhänger också, såsom även motionärerna
framhållit, med att riksvägnätet fr. o. m. den 1 januari 1961 ökats från ca
4 300 km till ca 13 900 km. Först och främst är den dock betingad av
trafikarbetets fördelning. Enligt vägplanens prognoser fram till år 1975
beräknas nämligen minst 60 % av trafikarbetet på landsbygdens vägnät
komma att försiggå på riksvägarna och inemot 90 % av landets befolkning
att bo vid eller inom 10 km:s avstånd från riksväg. Beträffande länsvägarna
har dessa i planen indelats i tre grupper, nämligen länsvägar av
synnerligen stor betydelse för näringslivet, befolkningen och riksförsvaret,
andra viktiga länsvägar samt övriga länsvägar. För den första 10-årsperioden
har 53 % av investeringarna beräknats avse den första gruppen
medan för de två andra beräknats 28 resp. 19 %. För tiden därefter skulle
relationen bli resp. 18, 33 och 49 %.
Vidkommande motionärernas övriga yrkanden må erinras om att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen under flera år framhållit svårigheterna att
ombesörja ett för trafikanterna tillfredsställande underhåll. Detta har varit
möjligt endast genom att förse vägarna med varaktiga slitlager, vilket
också skett så långt det över huvud taget varit möjligt med hänsyn till
medelstilldelningen på underhållsanslaget. Att så är förhållandet har också
understrukits av överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet i
deras senast avgivna berättelse. Av styrelsens petita för nästa budgetår
framgår slutligen att styrelsen även framdeles avser att i möjligaste mån
fortsätta och intensifiera dessa arbeten.
Med beaktande av sålunda anförda omständigheter kan utskottet för
sin del icke finna det motiverat att uttalanden av den innebörd motionärerna
föreslagit nu göres från riksdagens sida. Utskottet avstyrker följaktligen
bifall till motionerna i fråga.
Vid fjolårets riksdag uttalade utskottet i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag om en ökning från 90 till 115 milj. kr. av statsbidragsomslutningen
till byggande av vägar och gator i städerna att utskottet fann den förordade
höjningen välmotiverad med hänsyn till de såväl stora och angelägna
investeringsbehov som förelåg för städernas väg- och gatunät som
de besvärande verkningar, vilka blivit eu följd av de senaste årens efter
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
släpningar i bidragsgivningen på ifrågavarande område. Kungl. Maj:ts
förslag innebär nu en ytterligare uppräkning av anslaget till bidrag till
byggande av vägar och gator i städerna med 40 milj. kr. Utskottet finner
detta vara i full överensstämmelse med av utskottet tidigare gjorda uttalanden
i frågan och anser det tillfredsställande, att Kungl. Maj:t funnit
sig kunna föreslå en uppräkning av anslagsmedlen till denna sektor. Utskottet
kommer under resp. punkt i det följande att taga ställning till de
motioner, som väckts beträffande dispositionen av anslaget för nästa budgetår
m. m.
Anslaget till vägunderhållet har för nästa budgetår av departementschefen
upptagits med 375 milj. kr. Utskottet, som icke funnit anledning
till erinran häremot, kommer i enlighet härmed att under följande punkt
avstyrka bitall till motionsledes väckta yrkanden om höjning av anslaget
till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna 415 milj. kr. Utskottet
vill i anslutning härtill framhålla att en eventuell anslagshöjning för väganslagens
del snarare bort läggas på investeringsanslagen.
Departementschefens förslag om en medelstilldelning av 59 milj. kr. till
underhåll av vägar och gator i städer och samhällen, som själva är väghållare,
har ej givit utskottet anledning till erinran.
Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag beträffande anslagen till den enskilda väghållningen, vilka upptagits
med 24,5 milj. kr. till underhållet och 13 milj. kr. till byggandet av
enskilda vägar eller tillhopa 37,5 milj. kr.
För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt
ca 228,5 milj. kr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande
punkt i övrigt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade
anslagen för nästa budgetår uppgå till totalt (375 + 380 + 20 +
59 + 155 + 37,5 + 228,5) 1 255 milj. kr. I förhållande till motsvarande på
riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en
ökning med ca 21,8 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen
beräknas till 1 341 milj. kr. skulle således det under budgetutjämningsfonden
redovisade överskottet på vägväsendets specialbudget komma att
öka med 86 milj. kr.
Utskottet hemställer i enlighet med det anförda,
I. att riksdagen må i anledning av departementschefens
uttalande under förevarande punkt i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;
II. att motionerna 1:137 och 11:167 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
III. att motionerna 1:446 och 11:524 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
17
12 :o) Vägunderhållet. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 28 31) före
slagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1961/62 anvisa ett
reservationsanslag av 375 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
belopp om 365 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1959/60 förelåg en
reservation av 2,2 milj. kr. å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1961/62 hemställt
om ett anslag av 415 milj. kr. (s. 28—30).
Departementschefen, som inte är beredd att förorda övergång till kalenderårsberäknad
medelsanvisning, tillstyrker en anslagsuppräkning med
10 milj. kr. Därigenom anser departementschefen det vara möjligt att,
med hänsyn till ytterligare rationaliseringar, i stort sett kunna vidmakthålla
nuvarande vägunderhållsstandard.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Helmer Persson och Ohman (1:346) och den andra inom andra kammaren
av herrar Holmberg och Nilsson i Gävle (II: 407), vari hemställts att förevarande
anslag måtte upptagas med 415 000 000 kr.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen 1: 346.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning
till vad utskottet under föregående punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 346 och II: 407, till Vägunderhållet
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
375 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 13,
s. 31—33) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till byggande av
vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag
å tillhopa 380 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål
för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade
medel.
2—211161 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr G
18
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Anslag
1959/60
Milj.'' kr.
8. Byggande av riksvägar 135,0
9. Byggande av länsvägar 200,0
10. Byggande av ödebygds
vägar.
............ 11,0
11. Byggande av storbroar 14,0
360,0
Nettoutgift
Reservation
vid budget- årets utgång
Anslag
1960/61
Väg- och
vatten - byggnads- styrelsens
förslag
1961/62
Departe-
ments-
chefens
förslag
1961/62
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
130,2
113,6
200,0
265,0
210,0
193,1
130,7
144,0
185,0
145,0
9,3
9,7
11,0
13,0
10,0
12,2
18,3
15,0
17,0
15,0
344,8
272,3
370,0
480,0
380,0
Departementschefen har anfört följande.
»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1959 uppgick till 355,2 milj. kr. För år 1960 har
fastställts en medelsförbrukningsram om 360 milj. kr. Enligt uppgift från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknas omslutningen under år 1960
komma att uppgå till sistnämnda belopp.
För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år
1961 har riksdagen i enlighet med förslag i 1960 års statsverksproposition
angivit en ram om 370 milj. kr.
Den vid ingången av år 1961 disponibla medelsbehållningen under förevarande
anslag kan beräknas till 385,3 milj. kr. Den marginal om 15,3 milj.
kr., som alltså skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen
för år 1961, kan komma att visa sig så liten eller vara så fördelad att vissa
administrativa svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen
om 370 milj. kr. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t, på samma sätt
som gällt för år 1960 -— i mån av behov för att uppnå den sammanlagda
medelsförbrukningsramen — far bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att för verksamheten under år 1961 i förväg taga i anspråk medel
från väganslagen för budgetåret 1961/62.
För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1962 har
jag såsom framgår av den allmänna översikten förordat anslag om sammanlagt
380 milj. kr.
Jag övergår nu till frågan hur nämnda totalbelopp för budgetåret
1961/62 (kalenderåret 1962) skall fördelas på de skilda vägbyggnadsanslagen.
Med hänsyn till den begränsning av medelsförbrukningen under år
1962, som här angivna anslagsbelopp innebär i förhållande till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens äskande, och det förhållandet att en viss del av
medlen avses för vägarbeten i samband med järnvägsnedläggningar, har
jag berett styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av anslagsmedlen,
som styrelsen i detta läge anser mest lämplig. Styrelsen har därvid
föreslagit en fördelning, som i stort sett är proportionell mot den i
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
19
petita föreslagna, nämligen 210 milj. kr. eller 55 % på anslaget till
byggande av riksvägar, 145 milj. kr. eller 38 % på anslaget till byggande
av länsvägar, 10 milj. kr. eller 2,5 % på anslaget till byggande av ödebygdsvägar
samt 15 milj. kr. eller 4 % på anslaget till byggande av storbroar.
Jag finner den av styrelsen föreslagna anslagsberäkningen böra godtagas.
»
Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 11 i det föregående har
utskottet funnit sig böra godtaga, att de ordinarie anslagen till byggande
av vägar och broar i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas med sammanlagt
380 milj. kr. Utskottet biträder jämväl det förslag till anslagsfördelning
som därvid framlagts.
I enlighet med det anförda och under hänvisning jämväl till vad utskottet
i övrigt anfört under punkten 11 får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa följande
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,
nämligen till
a) Byggande av riksvägar ......................... kr. 210 000 000
b) Byggande av länsvägar ........................ » 145 000 000
c) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 10 000 000
d) Byggande av storbroar ......................... » 15 000 000
14 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 14, s. 33 och 34) och under hänvisning till vad utskottet under
punkten 11 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
15 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 15, s. 34 och 35) och under hänvisning till vad utskottet
under punkten 11 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 59 000 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
16 :o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj :t har (punkt
16, s. 35—37) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar
och gator för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
155 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 165
milj. kr. för nästa budgetår.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Departementschefen har erinrat om de nya statsbidragsbestämmelser,
som i enlighet med riksdagens beslut föregående år trätt i kraft den 1
januari 1961. Departementschefen förordar, med hänvisning till vad han
anfört under punkten 11 i det föregående, att byggnadsvolymen för statsbidragsgivningen
till kommunernas väg- och gatubyggande under år 1962
skall uppgå till 155 milj. kr. Detta innebär i förhållande till innevarande
år en ökning av omslutningen med 40 milj. kr. Anslagsbehovet för budgetåret
1961/62 beräknas i anslutning härtill till 155 milj. kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Alexanderson m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kammaren av herr
Källenius m. fl. (II: 164), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av nu ifrågavarande anslag måtte besluta att i skrivelse till Ivungl. Maj:t
hemställa, att medel av anslaget ställes till förfogande för projektering och
byggande av ny bro mellan Stockholm och Lidingö samt för därmed sammanhängande
utbyggnad av tillfartslederna eller att, därest så ej låter sig
göra, medel i särskild ordning ställes till förfogande för ändamålet.
Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt
yrkande torde få hänvisas till motionen I: 136.
Utskottet. Såsom framgår av punkten 11 i det föregående biträder utskottet
Ivungl. Maj :ts anslagsberäkning under förevarande punkt. Ej heller
har utskottet funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i
detta sammanhang i övrigt anfört.
Vad i motionerna I: 136 och II: 164 uttalats rörande angelägenheten av
att projektering och utbyggnad av en ny broförbindelse mellan Stockholm
och Lidingö snarast kommer till stånd torde i och för sig vara riktigt.
Frågan om företagets utförande bör emellertid behandlas i den för prövning
av sådana ärenden stadgade ordningen.
Lidingö stad har i samband med upprättandet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
av fördelningsplanen för väg- och gatubyggnadsverksamheten
i städerna under perioden 1961—1965 hemställt om företagets
uppförande i planen med beräknat påbörjande under 1964. Någon motsvarande
framställning från Stockholm har enligt vad utskottet erfarit ej
ingivits. Redan 1958 har dock från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida
initiativ tagits till ett samarbete med Stor-Stockholms planeringsnämnd i
syfte att åstadkomma en samplanering av bostads- och trafikbyggandet i
Storstockliolms-området. Inom ramen för ett sådant samarbete samt med
de berörda städernas medverkan har nämligen en belysning ansetts bäst
kunna ske av de oklara trafik- och planeringsfrågor som sammanhänger
med byggandet av en ny Lidingöbro. Ett mera konkret förslag till broförbindelse
skulle vidare som följd härav kunna diskuteras vid den revidering
av fördelningsplanen, som författningsenligt skall ske 1963.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
21
En förutsättning härför synes dock vara att planeringsarbetet vid denna
tidpunkt fortskridit så långt att detsamma icke lägger hinder i vägen för
företagets påbörjande under den nya planperioden. Det framstår med hänsyn
härtill och med beaktande icke minst av företagets stora vikt som
interkommunal förbindelse som angeläget att projekteringsarbetet för bron
snarast fullföljes, vilket närmast torde ankomma på vederbörande lokala
myndigheter. Därvid uppkommande kostnader torde, enligt vad utskottet
inhämtat och i den mån de befinnes skäliga, vid ett eventuellt framtida
beslut om statsbidrag till broföretaget komma att inräknas i de bidragsberättigade
kostnaderna.
Med hänsyn till anförda förhållanden och då utskottet ej heller funnit
sig kunna tillstyrka att medel i annan ordning ställes till förfogande för
berörda ändamål, avstyrker utskottet bifall till motionerna.
Utskottet hemställer slutligen, under hänvisning jämväl till vad utskottet
under punkten 11 anfört,
I. att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
155 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att motionerna I: 136 och II: 164 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
17 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt 17, s. 38—40) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 24 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock
medgiva att under budgetåret 1961/62 statlig lånegaranti må beviljas för
lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar
intill ett totalbelopp av 500 000 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrclsen har hemställt om ett anslag av 26
milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen har erinrat om att underhållsbidraget f. n. utgår
med 65 % och vid synnerliga skäl 80 % av den kostnad, vartill underhållet
av vägen skäligen uppskattas, samt att dessa procenttal fastställts
av 1956 års riksdag. Med hänvisning till att särskild utredning tillsatts
hösten 1960 för översyn av väglagstiftningen och alt i dess uppdrag bl. a.
ingår allmän och förutsättningslös översyn av kungörelsen för statsbidrag
till enskild väghållning, finner sig departementschefen inte kunna tillstyrka
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagen höjning av underhållsbidraget
till 70 resp. 85 %. I övrigt förklarar sig departementschefen
kunna godtaga styrelsens medelsberäkning och förordar därför en anslagshöjning
med 2,5 milj. kr. till 24,5 milj. kr. för nästa budgetår.
22
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Utskottet. Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna höjningen
av bidragsprocenten till underhåll av enskilda vägar har departementschefen
förklarat sig ej kunna tillstyrka. Departementschefen hänvisar
därvid till att särskilda sakkunniga numera tillkallats för verkställandet
av en översyn av väglagstiftningen, i samband varmed även en översyn
av gällande regler angående statsbidrag till enskild väghållning förutsatts
skola ske.
Utskottet har redan under punkten 11 i det föregående förklarat sig
biträda Kungl. Maj :ts förslag beträffande medelsanvisningen till det enskilda
vägunderhållet. I enlighet härmed och då utskottet ej heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 24 500 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) medgiva, att under budgetåret 1961/62 statlig lånegaranti
må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av
500 000 kr.
18 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
18, s. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
13 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13,0 milj. kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med
0,5 milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen förordar, att anslaget — med hänsyn till de reservationer
och besparingar, som erfarenhetsmässigt uppkommer därå — upptages
med oförändrat belopp, 13,0 milj. kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Anders Johansson (I: 138) och den andra inom andra kammaren av herrar
Hamrin i Kalmar och Jönsson i Ingemarsgården (II: 166), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att statsbidrag till enskild väghållning jämväl
må kunna utgå för byggande (iståndsättning) av väg, som är av väsentlig
betydelse för en stor allmänhet eller för trafik av andra än väghållare, samt
bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga författningsändringar.
23
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen II: 166.
Utskottet. Enligt vad tidigare anförts biträder utskottet Kungl. Maj:ts
anslagsberäkning jämväl i fråga om byggande av enskilda vägar.
De i motionerna I: 138 och II: 166 aktualiserade frågorna torde, enligt
vad utskottet inhämtat, komma att upptagas till prövning av de under föregående
punkt omnämnda särskilda sakkunniga för översyn av väglagstiftningen,
1960 års vägsakkunniga. Med hänsyn bl. a. härtill avstyrker utskottet
bifall till motionerna i fråga.
Utskottet hemställer således,
I. att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
13 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att motionerna I: 138 och II: 166 icke må av riksdagen
bifallas.
19 :o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19,
s. 41 och 42), som innebär ett med 135 000 kr. minskat anslag för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
20 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 42 och 43) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1961/62 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
21 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 43) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
22:o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 22, s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och
avloppsanläggningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 000 kr.
24
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Motsvarande anslag är under rubriken Bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp i gällande riksstat uppfört med 45 milj. kr.
VäQ- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med
5 inilj. kr.
Departementschefen, som tillstyrker av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagen ändrad anslagsrubricering, erinrar om att anslaget fr. o. m.
budgetåret 1959/60 höjdes med 15 milj. kr. Någon ytterligare anslagshöjning
för budgetåret 1961/62 säger sig departementschefen icke kunna tillstyrka.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ferdinand Nilsson och Torsten Andersson (I: 97) och den andra
inom andra kammaren av herrar Grebäck och Boo (II: 122), vari föreslagits,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära, att en plan
för avveckling av eftersläpningen beträffande bidragen till vatten- och
avloppsanläggningar under kortare tidsperiod, exempelvis en femårsperiod,
måtte föreläggas innevarande års riksdag;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Helmer Persson och öhman (I: 345) och den andra inom andra
kammaren av herrar Holmberg och Nilsson i Gävle (11:406), vari hemställts,
att till förevarande ändamål måtte för budgetåret 1961/62 anvisas
ett reservationsanslag av 50 milj. kr.;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Uno Olofsson m. fl. (1:448) och den andra inom andra
kammaren av herr Hamrin i Kalmar m. fl. (II: 521), vari yrkats, att riksdagen
måtte besluta, att förevarande anslag i ökad utsträckning måtte få
användas till försöksverksamhet och forskning, att från detsamma jämväl
måtte kunna utgå stipendier för forskning inom närliggande vetenskapliga
områden samt att åtgärder vidtages för att om möjligt få försöksverksamhet
och forskning på området inriktade på egnahemsbebyggelsens och
glesbebyggelsens avloppsproblem.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionärernas yrkanden
torde få hänvisas till motionerna 1:97, 1:345 och 11:521.
Utskottet har för sin del funnit sig böra godtaga departementschefens
anslagsberäkning och avstyrker följaktligen bifall till det i motionerna
1:345 och II: 406 framförda yrkandet om en höjning av anslaget till
50 000 000 kr.
Ej heller har utskottet funnit sig kunna tillstyrka att — på sätt i
motionerna I: 97 och II: 122 föreslagits — från riksdagens sida begäres en
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
25
plan för avveckling av eftersläpningen beträffande bidragen till vattenoch
avloppsanläggningar. Med hänsyn till den långa väntetiden för erhållande
av bidrag samt de olägenheter detta ur skilda synpunkter medför vill
utskottet dock ånyo understryka vikten av att utvecklingen på området
noggrant följes och i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder
vidtages.
Vidkommande de i motionerna I: 448 och II: 521 framställda yrkandena
vill utskottet erinra om att sedan åtskilliga år tillbaka medel från förevarande
anslag disponerats för forsknings- och försöksarbete. Enligt vad
utskottet erfarit har sålunda Kungl. Maj :t alltsedan 1953 vid upprepade
tillfällen medgivit styrelsen att från anslaget taga medel i anspråk för
undersökningar av skilda slag på det vatten- och avloppstekniska området
samt i samband därmed stående forsknings- och utvecklingsarbete. Ett
omfattande arbete på området bedrives också av såväl skilda institutioner
som enskilda och finansieras delvis även med medel från annat håll, såsom
tekniska forskningsrådet och byggforskningsrådet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har f. ö. förklarat sig ämna taga initiativ till en rådgivande
nämnd för forskningsarbetet, i vilken nämnd avsetts ingå representanter
för forskning, industri, jordbruk och teknik samt vatteninspektionen
in. fl. myndigheter. Slutligen må i detta sammandrag också nämnas
att utredning rörande forskningsverksamheten och dess organisation in. in.
f. n. pågår inom vattenvårdskommittén. Med hänsyn till vad sålunda
anförts kan utskottet icke finna några ytterligare åtgärder från riksdagens
sida i av motionärerna angiven riktning vara av behovet påkallade. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna i fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1: 345 och II: 406, till Bidrag till
vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 45 000 000 kr.;
II. att motionerna 1:97 och 11:122 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
III. att motionerna I: 448 och II: 521 icke må av riksdagen
bifallas.
V ägtrafikväsendet
23:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 23,
s. 46 -49) föreslagit riksdagen alt dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens bilinspektion, alt tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1961/62, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag om 3 809 000 kr., att avräknas
mot aulomobilskattemedlen.
26 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 321 800 kr.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 1 434 200 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 46—48).
Departementschefen har anfört följande.
»Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 har jag
tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa utredning angående periodisk
kontrollbesiktning av motorfordon och släpfordon. Riktlinjerna för de
sakkunnigas arbete framgår av mitt anförande till statsrådsprotokollet
nämnda dag, till vilket jag i detta sammanhang torde få hänvisa. Utredningsarbetet
förutsättes bedrivas skyndsamt och jag räknar med såsom
möjligt att förslag i ämnet skall kunna föreläggas 1962 års riksdag.
Sedan några år tillbaka har bilinspektionen för sin nuvarande verksamhet
erhållit successiv förstärkning av resurserna. Denna utbyggnad har
emellertid icke kunnat hålla jämna steg med de kraftigt ökade krav, som
motorfordonstrafikens utveckling ställt på inspektionen. Jag anser mig därför
nu böra förorda, att bilinspektionens personal utökas med ytterligare
fem bilinspektörer i Ae 19. Kostnaderna härför beräknas till 111 384 kr.
Vidare bör inspektionen ges möjligheter att anställa viss tillfällig personal
för skriv- och kontorsgöromål. I enlighet härmed förordar jag en uppräkning
av posten Avlöningar till icke-ordinarie personal med 15 000 kr.
De automatiska kostnadsökningarna för löneklassuppflyttningar och
höjt rörligt tillägg upptager jag i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkningar till (32 939 + 331 600) 364 539 kr. Posten Kompensation
för höjda folkpensionsavgifter torde kunna minskas med 3 900 kr.
I enlighet härmed skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med
(3 321 800 + 111 384 + 15 000 + 364 539 — 3 900) i runt tal 3 809 000 kr.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Hedblom
och Söderquist (I: 240) och den andra inom andra kammaren av
herr Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 350), vari yrkats, att riksdagen måtte
besluta att statens bilinspektions personal utökas med tolv nya bilinspektörer
i Ae 19.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen II: 350.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att bilinspektionens personal
utökas med ytterligare fem bilinspektörer i Ae 19 mot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna tolv. Vidare ges inspektionen möjligheter att
anställa viss tillfällig personal för skriv- och kontorsgöromål.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
27
Såsom departementschefen framhållit har den successiva förstärkning
av personalresurserna som under senare år skett icke kunnat hålla jämna
steg med de kraftigt ökade krav i skilda hänseenden som motorfordonstrafikens
utveckling ställt på inspektionen. Även om mot bakgrund bl. a.
härav de i motionerna 1: 240 och II: 350 framförda önskemålen om ytterligare
personalförstärkning för inspektionens del synes välmotiverade har
utskottet dock funnit sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet,
som således avstyrker bifall till motionerna, vill emellertid i anslutning
härtill framhålla att det — icke minst ur trafiksäkerhetssynpunkt —
framstår som angeläget att frågan om inspektionens behov av ytterligare
personalförstärkning uppmärksamt följes samt att i anledning härav eventuellt
erforderliga åtgärder utan dröjsmål vidtages.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt förordat, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 240 och II: 350,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 335 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 1 553 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 862 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .................................................57 800
Summa kr. 3 809 000
b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 3 809 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
24:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj .ts
förslag (punkt 24, s. 49 och 50), som innebär en anslagsökning med 90 200
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 234 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
25:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 25, s. 50 och 51), som innebär en med 105 000 kr. minskad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
28
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
26 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förs*aS
(punkt 26, s. 51 och 52), soni innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
27.o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 52 och 53), som innebär en
ökad medelsanvisning med 1 000 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
28 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 53 och 54),
som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
29 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 29, s. 54—56), som innebär en med 56 800 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens biltrafiknämnd vidtaga i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1961 förordad ändring;
b)
godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 50 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 25 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 377 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. m 100
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961 29
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 8 500
Summa kr. 573 000
c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 573 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
30:o) Statens biltrafiknämnds Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 30, s. 56 och 57), som innebär en anslagsökning med
4 500 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 58 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
31 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 31,
s. 57—60) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för statens trafiksäkerhetsråd, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels godkänna av departementschefen
förordad stat för statens trafiksäkerhetsråd in. m., att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Statens trafiksäkerhetsråd
in. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 203 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 184 700 kr. Anslaget
är obetecknat.
Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en anslagsökning med
82 300 kr. (s. 57 och 58).
Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa anslagsförändringar av
automatisk natur,
att anslaget omändras till förslagsanslag och att därvid en särskild stat
fastställes upptagande huvudrubrikerna Avlöningar och Omkostnader,
att en tjänst som byrådirektör i Ao 26 inrättas såsom chef för trafiksäkerhetsrådets
kansli
samt att omkostnadsposlen uppräknas med 10 400 kr.
Utskottet. Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer i enlighet härmed,
30
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens trafiksäkerhetsråd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1961/62:
Personalförteckning
Tjänsteman å ordinarie stat
Befattning Lönegrad
1 byrådirektör ................................................... Ao 26
b) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Stat
Avlöningar
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ... 29 800
2. Arvoden till ledamöter ................................. 38 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 34 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 19 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 1 300
Säger kr. 122 600
Omkostnader
1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafik
-
olyckor ...................................................... 48 400
2. Övriga omkostnader .................................... 32 000
Säger kr. 80 400
Summa kr. 203 000
c) till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret 1961/
62 anvisa ett förslagsanslag av 203 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
32 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t
har (punkt 32, s. 60 och 61) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1961/62 anvisa ett
reservationsanslag av 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kr.
Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med 250 000
kr. (s. 60 och 61).
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961
31
Departementschefen har erinrat om att han i 1959 års statsverksproposition
uttalat, att ifrågavarande anslag i fortsättningen borde avvägas i
sammanhang med övriga forskningsanslag och att trafiksäkerhetsforskningen
därvid i förekommande fall borde ges ett ökat ekonomiskt stöd
i likhet med andra forskningsgrenar. I överensstämmelse härmed tillstyrker
departementschefen, att anslaget för nästa budgetår upptages till
550 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft dels två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (1:242) och den andra inom andra kammaren av herr
Jönsson i Ingemarsgården m. fl. (11:351), dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson m. fl.
(1:445) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund m.fl.
(II: 522), i vilka samtliga motioner hemställts, att riksdagen till nu ifrågavarande
ändamål måtte anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr. för
nästa budgetår.
Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionerna 1: 242 och II: 522.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning för nästa
budgetår med 50 000 kr. En ytterligare höjning i enlighet med vad i motionerna
1:242 och 11:351 samt 1:445 och 11:522 föreslagits kan i och för
sig framstå som välbefogad. Med hänsyn bl. a. till vad av departementschefen
i frågan anförts har utskottet dock funnit sig böra biträda Kungl.
Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna i fråga.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 242 och II: 351 samt I: 445 och
11:522, till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
33 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 61—64), som innebär
en med 150 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1961/62 anvisa ett
anslag av 800 000 kr., att avräknas mot autoinobilskattemedlen.
32
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 65—76) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 458 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 706 500 kr.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har i skrivelse den
29 augusti 1960 hemställt, att anslaget höjes med 1 607 000 kr.
Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 65—69).
I propositionen redovisas vidare förslag av den s. k. meteorologiutredningen
jämte yttranden däröver (s. 70—73).
Departementschefen har anfört följande.
»I proposition nr 77 till 1960 års riksdag angående anslag för budgetåret
1960/61 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut in. m. företogs
en ingående prövning av institutets medelsbehov på grundval av SMHIutredningens
betänkande. Jag föreslog därvid en betydande förstärkning
av institutets personella och materiella resurser, innebärande sammanlagda
anslagshöjningar med ca 1,6 milj. kr. inkl. automatiska utgiftsstegringar.
Ett tjugotal nya tjänster föreslogs till inrättande för institutets
allmänna verksamhet m. m., i första hand den civila flygväderlekstjänsten,
den aerologiska verksamheten och observationstjänsten. Härvid borde jämväl
beaktas, att institutet genom beslut av 1959 års riksdag för budgetåret
1959/60 erhållit medel för tillhopa 13 nya tjänster, vilka ingick i det
förslag om personalupprustning, som lagts fram av utredningen. I proposition
nr 77 föreslog jag vidare, att ca tio extra tjänster skulle extraordinariesättas
för den allmänna verksamheten m. m. och att för uppdragsverksamheten
skulle inrättas inemot 20 nya fasta tjänster, varigenom institutets
personalorganisation erhöll en ökad stadga. Vidare uttalade jag, att
frågan om institutets fortsatta upprustning borde upptagas till prövning
i samband med den årliga granskningen av institutets anslagsäskanden.
I vad avsåg forskningen och undervisningen var jag i avvaktan på meteo
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961
33
rologiutredningens betänkande ej beredd att framlägga några förslag. —
Riksdagen beslöt i enlighet med vad jag sålunda anfört och förordat (SU
56, Rskr 177).
I nu föreliggande petita har institutet föreslagit, att för budgetåret
1961/62 inrättas inemot femtio nya tjänster i huvudsaklig överensstämmelse
med SMHI-utredningens förslag. Institutet har därvid förutsatt, att härefter
återstående tjänster enligt den i betänkandet framlagda upprustningsplanen
skall tillkomma budgetåret 1962/63.
Med hänsyn till den betydande utbyggnad av institutets resurser, som
enligt vad jag anfört redan genomförts, är jag ej beredd att för nästa
budgetår förorda en så långtgående expansion av institutets personalorganisation,
som institutet begärt. Likväl anser jag mig böra föreslå en relativt
betydande ytterligare upprustning av institutets centrala delar. På den allmänna
verksamheten innebär mitt förslag att tolv nya tjänster inrättas,
varav en under anslaget till undervisning. Denna utbyggnad i förening med
de ökningar i övrigt, som jag i det följande kommer att föreslå i fråga om
materielanslagen och anslaget till väderlekstjänst för luftfarten, innebär
sammanlagt en högst väsentlig förstärkning av institutets resurser.
Som särskilt angelägen betraktar jag den fortsatta utbyggnaden av
väderleksbyrån. Jag förordar därför inrättandet av tre nya tjänster på
byråns väderleksavdelning, nämligen en meteorolog i reglerad befordringsgång,
en meteorologassistent i Ae 11 och ett kanslibiträde i Ae7. Vidare
synes byråns aerologiska avdelning böra förstärkas med en statsmeteorolog
i Ae 23, en meteorolog i reglerad befordringsgång, en meteorologassistent
i Ae 11 och ett kartbiträde i reglerad befordringsgång. Jag anser
mig även böra föreslå en viss förstärkning av institutets klimatbyrå och
förordar inrättandet av en tjänst som meteorologassistent i Ae 11 på byråns
klimatavdelning och en tjänst som biträdande ingenjör i Ae 13 på dess instrumentavdelning.
Slutligen bör med hänsyn till att institutet erhållit vissa
nya lokaler en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 på kansliavdelningen
inrättas. — De av mig sålunda föreslagna nya tjänsterna medför ett ökat
anslagsbehov av 168 044 kr.
I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en befattning som biträdande
ingenjör i Ae 13 på klimatbyrån förändras till en ingenjörstjänst
i Ae 15. Merkostnaden härför uppgår till 1 841 kr.
I vad avser forskningen och undervisningen vid institutet föreligger nu
meteorologiutredningens betänkande. I likhet med utredningen och flertalet
av de myndigheter och organisationer, som avgivit yttranden över betänkandet,
anser jag, att forsknings- och undervisningsverksamheten vid
institutet bör ges ökade resurser. Jag är emellertid icke beredd att för
nästa budgetår tillstyrka någon fastare organisation för vare sig forsk3—211161
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 6
34
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
ningen eller undervisningen. Enligt min mening måste emellertid tills
vidare forskning och undervisning ledas av en kvalificerad befattningshavare.
Jag tillstyrker därför förslaget om inrättande av en särskild tjänst
som laborator i Be 1 vid institutet. Innehavaren av laborator stjänsten bör
inom ramen för sin ordinarie tjänstgöring åläggas ledningen för undervisningen
ävensom viss undervisningsskyldighet. Vad beträffar kompetenskrav
och tillsättningsförfarande för laboratorstjänsten bör det ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela särskilda föreskrifter. Laboratorstjänsten
medför en kostnad av 42 853 kr.
För arvode åt organisationsföredragande beräknar jag 1 200 kr., vilket
bör redovisas under särskild, obetecknad anslagspost Arvode, bestämt av
Kungl. Maj :t. Vidare upptages för observatörsarvoden till följd av viss utbyggnad
av stationsnätet en ökning med 25 000 kr.
Institutets övriga förslag till personalförstärkningar och löneregleringar
m. m. kan jag icke tillstyrka. Jag är sålunda icke beredd förorda inrättandet
av en aerologisk station i Kiruna. Under undervisningsanslaget kommer
jag att förorda, att hydrologiundervisningen liksom hittills bestrides
från uppdragsverksamheten. Härav följer att jämväl arvoden till hydrologelever
bör bekostas av medel från denna verksamhet.
För automatiska kostnadsökningar i anledning av 1960 års riksdags
beslut om uppflyttning av vissa tjänster in. m. samt för löneklassförändringar,
höjt rörligt tillägg och höjda observatörsarvoden upptager jag i likhet
med institutet (87 705 + 22 600 + 345 200 + 72 000) 527 505 kr. Posten
till kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde kunna minskas med
14 700 kr.
I enlighet härmed skulle anslaget uppföras med (4 706 500 + 168 044 +
1 841 + 42 853 + 1 200 + 25 000 + 527 505 — 14 700) i runt tal 5 458 000 kr.
I personalförteckningen för institutet bör uppföras en laborator i Be 1
och en statsmeteorolog i Ae 23.»
Utskottet. I sitt utlåtande nr 56 till föregående års riksdag tog utskottet
ställning till ett av Kungl. Maj :t i propositionen nr 77, på grundval av
SMHI-utredningen framlagt förslag om upprustning av det meteorologiska
och hydrologiska institutet. Den ökning av institutets resurser som därefter
beslöts av fjolårets riksdag var i och för sig betydande — bl. a. uppdelades
dåvarande meteorologiska byrån på en väderleksbyrå och en
klimatbyrå — men den var ändå begränsad i förhållande till utredningens
tämligen långtgående förslag.
Den ytterligare förstärkning av institutet som nu föreslagits innebär i
första hand en vidareutbyggnad av den meteorologiska verksamheten inom
ramen för SMHI-utredningens förslag. Sålunda förordas personalförstärkningar
å väderleksbyråns väderleksavdelning och aerologiska avdelning
samt å klimatbyråns klimat- och instrumentavdelningar. Vidare inne
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
35
fattar Kungl. Maj :ts förslag ett ställningstagande till den s. k. meteorologiutredningens
betänkande. Härutinnan förordas, att forsknings- och undervisningsverksamheten
vid institutet ges ökade resurser genom inrättande
av en särskild tjänst som laborator i Be 1.
Utskottet kan för sin del helt godtaga den av Kungl. Maj :t i förevarande
sammanhang föreslagna förstärkningen av institutets personella resurser.
Såvitt avser lönegradsplaceringen av vissa tjänster vid institutet, får utskottet
erinra om att riksdagen numera bifallit utskottets utlåtande nr 14.
Då utskottet i övrigt ej funnit anledning till särskilt uttalande hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3
januari 1961 förordade ändringar;
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 802 200
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 200
3. Arvoden till sakkunniga................................. 21 100
4. Arvoden till observatörer .............................. 1 066 700
5. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 556 400
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 943 300
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 97 100
Summa kr. 5 458 000
c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 5 458 000 kr.
35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.
I enlighet med Kungl. Maj :t förslag (punkt 35, s. 76—79) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Undervisning för budgetåret 1961/62 anvisa
ett anslag av 27 000 kr.
36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 79—81), som innebär
en anslagsökning för nästa budgetår med 144 100 kr., hemställer utskottet,
36
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
att riksdagen ma till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 1 220 000 kr.
37:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 81 och
82), som innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 30 200 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av materiel m.m. för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 541 000 kr.
38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning
av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 82
och 83), som innebär en anslagsminskning med 135 000 kr. för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kr.
39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 83 och 84),
som innebär en anslagsökning med 524 500 kr. för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 2 504 000 kr.
40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 84—90) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten
för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1961/62, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 2 567 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 192 700 kr.
Institutet har hemställt om en anslagsökning med 895 100 kr.
För en redovisning av innebörden av institutets förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 84—88).
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
37
Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa förändringar av tjänster
och automatiska anslagsuppräkningar —
att flygväderlekstjänsten vid Stockholm—Bromma och Umeå förstärkes
med vardera en meteorologassistent i Ae 11,
att en tjänst som assistent i Ae 12 inrättas vid envar av flygväderlekstjänsterna
i Hultsfred, Kristianstad, Rommehed, Skellefteå och Örnsköldsvik
samt
att omkostnaderna uppräknas med tillhopa netto 67 000 kr.
Utskottet. Den ständigt ökande civila luftfarten medför behov av en
motsvarande förstärkning av flygväderlekstjänsten. Mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, som främst avser inrättande av nya assistenttjänster
vid vissa inrikesflygplatser, har utskottet ej funnit anledning till erinran.
Under hänvisning jämväl till att riksdagen numera godtagit utskottets
utlåtande nr 14, såvitt avser lönegradsplaceringen av vissa tjänster under
väderlekstjänsten för luftfarten, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1961 förordade
ändringar;
b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Stat
Avlöningar:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 31 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................................... 1 585 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 433 200
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................................................... 32 300
Omkostnader, förslagsvis ................................. 484 900
Summa kr. 2 567 000
c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 2 567 000 kr.
41 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland
m. in. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 41, s. 90 och 91), som
innebär en anslagsminskning för nästa budgetår med 247 000 kr., hem
ställer
utskottet,
38
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
att riksdagen må till Bidrag till väderleks stationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 880 000 kr.
Byggnadsväsendet
42:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Ivungl. Maj:t har (punkt 42, s.
92—100) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62,
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 4 718 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 082 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 850 900 kr.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 92—-97).
över framställningen har yttrande avgivits av statens lönenämnd (s. 97).
Departementschefen erinrar om att särskild utredning rörande byggnadsstyrelsens
arbetsuppgifter och organisation numera tillkallats. I avvaktan
på utredningsresultatet har departementschefen dock ansett sig
böra förorda vissa personalförstärkningar och löneregleringar redan för
nästa budgetår.
I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas, att en befattning som
bokhållare i Ao 15 på administrativa byråns kameralavdelning förändras
till en tjänst som kamrerare i Ao 17. Detta medför ett ökat anslagsbehov
å 1 217 kr. En tjänst som arkitekt i Ae 23 på utredningsbyråns avdelning
för central förvaltning bör utbytas mot en byrådirektör stjänst i Ae 26.
Vidare bör en byråarkitekttjänst i Ag 21 på nämnda avdelning och en
intendenttjänst i Ag 23 på avdelningen för museer, bibliotek in. in. förändras
till extraordinarie. Med hänsyn till de alltmer kvalificerade arbetsuPP§ifter
som pa grund av utbyggnaden av bl. a. Stockholms universitet
ankommer på avdelningen för universitetet m. in. förordar departementschefen,
i enlighet med styrelsens förslag, att en byrådirektörsbefattning i
Ae 26 inrättas på byrån. En tjänst som intendent i Ae 23 kan därvid indragas.
Därjämte tillstyrkes att en byråingenjörstjänst i Ae 19 uppflyttas
till Ae 21. Innehavarna av samtliga nu nämnda tjänster på utredningsbyrån
avlönas från anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag.
39
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna på administrativa byråns
kameralavdelning förordas, att en kanslist i reglerad befordringsgång anställes
på avdelningen. Vidare bör på intendentsbyråns expedition inrattas
en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21 samt på byråns stockholmsavdelning
en tjänst som byråingenjör i Ae 19 för fastighetsunderhållet vid
Stockholms universitet och en tjänst som kontorist i Ae 9 för förande av räkenskaperna
rörande universitetets fastigheter. Slutligen bör enligt departementschefen
intendentsbyråns hyresavdelning förstärkas på grund av den
ökande arbetsbelastningen. Departementschefen förordar, att en befattning
som förste byråsekreterare i Ae 21 inrättas på denna avdelning.
I övrigt tillstyrker departementschefen en anslagsuppräkning med hänsyn
till automatiska kostnadsökningar m. m.
Utskottet. Då byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation gjorts
till föremål för särskild utredning, har departementschefen begränsat sig
till att för nästa budgetår förorda ett fåtal särskilt angelägna löneregleringar
och personalförstärkningar. Utskottet är för sin del fullt medvetet
om att byggnadsstyrelsens organisation i nuvarande, för styrelsens vidkommande
starkt dynamiska skede inte kan hållas oförändrad under tiden
för utredningsarbetet. Vid sin prövning har utskottet funnit sig bora godtaga
departementschefens förslag beträffande styrelsens personalförhållanden
under nästa budgetår. Utskottet får därför, under erinran jämväl
om att riksdagen numera godtagit utskottets utlåtande nr 14, såvitt avser
vissa löneregleringsfrågor vid byggnadsstyrelsen, hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1961 förordade ändringar;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1.
2.
3.
4.
5.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 406 800
Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 3 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 982 100
Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 016 600
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ...................................................
67 800
Säger kr. 4 476 300
40
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 76 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 106 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 54 900
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................................................... 3 600
Säger kr. 241 700
Summa kr. 4 718 000
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/
62 anvisa ett förslagsanslag av 4 718 000 kr.
43:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 43, s. 100 och 101), som innebär en anslagsökning med
49 400 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 559 000 kr.
44:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 101 och 102), innebärande en automatisk uppräkning
av anslaget för nästa budgetår med 731 400 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 070 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 939 000
3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis ................................. 474 990
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 346 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 80 400
Summa kr. 5 911 000
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 911 000 kr.
45:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, s. 102 och 103), som innebär en anslagsökning
för nästa budgetår med 12 500 kr., hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
41
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
549 000 kr.
46 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 46, s. 103 och 104), som innebär en med
200 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr.
47 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom
vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s.
104), som innebär en med 15 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot
bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kr.
48 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 104 och 105), som innebär en
med 200 000 kr. höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr.
Tekniska institut
49:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s. 106—112) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens väginstitut,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock
till Statens väginstitut för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
1 138 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 959 000 kr.
Direktionen för statens väginstitut har i skrivelse den 23 augusti 1960
hemställt om en anslagshöjning av 221 500 kr.
Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag jämte ut
-
42
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
redning av statens sakrevision angående taxesättningen vid väginstitutet
samt yttranden av statens lönenämnd och riksräkenskapsverket torde få
hänvisas till propositionen (s. 106—110).
Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom en anslagsuppräkning med hänsyn
till automatiska kostnadsstegringar,
att en tjänst som forskningsingenjör i Ae 21 på bärighetsavdelningen
uppflyttas till tjänst som förste forskningsingenjör i Ae 23,
att en tjänst som biblioteksassistent i Ae 11 inrättas under institutets
allmänna verksamhet samtidigt som en motsvarande extra tjänst under
uppdragsverksamheten bortfaller,
att en befattning som ingenjör i Ag 15 under uppdragsverksamheten
extraordinariesättes,
att omkostnaderna för institutets allmänna verksamhet uppräknas med
6 500 kr. och omkostnaderna under uppdragsverksamheten med 100 000 kr.
samt att uppbördsmedlen uppräknas med 349 000 kr., varvid samtidigt
en viss redovisningsmässig omläggning vidtages.
Utskottet har ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag beträffande
anslag till statens väginstitut för nästa budgetår. Under hänvisning, såvitt
gäller viss lönegradsreglering vid institutet, till att riksdagen numera beslutat
i enlighet med utskottets utlåtande nr 14, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1961 förordade ändringar;
b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62;
Stat
A vlöningar
Statens väginstituts verksamhet i allmänhet
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 307 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 494 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 240 500
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 16 000
Säger kr. 1 058 000
Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
-
657 900
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961 43
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 197 400
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 13 200
Säger kr. 868 500
Säger för avlöningar kr. 1 926 500
1.
2.
Omkostnader
Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis
......................................................
Statens väginstituts verksamhet för särskilda
uppdragsgivares räkning, förslagsvis ...............
Säger för omkostnader kr.
185 500
300 000
485 500
Summa kr. 2 412 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m............. 1 274 000
Nettoutgift kr. 1 138 000
c) till Statens väginstitut för budgetåret 1961/62 anvisa ett
förslagsanslag av 1 138 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
50:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj .ts förslag
(punkt 50, s. 113), som innebär en med 7 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 67 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
51 :o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
51, s. 114—116) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
i personalförteckningen för statens geotekniska institut vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Statens geotekniska institut:
Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 177 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 042 800 kr.
Direktionen för statens geotekniska institut har i skrivelse den 29 augusti
1960 hemställt att anslaget liöjes med 226 000 kr.
Beträffande den närmare innebörden av direktionens skrivelse och
44
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
statens lönenämnds yttrande däröver torde få hänvisas till propositionen
(s. 114 och 115).
Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom en anslagsuppräkning med hänsyn
till automatiska kostnadsstegringar,
att befattningen som överingenjör och chef i Bp 4 förändras till tjänst
som överdirektör i Bp 5,
att en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 inrättas
samt att anslagsposten till avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag
uppräknas med 40 000 kr.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens geotekniska institut vidtaga i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1961 förordad
ändring;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 106 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.................. 2 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 389 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 148 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 9 900
6. Avlöningar till biträdande personal för konsul
tationsuppdrag
m. m., förslagsvis .................. 520 000
Summa kr. 1 177 000
c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 177 000 kr.
52:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 52, s. 116 och 117), som innebär en uppräkning av
anslaget med 97 500 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
703 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1961
45
53:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, s. 117), som innebär en med 10 000 kr. ökad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kr.
Statens elektriska inspektion m. m.
54:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 54, s. 118—121), innebärande en uppräkning av
anslaget med 98 600 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 238 700
2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ...... 45 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 183 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 126 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 8 500
Summa kr. 603 000
b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 603 000 kr.
55:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 55, s. 121), vilket innebär en uppräkning av anslaget
för nästa budgetår med 300 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
54 000 kr.
56 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 121), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för
elektrisk ström för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kr.
46
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Dj urgårdsnämnden
57 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 57, s. 122), som innebär en automatisk uppräkning av anslaget
med 13 600 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 21 600
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 127 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 32 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................................ 2 600
Summa kr. 184 000
b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 184 000 kr.
58:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 58, s. 123), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kr.
Diverse
59 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 124) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 2 855 000 kr.
60:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 124) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 3 140 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
47
61 :o) Driftbidrag till statens järnvägar. Kungl. Maj :t har (punkt 61,
s. 124—128) föreslagit riksdagen att till Driftbidrag till statens järnvägar
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 milj. kr.
Departementschefen bär anfört följande.
»Enligt vad jag inhämtat avser 1953 års trafikutredning att under vårens
lopp framlägga sina tidigare aviserade förslag bl. a. i fråga om driftbidrag
till statens järnvägar. I avbidan på ett ställningstagande till trafikutredningens
här avsedda förslag synes ett oförändrat anslag av 80 milj. kr.
böra upptagas för nästa budgetår. Till frågan om täckning av underskott
i övrigt å SJ:s rörelse för budgetåret 1961/62 återkommer jag i det följande
vid behandlingen av beräknat underskott å statens järnvägars fond för
nästa budgetår (bil. 17).»
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Eskilsson och Sveningsson (1:238) och den andra inom andra
kammaren av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Svalöv (11:349),
vari hemställts, att riksdagen måtte upptaga förevarande anslag med 50
milj. kr. samt uttala, att en särskild nämnd måtte inrättas för fullgörande
av vissa i motionerna angivna uppgifter;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Svanström och Nils-Eric Gustafsson (I: 243) och den
andra inom andra kammaren av herr Nilsson i Tvärålund m.fl. (II: 352),
vari hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla, att järnväg
icke må nedläggas, förrän i anledning därav aktualiserad vägupprustning
ägt rum och tillfredsställande ersättningstrafik ordnats.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna I: 238 och II: 352.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att driftbidraget till statens
järnvägar för nästa budgetår upptages med samma belopp som i gällande
riksstat eller 80 milj. kr. Departementschefen anmäler samtidigt, att förslag
av 1953 års trafikutredning i bl. a. fråga om bidrag till S.J. kan förväntas
under vårens lopp.
I de båda likalydande motionerna I: 238 och II: 349 har yrkats dels att
anslaget till driftbidrag för nästa budgetår måtte upptagas med ett till 50
milj. kr. reducerat belopp, dels att riksdagen måtte besluta om inrättande
av en särskild nämnd för att besluta i frågor om nedläggande av järnväg.
Motionärernas förevarande förslag överensstämmer med yrkanden, som
utskottet senast vid fjolårets riksdag haft anledning att ta ställning till
och då avvisat. I vad motionärernas förslag avser en minskning av bidrags
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
anslaget far utskottet därför i första hand hänvisa till de uttalanden som
utskottet tidigare gjort om anslagets syfte. Utskottet vill sålunda erinra
om att anslaget är avsett att bl. a. ge utrymme för vissa taxepolitiska åtgärder
samt att det inte enbart eller främst knutits till driften av de trafiksvaga
bandelar, som kan betraktas som nedläggningsbara. Utskottet får
vidare påpeka, att en nedräkning av bidragsanslaget på kort sikt närmast
torde medföra en ökad belastning på anslaget för täckning av underskott
a statens järnvägars fond och således inte leda till någon finansiell besparing.
Beträffande yrkandet om inrättande av en särskild nämnd för nedläggningsfrågorna
får utskottet upprepa sin tidigare uttalade mening, att
förslaget inte torde medföra någon administrativ förenkling av ärendenas
handläggning. Utskottet vill i anslutning härtill också erinra om de omfattande
lokala hänsyn som enligt nuvarande ordning tages vid prövningen
av nedläggningsärenden. Utskottet avstyrker alltså motionerna 1:238 och
II: 349.
Även i de båda likalydande motionerna 1:243 och 11:352 har gjorts
framställning i en fråga, som utskottet tidigare haft anledning att behandla.
Motionärernas yrkande innebär, att järnvägslinjer icke skall få nedläggas
förrän i anledning därav aktualiserad vägupprustning ägt rum och
tillfredsställande ersättningstrafik ordnats. I sakfrågan har utskottet inte
funnit anledning frångå sitt uttalande i sitt utlåtande nr 6 till 1958 års
B-riksdag, att om en nedläggning bedömes som ofrånkomlig måste tillses
att trafikförsörjningen likväl ordnas på ett tillfredsställande sätt. Utskottet
anser sig ha anledning förutsätta, att frågorna om ersättningstrafikens
ordnande skäligen beaktas. Å andra sidan finner sig utskottet icke kunna
göra ett så kategoriskt uttalande i denna mycket komplicerade bedömningsfråga
som motionärerna påyrkat. Utskottet har jämväl i sitt förenämnda
utlåtande framhållit, att utskottet icke varit berett att ta de ekonomiska
konsekvenserna av att förhindra eller skjuta upp den strukturella omdaningsprocess,
som inskränkningar i järnvägsdriften innebär. Utskottet får
således avstyrka bifall till motionerna I: 243 och II: 352.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1: 238 och II: 349, såvitt nu är
i fråga, till Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret
1961/62 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.;
II. att motionerna I: 238 och II: 349 — såvitt de avser ett
uttalande från riksdagens sida rörande en särskild nämnd
för avgörande av nedläggningsärenden — icke må av riksdagen
bifallas;
III. att motionerna I: 243 och II: 352 icke må av riksdagen
bifallas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
4!»
62 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63, s. 129 och 130), som innebär
en med 3 400 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 46 000 000 kr.
63 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. in. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 130), som innebär oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 115 000 kr.
64 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen in. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 130—133), som innebär en med
200 000 kr. sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.
65 :o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 66, s. 133), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Uppskjuten fråga
66:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva ullålande beträffande
Kungl. Maj :ts under punkten 62 framlagda förslag om Bidrag till viss
busstrafik, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 21 mars 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
4—211181 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 6
50
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson,
Birger Andersson, Thun, Holmqvist, Bengtson, Fritz Persson, Rikard Svensson,
Bertil Petersson, Edström, Lundström, Thorsten Larsson, Kaijser och
Virgin; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Malmborg,
Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i
Göingegården, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herrar Johansson
i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Carbell, Gustafsson i Kårby och
Nelander.
Reservationer
1) vid punkten 11 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
in. m.) av herr Nilsson i Göingegården.
2) vid punkten 16 (Bidrag till byggande av vägar och gator) av herr
Lundström.
3) vid punkten 23 (Statens hilinspektion: Avlöningar) av herr Holmqvist.
4) vid punkten 32 (Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning)
av herrar Bengtson, Edström, Lundström, Thorsten Larsson, Svensson
i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Gustafsson i Kårby och Nelander,
vilka ansett utskottet böra tillstyrka bifall till motionerna I: 242 och II: 351
samt I: 445 och II: 522, och att i anledning härav utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:
»Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget till vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för nästa budgetår upptagas med 550 000 kr. I anledning
härav har i motionerna 1:242 och 11:351 samt 1:445 och 11:522
yrkats att anslaget i överensstämmelse med trafiksäkerhetsrådets förslag
anvisas med 750 000 kr. Motionärerna har därvid erinrat om trafikolyckornas
ständigt ökande omfattning samt de stora förluster olyckorna medför,
förutom i människoliv, i form av produktionsbortfall på grund av personskador,
vårdkostnader och egendomsförstörelse. Därest trafiksäkerhetsforskningen
erhölle ökade resurser skulle emellertid enligt motionärernas
mening arbetet för trafiksäkerhetens höjande kunna högst avsevärt effektiviseras
och olyckorna därmed kunna motverkas.
Utskottet delar helt den uppfattning motionärerna sålunda givit uttryck
åt. Med hänsyn härtill och då med beaktande även av vad i motionerna i
övrigt anförts en anslagshöjning för den betydelsefulla verksamhet som
av rådet bedrives framstår som ytterst välbefogad tillstyrker utskottet bifall
till motionerna i fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1961
51
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 242 och II: 351 samt I: 445 och
11:522, till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
750 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
5) vid punkten 61 (Driftbidrag till statens järnvägar) av herrar Kaijser,
Virgin, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna 1: 238 och II: 349, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 47 börjar med »I de
båda» och på s. 48 slutar med »I: 238 och II: 349», bort ha följande lydelse:
»Yrkandet i de båda likalydande motionerna I: 238 och II: 349 syftar
dels till att begränsa förevarande anslag till 50 milj. kr., dels till att riksdagen
måtte besluta om inrättande av en särskild nämnd för att avgöra
frågor om nedläggande av järnväg. Under hänvisning till de skäl som motionärerna
anfört härför får utskottet tillstyrka att anslaget begränsas till det
av motionärerna förordade beloppet. Utskottet kan jämväl biträda det av
motionärerna och på sin tid även av 1958 års besparingsutredning framförda
förslaget om inrättande av en särskild nämnd för avgörande av frågorna
om nedläggning av järnvägar.»
dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna 1: 238 och II: 349, såvitt nu är
i fråga, till Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret
1961/62 anvisa ett anslag av 50 000 000 kr.;
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 238 och
II: 349, såvitt nu är i fråga, uttala att en särskild nämnd bör
inrättas för avgörande av nedläggningsärenden;»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 und a1 i texten