Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1961/62 till Bidrag till skattetyngda kommuner m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1961-04-14 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1961/62 till Bidrag till skattetyngda kommuner m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 dr 1961

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1961/62 till Bidrag till skattetyngda kommuner m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkt 57,

s. 127—129 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 3 januari 1961) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skattetyngda kommuner,

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 16 500 000

kronor.

I fråga om motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ferdinand

Nilsson m. fl. (I: 452) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson

i Hedenäset m. fl. (II: 532), i vilka motioner hemställts att riksdagen vid behandling

av sjunde huvudtiteln p. 57 måtte i bidrag till skattetyngda kommuner

anvisa 35 milj. kr., att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa om en skyndsam prövning och förslag om en justering av reglerna

för bidraget till skattetyngda kommuner i enlighet med vad i motionerna anförts

samt att riksdagen — med instämmande i vad som i motionerna i övrigt

anförts angående den nödvändiga räckvidden av framtida åtgärder i skatteutjämnande

syfte — genom skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att

motionerna remitteras till de utredningar som behandlar här berörda frågor.

I fråga om motiveringen till ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet

hänvisa till motionen II: 532.

över berörda motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

utlåtanden avgivits av skattelindringsnämnden och av 1958 års

skatteutjämning skommitté. Dessa yttranden fogas som bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål gjorda anslagsberäkningen

har inte givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet

tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Såsom departementschefen förutsatt

bör det liksom under innevarande budgetår ankomma på Kungl. Maj:t

att besluta om anvisande från förevarande anslag av medel till kostnader för

visst biträde vid den räkenskapsgranskning och undersökning av kommii
Bihany

till riksdagens protokoll 1961. 6 sand. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1961

nernas ekonomiska förvaltning m. m., som sker vid beredningen inom finansdepartementet

av ärenden rörande skattelindringsbidrag. Från anslaget avses

även skola bestridas kostnaderna för dels skattelindringsnämnden, dels

ersättning till den av Kungl. Maj:t förordnade ledamoten i kommunala

finansrådet och suppleanten för denne, dels ock kostnader som kan uppkomma

i anledning av medverkan i övrigt i rådets arbete.

Av utskottets ställningstagande följer, att utskottet inte ansett sig böra biträda

det i motionerna I: 452 och II: 532 framställda yrkandet om längre

gående bidragsgivning till här ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

De i ärendet avgivna remissyttrandena ger emellertid obestridligt vid handen,

att behovet av ytterligare ekonomiskt stöd åt de skattetyngda kommunerna

är starkt framträdande. Utskottet kan därför i princip ansluta sig till den i

motionerna framförda tanken på vidtagande av åtgärder för en rikligare bidragsgivning

till de skattetyngda kommunerna. Huruvida detta bör ske genom

en jämkning i skattelindringsgrunderna i form av höjning av gällande

procenttal för bestämmandet av det s. k. gränsunderlaget eller sänkning av

den för erhållande av skattelindringsbidrag gällande lägsta utdebiteringsgränsen

eller på annat sätt lämnar utskottet i detta sammanhang öppet.

Problemet bör lämpligen överlåtas åt 1958 års skatteutjämningskommitté

att skyndsamt överväga. Utskottet vill i anslutning till motionsyrkandet på

denna punkt föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

att åt skatteutjämningskommittén uppdras att med förtur och utan avvaktan

på resultatet av utredningsarbetet i övrigt uppta ifrågavarande spörsmål, om

möjligt i sådan tid att förslag i ämnet kan föreläggas 1962 års riksdag.

Vad slutligen angår det i motionerna gjorda remissyrkandet påkallar detsamma

inte någon riksdagens åtgärd med hänsyn till den av utskottet föranstaltade

remissbehandlingen av förevarande ärende.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:452 och 11:532 såvitt angår

anslagsfrågan, till Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m.

för budgetåret 1961/62 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 16 500 000 kronor;

2. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:452 och

11:532 såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att åt 1958 års skatteutjämningskommitté uppdrages

att skyndsamt framlägga förslag om ändrade grunder för bidrag

till skattetyngda kommuner i syfte att bereda ökade

bidrag åt dessa;

3. att motionerna 1:452 och 11:532 i övrigt icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 dr 1961

3

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson,

Thun, Holmqvist, Bengtson, Mårtensson, Bertil Petersson, Birke, Thorsten

Larsson och Källqvist samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Malmborg, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Eliasson

i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröke Elmén, herr Fagerlund,

fru Holmberg, herrar Bohman och Nelander.

av herr Näsström.

Reservation

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 62 dr 1961

Bilaga

Remissyttranden över motionerna 1:452 och 11:532

Skattelindringsnämnden

Motionerna behandlar ur olika synpunkter de kommunalskatteproblem, som

följt med de senare årens vidgning av de kommunala uppgifterna och förskjutningarna

i kommunernas skatteunderlag till följd av befolkningsomflyttningen

mellan landsbygd och tätorter. Skattelindringsnämnden, som utgår

ifrån att dess utlåtande förväntas endast såvitt angår motionernas förslag om

ökning av statsbidraget till synnerligt skattetyngda kommuner, får i anledning

av remissen anföra följande.

Motionärerna ifrågasätter, att de statliga skattelindringsbidragen provisoriskt

skulle höjas för att uppnå en önskvärd omedelbar lättnad av skattetrycket

i särskilt skattetyngda kommuner i avvaktan på den utjämning i

vidare omfattning av det kommunala skattetrycket, som kunde följa av 1958

års skatteutjämningskommittés och socialförsäkringskommitténs arbete. Anslaget

för ändamålet under nästa budgetår föreslås i detta syfte något mer än

fördubblat i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen, 35 milj. kronor

i stället för 16,5 milj. kronor. Den justering av gällande grunder för

bidragstilldelningen, varom Kungl. Maj:t enligt motionärernas yrkande

skyndsamt skulle framlägga förslag, torde få antagas åsyfta en sådan vidgning

av dessa skatteunderstöd att den årliga medelsåtgången för ändamålet

blir ungefär fördubblad.1 Nämnda justering av grunderna förutsättes kunna

medhinnas i så god tid, att bidragen för 1962 skulle kunna utgå enligt de

jämkade grunderna.

Skattelindringsnämnden kan för sin del vitsorda, att om man statsbidragsvägen

önskar åstadkomma en omedelbar lättnad för kommuner, där skattetrycket

är högt till följd främst av de genomsnittligt låga inkomsterna inom

kommunerna, detta enklast och med minst prejudicerande verkningar går att

genomföra genom justering av grunderna för skattelindringsbidragen. Ur de

synpunkter skattelindringsnämnden har att bedöma frågan är en sänkning

av det höga skattetrycket i de kommuner, som per invånare har den lägsta

inkomststandarden i riket, i hög grad önskvärd. Det ligger principiellt ingen

godtagbar rättvisa däri, att invånarna i dessa kommuner skall behöva för

ungefär enahanda kommunala förmåner betala större andelar av sina in
1

Med ett anslag på 3o milj. kronor för 1961/62 skulle en ännu större vidgning vara möjlig

under första halvåret 1962, eftersom för andra halvåret 1961 enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 23 september 1960 tages i anspråk endast 8 milj. kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1961

5

komster än andra svenska medborgare gör endast av den anledningen, att det

är fattigare (och barnrikare) där än i andra trakter av landet.

Erinras må, att inför det år 1956 framlagda och sedermera i samband med

ortsavdragsreformen genomförda förslaget att via statsbudgeten årligen överföra

omkring 500 milj. kronor (under de första tre åren) till rikets alla kommuner

för att genomgående sänka skattetrycket framhöll skattelindringsnämnden

i yttrande den 15 januari 1957 den höga angelägenhetsgraden hos

skattelindringsbidragen jämfört med dessa skatteersättningar till kommunerna.

Nämnden fann det svårt att biträda förslaget att disponera ett så stort

belopp av statsmedel för full kompensation till alla kommuner, därest det

icke skulle finnas finansiellt utrymme att samtidigt tillgodose behovet av

ökade skattelindringsbidrag. Enligt nämndens mening måste det framstå som

en väsentligt mera angelägen skattesänkningsuppgift på det kommunala området

att lindra skattetrycket för de sämre ställda kommunerna än att ge alla

kommuner full kompensation för skatteunderlagsbortfallet till följd av en

i och för sig skälig höjning av ortsavdragen. Nämnden förordade i detta läge

bl. a. en provisorisk förbättring av grunderna för skattelindringsbidragen.

Skatteutjämningsfrågan ställdes emellertid vid statsmakternas beslut 1957

ånyo en gång på framtiden, och skatteersättningarna till kommunerna utformades

i enlighet med kommittéförslaget. Beslutet har, som bekant, varit

föremål för åtskillig diskussion efteråt, och skattelindringsbidragen utgår

alltfort efter enahanda grunder som tidigare (bortsett från en mindre jämkning

i samband med anpassningen av reglerna till de nya ortsavdragsbestämmelserna).

Läget i utdebiteringshänseende har sedan nämnda tidpunkt

skärpts för de kommuner, som av ålder haft skattelindringsbidrag. Nämnden

kan under sådana omständigheter icke finna en provisorisk förbättring av

skattelindringsgrunderna mindre påkallad nu än tidigare. Ur de synpunkter

nämnden har att beakta frågan är heller ingen erinran att göra mot storleksordningen

av den förbättring, som torde ha åsyftats av motionärerna.

I motionerna har diskussionsvis angivits olika jämkningar i skattelindringsgrunderna,

vilka skulle bereda ökade bidrag åt kommunerna. Där\id

har ifrågasatts ändringar i gällande regler i fråga om båda de kvalificeringsgrunder,

som konstituerar en kommuns rätt att erhålla skattelindringsbidrag

och tillika bestämmer storleken av bidraget, nämligen gränsunderlaget och

utdebiteringshöjden. Nämnden skall i det följande något beröra dessa frågor.

För att skattelindringsbidrag skall utgå krävs enligt gällande grunder, att

antalet skattekronor per invånare inom kommunen vid det löpande årets

taxering understiger det för samma år gällande gränsunderlaget. Gränsunderlaget

är rörligt med medelskatteunderlaget i landskommunerna och motsvarar

i princip 75 procent av medelskatteunderlaget per invånare i rikets landskommuner

vid föregående års taxering. För kommunerna i Norrbottens län

samt för andra kommuner, vilka Kungl. Nlaj:t på grund av likartade förhallanden

finner skäligen böra jämställas med dessa kommuner, är dock procenttalet

80. Motionärerna har i första hand tänkt sig en höjning av dessa

procenttal för bestämmande av gränsunderlaget. Eu höjning av gränsunderlaget

medför icke endast att fler kommuner blir berättigade till skattelind
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 62 dr 1961

ringsbidrag utan även — och det är den viktigaste effekten — att bidragsprocenten

ökas för de nuvarande skattelindringskommunerna. Bidragsprocenten

bestämmes nämligen av den brist på skatteunderlag, som den enskilda

kommunen har jämfört med gränsunderlaget. Om antalet skattekronor per

invanare i en kommun exempelvis är 20 skattekronor och gränsunderlaget

24, utgör bidragsandelen V24, eller 16,7 procent av den utdebitering, som

ligger mellan 13 och 11 kronor/skattekrona, och dubbla procentsatsen, alltså

33,3 procent av utdebiteringen av 13 kronor/skattekrona. Vidtages den förbättringen

i grunderna att gränsunderlaget sätts till 30 skattekronor per invånare,

blir den enkla bidragsprocenten för samma kommuner (10/30 =)

33,3 procent och den dubbla 66,7 procent. Skattelindringsbidraget skulle med

andra ord bli dubbelt så stort för kommunen. Enligt gällande grunder är

bidragsprocenten emellertid maximerad till 80 procent. En höjning av gränsunderlaget

är sålunda en enkel och effektivt verkande åtgärd för en sådan

ökning av skattelindringsbidragen, som kommer de mest behövande kommunerna

till del.

Motionärerna har i andra hand ifrågasatt en sänkning av den för erhållande

av skattelindringsbidrag gällande lägsta utdebiteringsgränsen, som nu

är 11 kronor per skattekrona, till 10 kronor 50 öre eller 10 kronor. En sådan

sänkning medför både att fler kommuner får bidrag än tidigare och att bidragen

ökas i någon mån för dem som haft bidrag tidigare. De nytillkomna,

som skulle ha en sammanlagd utdebitering på mindre än 11 kronor, kan

dock knappast kallas synnerligt skattetyngda kommuner. Efter en period, då

de totala utdebiteringarna i rikets kommuner i allmänhet varit stadda i stigande

och numera genomsnittligt avsevärt överstiger 11 kronor, anser nämnden

en sänkning av utdebiteringsgränsen icke böra ifrågakomma, i synnerhet

som hjälpen till de sämst ställda kommunerna därigenom endast obetydligt

skulle ökas.

Skattelindringsnämnden har för att skaffa något underlag för riksdagens

överväganden i frågan verkställt vissa beräkningar rörande verkningarna av

nämnda justeringar i grunderna. Beräkningarna har givetvis måst begränsas

med hänsyn till tidsramen för remissen. Av bilagda tabell1 framgår under

alternativ 1 storleken av de skattelindringsbidrag, som skulle utgå i olika län

vid en sänkning av utdebiteringsgränsen till 10 kronor, för nuvarande bidragskommuner.

Kostnaden skulle öka med 15 procent, bortsett sålunda från

kostnaden för de bidrag, som skulle tillfalla nytillkommande kommuner.

Under alternativ II anges dels storleken av skattelindringsbidragen för nuvarande

bidragskommuner, därest gränsunderlaget bestämdes till 85 procent

respektive, för norrbottenskommunerna, till 90 procent (i stället för 75 och

80 procent) av det skattekrontal å 29 kronor 50 öre, som legat till grund för

bestämmande av gränsunderlaget vid bidragstilldelningen för år 1961, dels

ock antalet kommuner, som i så fall bleve bidragsberättigade. Bidragen till

de nuvarande bidragskommunerna skulle som synes sammanlagt öka med

tillhopa 62 procent och ökningarna skulle främst komma de mest behövande

1 Se tabellbilaga A,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1961

7

till godo. Härtill kommer kostnaden för bidrag åt nytillkommande 143 kommuner.

Det torde kunna antagas att kostnaderna för alternativ II sammanlagt

skulle hålla sig inom ramen av den fördubbling av medelsåtgången, som

motionärerna åsyftat. Slutligen har under alternativ III angivits storleken

av skattelindringsbidragen till nuvarande bidragskommuner vid en samtidig

höjning av gränsunderlaget enligt alternativ II och en sänkning av utdebiteringsgränsen

enligt alternativ I.

Gränsunderlaget har vid förenämnda beräkningar liksom i gällande grunder

bestämts i viss anslutning till medelskatteunderlaget i rikets landskommuner,

vilket i och för sig icke är en självklar utgångspunkt. Vid avskrivningen

av skatteersättningarna till kommunerna har man tagit medelskatteunderlaget

för rikets samtliga kommuner till utgångspunkt. På längre sikt

torde en sådan norm vara lämpligare även för skattelindringsbidragens del,

särskilt om man kan befara att landskommunernas medeltal kommer att visa

en ogynnsammare utveckling än riksmedeltalet. En överslagsberäkning för

Norrbottens län tyder på att om gränsunderlaget bestämdes exempelvis till

75 procent av riksmedeltalet skulle kostnaderna för skattelindringsbidragen

till enbart nuvarande bidragskommuner stiga till det dubbla.

Det är självfallet, att den ansvällning av antalet ansökningar om skattelindringsbidrag,

som ett genomförande av någon av de diskuterade ändringarna

av grunderna skulle medföra förutsätter en ökning av de personella

resurserna för handläggningen av skattelindringsärenden inom finansdepartementet,

därest prövningen skall vara lika ingående som hittills.

Motionärernas tanke att förslag om erforderliga justeringar i bidragsreglerna

skulle av Kungl. Maj:t skyndsamt framläggas, så att beslut kan fattas

innan det kommunala budgetarbetet för nästa år avslutas, har nämnden uppfattat

som ett yrkande, att de ändrade bidragsreglerna skulle kunna tilllämpas

redan vid bidragstilldelningen för år 1962. Det må här erinras om att

Kungl. Maj:ts beslut om denna bidragstilldelning måste komma i slutet av

september eller början av oktober 1961, eftersom kommunerna måste känna

till dem tillkommande bidragsbelopp före fastställandet av utdebiteringen.

Det torde knappast vara tänkbart att riksdagen skulle kunna bli i tillfälle

att före nämnda tidpunkt pröva ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag till ändrade

grunder för skattelindringsbidragen. Om en provisorisk förbättring av

skattelindringen skall genomföras med verkan redan på 1962 års kommunalskatter,

lär den enda möjligheten vara, att riksdagen anvisar ett förhöjt anslag

för ändamålet och därtill knyter ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att

efter erforderlig utredning besluta om bidrag till skattetyngda kommuner för

år 1962 med iakttagande av den jämkning i grunderna (eller förslagsvis: den

höjning av gränsunderlaget), som med beaktande av den ökade medeltilldelningen

finnes lämplig. Därvid finge skattetyngda kommuner, vilkas skatteunderlag

ligger något över nuvarande gränsunderlag, aviseras i samband med

riksdagens beslut att de kunde inkomma med ansökningar. Därest, jämfört

med bidrag enligt nuvarande grunder, en ungefärlig fördubbling av de sammanlagda

bidragsbeloppen skulle av riksdagen åsyftas torde med utgångspunkt

i övrigt från slatsverkspropositionens beräkningar, kunna beräknas att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1961

ett anslag för nästa budgetår av i runt tal (8 + 17 =) 25 milj. kronor vore

erforderligt.

Slutligen må påpekas, att en mindre provisorisk jämkning av grunderna

för skattelindringsbidragen torde bli nödvändig vid ett genomförande av det

av Kungl. Maj:t i proposition nr 44 till årets riksdag framlagda förslaget om

borttagande av ortsgrupp II och uppflyttande av kommunerna i denna ortsgrupp

till ortsgrupp III såvida de höjda ortsavdragen för dessa kommuner

icke skall medföra en direkt sänkning av skattelindringsbidragen. Den reduktion

av kommunernas skatteunderlag, som en dylik reform innebär, medför

nämligen att medelskatteunderlaget för rikets landskommuner sänkes, och

därigenom sjunker gränsunderlaget och bidragsprocenten automatiskt enligt

gällande grunder.

1958 års skatteutjämningskommitté

Motionärerna har såsom fördelningsgrund vid föreslagen ökning av anslaget

för skattelindring ifrågasatt antingen en höjning av gränsunderlaget

eller en sänkning av beloppet för lägsta föreskrivna utdebitering. Till belysning

av vad dessa alternativ kan betyda har inom kommittén vissa beräkningar

gjorts med hänsyn till bidragsgivningen för år 1961, vilka beräkningar

torde vara ägnade att ge en uppfattning om vad höjningen av bidragen kan

mnebara. I det följande har således antagits att de olika angivna reglerna

skulle vara tillämpliga beträffande bidragen för år 1961.

Kommittén hänvisar till bifogad tabell1.

Om gränsunderlaget från nu gällande 75 % resp. 80% för kommunerna i

Norrbottens län och med dem jämställda kommuner höjes till 85 % resp.

90 % (alt. I) ökar medelsåtgången med 9 508 000 kronor. Som av kolumn 7

i tabellen framgår medför denna metod en i huvudsak fortlöpande ökning av

skattelindringsbidraget allt efter stigande utdebitering.

Skulle åter beloppet för lägsta föreskrivna utdebitering sänkas till 10 kronor

och som konsekvens härav — enligt skattelindringsförordningens bestämmelser

gränsen för fördubbling av bidragsprocenten sänkas till 12

kronor (alt. II) ökar medelsåtgången med 2 358 000 kronor. Enligt detta

alternativ blir den ytterligare skattelindringen obetydlig, vartill kommer att

kommunerna med den högsta utdebiteringen i mindre grad än de övriga får

fördel av den ökade bidragstilldelningen.

Kommittén vill understryka, att behov i flera fall föreligger för vidtagande

av åtgärder för ytterligare ekonomiskt stöd åt särskilt de skattetyngda kommunerna

och vill även ge sin anslutning till tanken att dessa kommuner

snarast beredes lättnader i sina ekonomiska svårigheter. Särskilt kommer här

de s. k. tornedalskommunerna i åtanke. I anslutning härtill kan påpekas, att

kommittén denna dag avgivit utlåtande över Tornedalsutredningen, andra

delen (SOU 1960:37). Kommittén tillåter sig hänvisa till och åberopa detta

1 Se tabellbilaga B.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1961

9

utlåtande, varav avskrift här bifogas. Innan kommittén inom ramen för givna

direktiv utfört de omfattande undersökningar som erfordras för klarläggandet

av skatteutjämningsproblemet i dess helhet är kommittén dock inte beredd

att i vidare mån bedöma frågan om provisoriska åtgärder.

Till Konungen

Sedan 1958 års skatteutjämningskommitté anbefallts avge utlåtande över

länsstyrelsens i Norrbottens län betänkande Tornedalsutredningen, andra delen,

(SOU 1960: 37), får kommittén härmed i underdånighet anföra.

Kommittén, som genom verkställda undersökningar samt genom besök under

år 1960 i flertalet tornedalskommuner kunnat skaffa sig en relativt god

uppfattning om dessa kommuners problem, anser sig dock inte besitta

erforderlig kunskap för att kunna i detalj bedöma lämpligheten av de av länsstyrelsen

föreslagna åtgärderna inom olika områden. Kommittén vill dock

ge sin anslutning till länsstyrelsens grundsyn, att de åtgärder som vidtas,

skall skapa en god och varaktig försörjning för Tornedalens befolkning.

De föreslagna åtgärderna kan givetvis endast på längre sikt förbättra de

ekonomiska förhållandena i Tornedalen. Då det emellertid är angeläget med

omedelbart verkande åtgärder till lättandet av de ekonomiska svårigheterna,

har länsstyrelsen som ett provisorium föreslagit en genomgående och väsentlig

höjning av skattelindringsbidragen, vilket förslag i betänkandets sammanfattning

preciserats såsom mer än fördubbling av nu utgående bidrag.

Länsstyrelsen har enligt kommitténs mening mycket riktigt betonat vikten

av skattelindringsbidragen men har å andra sidan bortsett från övriga statsbidrag.

Ur de synpunkter kommittén har att företräda kan man emellertid

ej underlåta att beakta även övriga statsbidrag liksom kommunbidragen till

folkpensioneringskostnaderna. Statsbidragsbestämmelser är ofta så konstruerade

att höga utgifter inte helt kompenseras. För tornedalskommunerna,

vilka samtliga tillhör ortsgrupp 5, blir kostnaderna för olika ändamål i och

för sig höga. De geografiska förhållandena medför därjämte inom skilda

områden särskilt höga utgifter såsom exempelvis inom skolväsendet för

skolskjutsar och skolmåltider. Utöver dessa av länsstyrelsen berörda kostnader,

vill kommittén även framhålla de höga socialvårdsutgifterna. Sysselsättningssvårigheterna

ställer även stora anspråk på kommunernas ekonomi.

Kommittén, som endast velat erinra om ovan angivna förhållanden, återgår

till länsstyrelsens förslag i fråga om skattelindringsbidragen.

Till belysning av förslaget får kommittén hänvisa till vissa undersökningar,

som är grundade på bidragsgivningen för år 1961 och som synes kunna

tjäna som underlag för en uppfattning om vad den föreslagna fördubblingen

av bidraget skulle innebära. Kommittén utgår därvid från i övrigt oförändrade

förhållanden och räknar för jämförelsens skull med att den ökade

bidragsgivningen till kommunerna används till skattesänkning. Kommittén

vill således understryka att beräkningarna endast gjorts för att belysa länsstyrelsens

förslag om storleken av ifrågasatt ytterligare bidragsbelopp. Vid

beräkningarna har hänsyn inte tagits till Haparanda stad, som för år 1961 ej

åtnjuter skattelindringsbidrag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 62 dr 1961

För år 1961 utgår skattelindringsbidrag till tornedalskommunerna med

sammanlagt 5 861 739 kr. Härav är 150 000 kr extra bidrag, d. v. s. bidrag

som jämlikt bestämmelser i gällande skattelindringsförordning kan utgå

efter skälighetsbedömning, då bidrag eljest inte skulle kunna utgå eller utgående

bidrag inte medför tillräckligt önskvärd lättnad. Det ordinarie bidraget,

som således är 5 711 739 kr och med vilket fortsättningsvis räknas,

motsvarar i genomsnitt 6: 07 kr per skattekrona samt varierar för de enskilda

kommunerna mellan 3: 19 och 12: 65 kr per skattekrona.

Länsstyrelsen har inte angett huru den tänkt sig att ett förhöjt skattelindringsbidrag

skulle fördelas mellan kommunerna. Uträknas den genomsnittliga

totala utdebiteringen vid en fördubbling av skattelindringsbidraget,

erhålles 13:25 kr per skattekrona, d. v. s. understigande medeltalet i riket

(14: 99 kr).

Jämlikt skattelindringsförordningen är gränsunderlaget — d. v. s. det procenttal

av medelskatteunderlaget per invånare i rikets landskommuner, som

en kommuns skattekraft skall understiga för att kommunen skall erhålla

ordinarie skattelindringsbidrag — 80% för kommunerna i Norrbottens län

och andra kommuner, vilka Kungl. Maj:t finner skäligen böra med dem

jämställas, samt 75 % för övriga kommuner.

Kommittén har beräknat för tornedalskommunernas del vad det skulle

innebära om gränsunderlaget varit höjt till 90 % resp. 100% av medelskattekraften.

Resultatet av dessa beräkningar framgår av följande tabell. Såsom

utdebitering har därvid angivits den enligt skattelindringsförordningen beräknade

sammanlagda utdebiteringen till borgerliga kommunen, kyrkliga

kommunen och landstingskommunen.

Kommun

80 Vo

Gränsunderlag

90 Vo

100 Vo

överkalix ......................

18:34

16: 58

15: 17

Nedertorneå ....................

17:86

16: 12

14: 73

Karl Gustav ....................

16:87

14: 81

14:63

Hietaniemi .....................

19: 94

17: 37

15: 31

Övertorneå .....................

17:97

16: 01

14: 44

Korpilombolo ...................

19:09

16: 57

15: 09

Tärendö .......................

16: 33

14: 77

14: 66

Pajala .........................

17:97

15: —

14: 42

Junosuando ....................

14:95

14: 51

14: 40

Karesuando ....................

14: 85

14: 74

14: 67

Ytterligare medelsbehov..........

1 760 567

kr 2 968 974 kr

Totalt skattelindringsbidrag ......

7 472 306

» 8 680 713 >

En höjning av gränsunderlaget till 100 % ger som synes en nära överensstämmelse

med den genomsnittliga utdebiteringen i riket. Skillnaden kommunerna

emellan överstiger inte 1 krona. Även med ett gränsunderlag av

90 % erhålles ett med tanke på det relativt obetydliga belopp, som erfordras,

ganska godtagbart resultat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 62 dr 1961

11

Jämlikt förut berörd bestämmelse i skattelindringsförordningen om extra

bidrag må sammanlagda beloppet för dylikt bidrag ej överstiga en femtedel

av det sammanlagda beloppet för de regelmässiga bidragen. Detta betyder —

med utgångspunkt från en bidragstilldelning för år 1961 för hela riket av

15,3 milj. kr — att möjlighet funnits att utdela extra bidrag med drygt

3 milj. kr för nämnda år. Emellertid togs denna möjlighet ej i anspråk till

högre belopp än 475 000 kr.

För tilldelning av ytterligare skattelindringsbidrag har här räknats med

två metoder: dels en höjning av gränsunderlaget, dels ock en vidgad användning

av extra bidrag. Av det förestående framgår att vid ett gränsunderlag

av 100 % ytterligare erforderligt belopp är närmare 3 milj. kr.

Detta belopp ryms väl inom maximibeloppet för extra bidrag. En utökad

bidragsgivning baserad på ett justerat gränsunderlag får anses utgöra en

enklare metod för bidragets beräkning. Den skönsmässighet, som är förenad

med systemet med extra bidrag, medför svåra avvägningsproblem.

Vid uträknandet av medelsbehovet vid ett förhöjt gränsunderlag har hänsyn

tagits endast till tornedalskommunerna. Emellertid kan ifrågasättas om

en höjning kan begränsas till endast dessa kommuner.

Enligt det nu sagda syns önskade lättnader således kunna åstadkommas

antingen genom höjning av gränsunderlaget eller genom rikligare och mera

allmän tilldelning av extra bidrag. Kommittén vill vitsorda behovet av att

särskilda åtgärder snarast vidtas till stöd för tornedalskommunerna. Kommittén

vill således även, utan att taga ställning till formen för eller omfattningen

av dessa åtgärder, ge sin anslutning till tanken, att dessa kommuner

genom lämpligt provisorium bereds lättnad i sina ekonomiska svårigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skattelindringsnämnden

Förändringar för nuvarande skattelindringskommuner enligt olika alternativ

Tabellbilaga A

Alt. I

Alt. II

Alt. III

Nuv.

Ord. bidrag

enl. KM:ts

beslut den

23.9.1960

Utdeb. över

10 kr

Gråns-

underlaget

oförändrat

Utdeb. över 11 kr

Grånsunderlaget “ 85 #/i

resp. 90 •/• av 29: 50

Utdeb. över

Län

antal

kom-

muner

Antal kom- muner un- der gräns- underlaget

Belopp

10 kr

Gråns- underlaget

- 85 •/•

resp. 90 •/•

av 29: 50

Stockholms

i

3.915

8.276

4

(+ 3)

22.461

46.917

Uppsala

i

30.369

44.109

1

(of. )

55.177

80.149

Östergötlands

4

109.940

149.778

10

( + 6)

257.062

351.906

lönköpings

1

8.087

16.194

15

(+ 14)

12.025

24.051

Kronobergs

9

197.660

299.3,S8

14

( + 5)

423.708

631.507

Kalmar

11

848.114

1.094.058

22

(+ 11)

1.441.396

1.845.878

Gotlands

9

1.280.323

1.499.975

13

(+ 4)

1.925.001

2.294.148

Blekinge

6

722.641

897.118

12

(+ 6)

1.046.679

1.309.305

Kristianstads

—

_

_

12

(+ 12)

_„

Malmöhus

—

_

_

2

(+ 2)

-

-

Göteborgs och Bohus

4

223.541

312.560

19

(+ 15)

373.757

493.586

Älvsborgs

8

205.350

309.731

19

( + 11)

383.027

602.385

Skaraborgs

—

—

—

20

(+ 20)

_

_

Värmlands

4

231.670

312.919

14

(+ 10)

409.414

555.365

Kopparbergs

—

—

—

3

(+ 3)

—

_

Gävleborgs

5

177.147

240.226

10

(+ 5)

512.385

688.753

Västernorrlands

4

79.414

92.428

14

(+ 10)

688.994

783.246

Jämtlands

17

2.961.810

3.327.977

21

(+ 4)

4.429.778

4.997.921

Västerbottens

12

1.790.931

2.064.354

14

( + 2)

3.462.580

4.008.281

Norrbottens

15

6.443.051

7.002.568

15

(of. )

9.378.715

10.245.988

Summa

in

15.313.963

17.671.659

ökning

= 15 »/o

254

( + 143)

24.822.159

ökning

= 62 «/.

28.959.386

ökning

= 89 «/o

Statsutskottets utlåtande nr 62 dr 1961

opaginerad Kontrollera mot PDF

1958 års skatteutjämningskommitté Tabellbilaga B

ökningen av de ordinarie skattelindringsbidragen enligt alt I och II med fördelning

efter kommunernas faktiska utdebitering för år 1961

Total utdebitering

för år 1961

kr per skr

Antal

kom-

muner

Skatte- under- lag enl.

1960 års

taxe- ring1

1000 skr

Ordinarie skattelindringsbidrag för år 1961

enligt

Kungl.

Maj:ts

beslut

1000 kr

enligt alt. I

enligt, alt. II

1000 kr

ökad bidrags- givning

1000 kr

ökad bidrags- jjg

givning

1000 kr

kr per

skr*

1000 kr

kr per

skr*

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

12,01—13,00

1«

45

7

13

6

0,13

14

7

0,16

13,01—14,00

2

157

31

60

29

0,18

57

26

0,16

14,01—15,00

10

821

108

251

143

0,17

206

98

0,12

15,01—16.00

15

952

784

1 280

496

0 52

1084

300

0,32

16’01—17,00

26

2 016

2 075

3 389

1314

0,65

2 615

540

0,27

17 01—18 00

14

1 238

1 625

2 841

1 216

0,98

1917

292

0,24

18^01—19,00

12

1 063

2 848

4 175

1327

1,25

3 160

312

0,29

19,01—20,00

20

2 338

6 790

10 793

4 003

1,71

7 473

683

0,29

20,01—21,00

5

479

985

1 668

683

1,43

1 083

98

0,21

21,01—22,00

l5

99

13

241

228

2,30

15

2

0,01

Summa

106

9 208

15 266

24 711

9 445

1,03

17 624

2 358

0,26

Municipalsamhällen

5

48

in

63

48

—

Totalsumma

in

15 314

24 822

9 508

17 672

2 358

1 Inkl. av staten tillskjutet skatteunderlag. — 8 Kol. 6: kol. 3. — 8 Kol. 9 : kol. 3. 1 * * 4 Kung
säter

i Älvsborgs län; utdeb. = 12,46 kr per skr. — 5 Boteå i Västernorrlands län; utdeb.

= 21,24 kr per skr. (_l

09

Statsutskottets utlåtande nr 62 år 1961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1961162 till Bidrag till skat a1 i texten