Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1961-05-05 · 83 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 83 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1961/62 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

Utskottet får hänvisa till vad chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen

nr 1 under åttonde huvudtiteln inledningsvis (s. 1—6 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1961) anfört rörande ändrad litteraindelning m. m. under huvudtiteln och

vissa huvuddrag i huvudtitelns utveckling ävensom till departementschefens

sammanfattning av utgiftsförslagen för budgetåret 1961/62 (s. 6—12).

Utskottet övergår härefter till att redovisa sina ställningstaganden till

Kungl. Maj:ts i samma huvudtitel framställda förslag m. m.

Ecklesiastikdepartementet

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 1, s. 13 och 14) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock

till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 2 305 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar

— följande.

1) beräknande av medel för uppflyttning av en tjänst som förste kansli
sekreterare

i Ao 23 till byrådirektörstjänst i Ao 26 (akademibyrån, internationella

ärenden), .

2) beräknande av medel för uppflyttning av en kontoristtjänst i Ae 9 till

kansliskrivartjänst i Ae 10 samt av två kontorsbiträdestjänster i reglerad

befordringsgång till kanslibiträdestjänster i Ae 7,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

3) uppräkning av anslagsposten till ersättning till expertis och tillfällig

arbetskraft med 106 000 kronor till 260 000 kronor,

4) beräknande av medel för anställande av ett kanslibiträde i Ae 7 och ett

kontorsbiträde i reglerad befordringsgång (nu arvoden från departementets

kommittéanslag),

5) extraordinariesättning av en för närvarande inrättad kanslibiträdestjänst

i Ag 7.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 407 000 kronor,

därav automatiska utgiftsförändringar 269 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majrts under förevarande punkt

framställda förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen......... 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 883 000

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslags
vis

................................... 1 800

4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis....................... 260 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 621 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 460 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 28 200

Summa kronor 2 305 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 2 305 000

kronor.

2:°) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kung!. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 14 och 15), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

141 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 15), vilket innebär en anslagsminskning

med 70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 1 700 000 kronor.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

4, s. 15), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kronor.

Allmänna kultur- och bildningsändamål

Arkiv, bibliotek, museer m. m.

5:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s.

34—38) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes

av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1961/62, dels ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 887 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hedblom (I: 311) och den andra inom andra kammaren av fru Gärde

Widemar och fru Lidman-Frostenson (II: 384), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte vid sin behandling av förevarande anslag för budgetåret

1961/62 besluta, att de vid biblioteket befintliga två tjänsterna som expeditionsbiträde

skall uppflyttas till samma lönegrad som motsvarande tjänster

vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Göteborg;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Helén och Zetterberg väckt

motion (II: 295), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna att en personlig e.o. bibliotekarietjänst må inrättas

vid kungl. biblioteket för biblioteksassistenten Erik Eriksson från den tidigaste

tidpunkt Kungl. Maj:t finner möjlig.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 384 och II: 295.

Över motionen II: 295 har i vederbörlig ordning infordrats yttranden av

statskontoret, riksbibliotekarien och statens lönenämnd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Statskontoret har avgivit följande yttrande.

Statskontoret kan givetvis icke bedöma Erikssons duglighet men vill rent

allmänt framhålla, att ämbetsverket icke har något att erinra mot att en

befattningshavare med sadana kvalifikationer, som angivits i motionen, erhåller

en tjänst i 19 lönegraden. Därvid synes det emellertid ligga närmast

till hands, att vederbörande, med frångående av eljest gällande kompetensvillkor

förordnas å en ledigbliven tjänst. Skulle denna utväg icke visa sig

framkomlig och en personlig tjänst övervägas, synes emellertid antalet

högre befattningar hos kungl. biblioteket därigenom icke böra få utökas.

Det torde få ankomma på riksbibliotekarien att i sina anslagsäskanden för

budgetåret 1962/63 redogöra för läget i nämnda avseende och framlägga

förslag till frågans lösande.

Mot bakgrunden av detta ställningstagande får statskontoret föreslå, att

förevarande motion icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Riksbibliotekarien har anfört bland annat följande.

De av motionärerna lämnade sakuppgifterna rörande e. o. biblioteksassistenten

^Erik Eriksson och hans verksamhet vid Kungl. biblioteket äro

genomgående korrekta liksom också den allmänna värdesättningen av den

kvalificerade arten av hans arbetsuppgifter. Erikssons insatser i fråga om

rådgivning och vägledning för forskare i deras biblioteksarbete äro så välkända

icke endast i Stockholm utan också på en råd andra orter, där vetenskapligt

arbete bedrives, att referenser i stor mängd skulle kunna åberopas.

Genom sin långvariga och av ett brinnande intresse präglade tjänstgöring

vid biblioteket har Eriksson blivit en oumbärlig medlem av personalen. Som

få andra äger han en^ djupgående förtrogenhet med främst bibliotekets

svenska samlingar, i fråga om vilka han ständigt anlitas som expert. Det

skulle vara önskvärt ur bibliotekets och den forskande allmänhetens synpunkt

att hans tjänstgöring helt skulle kunna inriktas på de områden där

han är nära nog oersättlig. Biblioteksledningen delar motionärernas uppfattning

att det vore i högsta grad önskvärt att han samtidigt kunde få en

lönegradsplacering som i någon mån motsvarade den högt kvalificerade

arten av hans arbete. Eriksson är en ytterst ovanlig företrädare för den

personalkategori, som icke har annan skolutbildning än folkskolans men

som genom egen duglighet och självstudier uppnått kvalifikationer som

möjliggöra dessa funktioner inom ramen för biblioteksarbetet. En premiering

av hans betydelsefulla insatser skulle utan tvekan också vara stimulerande

för hela den förtjänstfulla personalkategori ur vilken han utgått.

Statens lönenämnd har anfört följande.

Huruvida Erikssons kompetens sakligt sett motsvarar vad som enligt

gällande föreskrifter kräves för erhållande av e.o. bibliotekarietjänst eller

amanuenstjänst vid kungl. biblioteket undandrar sig statens lönenämnds

bedömande. Därest så anses vara fallet, bör han enligt lönenämndens mening

medgivas dispens från kravet på akademisk examen för att kunna

komma i fråga för eventuellt ledigblivande tjänst vid biblioteket.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär

— förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen

m. m. i huvudsak följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 5

1) kanslibiträde i Ae 7 med halvtidstjänstgöring för bibliotekets centrala

administration,

2) telefonist i reglerad befordringsgång från och med den 1 januari 1962,

3) vaktmästare i Ae 7 vid biblioteket för nattbevakning m. m. med sam
tidig

indragning av ett under icke-ordinarieposten beräknat belopp för

nattvaktsgöromål, _ ,

4) indragning av två biblioteksbiträdestjänster i Ag 9, nu tillialligt medgivna

för katalogväsendets omläggning, _ .

5) ökning av medelsanvisningen till katalogiserings- och bmdnmgsarbeten

med 1 700 kronor,

6) anvisande under en särskild arvodespost av 1 200 kronor till arvode åt

en organisationsföredragande,

7) beräknande av medel för en kamrerare i Ao 17 i stället för en kontorsskrivare

i Ao 13 vid centrala administrationen.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag en anslagshöjning

med 189 000 kronor.

Utskottet. De i motionerna I: 311 och II: 384 avsedda, vid kungl. biblioteket

förefintliga två tjänsterna som expeditionsbiträde är redan nu placerade

i samma lönegrad (lgr 9) som motsvarande, vid årets riksdag (SU

1961: 57, p. 9 och 19; rskr nr 179) beslutade expeditionsbiträdestjänster vid

universitetsbiblioteken i Uppsala och Göteborg. Vid sådant förhållande

torde motionerna icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vad angår förslaget i motionen II: 295 om att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t skulle uttala sig för inrättande vid kungl. biblioteket .av en

personlig e. o. bibliotekarietjänst för biblioteksassistenten Erik Eriksson

från den tidigaste tidpunkt Kungl. Maj:t finner möjligt får utskottet framhålla

följande.

Utskottet har mot bakgrunden av vad i ärendet blivit upplyst om Erikssons

kvalifikationer för sin del icke något att erinra mot att Eriksson medgives

dispens från kravet på akademisk examen för erhållande av tjänst i

den av motionärerna angivna lönegraden 19. Därvid synes främst antingen

den lösningen böra väljas, att Eriksson, som statskontoret och statens lönenämnd

i sina yttranden över motionen angivit, förordnas på ledigblivande

tjänst vid biblioteket, eller att han erhåller en personlig tjänst i lönegrad

Ae 19, varvid den av honom innehavda tjänsten som e. o. biblioteksassistent

samtidigt härmed bör vakantsättas. Det torde böra ankomma på riksbibliotekarien

att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 framlägga det

förslag till frågans lösning, som må kunna befinnas påkallat. På grund av

vad utskottet sålunda anfört saknas enligt utskottets mening anledning för

riksdagen att — såsom i motionen yrkats — till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse

i ärendet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag och hemställer,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 514 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 935 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 407 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 29 000

Summa kronor 1 887 000

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 887 000 kronor;

II. att motionerna I: 311 och II: 384 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen II: 295 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Kyrkliga ändamål

6:°) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. Kungl. Maj:t har

(punkt 101, s. 137 och 138) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska

ekumeniska nämnden för budgetåret 1961/62 anvisa samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår eller 25 000 kronor.

Under ifrågavarande rubrik har från och med budgetåret 1951/52 anvisats

ett anslag till svenska ekumeniska nämnden, avsett såsom bidrag till

bestridande av Sveriges årsavgift till Kyrkornas världsråd. Anslaget var

under budgetaren 1951/55 uppfört med 20 000 kronor och har från och

med budgetåret 1955/56 höjts till 25 000 kronor.

Förslaget om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår innebär, att

departementschefen icke tillstyrkt förslag från nämnden om ett med 3 750

kronor förhöjt bidrag till Sveriges avgift till Kyrkornas världsråd. Nämnden

har såsom motiv för sitt förslag åberopat att årsavgiften till Kyrkornas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

världsråd från och med 19G0 höjts med 15 procent. Den föreslagna höjningen

av statsbidraget motsvarade detta procenttal.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hedblom m. fl. (I: 68) och den andra inom andra kammaren av herr

Neländer m.jl. (11:82), har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

anslaget till svenska ekumeniska nämnden till gäldande av den svenska

andelen av årsavgiften till Kyrkornas världsråd uppräknas med 3 750

kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande torde få hänvisas

till motionen I: 68.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från statskontoret, som anfört följande.

Det i motionerna berörda spörsmålet om storleken av bidraget till svenska

ekumeniska nämnden var föremål för särskild uppmärksamhet redan

vid 1960 års riksdag på grund av då väckta motioner. I det den 15 mars

1960 dagtecknade utlåtandet nr 40 (s. 17) anförde statsutskottet, _att^ utskottet,

ehuru vissa skäl talade för en höjning av bidragsanslaget, i dåvarande

läge likväl hade funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag. Motionärernas

hemställan om höjning av bidraget med 3 750 kronor pa grund av

höjd årsavgift till kyrkornas världsråd avstyrktes således. Riksdagen föl]de

utskottet (skr. 25/3, nr 124).

Såsom framhållits i de vid innevarande års riksdag väckta motionerna,

biföll emellertid 1960 års riksdag sedermera (skr. 24/5, nr 294) Kungl.

Maj ds förslag beträffande förstärkning med 5 000 kronor av det till

Lutherska världsförbundets svenska sektion från kyrkofonden utgående

anslaget å 30 000 kronor till bidrag till årsavgift till världsförbundet.

Till bidrag till den årliga medlemsavgiften för angivna nämnd och sektion

i respektive internationella sammanslutning utgå således nu enligt

riksdagens beslut 25 000 kronor från anslag å riksstaten respektive 35 000

kronor från kvrkofonden. Årsavgifterna torde för närvarande uppgå till i

runt tal 52 700 kronor respektive 100 000 kronor. Förenämnda bidragsanslag

möjliggöra således en täckning av nuvarande årsavgift med drygt

47 procent för ekumeniska nämnden och med 35 procent för Lutherska

världsförbundets svenska sektion. Det till nämnden utgående bidraget till

medlemskapet i kyrkornas världsråd är således proportionellt sett vida

större än det till sektionen. Det undandrager sig statskontorets bedömande,

huruvida en sådan differens kan vara motiverad. Erinras må emellertid, att

då bidragsanslag första gången beviljades nämnden och sektionen (SU

1951: 8, s. 15 ff.; rskr 1951: 8 respektive prop. nr 57 år 1954, s. 16 och 17),

dessa bidrag fastställdes till 20 000 kronor för dem vardera, oaktat medlemsavgifterna

i de internationella organisationerna voro olika.

Det är mot bakgrunden härav som statskontoret i sina utlåtanden över

framställningar från såväl nämnden som sektionen om anslagshöjning på

grund av höjd medlemsavgift ansett sig böra förorda en förstärkning i proportion

till (len ökning, som skett av medlemsavgiften i fråga. Sett ur denna

synpunkt finnes icke anledning till erinran mot ett tillmötesgående av motionärernas

hemställan. En förstärkning av anslaget till nämnden i samma

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

utsträckning som medgivits för sektionen skulle emellertid innebära en

anslagshöjning med i runt tal 1 700 kronor. Det kan ifrågasättas, om icke

spörsmålet om bidrag till medlemsavgift till berörda internationella sammanslutningar

bör prövas i ett sammanhang.

Utskottet finner sig i anslutning till vad statskontoret uttalat i sitt yttrande

över motionerna I: 68 och II: 82 böra förorda, att förevarande bidragsanslag

av 25 000 kronor för nästa budgetår höj’es proportionsvis lika

mycket, som den av riksdagen ar 1960 medgivna höjningen av kyrkofondsanslaget

till Lutherska världsförbundets svenska sektion. Beloppet torde

emellertid av anslagstekniska skäl böra avrundas uppåt till 2 000 kronor.

Utskottet förutsätter härjämte, att eventuella framställningar till Kungl.

Maj:t om höjningar av de till nämnden och sektionen utgående bidragen till

årsavgifter till Kyrkornas världsråd respektive Lutherska världsförbundet i

fortsättningen i görligaste mån prövas enligt likformiga grunder.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 68 och II: 82, till Bidrag till svenska

ekumeniska nämnden för budgetåret 1961/62 anvisa ett

anslag av 27 000 kronor.

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

7:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 102,

s. 139—149) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 254 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nyström

och Hedström (I: 415) och den andra inom andra kammaren av fru Jäderberg

och herr Lassinantti (II: 474), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att folkhögskoleinspektörens befattning ändras från arvodestjänst

till extra ordinarie tjänst.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen I: 415.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt — innebärande en anslagshöjning

med 780 000 kronor — avser, förutom automatiska utgifts
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

förändringar, huvudsakligen följande ändringar av skolöverstyrelsens personalorganisation

m. m.:

1) utbyte av fyra tjänster som amanuens/byråsekreterare mot kanslisttjänster

i reglerad befordringsgång,

2) inrättande av en arvodesbefattning med beltidstjänstgöring för konsulent

för audivisuella hjälpmedel,

3) uppräkning av anslagsposten till arvoden till experter och tillfällig personal

med 18 000 kronor för konsulentverksamhet i barnavård och

vävning,

4) inrättande av en kontoristtjänst i Ae 9,

5) anvisande av medel för ytterligare en konsulent i yrkesvägledning,

6) fortsatt dubblering av två undervisningsrådstjänster,

7) utbyte av två kansliskrivartjänster i Ao 10 respektive Ae 10 samt en

kontoristtjänst i Ae 9 mot kanslisttjänster i reglerad befordringsgång,

8) ökad medelstilldelning till konsulentverksamheten för undervisning av

synsvaga och hörselsvaga barn,

9) beräknande av medel för uppflyttning av tryckeriföreståndartjänsten

från Ag 10 till Ae 11.

Skolöverstyrelsen har härutöver bland annat framlagt förslag om ändring

av folkhögskolinspektörens befattning från arvodestjänst till tjänst i Be 1,

vilket förslag icke tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt.

Vidkommande det i motionerna I: 415 och II: 474 gjorda yrkandet om

extraordinariesättning av folkhögskolinspektörens befattning far utskottet

anföra följande. Folkhögskolinspektören åtnjuter nu arvode motsvarande

löneklass 29, varför en extraordinariesättning i närmast motsvarande lönegrad

skulle innebära placering i lönegrad Be 1. Da departementschefen icke

biträtt skolöverstyrelsens förslag om folkbildningsrotelns omvandling till

avdelning, skulle vid ifrågavarande extraordinariesättning den situationen

uppkomma, att inspektören skulle erhålla samma löneställning som rotelchefen.

Utskottet, som visserligen finner skäl tala för att möjligheter skapas

för kontinuitet på denna inspektörsbefattning, är dock icke berett tillstyrka

bifall till det i motionerna framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 415 och II: 474,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för skolöverstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/G2:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 1 844 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........... 668 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis....................... 98 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 306 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 1 255 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 83 000

Summa kronor 6 254 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 254 000 kronor.

8:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 103, s. 149—151), vilket innebär en anslagshöjning med

4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 965 000

kronor.

9:o) Skolöverstyrelsen: Anslag till upplysningsfilm angående rökningens

skadeverkningar m. m. I två likalydande motioner, väckta den

ena inom första kammaren av herr Schött m. fl. (I: 326) och den andra

inom andra kammaren av herr Rimmerfors m. fl. (II: 400) har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att för ifrågavarande ändamål anslå följande

belopp, att förvaltas av skolöverstyrelsen, nämligen för framställning av en

upplysningsfilm för åldersstadiet 10—12 år jämte kompletterande stillfilm

om rökningens skadeverkningar 90 000 kronor, för framställande av en

folder i anslutning till filmen 30 000 kronor samt för gratis avvänjningskur

för cirka 200 elever i storstädernas skolor 25 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionen II: 400.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har uppmärksamhet fästs vid

tobaksbrukets allt snabbare utbredning bland barn och ungdom. Motionärerna

har understrukit, att den medicinska expertisen ser denna utveckling

som en allvarlig samhällsfara. Enligt motionärerna bör ett fortsatt

intensifierat upplysningsarbete vid våra skolor komma till stånd rörande

tobaksbrukets skadeverkningar. I detta syfte föreslår motionärerna vidtagande

av vissa i motionerna närmare preciserade åtgärder och anvisande

av statsanslag för ändamålet. Även utskottet finner det synnerligen ange
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

läget att mot rökningen bedrives en effektiv propaganda bland ungdom i

olika åldrar. I vad avser skolungdomen förutsätter utskottet, att vederbörande

ansvariga skolmyndigheter vidtager de åtgärder i förevarande

hänseende, som står dessa myndigheter till buds och i övrigt må befinnas

lämpliga och ändamålsenliga. Utskottet har emellertid icke blivit övertygat

om att de av motionärerna angivna utvägarna skulle leda till åsyftat resultat,

varför utskottet icke ansett sig böra biträda de i motionerna framställda

förslagen.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 326 och II: 400 icke må av riksdagen

bifallas.

10:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 104, s. 151—161) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för överstyrelsen

för yrkesutbildning, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

överstyrelsen för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1961/62, dels ock till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar

för budgetåret 1961 /62 anvisa ett förslagsanslag av 4 534 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Thorsten

Larsson och Ernst Olsson (I: 413) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Hedenäset m.jl. (11:478), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av förevarande punkt måtte biträda av överstyrelsen

för yrkesutbildning gjord framställning om inrättande av två konsulenttjänster

i Ae 23 för inspektions- och rådgivningsverksamhet vid inbyggda

skolor och företagsskolor och att anslagsposten Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar i anledning härav uppföres med ett belopp av

4 590 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

II: 478.

Kungl. Maj:ts förslag — innebärande en anslagshöjning med 817 400

kronor — avser förutom automatiska utgiftsförändringar huvudsakligen

följande ändringar av överstyrelsens personalorganisation m. m.:

1) ordinariesättning av kamrerartjänsten,

2) beräknande av medel för omändring av en förste byråingenjörstjänst i

Ag 23 till en förste konsulenttjänst i Ag 24,

3) inrättande av en byråingenjörstjänst i Ae 19,

4) inrättande av två konsulenttjänster i Ae 23,

5) inrättande av fyra assistenttjänster i Ae 17,

6) inrättande av tre assistenttjänster i Ae 12,

7) inrättande av fyra adjunktstjänster i Ao 23,

8) inrättande av cn kanslisttjänst i reglerad bcfordringsgång,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

9) inrättande av en kanslibiträdestjänst i Ae 7,

10) inrättande av fem skriv- och kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång,

11) inrättande av två amanuenstjänster i reglerad befordringsgång,

12) uppräkning av anslagsposten till arvoden till experter och tillfällig personal

m. m. med 50 000 kronor.

Ett av överstyrelsen för yrkesutbildning framlagt förslag om inrättande

av två konsulenttjänster i Ae 23 vid överstyrelsens verkstadsskolesektion

har departementschefen icke tillstyrkt.

Över motionerna 1:413 och 11:478 har statsutskottet i vederbörlig ordning

inhämtat yttranden från överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret

och arbetsmarknadens yrkesråd.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört bland annat följande.

. Då motionärernas^ förslag helt sammanfaller med vad överstyrelsen i petitaframsjällningen

år 1960 föreslagit, får överstyrelsen hemställa att riksdagen

måtte bifalla förevarande motion. Överstyrelsen tillåter sig härvid

att hänvisa till vad den anfört i den åberopade petitaskrivelsen. Överstyrelsen

vill endast tillägga, att det enligt sakens natur är nödvändigt att öka

mspektionsorganisationen i takt med att de förevarande skolorna bygges

ut. Därest företagen erhåller ökat stöd i form av råd och anvisningar från

verkets tjänstemän, kommer företagarnas intresse för yrkesutbildningen

utan tvivel att stimuleras. Man kan med stor sannolikhet vänta, att de i

ökad utsträckning kommer att anordna yrkesutbildning i de former här beröres,

ett förhallande som framstar som nödvändigt om samhället snabbt

skall kunna anpassa skolorganisationen med hänsyn till det stora behovet

av yrkesutbildning.

Statskontoret har i sitt yttrande avstyrkt bifall till motionerna med följande

motivering.

Statskontoret får erinra om att i årets statsverksproposition vederbörande

departementschef framhöll att frågan om yrkesutbildningens centrala ledning

alltjämt befunne sig under utredning. Departementschefen fann det

emellertid nödvändigt att överstyrelsens för yrkesutbildning personalresurser

nu väsentligt förstärktes och har också förordat, att överstyrelsens anspråk

på personalförstärkningar i betydande utsträckning skall tillgodoses.

I motionerna har enligt^ statskontorets uppfattning icke anförts några skäl,

som motivera ett frångående av den av departementschefen gjorda avvägningen

rörande personalökningar från och med budgetåret 1961/62.

Arbetsmarknadens yrkesråd har avgivit följande yttrande.

De motiv, som motionärerna anför för ett bifall till de två av Överstyrelsen

för yrkesutbildning föreslagna konsulentbefattningarna i Ae 23, anser

yrkesrådet sakliga och tungt vägande. Det måste från samhällsekonomisk

synpunkt vara angeläget att söka utveckla och bredda den avsevärt mindre

kostsamma yrkesutbildningen i de inbyggda skolorna och företagsskolorna.

För att emellertid utbildningens kvalitet i dessa skoltyper ska kunna hållas

på en tillfredsställande nivå, det gäller framför allt de inbyggda skolorna,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

fordras att överstyrelsen för yrkesutbildning får resurser att bland annat

tillgodogöra sig och vidarebefordra det material, som framställs inom de

olika branschorganisationerna. Vi vill i detta sammanhang framhalla att det

föreliggande förslaget icke kan anses som en definitiv lösning pa den betydelsefulla

frågan om stödet till yrkesutbildningen i näringslivet. För att en

tillfredsställande samverkan skall kunna ske mellan näringslivorganisationernas

utbildningsorgan och det statliga tillsynsverket, är den föreslagna

förstärkningen av överstyrelsen att anse som ett minimum.

Yrkesrådet tillstyrker sålunda enhälligt motionärernas förslag att Kungl.

Maj:t måtte bevilja medel för avlönande av de två ifrågavarande konsulentbefattningarna

i Ae 23.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl.

Maj:ts förslag under förevarande punkt en väsentlig förstärkning av överstyrelsens

för yrkesutbildning personalresurser. Med hänsyn till den snabba

utbyggnaden av landets yrkesskolväsen hälsar utskottet denna personalförstärkning

med tillfredsställelse.

Det i motionerna I: 413 och II: 478 gjorda yrkandet om inrättande av

två konsulenttjänster i Ae 23 för inspektions- och rådgivningsverksamhet

vid inbyggda skolor och företagsskolor överensstämmer med ett av överstyrelsen

framlagt förslag, som departementschefen icke biträtt.

Ifrågavarande skolor visade en glädjande utveckling under 1950-talet.

Enligt utskottets mening är det av vikt, att dessa skolor i så stor utsträckning

som möjligt får det stöd, som inspektion och rådgivning från centralt

eller regionalt håll kan utgöra, för att utbildningens kvalitet skall hållas på

en tillfredsställande nivå. Då någon institution för inspektions- och rådgivningsverksamhet

på länsplanet ännu icke finnes tillskapad, synes åtminstone

för närvarande denna verksamhet böra åvila det centrala ämbetsverket.

Utskottet, som med hänsyn till den redan föreslagna ökningen av överstyrelsens

personal icke finner sig böra för nästa budgetår tillstyrka ytterligare

personalförstärkning, förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på förevarande spörsmål. Utskottet förordar, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. IVIaj:t giver till känna, vad utskottet salunda anfört.

Vad departementschefen i övrigt förordat har icke givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 413 och II: 478,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1061/G2:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 951 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 12 200

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

in. m., förslagsvis ...................... 1 187 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 561 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 759 800

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........... 63 000

Summa kronor 4 534 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 534 000

kronor;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 413

och II: 478 anfört rörande inspektions- och rådgivningsverksamhet

vid inbyggda skolor och företagsskolor.

11:°) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 161 och 162), vilket innebär en

anslagshöjning med 99 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 543 000 kronor.

12:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Försöksverksamhet med

handledd privatistundervisning per korrespondens. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Ranmark m. fl.

(I: 220) och den andra inom andra kammaren av herr von Sydow m. fl.

(II: 309) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till överstyrelsen

för yrkesutbildning för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor till försöksverksamhet med handledd privatistundervisning

per korrespondens.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

I: 220.

Departementschefen har vid sin anmälan av förslagsanslaget Högre tekniska

läroverk: Avlöningar (se punkten 41 i det följande) icke funnit sig

kunna biträda ett förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning om anvisande

av ett preliminärt belopp av 200 000 kronor för försöksverksamhet med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

15

handledd privatistundervisning. Enligt överstyrelsen borde denna försöksverksamhet

bedrivas enligt följande riktlinjer.

På orter, där tekniskt läroverk finnes, bör den handledda undervisningen

anknytas till det tekniska läroverket och ledas av lärare vid läroverket, allt

självfallet under förutsättning att läroverkets resurser i fråga om lokaler,

materiel och lärarkrafter medger detta. Den grupp, som skall erhålla undervisning,

bör icke understiga 12—-15 elever. Fyra å fem timmar i veckan

skall anslås till genomgång av vissa i förväg inlästa delar av ett ämne.

Vidare skall anordnas laborationer och preparandkurser.

På de orter, där den handledda undervisningen icke kan anlmytas till

tekniskt läroverk men där elevunderlaget bedömes som tillräckligt (minst

12—15 elever), bör undervisningen kunna anknytas till den lokala yrkesskolan

och i stort sett ske på samma sätt som ovan angivits.

Tänkbart är vidare att statsbidrag i någon form kunde utgå till korrespondensinstitut,

som anordnar en mer reguljär undervisning på viss ort.

Utskottet, som funnit den i motionerna föreslagna utbildningsformen beaktansvärd

såsom ett komplement till den gängse utbildningen av läroverksingenjörer,

har emellertid icke ansett sig böra tillstyrka motionsyrkandet

om ett särskilt statsanslag till ifrågavarande försöksverksamhet. Enligt

utskottets mening synes nämligen frågan om förevarande handledda privatistundervisning

böra sättas in i ett större utbildningssammanhang. Det synes

utskottet lämpligt att exempelvis den nu arbetande gymnasieutredningen

i anslutning till givna direktiv uppmärksammar denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 220 och II: 309 icke må av riksdagen

bifallas.

13:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 106,

s. 163—168) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för länsskolnämnderna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1961/62, dels ock till Länsskolnämnderna: Avlöningar

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 732 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 691 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär utom automatiska utgiftsförändringar en

uppräkning med 30 000 kronor av delposten till ersättningar till experter

samt extra sekreterar- och biträdespersonal ävensom en medelsanvisning

av sammanlagt 72 000 kronor för att möjliggöra anställandet av arvoderade

fortbildningskonsulenter vid länsskolnämnderna samt för viss biträdeshjälp

åt dessa konsulenter. Departementschefen har vidare förordat en

viss uppräkning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

Skolöverstyrelsens förslag om personal förstärkning vid länsskolnämnderna

genom inrättande av en skolinspektörstjänst, 21 kanslisttjänster och 14

kontorsbiträdestjänster har icke tillstyrkts av departementschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att departementschefen

icke heller i år kunnat tillstyrka de av skolöverstyrelsen föreslagna personalförstärkningarna

för länsskolnämnderna. Utskottet, som är medvetet om

att en mycket stor arbetsbörda åvilar länsskolnämndernas kanslier och att

biträdeshjälpen på dessa kanslier är knappt tilltagen, förutsätter, att Kungl.

Maj:t skall finna möjlighet att för nästa års riksdag framlägga förslag i

ärendet.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 2 624 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 323 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till ex
perter

och tillfällig personal m. m., förslagsvis

................................... 364 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 440 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 920 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 61 000

Summa kronor 4 732 000

b) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 732 000 kronor.

14:o) Länsskolnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 107, s. 168—170), vilket innebär en anslagsminskning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsskolnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 994 000

kronor.

15:o) Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har (punkt 108, s. 170 och 171)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 92 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med

10 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Per Jacobsson

(I: 124) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl (II: 151), i vilka

hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte besluta,

1) att den under punkten redovisade läroboksnämnden avskaffas, och

2) att det under punkten uppförda anslaget av 92 000 kronor utgår.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen II: 151.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke

ansett sig böra biträda det i motionerna I: 124 och II: 151 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 124 och II: 151, till Läroboksnämnden

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 92 000 kronor.

16:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 172), vilket innebär en anslagsminskning

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1961/62 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kronor.

17:o) Bidrag till skolbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 110, s. 172—

174) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor, innebärande oförändrad anslagstilldelning

jämfört med innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Hceggblom väckt motion (II: 146), vari hemställts,

att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t begära att skogsbrukets

olika skolor tillerkännes rätt att erhålla bidrag till skolbibliotek.

Beträffande motiveringen till yrkandet får utskottet hänvisa till

motionen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framlagda förslag.

Med anledning av motionen II: 146 får utskottet anföra följande.

Utskottet finner det skäligt, att skogsbrukets skolor erhåller samma möjligheter

att anskaffa skolbibliotek som skolor av motsvarande typ inom

jordbruket. Vissa olikheter mellan skogsbrukets och jordbrukets skolor,

2 _ Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

bland annat beträffande huvudmannaskapet, synes kunna utgöra hinder

för att skogsbrukets skolor införes bland de statsbidragsberättigade skolorna

i kungörelsen rörande statsbidrag till skolbibliotek (1955:506). Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj:t låter undersöka, på vad sätt möjligheter kan

skapas för skogsbrukets skolor att komma i åtnjutande av statsbidrag till

skolbibliotek och för riksdagen framlägger förslag i ämnet. Utskottet förordar,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet

sålunda anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I. till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor;

II. i anledning av motionen II: 146 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

18:o) Bidrag till vissa särskilda skoländamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 111, s. 174—176), vilket innebär en anslagsminskning

med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa särskilda skoländamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

323 000 kronor.

Det obligatoriska skolväsendet

19:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 116, s. 188—197) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordade grunder för statsbidrag till

svensk undervisning åt svenska barn i utlandet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till

driften av folkskolor m. m. för budgetaret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 833 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Fahlander och Osvald (I: 120) och den andra inom andra kammaren

av herr Ekström i Björkvik m.fl. (II: 149), i vilka hemställts, att riksdagen

matte besluta anvisa ett statsbidrag pa 80 000 kronor till korrespondensrealskolan

i Björkvik för läsåret 1961/62;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist (I: 314) och den andra inom andra kammaren av fru LewénEliasson

m.fl. (II: 480), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

för budgetåret 1961/62 under förevarande punkt i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag bevilja Kristofferskolan ett statsbidrag av 40 000 kronor;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

19

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist m. fl. (I: 316) och den andra inom andra kammaren av herrar

Larsson i Hedenäset och Helén (II: 378), i vilka hemställts, 1) att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna, att enligt riksdagens

uppfattning dels i A-klasser samt i Bl-klasser, anordnade vid A-skolor, i

folkskolans årskurs 3 och högre, samt i försöksskolans årskurs 3—6 klassavdelningen

skall utgöra utgångspunkten för uppdelning i slöjdgrupper samt

att lägsta talet för delning i två grupper skall sänkas från 25 till 20, dels i

första klassen av den treåriga realskolan samt i årskurs 7 av folkskolan och

försöksskolan antalet lärartimmar — utan ändring av antalet elevtimmar

— måtte ökas med en i ämnet modersmålet, om elevantalet i klassen uppgår

till högst 21, dels delningstalet i realskolans högsta klass skall utgöra

30, dels ock att länsskolnämnderna (skolöverstyrelsen) måtte befullmäktigas

att då särskilda skäl därtill är medgiva upprättande av ny klassavdelning,

samt 2) att riksdagen måtte medgiva att i den utsträckning medel

erfordras för dessa åtgärders genomförande under budgetåret 1961/62 kostnaderna

påföres åttonde huvudtiteln under rubrikerna Bidrag till driften

av folkskolor m.m. och Allmänna läroverken: Avlöningar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

av herr Thorsten Larsson m.fl. (1:317) och den andra inom andra kammaren

av herrar Larsson i Hedenäset och Helén (II: 379), i vilka hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring

av 105 § folkskolestadgan, att a) förstärkning av matematikundervisning

med en veckotimme (lärartimme) för klass i folkskola av B-form medges

om elevantalet är lägst 17, så att uppdelning av klassen under nämnda

veckotimme får ske; b) vid inrättande av den ytterligare förstärkningsanordning

varom stadgas i ovannämnda paragraf mom. c och d i folkskolestadgan

skolor av Bl-form erhåller rätt tillämpa ett från 35 till 30 sänkt

delningstal;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ragnar Bergh och Sveningsson (I: 403) och den andra inom andra

kammaren av herrar Edlund och Magnusson i Borås (II: 467), i vilka hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av förevarande

punkt måtte a) besluta att tillhandahållande av fri undervisningsmateriel

icke skall vara obligatoriskt för skoldistrikten, b) besluta att från och med

1961/62 vid beräkning av det i anslaget till Folkskolor m.m.: Bidrag till

driften av folkskolor in. m. ingående lärarlönebidraget hänsyn icke skall

tagas till avlösta bidrag och avdragsbeloppet sålunda fastställas till i hyresgrupp

1 960 kronor, i hyresgrupp 2 1 200 kronor, i hyresgrupp 3 1 380 kronor,

i hyresgrupp 4 1 620 kronor och i hyresgrupp 5 1 850 kronor per statsbidragsberättigande

lärartjänst, c) till Folkskolor m.m.: Bidrag till driften

av folkskolor m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

19 000 000 kronor;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

dels ock en inom andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. väckt motion

(II: 84), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att elevantalet i

små- och folkskolans klasser från och med 1963 icke annat än i undantagsfall

skall få överstiga 24 respektive 30 elever.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 149, II: 480, I: 316, I: 317, I: 403 och

II: 84.

Kungl. Maj:ts förslag avseende medelsbehovet under förevarande anslag

för budgetåret 1961/62 innebär en anslagshöjning med 113 000 000 kronor.

Ökningen betingas — utom av automatiska utgiftsförändringar — av följande

förslag, nämligen 1) vissa vidgade möjligheter att dela klass vid undervisning

i yrkeskunskap i folkskolan, 2) ändrade grunder för statsbidrag

till svensk undervisning åt svenska barn i utlandet, medförande en höjning

av anslagsposten för ifrågavarande ändamål med 92 400 kronor samtidigt

som anslagsposten till bidrag till undervisningsmateriel vid utlandsskolor^

utgår, 3) uppräkning av anslagsposterna till bidrag till estniska folkskolan

i Stockholm och till estnisk skola i Göteborg med respektive 15 000 och

10 000 kronor och sammanförande av bidragen till en anslagspost.

Skolöverstyrelsens förslag om dels statsbidrag för frivillig undervisning i

instrumentalmusik och solosång samt körsång på försöksskolans högstadium,

dels uppräkning av statsbidraget till korrespondensrealskolan i Björkvik

med 57 000 kronor till 117 000 kronor, dels ock höjning av statsbidraget

till Kristofferskolan med 20 000 kronor har departementschefen icke biträtt.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

icke heller i år kunnat biträda det av skolöverstyrelsen framlagda

förslaget, att statsbidrag skall införas för anordnande av frivillig undervisning

i instrumentalmusik och solosång samt körsång på försöksskolans

högstadium enligt samma bestämmelser som nu gäller för anordnande av

dylik undervisning vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet i sitt av

1960 års riksdag godkända utlåtande (nr 8, punkten 62) framhöll, att utskottet

fann det vara synnerligen angeläget, att försöksskolans högstadium

i förevarande avseende jämställdes med allmänna läroverk och högre kommunala

skolor. Med understrykande av vad utskottet sålunda uttalat förväntar

utskottet, att Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål till förnyat bedömande

och för nästa års riksdag framlägger förslag i ämnet.

Med anledning av de under förevarande punkt redovisade motionerna får

utskottet anföra följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Det i motionerna I: 120 och II: 149 gjorda yrkandet om höjning av anslaget

till korrespondensrealskolan i Björkvik med 20 000 kronor till 80 000

kronor överensstämmer med ett av styrelsen för skolan framlagt förslag.

Av skolöverstyrelsens anslagsyrkanden framgår, att om statsbidrag skulle

utgå till skolan i Björkvik efter samma normer som gäller för övriga skolor,

men med hänsyn tagen till det lägre antalet veckotimmar vid skolan i

Björkvik, bidraget borde uppgå till 117 000 kronor. Enligt uppgifterna i

motionen är elevantalet vid skolan oförändrat jämfört med föregående

läsår, om man frånräknar de elever, som är bosatta i Nyköping och Katrineholm

men icke vunnit inträde vid dessa städers läroverk. Med hänsyn

härtill är utskottet, som i och för sig finner det skäligt, att Björkviksskolan

jämställes med andra korrespondensrealskolor i vad gäller statsbidragsgivningen,

icke berett att tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 120 och

II: 149.

Då enligt vad utskottet inhämtat 1957 års skolberednmg kommer att

framlägga förslag även rörande de privata skolorna, anser utskottet sig

icke böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 314 och II: 480 om

höjning av statsbidraget till Kristofferskolan.

Vidkommande motionerna I: 403 och II: 467 får utskottet framhålla, att

utskottet i sitt ovannämnda av 1960 års riksdag godkända utlåtande

(punkten 62) med anledning av motionsyrkanden i samma syfte som det nu

föreliggande, anförde, att utskottet icke vore berett att tillstyrka avskaffande

av systemet med fria läroböcker och i samband därmed indragande

av hela det kompensationsbelopp, vartill kommunerna förklarats berättigade

som ersättning för vissa inkomstbortfall. En sådan åtgärd som den

i motionerna föreslagna skulle enligt utskottets mening medföra stora nackdelar

för både föräldrar och kommuner. Utskottet vidhåller den uppfattning,

varåt utskottet sålunda givit uttryck, och avstyrker bifall till motionerna

I: 403 och II: 467, såvitt nu är i fråga.

I motionerna I: 316 och II: 378, I: 317 och II: 379 samt II: 84 har framlagts

förslag, som syftar till att nedbringa elevantalet i klasserna antingen

generellt eller vid undervisning i visst ämne.

Utskottet framhöll senast i sitt utlåtande nr 8 vid 1960 års riksdag

(punkten 39), att en sänkning av elevantalet i klasserna måste anses angelägen.

Som ett led i strävandena att åstadkomma rimliga klasstorlekar

anvisade utskottet i fjol utvägen för länsskolnämnderna och skolöverstyrelsen

att »kapa topparna» genom en viss skönsmässig tillämpning av gällande

bestämmelser från fall till fall. Utskottet har konstaterat, att under

det gångna året på detta sätt goda resultat nåtts. Vad i motionerna I: 316

och IT: 378 föreslagits i syfte att bereda länsskolnämnderna möjlighet till

uppdelning av klass tillgodoses i huvudsak genom den av utskottet i fjol

anvisade utvägen. Utskottet finner sig likväl i anledning av motionerna

böra starkt understryka önskvärdheten av att åtgärder, som ansluter sig till

vad utskottet tidigare angivit, vidtages för att i möjligaste mån astad
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

komma en sänkning av elevantalet i klasserna. Utskottet förordar, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda

anfört.

Vidkommande motionen II: 84, i vilken hemställts att riksdagen måtte

besluta om visst maximiantal elever i små- och folkskolans klasser från och

med läsåret 1963/64, får utskottet hänvisa till att 1957 års skolberedning

torde komma att framlägga förslag om elevantalet i klasserna inom den

framtida enhetsskolan. Utskottet finner sig därför icke böra tillstyrka bifall

till ifrågavarande motion.

Med hänsyn till det pågående arbetet inom skolberedningen anser sig

utskottet icke heller böra ta ställning till förslaget i motionerna I: 316 och

II: 378 om delning i vissa fall under en veckotimme av klass 7 i försöksskolan

och folkskolan vid undervisning i modersmålet.

Eftersom realskolan står inför sin avveckling, finner utskottet icke skäl

biträda de yrkanden i sistnämnda motioner, som berör denna skolform.

En sedan lång tid tillbaka angelägen delreform i förevarande sammanhang

är frågan om minskat elevantal i folkskolans slöjdavdelningar. Utskottet

är väl medvetet om de fördelar som skulle vara att vinna, om klassen

kunde vara utgångspunkt vid gruppindelning i slöjd i klasserna 3—6 av

folkskolan och försöksskolan. Med hänsyn till de stora kostnader för statsverket

och de lokalproblem som härigenom skulle uppstå, är utskottet likväl

icke berett tillstyrka bifall till motionerna I: 316 och II: 378 i denna del.

Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj:t så snart ske kan framlägger

förslag om lägre delningstal vid gruppindelning i slöjd.

Vad beträffar yrkandet i motionerna I: 317 och II: 379 rörande förstärkningsanordningar

vid undervisningen i matematik i årskurs 6 i folkskola

av B-form vill utskottet framhålla följande. Visserligen kan det i och

för sig anses vara av värde, att uppdelning enligt 105 § a) folkskolestadgan

finge ske, om elevantalet är högst 17, men utskottet kan icke finna denna

förstärkningsanordning vara av sådan natur att den bland övriga angelägna

önskemål bör givas en prioritetsställning. Utskottet är därför icke berett

biträda motionsyrkandet.

Utskottet får härjämte — under hänvisning till vad utskottet i det följande

(punkten 24) kommer att anföra rörande anordnande av kombinerad

korrespondens- och radioundervisning i tyska i försöksskolans årskurs 7

(alternativkurs 2) — förorda, att riksdagen medgiver att ur förevarande

anslag må övergångsvis utgå medel för bestridande av härav föranledda

kostnader.

Vad departementschefen i övrigt förordat har icke givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 120 och II: 149 icke må av riksdagen

bifallas;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 23

II. att motionerna I: 314 och II: 480 icke ma av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna I: 403 och II: 467, i vad de avser tillhandahållande

av fri undervisningsmateriel, icke må av

riksdagen bifallas;

IV. att motionerna I: 317 och II: 379 icke må till nagon

riksdagens åtgärd föranleda;

V. att motionen II: 84 icke må av riksdagen bifallas;

VI. att riksdagen må

a) medgiva, att ur förevarande anslag ma övergångsvis

under budgetåret 1961/62 utgå statsbidrag till kombinerad

korrespondens- och radioundervisning i tyska i försöksskolans

årskurs 7 (alternativkurs 2);

b) godkänna av departementschefen förordade grunder

för statsbidrag till svensk undervisning åt svenska barn i

utlandet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62;

c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 403 och II: 467, såvitt de avser medelstilldelningen,

till Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 833 000 000 kronor;

VII. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört rörande frivillig musikundervisning

på försöksskolans högstadium;

VIII. att motionerna I: 316 och II: 378, såvitt här är i

fråga, icke må till annan riksdagens åtgärd föranleda än att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad

utskottet anfört rörande tillämpningen av gällande bestämmelser

om elevantalet i klasserna och om gruppindelning

vid slöjdundervisning.

20:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

elevhem eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt 117, s. 198) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett

förslagsanslag av 1 900 000 kronor, innebärande en anslagsökning med

200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Eric Carlsson

m. fl. (I: 200) och den andra inom andra kammaren av herrar Larsson

i Hedenäset och Boo (11:294), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte besluta, att statsbidrag

till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem måtte

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

utgå med 4 kronor 75 öre per dag vid inackordering i enskilt hem samt med

4 kronor 50 öre per dag i elevhem.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet får utskottet hänvisa

till motionen I: 200.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning infordrat yttranden över motionerna

från skolöverstyrelsen, statskontoret, svenska landskommunernas förbund

och svenska stadsförbundet.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande.

Med anledning av de föreliggande motionerna har överstyrelsen från länsskolnämnderna

införskaffat uppgifter på grundval av statsbidragsrekvisitionerna

för redovisningsåret 1959/60, i syfte att utröna den genomsnittliga

verkliga bruttokostnaden för kommunerna (i förekommande fall särskolornas

huvudmän) per elev och dag vid inackordering i enskilda hem.

Undersökningen utvisar en medelkostnad för hela riket av 4: 83 kronor

per barn och dag''. Jämfört med medelkostnaden redovisningsåret 1954/55

av 3: 80 kronor föreligger här en ökning med 27,1 procent.

Den nu konstaterade ökningen av kostnaderna för inackordering av skolbarn

i enskilda hem motiverar enligt överstyrelsens mening en höjning

av statsbidraget. En höjning till 3: 90 kronor per barn och dag skulle motsvara

i avrundat tal 80 procent av den framräknade medelkostnaden av

4: 85 kronor redovisningsåret 1959/60. Detta innebär en ökning av bidraget

med 20 procent. Att kommunernas kostnader avsevärt ökats även i

fråga om inackordering i elevhem synes överstyrelsen uppenbart. En höjning

av elevhemsbidraget, nu 3 kronor per barn och dag, likaledes med 20

procent skulle innebära ett till 3: 60 kronor per barn och dag höjt bidrag.

Med hänsyn till den fortsatta kostnadsutvecklingen finner överstyrelsen

emellertid, att beloppet bör fastställas till 4 kronor respektive 3: 70 kronor

per barn och dag.

Enligt tidigare inhämtade uppgifter har kommunerna beräknat statsbidragen

till mackorderingsverksamheten under redovisningsåret 1960/61

i ''u l*1^ 870 000 kronor, varav 990 000 kronor för inackordering i enskilda

hem och 880 000 kronor för inackordering i elevhem. Med ledning

härav kan höjningen av statsbidragsbeloppen i enlighet med överstyrelsens

förslag beräknas medföra en ökning av statsverkets årliga utgifter för ändamålet

med omkring 435 000 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört bland annat följande.

Statskontoret vill med anledning härav erinra om att de nuvarande bestämmelserna

angående statsbidrag till kostnaderna för inackordering fastställdes

genom kungörelsen den 18 juni 1958, nr 380. Tidigare utgick vid

inackordering av skolbarn i skolhem eller enskilda hem statsbidrag med

atta tiondelar av skoldistrikts verkliga kostnader för inackorderingen, därest

dessa icke överstego vad som efter ortens förhållanden kunde anses skäligt.

Vid inackordering i skolhem bestämde Kungl. Maj:t det belopp, som skulle

anses motsvara inackorderingskostnaden. Med det bidragsunderlag, som

gällde närmast före ikraftträdandet av de nuvarande bestämmelserna, blev

statsbidraget vid inackordering i skolhem 2 kronor 40 öre per elev och dag,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961

25

om skolmåltid ej var anordnad vid skolan, samt annars 2 kronor. Från och

med den 1 juli 1958 utgick statsbidrag till kostnaderna för inackordering

med ett i ovannämnda kungörelse fastställt belopp, nämligen 3 kronor 25

öre vid inackordering i enskilt hem och med 3 kronor vid inackordering i

elevhem, vilket sålunda innebär en betydande förbättring av bidraget.

Statskontoret vill vidare framhålla, att den föreslagna höjningen av bidraget

till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för budgetåret

1961/62 enligt under hand inhämtad uppgift torde medföra ökade

statsbidragskostnader om 700 000—800 000 kronor. Statskontoret anser sig

icke kunna förorda så avsevärd kostnadsökning.

På grund av det anförda får statskontoret avstyrka bifall till förevarande

motioner.

Svenska landskommunernas förbund har i huvudsak anfört följande.

I sitt den 18 oktober 1956 avgivna yttrande över en utredning angående

statsbidrag till skolskjutsar och inackordering m. m., verkställd av sakkunniga

tillkallade av skolöverstyrelsen, anförde förbundets styrelse bland

annat, att någon automatisk värdebeständighet av statsbidragen tyvärr icke

kunnat säkras vare sig genom allmänna statsbidragsutredningens eller de

sakkunnigas förslag och uttalade därför förhoppningen att Kungl. Maj:t

och riksdagen i fortsättningen skulle visa större förståelse än dittills för att

kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner någorlunda bibehölles vid

förändringar i penningvärdet.

Kostnaderna för inackordering av skolbarn har stigit högst avsevärt under

senare år. Svårigheterna att anskaffa lämpliga inackorderingshem har

bidragit till denna kostnadsökning. Genomsnittskostnaden för inackordering

i enskilt hem torde numera uppgå till omkring 6 kronor per dag. I

åtskilliga fall är kostnaden betydligt högre. En uppräkning av enhetsbeloppen

är därför motiverad för ett återställande av den ursprungliga kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna, varför styrelsen tillstyrker

motionerna om höjning av enhetsbelöppen.

Svenska stadsförbundet har anfört följande.

I likhet med alla statsbidrag, som utgår med ett i kronor uttryckt fast

belopp, har det sedan 1952 oförändrade inackorderingsbidraget kommit att

successivt sjunka i realvärde. Medan statsbidraget till skolskjutsar utgar

med i princip 80 procent av kommunens verkliga kostnad, utgår statsbidraget

till inackordering, vilken anordning ju är ett alternativ till skolskjutsning,

med ett belopp som numera torde utgöra knappt hälften av den

verkliga kostnaden. Ett återställande av de ursprungliga kostnadsrelationerna

är här, såsom beträffande många andra statsbidrag där utvecklingen

varit lika ogynnsam för kommunerna, ett naturligt och rimligt krav från

kommunernas sida.

Relativt få av stadsförbundets medlemskommuner berörs av statsbidraget

till inackordering av skolbarn. Huvudparten av de kommuner, som

drabbas av bidragets ogynnsamma realvärdcsutveckling, torde vara landskommuner

av glesbygdskaraktär med i många fall relativt svag ekonomisk

bärkraft.

Med hänsyn till vad ovan anförts och till det faktum att merkostnaden

för statsverket blir förhållandevis liten, tillstyrker styrelsen bifall till

motionerna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I motionerna I: 200 och II: 294 har beträffande inackordering av skolbarn

hemställts om en höjning av statsbidraget till 4 kronor 75 öre per dag

och barn vid inackordering i enskilt hem och till 4 kronor 50 öre per dag

och barn vid inackordering i elevhem. Av skolöverstyrelsens yttrande framgår,

att medelkostnaden för hela riket för inackordering av skolbarn i enskilda

hem stigit från 3 kronor 80 öre redovisningsåret 1954/55 till 4 kronor

85 öre redovisningsåret 1959/60. Även för inackordering i elevhem synes

kostnaderna ha avsevärt ökats. Då statsbidraget under denna tid icke utgått

med högre belopp än 3 kronor 25 öre respektive 3 kronor per dag och

barn, har kostnadsfördelningen mellan stat och kommun blivit allt ogynnsammare

för kommunernas del. I likhet med skolöverstyrelsen och kommunförbunden

finner utskottet det skäligt, att en uppräkning av statsbidragsbeloppen

sker för att återställa den ursprungliga kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna, och utskottet förväntar, att Kungl.

Maj:t för nästa års riksdag framlägger förslag i ämnet. Utskottet förordar,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet

sålunda anfört.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000

kronor;

II. att motionerna I: 200 och II: 294, såvitt här är i fråga,

icke må till annan riksdagens åtgärd föranleda än att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet

anfört rörande statsbidragsbeloppens storlek.

21 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar.

Kungl. Maj:t har (punkt 118, s. 198 och 199) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

52 000 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 4 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Eric Carlsson

m. fl (I: 200) och den andra inom andra kammaren av herrar Larsson

i Hedenäset och Boo (II: 294), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte besluta, att ersättningen

för s.k. självskjutsar måtte höjas från 50 och 40 öre till 90 respektive

75 öre per dag som elev besökt skolan.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet får utskottet hänvisa

till motionen I: 200.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

27

Det i motionerna I: 200 och II: 294 framförda yrkandet överensstämmer

med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, vilket departementschefen

inte funnit sig böra förorda.

Över motionerna har statsutskottet i vederbörlig ordning infordrat yttranden

från skolöverstyrelsen, statskontoret, svenska landskommunernas

förbund och svenska stadsförbundet.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande åberopat, vad överstyrelsen i ämnet

anfört och föreslagit i sina petita för budgetåret 1961/62.

Statskontoret framhåller, att den föreslagna höjningen av ersättningen

till självskjutsar för budgetåret 1961/62 enligt skolöverstyrelsens beräkningar

i anslagsäskandena skulle medföra ökade statsbidragskostnader om

95 000 kronor. Statskontoret har icke ansett sig kunna förorda en så avsevärd

kostnadsökning.

Svenska landskommunernas förbunds styrelse delar motionärernas uppfattning,

att anordnande av självskjutsar är — i jämförelse med annat

skjutssystem — fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt för såväl staten som

kommunerna, varför styrelsen tillstyrker motionärernas förslag om höjning

av maximibeloppet för självskjutsar.

Svenska stadsförbundet har icke avgivit yttrande rörande självskjutsar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt.

Yrkandet i motionerna I: 200 och II: 294 rörande statsbidraget till självskjutsar

överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag i

ämnet, som departementschefen icke funnit sig böra förorda. Utskottet, som

i utlåtande 1960: 8, punkten 68, förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle låta

närmare undersöka, huruvida statsbidraget till självskjutsar numera vore

riktigt avvägt, förväntar att Kungl. Maj:t för nästa års riksdag framlägger

förslag om höjning av ifrågavarande statsbidrag i anslutning till vad skolöverstyrelsen

i sina anslagsäskanden föreslagit. Utskottet förordar, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda

anfört.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för budgetåret 1961/62 anvisa ett

förslagsanslag av 52 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 200 och II: 294, såvitt här är i

fråga, icke må till annan riksdagens åtgärd föranleda än att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad

utskottet anfört rörande statsbidrag till självskjutsar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

22 :o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 199 och 200), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

8 075 000 kronor.

23:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

120, s. 200), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

24 :o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 121, s. 201 och

202) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 630 000 kronor.

Ifrågavarande undervisning ombesörjes av skolradioavdelningen vid Sveriges

Radio AB i samråd med och under överinseende av skolöverstyrelsen.

Ur förevarande reservationsanslag bestrides dels Sveriges Radio AB:s utgifter

för själva undervisningen och dels televerkets kostnader för radioutsändningarna.

Statsbidraget till avlönande av handledare i skolorna för

undervisningen skall avföras från förslagsanslaget till Folkskolor m. m.:

Bidrag till driften av folkskolor m. m.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 130 000 kronor.

Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 630 000 kronor.

Under denna punkt får utskottet härjämte beröra fråga angående anordnande

läsaret 1961/62 av viss kombinerad korrespondens- och radioundervisning

i tyska. Denna fråga har, enligt vad utskottet erfarit, aktualiserats

av skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 februari 1961.

Överstyrelsen anför i skrivelsen, att det successiva införandet av försöksskola

bland annat inneburit, att allt fler elever erhåller undervisning i tyska.

Innevarande läsår undervisas omkring 30 000 elever i detta ämne, av vilka

15 600 befinner sig i årskurs 7. Tidigare har flertalet av de lärare, som

undervisat i tyska, haft akademiska meriter. Den omfattning, som undervisningen

i tyska nu fatt, har emellertid — framhåller överstyrelsen —

medfört en stark brist på lärare. Läsåret 1960/61 saknar cirka en tredjedel

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

29

av lärarna i tyska utbildning i ämnet utöver student- eller realexamen. I

landsbygdskommunerna saknar inemot hälften av lärarna utbildning. Överstyrelsen

påpekar vidare att oerfarna lärare behöver hjälp i stor utsträckning

men att även många lärare med föreskriven kompetens i tyska är i

behov av stöd och impulser, om den förnyelse av metodiken, som betraktas

som nödvändig och önskvärd, skall kunna komma till stånd. I denna situation

har överstyrelsen funnit det nödvändigt att vidta åtgärder för att så

snabbt som möjligt ge försöksskolorna någon form av hjälp. Överstyrelsen

har övervägt olika alternativ. I valet mellan dessa har överstyrelsen funnit

radiokurser i tyska vara det i föreliggande situation bästa.

Överstyrelsen föreslår att kombinerad radio- och korrespondensundervisning

i tyska avseende alternativkurs två i årskurs 7 anordnas redan läsåret

1961/62. Radioundervisningen skulle dels omfatta två 20-minuters perioder

per vecka, dels korrespondens- och instruktionsverksamhet i anslutning till

radioundervisningen i huvudsak efter samma riktlinjer, som tillämpas för

radioengelskan. Sveriges Radio har under hand förklarat sig beredd att

införa sådan undervisning under förutsättning, att skolöverstyrelsen ger den

sitt stöd i organisatoriskt och pedagogiskt avseende samt att erforderliga

medel ställes till förfogande. Kostnaderna — beräknade efter 34 undervisningsveckor

— skulle uppgå till för Sveriges Radio 27 500 kronor och för

televerket 72 000 kronor eller tillhopa 99 500 kronor.

I en inom ecklesiastikdepartementet, efter gemensam beredning med

finansdepartementet, den 28 mars 1961 upprättad promemoria, vilken tillställts

utskottet, har den av skolöverstyrelsen påvisade bristen på utbildade

lärare för undervisningen i tyska bedömts som mycket allvarlig, särskilt

med hänsyn till de konsekvenser en otillfredsställande undervisning i ämnet

kan antagas få för de elever, som från försöksskola avser att fortsätta i

gymnasium. Det är angeläget att utan tidsutdräkt försöka astadkomma

förbättrade förhållanden på detta område.

De goda erfarenheterna av den kombinerade korrespondens- och radioundervisningen

i engelska synes, framhålles det, ge vid handen, att anordnande

av undervisning av motsvarande slag i tyska, vilket kan ske redan

från och med läsåret 1961/62, skulle vara den lämpligaste åtgärden i det

uppkomna läget. Enligt promemorian har de av skolöverstyrelsen åberopade

förhållandena icke varit kända inom sådan tid, att proposition till riksdagen

i vanlig ordning kunnat avlåtas. Med hänsyn till sakens vikt och till

att anlitandet av lärare utan föreskriven kompetens medför betydande besparingar

i förhållande till beräknade lönekostnader och således även till det

utgående statsbidraget till lärarlöner synes det — anföres i promemorian —

angeläget, att statsutskottet ville taga under övervägande, om inte såsom

ett provisorium för budgetåret 1961/62 erforderliga medel för kursens anordnande

skulle kunna medgivas utgå ur förslagsanslaget Folkskolor m.m.:

Bidrag till driften av folkskolor m. m., vilket torde kunna ske utan att det i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1961 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, under punkten 116

beräknade anslaget av 833 miljoner kronor höjes.

Mot bakgrunden av det antydda svåra läget beträffande undervisningen,

i tyska på försöksskolans högstadium har utskottet för sin del funnit sig

böra föreslå riksdagen, att statsbidrag till den i det föregående angivna

kursen i tyska i årskurs 7 (alternativkurs 2) må övergångsvis under nästa

budgetår utgå från förslagsanslaget Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av

folkskolor m. m. Härvid förutsätter utskottet, att kostnaderna i anledning

av kursen helt skall rymmas inom den av utskottet i det föregående (punkten

19) förordade anslagsramen för nämnda förslagsanslag. Den av utskottet

angivna kurskostnaden — i runt tal 100 000 kronor — har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet förväntar härjämte, att därest behov av fortsatta medel för

här berörda ändamål skulle uppkomma även efter nästa budgetårs utgång

fråga härom i god tid underställes riksdagen för prövning i anslutning till

Kungl. Maj:ts förslag avseende reservationsanslaget till anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning.

Utskottet, som under punkten 19 i det föregående gjort viss hemställan

beträffande ifrågavarande radiokurs i tyska, hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 630 000

kronor.

25:o) Folkskolor m, m.: Folkundervisningens främjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 122, s. 202) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 240 000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 50 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Grym m. fl.

(I: 21) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset

m. fl. (11:33), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande

punkt måtte besluta dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till

känna vad i motionen anförts beträffande villkoren för anordnande av förskolekurs

i rikets nordligaste gränsorter, så ock i fråga om uppräkning av

beloppen för de s. k. finnbygdsstipendierna, dels ock att till Folkskolor

m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste gränsorter anvisa

ett reservationsanslag av 316 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen II: 33.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

31

Skolöverstyrelsen har föreslagit en anslagshöjning med 26 000 kronor,

motiverad bland annat med behovet av att räkna upp beloppen för de s. k.

finnbygdsstipendierna från 800 till 1 200 kronor för läsår. Detta förslag har

departementschefen icke kunnat biträda.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna

I: 21 och II: 33 från skolöverstyrelsen, efter hörande av länsskolnämnden

i Norrbottens län, samt socialstyrelsen.

Länsskolnämnden i Norrbottens län har anfört följande.

Lekskolekurser för barn med finska som hemspråk har anordnats i vissa

kommuner inom Norrbottens län sedan sommaren 1944. När de första

kurserna planerades, stannade man av lämplighetsskäl vid en kurslängd,

omfattande fyra veckor. Härigenom ville man undvika risken av att barnen

skulle tröttna inför det begynnande första skolåret.

Kurserna anordnades av kommunerna, vilka även uppgör förslag till kursplan,

som fastställes av skolöverstyrelsen.

Bristen på utbildade förskollärarinnor har gjort, att kommunerna i stor

utsträckning måst anlita småskollärarinnor, seminarieelever och studentskor

som lärarinnor vid kurserna. Undervisningen har därför ofta blivit för

mycket skolmässig och för litet lekbetonad, vilket med hänsyn till förskolebarnens

behov av vistelse ute i det fria under den korta sommaren i norr

varit olämpligt. Skulle kurserna utsträckas till 5 ä 6 veckor under sommaren,

bleve detta ur medicinsk synpunkt knappast att förorda. I juli och

första hälften av augusti, då kurserna skulle pågå, borde barnen få tillbringa

sin mesta tid om dagarna ute i det fria. Eljest kan det befaras, att deras

första skolår, som börjar kring den 25 augusti, blir alltför tröttande för dem.

Det är mycket önskvärt, att s. k. lekskolekurser för barn, som skall begynna

sin skolgång på hösten, förlänges och utsträckes helst till att omfatta

minst tre månader under terminstid, förslagsvis mars—maj. Men en sådan

anordning förutsätter, att utbildade förskollärarinnor kan anlitas som lärarinnor

vid kurserna, att lokaler för kursverksamheten kan anskaffas, och

att statsanslaget till kurserna blir minst 2 500 kronor för varje 3-månaders

kurs. Möjligheter därtill borde beredas inom de finskspråkiga kommunerna

i Norrbotten.

Förutsättningarna för en dylik anordning torde dock för närvarande saknas.

I väntan på en sådan välbehövlig reform kan det vara lämpligt att

försöksvis förlänga lekskolekurserna under sommaren till 5 a 6 veckor på

följande villkor.

1) Kurserna bör om möjligt förläggas till terminstid, d. v. s. till tiden från

omkring den 1 maj till omkring den 10 juni. Därest detta av olika anledningar

icke är möjligt, bör de förläggas till tiden omkring den 10 juni till

omkring den 20 juli, så att de i kurserna deltagande barnen blir lediga ännu

för drygt en månad före höstterminens början.

2) Ifrågasatt förlängning av kurserna får ske endast under förutsättning

att utbildade förskollärarinnor kan anlitas som kursledare.

3) Kurs bör kunna anordnas, om minst fem blivande nybörjare från

finsktalande hem anmäles att deltaga i kursen

4) Gränsortsanslag till en 4-veckors kurs föreslås utgå med 800 kronor,

till en 5-veekors kurs med 1 000 kronor och till en 6-veckors kurs med 1 200

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

kronor. Lärararvodet borde bestämmas till 700 kronor för en 4-veckorskurs,

till 875 kronor för en 5-veekors kurs och till 1 050 kronor för en 6-veckors

kurs. Antalet veckotimmar borde fastställas till 20. Kurs borde pågå endast

5 dagar i veckan med lediga lördagar.

5) Kommunen bör tillhandahålla erforderlig lek- och annan undervisningsmateriel

för kurserna, däri inbegripet någon enkel förtäring efter de

två första lektimmarna.

Motionerna tillstyrkes under angivna förutsättningar. Förslaget om de

s. k. finnbygdsstipendiernas höjning från 800 till 1 200 kronor om året tillstyrkes

likaledes. Avinattningen i lärarkandidaternas intresse för dylika

stipendier har redan förorsakat en tilltagande brist på examinerade folkskollärare

i de finskspråkiga kommunerna.

Skolöverstyrelsen finner i likhet med länsskolnämnden det i princip

önskvärt, att lekskolekurserna förlänges, men härvid bör hänsyn tagas till

de reservationer som uttalats av länsskolnämnden. Bland annat av de i

nämndens yttrande anförda skälen har överstyrelsen ej ansett sig böra

föreslå en sådan förlängning. Beträffande finnbygdsstipendierna framhåller

överstyrelsen, att överstyrelsen vid flera tidigare tillfällen förordat en höjning

av dem, och överstyrelsen ansluter sig även här till länsskolnämndens

yttrande.

Socialstyrelsen har i huvudsak anfört följande.

Med tanke på de speciella svårigheter, som är rådande i gränsbygderna,

såsom t. ex. isolering, utflyttning av bygdens egen ungdom och inflyttning

av i första hand finska kvinnor samt de ännu på sina håll stora barnkullarna,

finner socialstyrelsen det vara ytterst värdefullt att tillgång till institutioner

för förskolebarn finnes i Norrbotten. Stora anpassningssvårigheter,

både sociala, fysiska och språkliga uppkommer lätt, då barnet börjar i den

obligatoriska skolan, särskilt om barnet kommer från en tvåspråkig isolerad

by. Genom att fem- och sexåringar får komma in i en glad och sund gruppgemenskap

under en förskolepedagogisk sakkunnig ledning grundlägges på

ett tidigt stadium goda samarbetsvanor hos barnet. I barnets dagliga lekar

och sysselsättningar såväl inom- som utomhus i vilka även språkliga faktorer

ingår, siktar förskolläraren på barnets hela utveckling och uppmuntrar

dess uthållighet, initiativförmåga och självständighet. Det är därför önskvärt

att förskollärarens ledning av barnens lek och verksamhet icke blir

alltför schemabunden.

Socialstyrelsen har sedan år 1944 genom sin verksamhet med jordbruksdaghem

bland annat i Norrbotten fått kontakt med de lekskolekurser, som

bedrivits i skolstyrelsens regi i tvåspråkiga kommuner. Dessa lekskolekurser

och jordbruksdaghem har bedrivits samtidigt men var för sig i samma byar.

Det är uppenbart att kurserna och daghemsverksamheten har mycket stora

beröringspunkter. Socialstyrelsen har därför vid upprepade tillfällen försökt

få till stånd ett samarbete med respektive skolstyrelser för en sammanslagning

av dessa båda verksamhetsgrenar. Sedan år 1953 har en dylik sammanslagning

skett i två finsktalande byar bland annat inom Tärendö och

Övertorneå kommuner med positivt resultat.

Socialstyrelsen kan i princip instämma i motionärernas önskemål. En viss

reducering av kostnaderna kan emellertid ske, om kurserna på sätt social
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 33

styrelsen föreslagit samordnas med jordbruksdaghemmen. Lekskolekurserna

bör i pedagogiskt hänseende drivas enligt samma principer som den förskoleverksamhet

som utövas vid olika slag av barnstugor.

Utskottet. Den i motionerna I: 21 och II: 33 berörda frågan om förlängning

av lekskolekurserna — något som i och för sig kan framstå såsom

önskvärt — torde enligt utskottets mening, icke minst med hänsyn till vad

i remissyttrandena anförts, böra göras till föremål för ytterligare överväganden

i olika avseenden.

Beträffande motionärernas förslag om sänkning av lägsta deltagarantalet

i kurserna från nu 8 till förslagsvis 5 vill utskottet framhalla, att en dylik

åtgärd synes kunna i icke oväsentlig mån bidraga till ökade möjligheter

för barn med finska som hemspråk att lära sig svenska ävensom underlätta

anordnandet av kurser på orter med lågt innevånarantal. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj :t upptager denna fråga till omprövning och för riksdagen

framlägger det förslag, vartill en dylik omprövning må giva anledning.

Vad angår de s. k. finnbygdsstipendierna får utskottet med anledning av

motionerna I: 21 och II: 33 understryka, att skäl synes tala för att med

hänsyn till penningvärdeförsämringen en uppräkning av desamma kommer

till stånd, så att stipendierna återfår sin tidigare betydelse för lärarrekryteringen.

Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på förevarande spörsmål.

Utskottet, som icke är berett att i enlighet med motionärernas yrkande

tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslag utan biträder Kungl. Maj:ts

förslag, förordar emellertid att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver

till känna vad utskottet med anledning av motionerna anfört.

Utskottet hemställer förty,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 21 och II: 33, i vad de

avser medelstilldelningen, till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

240 000 kronor;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 21 och

II: 33 anfört.

26 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

Kungl. Maj:t har (punkt 123, s. 202—214) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordade grunder för avveckling av

statens särskilda åtaganden för Skytteanska skolan i Tärna, dels bcmvn
-

3 — Biliang till riksdagens protokoll 1001. 0 samt. Nr S

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

diga, Kungl. Maj:t att träffa avtal med Tärna kommun enligt upprättat

förslag samt vidtaga i samband med avvecklingen i övrigt erforderliga åtgärder,

dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att överläggningar ägt rum mellan representanter

för ecklesiastikdepartementet och Tärna kommun, varvid preliminär

överenskommelse träffats av följande innehåll. De särskilda statliga

åtagandena för Skytteanska skolan börjar i princip avvecklas från och med

den 1 juli 1961, från och med vilken tidpunkt för skolan meddelade särskilda

föreskrifter bör upphöra att gälla. Från samma tidpunkt bör även de

skolfastigheter, som är i statens ägo, utan vederlag överlämnas till Tärna

kommun. Därest kommunen låter uppföra de nu aktuella ytterligare skollokaler

för försöksskolans högstadium vid Skytteanska skolan, som i vederbörlig

ordning prövas erforderliga, äger kommunen uppbära byggnadsbidrag

härför med belopp motsvarande 75 procent av det bidragsunderlag, Kungl.

Maj:t på grundval av eljest gällande regler fastställer. För att mildra bortfallet

av det särskilda driftbidraget bör dessutom under en femårsperiod

utgå ett särskilt successivt minskande avvecklingsbidrag. För budgetåret

1961/62 bör detta bidrag fastställas till 50 000 kronor. Bidraget bör därefter

minska med 10 000 kronor för varje budgetår.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

icke har något att erinra mot vad departementschefen anfört och förordat,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade grunder

för avveckling av statens särskilda åtaganden för Skytteanska

skolan i Tärna;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Tärna

kommun enligt upprättat förslag samt vidtaga i samband

med avvecklingen i övrigt erforderliga åtgärder;

c) till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i

Tärna för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 50 000

kronor.

27:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 124, s. 214 och 215), vilket innebär en anslagshöjning med 124 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 35

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 537 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 590 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 250 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........... 27 900

Summa kronor 1 417 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond..............17 000

Nettoutgift kronor 1 400 000

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

28:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 125, s. 215—217), vilket innebär en anslagsminskning med

13 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 607 000

kronor.

29:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 126, s. 217 och 218),

vilket innebär en anslagsminskning med 17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 81 000 kronor.

Realskolor och gymnasier m. m.

30:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

134, s. 241—258) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Mora och Älmhult från och med budgetåret

1961/62 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall

ombildas till högre allmänna läroverk med den linjeorganisation Kungl.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Maj:t bestämmer, varvid ombildningen skall tillgå sålunda, att första ringen

vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring per år,

till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;

dels besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom Öppet försöksgymnasium

från och med budgetåret 1961/62 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas i Huskvarna samt

— efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande — inom kommun i Sundsvallsregionen,

under villkor att respektive kommun åtager sig dels de skyldigheter,

som enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun,

dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek bevilja

ett engångsbidrag av 10 000 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen vid de

under föregående punkt avsedda försöksgymnasierna;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medge, att linje av tekniskt gymnasium

försöksvis inordnas i allmänt gymnasium;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för de allmänna läroverken, som föranledes av vad departementschefen

förordat;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 239 275 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nestrup (I: 214) och den andra inom andra kammaren av herr Hammar

(II: 303), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för biträdeshjälp vid

de allmänna läroverkens rektorsexpeditioner uppräkna läroverkens avlöningsanslag

med 517 000 kronor;

dels de under punkten 19 i det föregående redovisade likalydande motionerna

I: 316 och II: 378, i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva till känna att enligt riksdagens

uppfattning dels i första klassen av den treåriga realskolan antalet lärartimmar

— utan ändring av antalet elevtimmar — måtte ökas med en i

ämnet modersmålet, om elevantalet i klassen uppgår till högst 21, dels delningstalet

i realskolans högsta klass skall utgöra 30, ävensom att riksdagen

måtte medgiva att i den utsträckning medel erfordras för dessa åtgärders

genomförande under budgetåret 1961/62 kostnaderna påföres åttonde huvudtiteln

under rubriken Allmänna läroverken: Avlöningar;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eric Peterson (I: 324) och den andra inom andra kammaren av herr

Hamrin i Kalmar m.fl. (11:471), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

besluta i enlighet med skolöverstyrelsens äskanden under åttonde huvudtiteln,

punkterna 34 och 35, och således för budgetåret 1961/62 bevilja ett

anslag av 378 300 kronor för kuratorsverksamhet.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas

till motionerna I: 214, I: 316 och II: 471.

För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår

innebär en sammanlagd anslagshöjning med 22 833 000 kronor — torde få

lämnas följande redogörelse.

Förstatligande av gymnasier. Utbyggnaden av den statliga

gymnasieorganisationen genom förstatligande av kommunala gymnasier har

hittills omfattat 40 gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t

förstatligande av två kommunala gymnasier, nämligen j Mora och Älmhult.

Försöksgymnasier. Försöksgymnasier föreslås inrättade från och

med nästa budgetår i Huskvarna och Sundsvallsregionen. Det föreslås få

ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles taga^ ställning till sistnämnda

försöksgymnasiums förläggning till endera Timrå eller Skön.

Kompletteringsgymnasiet i Stockholm. Beträffande

biträdeshjälp vid kompletteringsgymnasiet beräknar Kungl. Maj:t medel

för ombildning av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 till kontoristtjänst i An 9.

Vidare förordas att medelsanvisningen för tillfällig biträdespersonal höjes

från 12 000 till 19 000 kronor. Slutligen föreslås att kompletteringsgymnasiets

anslag till löner åt lärare vid egna kurser höjes från 10 000 till 20 000

kronor. . ...

Lärartjänster m. m. Kungl. Mapts förslag mnebar — forutom

automatiska utgiftsändringar — huvudsakligen följande:

1) ombildning till rektorstjänster i Bpl av rektorstjänsterna vid under

rubriken »Förstatligande av gymnasier» nämnda läroanstalter samt inrättande

av rektorstjänster i samma lönegrad vid de föreslagna försöksgymnasierna

i Huskvarna och i Sundsvallsregionen,

2) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster, nämligen 147 lektorstjänster

och 101 adjunktstjänster i Ao 23,

3) indragning av följande antal ordinarie tjänster, nämligen 204 adjunkts
ellcr

ämneslärarinnetjänster i Ao 21 respektive Ao 19 samt två övnmgsskollärartjänster

vid statens normalskola, o

4) inrättande av två extra ordinarie lektorstjänster och tva adjunktstjänster

i Ae 23 vid läroverket för vuxna.

5) ökning av antalet extra ordinarie lektorstjänster i Ae 24 (utbytestjanster)

från 30 till 40.

Vaktmästartjänster. Kungl. Maj:t föreslår inrättande av fyra

nya vaktmästartjänster i Ae 8. Till bestridande av kostnaderna för tillfällig

och extra vaktmästarpersonal beräknas för nästa budgetår ett oförändrat

belopp av högst 500 000 kronor.

Biträdande rektorer m. m. Tillämpning av nu gallande föreskrifter

om inrättande av befattning som biträdande rektor även beträffande

allmänt läroverk, i vilket avdelningar av försöksskolan ingår som en

kommunal sektor. .

Rektorst j än st vid kommun alt gymnasium. Kungl.

Maj:t föreslår medgivande av innebörd, att ordinarie lärartjänst vid hiro
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

verk m. fl. läroanstalter, som avses i 6 § statens allmänna avlöningsreglemente,

skall få förenas med särskild rektorstjänst vid kommunalt gymnasium,

under förutsättning att tjänstemannen frånträder utövningen av

lärartjänsten.

Skolkuratorer. Kungl. Maj:ts förslag innebär endast en begränsad

höjning av medelsanvisningen till skolkuratorsverksamheten med 34 000

kronor för ökat antal tjänster och arvoden.

Lärarkur sanstalter. Ytterligare en sådan anstalt föreslås upprättad

från och med nästa budgetår. Skolöverstyrelsen hade här för sin del

föreslagit två nya lärarkursanstalter. Till frågan om den nya anstaltens

placering torde Kungl. Maj:t enligt förslaget framdeles få taga ställning.

Timtalsökning i historia och sam hällslär a. Kungl.

Maj:t hemställer om bemyndigande att meddela föreskrift om tillämpning

av en ökning av timtalet i ifrågavarande ämnen i ring III3 på vardera av

latin- och reallinjerna med en veckotimme. Denna timme avses vara läxfri.

Inordnande i allmän bildan de gymnasium av tekn^i

s k a gymnasielinjer. Här hemställes om bemyndigande för

Kungl. Maj:t att under viss närmare angiven förutsättning medge, att

tekniska gymnasielinjer försöksvis inordnas i allmänbildande gymnasium i

den utsträckning Kungl. Maj:t prövar lämplig.

Departementschefen har förklarat som sin avsikt att skyndsamt föranstalta

om en organisationsundersökning beträffande läroverkens rektorsexpeditioner.

Resultatet av denna undersökning skall kunna läggas till

grund för förslag i samband med skolöverstyrelsens anslagsäskanden hösten

1961.

I nu förevarande sammanhang torde också böra upptagas till behandling

riksdagens revisorers uttalande angående vissa skoladministrativa

spörsmål (berättelsen 1960, del I, Ecklesiastikdepartementet, § 32) jämte

däröver inhämtade förklaringar. Enligt revisorernas mening bör en undersökning

snarast verkställas i syfte att inom den nuvarande skolorganisationens

ram söka få till stånd en sådan omläggning av administrationen, att

denna i fråga om av revisorerna berörda förhållanden i fortsättningen blir

mindre komplicerad och därmed mindre kostnadskrävande. I övrigt torde

få hänvisas till berättelsen del I, s. 237—247, och del II, s. 230—310.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat, har Kungl. Maj:t den 14 april

1961 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre

sakkunniga för att verkställa utredning rörande vissa skoladministrativa

spörsmål. I direktiven för nämnda sakkunniga har departementschefen hänvisat

dels till den organisationsundersökning beträffande läroverkens rektorsexpeditioner,

som han vid sin anmälan av avlöningsanslaget till de allmänna

läroverken i årets statsverksproposition sagt sig ämna föranstalta om, dels

till att riksdagens revisorer i sin år 1960 avgivna berättelse under § 32 till

behandling upptagit vissa skoladministrativa spörsmål.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Utskottet, som förutsätter att vid ifrågavarande utredning även frågan

om biträdeshjälpen vid de allmänna läroverkens rektorsexpeditioner kommer

under omprövning, har med hänsyn härtill icke ansett sig böra förorda

den för detta ändamål i motionerna I: 214 och II: 303 föreslagna höjningen

av nu förevarande anslag.

Av direktiven för ovannämnda utredning framgar, att jämväl de av

riksdagens revisorer aktualiserade skolorganisatoriska spörsmålen kommer

att närmare prövas. Utskottet anser sig därför kunna begränsa sig till att

för riksdagen omförmäla vad i ärendet i detta avseende förekommit.

Under hänvisning till vad utskottet under punkten 19 i det föregående

anfört, finner utskottet motionerna I: 316 och II: 378, såvitt här är i fråga,

icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet, som icke ansett sig böra förorda någon ökning av medelsanvisningen

till skolkuratorsverksamheten utöver den av Kungl. Maj:t

föreslagna — 34 000 kronor för ökat antal tjänster och arvoden — och

följaktligen avstyrker bifall till motionerna I: 324 och II: 471, får likväl

framhålla, att enligt utskottets mening en ytterligare utbyggd skolkurativ

verksamhet synes angelägen, icke minst mot bakgrunden av att samhället

härigenom torde få ett effektivt medel i den viktiga förebyggande ungdomsvården.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på detta spörsmål.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit

utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

1. besluta, att samrealskolorna i Mora och Älmhult från

och med budgetåret 1961/62 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna

läroverk med den linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer;

och skall ombildningen tillgå salunda, att första

ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan

ytterligare en ring per år, till dess gymnasierna är i sin helhet

färdigbildade;

2. besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom

öppet försöksgymnasium från och med budgetåret

1961/62 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

skall successivt upprättas i Huskvarna samt efter

Kungl. Maj:ts närmare bestämmande — inom kommun i

Sundsvallsregionen, under villkor att respektive kommun

åtager sig dels de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan

ankommer på läroverkskommun, dels ock att för anskaffande

av undervisningsmateriel och bibliotek bevilja ett

engångsbidrag av 10 000 kronor;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen

vid de under föregående punkt avsedda försöksgymnasierna;
4.

bemyndiga Kungl. Maj:t att medge, att linje av tekniskt

gymnasium försöksvis inordnas i allmänt gymnasium;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för de allmänna läroverken, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 214 och II: 303 samt

I: 324 och II: 471,

1. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

U tgijter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 135 454 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 954 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................ 44 727 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 52 573 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........................ 3 603 600

Summa kronor 239 312 600

Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan in. m. .. 37 600

Nettoutgift kronor 239 275 000

2. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 239 275 000 kronor;

III. att motionerna I: 316 och II: 378, såvitt här är i

fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

31 :o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 135, s. 258—261), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 670 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

13 859 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

32 :o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 261—263), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 468 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av högre kommunala

skolor för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 52 868 000 kronor.

33:o) Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 263 och 264), vilket innebär dels ändrad

anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 518 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunala gymnasier

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 913 000 kronor.

34:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 264 och 265), vilket innebär en

anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa

''privatläroverk för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 11 750 000 kronor.

35:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 265 och 266),

vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatlär overk: Bidrag till hälsovården

vid vissa privatläroverk för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

36:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.

Maj :t har (punkt 140, s. 266 och 267) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 770 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 85 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eskilsson m.fl (I: 119) och den andra inom andra kammaren av

herr Almgren m. fl. (II: 156), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja

för läsåret 1961/62 av skolöverstyrelsen äskat bidrag av 80 000 kronor till

Mariannelundsskolan;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Johannes Andersson (I: 195) och den andra inom andra

kammaren av herr Sundelin (II: 320), i vilka hemställts att riksdagen matte

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

besluta att Anundsjöbvgdens realskola i avvaktan på skolberedningens förslag

och därav följande omläggning av skolväsendet av statsmedel erhåller

ett tillfälligt anslag av 50 000 kronor för läsåret 1961/62.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 156 och I: 195.

Ur detta förslagsanslag utgår statsbidrag till Restenässkolan i Ljungskile

kommun, i vad avser fyraårig realskola och en förberedande klass, till Viggbyholmsskolan

i Täby kommun, i vad avser fyraårigt gymnasium, till Solbacka

läroverk i Daga kommun samt till Sigtunaskolan. Bidraget utgår

med tre kronor per elev och dag av läsåret.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka att flera skolor

än som nu åtnjuter bidrag från detta anslag tillerkännes bidrag under nästa

budgetår. Detta innebär bland annat, att skolöverstyrelsens förslag om inordnande

under förevarande anslag av Mariannelundsskolan i vad avser

dess treåriga realskola icke biträtts av departementschefen. Kostnaderna

härför hade av skolöverstyrelsen beräknats till 80 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vidkommande motionerna I: 119 och II: 156 får utskottet erinra därom,

att riksdagen förra året i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 8) gav till känna

vad utskottet i sitt utlåtande 1960: 8 (s. 46) anfört i anledning av då väckta

motioner om statsbidrag till Mariannelundsskolan. Utskottet hänvisade till

vad socialstyrelsen anfört i avgivet utlåtande över en anslagsframställning

i ämnet från skolöverstyrelsen. Socialstyrelsen hade särskilt pekat på att

internatets elever i stor utsträckning komme från problematiska hemförhållanden

eller hade personliga problem av olika slag. Enligt socialstyrelsens

uppfattning fyllde en skola av Mariannelundsskolans typ ett verkligt

behov för denna kategori av barn och ungdomar, något som komme att

bil fallet även efter en utbyggnad av skolväsendet. Enligt utskottets mening

utgjorde vad socialstyrelsen sålunda anfört ett starkt motiv för att statsbidrag

i någon form tilldelades Mariannelundsskolan. Utskottet förutsatte,

att Kungl. Maj:t — så snart möjlighet bedömdes föreligga — för riksdagen

framlade förslag i ämnet. Utskottet, som icke anser sig böra biträda yrkandet

i motionerna I: 119 och II: 156, vidhåller emellertid den uppfattning,

varåt utskottet i fjol gav uttryck.

Beträffande motionerna I: 195 och II: 320 får utskottet erinra om att

utskottet i fjol (uti. nr 8, s. 46; rskr 1960: 8) i anledning av då väckta

motioner om statsbidrag till Anundsjöbygdens realskola förordade, att

Kungl. Maj:t skulle ytterligare pröva möjligheterna att i avvaktan på den

nioåriga enhetsskolans genomförande övergångsvis bevilja även Anundsjöbygdens

realskola bidrag av statsmedel. Utskottet, som icke är berett att

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

biträda nu förevarande motionsyrkande, förutsätter likväl att Kungl. Maj:t

upptager berörda fråga till förnyat övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag på motionerna I: 119 och II: 156 samt

I: 195 och II: 320, till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 770 000 kronor.

37:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 267 och 268),

vilket innebär en anslagsminskning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m.fl. läroanstalter för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 34 000 kronor.

38:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 268), vilket innebär en anslagshöjning

med 9 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 160 000 kronor.

39:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 269 och 270), vilket innebär en anslagsminskning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 950 000 kronor.

40:o) Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Källqvist

m. fl (I: 212) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson m. fl.

(II: 305), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja Sveriges

elevers centralorganisation ett anslag av 20 000 kronor för budgetåret

1961/62 till vissa i motionerna närmare angivna elevråds- och skolföreningsfrämjande

uppgifter.

Beträffande motiveringen för detta yrkande far utskottet hänvisa till

motionen IT: 305.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden

från statskontoret och skolöverstyrelsen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Statskontoret har framhållit följande.

I förevarande motioner uttalas, att det då organisationen år 1959 fick

ett statsbidrag pa 2 500 kronor för anordnande av elevriksdagen klargjordes,

att den elevrådsfrämjande verksamheten icke av principiella skäl vore

förhindrad att få bidrag. Vidare åberopas ett utlåtande av skolöverstyrelsen

den 23 december 1959 över en ansökning om anslag till organisationen för

bedrivande av elevråds- och skolföreningsfrämjande verksamhet samt statsutskottets

utlåtande nr 134 ar 1960 över de vid föregående års riksdag

väckta motionerna I: 184 och II: 201.

Statskontoret vill med anledning härav erinra, att skolöverstyrelseen i sitt

nyssnämnda utlåtande uttalade, att, om medel äskades för verksamhet av

icke-facklig karaktär inom elevradens arbetsområde, framställning med

detaljerat program och kostnadsberäkning borde ingivas och behandlas från

fall till fall. Överstyrelsen avstyrkte bifall till SECO:s ifrågavarande framställning,

och densamma avslogs av Kungl. Maj:t den 22 januari 1960.

Statsutskottet förklarade sig i sitt förenämnda utlåtande för sin del hysa

principiella betänkligheter mot att, på sätt i motionerna föreslagits, riksdagen

skulle binda sig för ett särskilt bidrag till SECO:s ordinarie, elevvårdande

verksamhet och avstyrkte därför bifall till motionerna. Utskottet

uttalade emellertid även, att det, med hänsyn till att elevråden enligt dess

uppfattning onekligen hade en viktig funktion i skolans inre liv och arbete,

för sin del icke hade nagot att erinra mot att SECO för vissa särskilda projekt,

som bedömdes vara av särskilt värde, tillerkändes bidrag av statsmedel

av engångskaraktär.

Statskontoret, som ytterligare vill erinra att bidraget år 1959 om 2 500

kronor tilldelades SECO från anslag till extra utgifter, anser att någon anledning

till ändrat standpunktstagande icke förefinnes. Önskar organisationen

erhålla statsbidrag för något speciellt ändamål, har den möjlighet att

göra ansökan därom hos Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda får statskontoret föreslå, att förevarande motioner

icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

I)en 23 december 1959 yttrade sig skolöverstyrelsen över en hemställan

från Sveriges Elevers Centralorganisation om ett anslag på 16 000 kronor.

Dessa medel skulle huvudsakligen täcka kostnaderna för lön åt ombudsman,

ombudsmannens resor i landet, allmänna administrativa kostnader och visst

publikationstryck. Då dessa kostnader närmast syntes vara att hänföra till

den av organisationen bedrivna fackliga verksamheten, avstyrkte överstyrelsen

framställningen. Om däremot medel äskades för verksamhet av ickefacklig

karaktär inom elevrådens arbetsområde, borde, menade överstyrelsen,

en framställning med detaljerat program och kostnadsberäkning ingivas.

Det anslag pa 20 000 kronor till Sveriges Elevers Centralorganisation,

varom hemställan nu göres i motionerna I: 212 och II: 305, kan anses utgöra

bidrag till uppgifter av elevråds- och skolföreningsfrämjande karaktär, vilka

kan främja skolans fostrande arbete. Då det är ett stort önskemål att elevrådsverksamheten

stödjes, tillstyrker skolöverstyrelsen, att bidrag lämnas

i enlighet med i motionerna gjord hemställan.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Utskottet får med anledning av det i motionerna I: 212 och II: 305 gjorda

yrkandet om ett särskilt anslag till SECO erinra om sitt av riksdagen förra

året godkända utlåtande nr 134, enligt vilket utskottet avstyrkte bifall till

då väckta motioner i ämnet. Utskottet, som förklarade sig för sin del hysa

principiella betänkligheter mot att riksdagen skulle binda sig för ett särskilt

bidrag till SECO:s ordinarie elevvårdande verksamhet hade emellertid icke

något att erinra mot att SECO — med hänsyn till att elevråden enligt utskottets

uppfattning onekligen hade en viktig funktion att fylla i skolans

inre liv och arbete — för vissa särskilda projekt, som bedömdes vara av

särskilt värde, tillerkändes bidrag av statsmedel av engångskaraktär.

Utskottet har icke funnit vad i motionerna I: 212 och II: 305 anförts och

yrkats böra föranleda något ändrat ståndpunktstagande från utskottets sida

till förevarande spörsmål. På grund härav avstyrker utskottet bifall till

motionerna. Utskottet får emellertid på nvtt understryka vad utskottet i

fjol fann anledning uttala om bidrag av engångskaraktär till organisationen.

Mot bakgrunden av vad i motionerna anförts anser sig utskottet härjämte

böra framhålla betydelsen av att elevrådsverksamheten ytterligare utbygges

inom försöksskolan.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 212 och II: 305 icke ma av riksdagen

bifallas.

41:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

144, s. 270—287) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning från och med budgetåret 1961/62, meddela de bestämmelser,

som föranledes av vad departementschefen föreslagit rörande ordningen

för beslut om antalet intagningsavdelningar vid de högre tekniska

läroverken, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från och med

budgetåret 1961/62, meddela de bestämmelser, som föranledes av vad departementschefen

föreslagit rörande försöksverksamhet med studentlinjer

vid högre tekniska läroverk, dels besluta, att i Kalmar och Växjö skall från

och med budgetåret 1961/62 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

successivt upprättas högre tekniska läroverk under villkor, att

städerna åtager sig tillhandahålla för läroverken erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall, motsvarande

kontant ersättning, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Högre tekniska läro
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

verk: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

20 835 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Axel Johannes

Andersson och Uno Olojsson (I: 401) och den andra inom andra kammaren

av herrar Anderson i Sundsvall och Fröding (II: 462), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte dels besluta att en mätningsteknisk fackskollinje i enlighet

med överstyrelsens för yrkesutbildning förslag inrättas vid högre tekniska

läroverket i Härnösand från och med budgetåret 1961/62, dels anvisa av

överstyrelsen för ändamålet beräknade 320 500 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen II: 462.

Det i motionerna beräknade beloppet, 320 500 kronor, avser såväl avlöningar

som omkostnader och materiel in. m.

Kungl. Maj:ts förslag, som medför en anslagsökning med 4 329 000 kronor,

innebär i huvudsak följande. De befintliga läroverken utbygges med

ytterligare 11 intagningsavdelningar, varav 10 gymnasieavdelningar och 1

fackskoleavdelning. Härjämte inrättas från och med budgetåret 1961/62

eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, ett högre

tekniskt läroverk i vardera Kalmar och Växjö, båda omfattande gymnasium

med två parallellklasser av varje årskurs. Såsom redan skett när det gäller

de allmänna läroverken och skolöverstyrelsen överlåtes åt överstyrelsen för

yrkesutbildning att årligen besluta om antalet intagningsavdelningar vid de

högre tekniska läroverken. Försöksverksamhet med studentlinjer omfattande

tre terminer igångsättes nästa budgetår, med början vårterminen 1962.

Försöksverksamheten omfattar högst tre studentlinjer, förlagda till läroverk,

som Kungl. Maj:t bestämmer.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, förutom automatiska utgiftsökningar,

bland annat inrättande av 43 ordinarie lektorstjänster och 18 nya

adjunktstjänster i Ae 23, ordinariesättning av en adjunktstjänst i Ae 23

samt inrättande av sammanlagt åtta vaktmästartjänster och tekniska biträdest

jänster, därav en vaktmästartjänst i Ao 8 vid ett vart av de nya läroverken

i Kalmar och Växjö. I fråga om arten och fördelningen av övriga sex

tjänster torde Kungl. Maj:t efter förslag från överstyrelsen få meddela beslut.

Kostnaderna för vartdera av läroverken i Kalmar och Växjö beräknas

uppgå till 185 000 kronor. Kostnaderna för anordnande av de tre föreslagna

studentlinjerna vårterminen 1962 beräknas till i runt tal 80 000 kronor.

Departementschefen har icke funnit sig kunna biträda ett förslag från

överstyrelsen om inrättande av en mätningsteknisk fackskollinje vid högre

tekniska läroverket i Härnösand.

Utskottet far beträffande motionerna I: 401 och II: 462 anföra följande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

47

Utskottet får erinra därom, att jordbruksutskottet i sitt innevarande år

avgivna utlåtande nr 1, punkten 102, i anledning av väckta motioner behandlat

frågan om den mätningstekniska utbildningen. Jordbruksutskottet

fann det därvid vara av vikt, att en teknikerutbildning kunde påbörjas

redan hösten 1962 efter de linjer och vid sådana tekniska skolor, som

angivits i ett av lantmäteristyrelsen hösten 1959 avgivet betänkande. Det

kunde enligt utskottet antagas att en successiv övergång till sistnämnda

utbildningsform vore mest ändamålsenlig. Jordbruksutskottet hemställde,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till

1962 års riksdag om lösning av frågan om organisationen för den fasta utbildningen

av mätningstekniker i överensstämmelse med vad utskottet

anfört. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med jordbruksutskottets hemställan

(rskr 1961: 9).

Den ännu bestående bristen på mätningstekniker och den av 1960 års

riksdag beslutade delegeringen av arbetsuppgifter från lantmätare till mätningstekniker

talar även enligt statsutskottets mening starkt för att en mera

långsiktig lösning av frågan om den mätningstekniska utbildningen än den

nuvarande, i provisoriska former bedrivna, snarast bör komma till stånd.

Den av överstyrelsen och lantmäteristyrelsen förordade samt nu motionsvägen

påyrkade tvååriga mätningstekniska fackskollinjen i Härnösand

synes härvidlag vara den bästa framkomstvägen. Utskottet, som vid sin

medelsavvägning icke funnit sig böra tillstyrka att ifrågavarande fackskollinje

inrättas redan från och med nästa budgetår och följaktligen icke heller

funnit sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 401 och II: 462, förutsätter

i anslutning till riksdagens förutnämnda beslut likväl, att Kungl. Maj :t tager

frågan om anordnande av en sådan linje under ytterligare övervägande och

för nästa års riksdag framlägger förslag i ämnet.

Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 401 och II: 462,

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från

och med budgetåret 1961/62, meddela de bestämmelser,

som föranledes av vad departementschefen föreslagit rörande

ordningen för beslut om antalet intagningsavdelningar

vid de högre tekniska läroverken;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från

och med budgetåret 1961/62, meddela de bestämmelser,

som föranledes av vad departementschefen föreslagit rörande

försöksverksamhet med studentlinjer vid högre tekniska

läroverk;

3. besluta, att i Kalmar och Växjö skall från och med

budgetåret 1961/62 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

bestämmer, successivt upprättas högre tekniska läroverk

under villkor, att städerna åtager sig tillhandahålla för

läroverken erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i

varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, som

föranledes av vad departementschefen förordat;

5. godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................. 77 800

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

................... 28 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................

Summa kronor

9 277 200

106 500

7 531 100

3 741 000

354 500

21 010 300

Särskilda uppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m............175 300

Nettoutgift kronor 20 835 000

6. till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 20 835 000 kronor.

42:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majås förslag (punkt 145, s. 287—289), vilket innebär en anslagshöjning

med 466 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

2 227 000 kronor.

43:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 289—291), vilket innebär en anslagshöjning

med 270 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor.

44:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

Kungl. Maj:t har (punkt 147, s. 291) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

60 000 kronor eller samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman m. fl. (I: 228) och den andra inom andra kammaren av herr

von Sydow m. fl. (II: 308), har hemställts, att riksdagen måtte till nu ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

340 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen I: 228.

Utskottet, som vid sin medelsavvägning för tillgodoseende av olika angelägna

ändamål icke funnit det möjligt att för nästa budgetår förorda någon

ökning av förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och följaktligen

icke ansett sig böra tillstyrka bifall till de föreliggande motionerna

I: 228 och II: 308, får emellertid med anledning av dessa motioner anföra

följande.

Med hänsyn till den tekniska utvecklingens snabba tempo, tillkomsten av

nya tekniska metoder på skilda fält och förbättringen av äldre metoder

synes det utskottet vara av hög angelägenhetsgrad, att den nuvarande, i förhållandevis

ringa utsträckning bedrivna föreläsnings- och fortbildmngsverksamheten

för redan utexaminerade och i praktisk verksamhet varande läroverksingenjörer

utbygges. Visserligen torde kunna hävdas, att dessa yrkesverksamma

ingenjörer på ett mera direkt och patagligt sätt vid industrier

etc. förvärvar rön och erfarenheter, som vidgar och kompletterar deras

tidigare erhållna kunskaper från läroverkstiden. Emellertid torde detta icke

vara till fyllest. För att kunna tillgodogöra sig nya forsknings- och utvecklingsrön

inom tekniken talar enligt utskottets mening starka skäl för att

staten ökar sina insatser för den tekniska fortbildningen på hithörande fält.

Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t snarast och helst för nästa års riks
4,

_ Bihang till. riksdagens protokoll 1061. 6 samt. Nr S

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

dag skall finna möjlighet att framlägga de förslag till höjning av anslagsmedlen

till nu ifrågavarande ändamål, som befinnes erforderliga.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag

samt med avslag å motionerna 1:228 och II: 308, till

Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

45:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 149, s. 292), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

Yrkesskolor m. m.

46:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 150, s. 293 och 294), vilket innebär en anslagshöjning med

155 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 531 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majrt, förslagsvis.......... 37 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 885 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 315 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ......................... 21 800

Summa kronor 1 792 800

Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis........ 22 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

...................... 236 920 261 800

Nettoutgift kronor 1 531 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 531 000 kronor.

47:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 151, s. 294 och 295), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 200 000

kronor.

48:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 295), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kronor.

49:o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 296—298), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 635 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

27 000 000 kronor.

50:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt 154, s. 298—301) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad höjning från och med redovisningsåret 1961/62 av

statsbidraget till deltidskurser vid yrkesskolor, dels ock till Bidrag till

driften av lokala yrkesskolor för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 92 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Virgin

(I: 20) och den andra inom andra kammaren av herrar Darlin och Nordgren

(II: 31), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning från och med budgetåret 1961/62, meddela de

bestämmelser, som kan föranledas av att till statsbidragsberättigade inbyggda

skolor och företagsskolor må räknas även sådana som rör handelsoch

kontorsområdet.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 31.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med avrundat 12 000 000

kronor. Höjningen hänför sig till följande särskilda förslag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1. Ökat medelsbehov på grund av skedd och väntad utbyggnad

......................................... + 10 000 000

2. Höjning av statsbidraget för undervisningstimme till deltidskurser

i vad gäller den del av bidraget, som är avsedd

att täcka lönekostnaderna, med i runt tal 10 procent . . + 1 890 000

Vad under punkt 2 föreslagits avses även skola gälla för det fall att

deltidskurs anordnas vid central yrkesskola med statsbidrag från anslaget

till driften av centrala yrkesskolor.

Ett förslag från överstyrelsen för yrkesutbildning om att statsbidrag

även skulle få utgå till inbyggda skolor inom handelns område samt till

företagsskolor inom handelns och det husliga arbetets område (kostnadsökning

200 000 kronor) har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Enligt utskottets mening talar i och för sig skäl för att inbyggda skolor

och företagsskolor även inom handels- och kontorsområdet bör kunna komma

i åtnjutande av statsbidrag från förevarande anslag. Utskottet har emellertid

erfarit, att inom skolberedningen bland annat behandlas frågan om

merkantila påbyggnadslinjer ovanpå enhetsskolan, för vilka linjer även

utarbetats förslag till särskilda studieplaner, vilka för närvarande är

föremål för behandling. Då den eventuella tillkomsten av dylika linjer,

öppna jämväl för vidareutbildning, synes kunna komma att påverka ställningstagandet

till spörsmålet om statligt stöd åt de i motionerna berörda

skolorna inom handels- och kontorsområdet har utskottet icke ansett sig

böra tillstyrka bifall till motionerna I: 20 och II: 31.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

I. att motionerna I: 20 och II: 31 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

II. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordad höjning

från och med redovisningsåret 1961/62 av statsbidraget till

deltidskurser vid yrkesskolor;

b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 92 000 000

kronor.

51 :o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 155, s. 301 och 302) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 100 000 kronor eller ett 5 000 kronor

högre belopp än innevarande budgetår.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Källqvist m. fl. väckt motion

(I: 211), i vilken hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta,

att statsbidraget för upprätthållande av bergsskolan i Filipstad skall

för nästa budgetår utgå med sammanlagt 286 040 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Andersson i Storfors m.fl

väckt motion (II: 83), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

statsbidraget för upprätthållande av bergsskolan i Filipstad skall för nästa

budgetår utgå med sammanlagt 280 700 kronor.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till respektive motioner.

Detta anslag disponeras för innevarande budgetår på följande sätt:

1.

2.

Bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad ...........................................

Bidrag till kostnaden för pension åt f. d. vaktmästaren vid

bergsskolan i Falun Fredrik Edvard Skoog................

93 348

1 652

95 000

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1959/60 anhöll Jernkontoret om

statsbidrag enligt för bergsskolan förmånligare grunder samt framlade en

plan för omorganisation av undervisningen vid skolan. För innebörden av

den avsedda omorganisationen lämnades en närmare redogörelse i statsutskottets

utlåtande nr 8 år 1959, s. 76. Denna framställning upprepades i

anslagsäskandena för innevarande budgetår.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Jernkontoret framför i sin framställning om anslag för budgetåret 1961/62

ånyo sin anhållan om ändrade bidragsgrunder och framlägger härvid även i

huvudsak samma förslag till omorganisation av undervisningen, som framlagts

de båda föregående åren. Härjämte begär Jernkontoret ett bidrag till

inrättande av en tillfällig parallellklass å den metallurgiska linjen vid

skolan.

Överstyrelsen för yrkesutbildning vidhåller sin föregående år framförda

mening, att statsbidrag till bergsskolan i Filipstad bör utgå efter i huvudsak

samma grunder som statsbidragen till de båda textilinstituten i Borås

och Norrköping. Överstyrelsen tillstyrker, att statsbidrag må för budgetåret

1961/62 utgå med 280 700 kronor varav till avlöningar 190 022 kronor,

till verksamheten i allmänhet 37 900 kronor, till stadigvarande undervisningsmateriel

14 800 kronor, till en tillfällig avdelning å den metallurgiska

linjen 36 200 kronor och till pension åt f. d. vaktmästaren F. E. Skoog

1 778 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Departementschefen kan endast tillstyrka, att detta anslag, med hänsyn

till skedda löneökningar samt föreslagen höjning av utgående pensionsbidrag,

uppräknas med ett belopp av 5 000 kronor till 100 000 kronor.

Utskottet får i anledning av motionerna I: 211 och II: 83 anföra följande.

Den expansion som under de senaste åren skett på bland annat det tekniska

utbildningsområdet på läroverksstadiet har kommit till stånd genom

stora statliga ekonomiska engagemang. Såvitt gäller bergsskolan i Filipstad,

som enligt utskottets mening fyller en mycket viktig uppgift som utbildningsanstalt

för ingenjörer på fackskolenivå på främst det gruvtekniska och

metallurgiska området — på sistnämnda område för övrigt svarande för

landets hela ifrågavarande ingenjörsbehov — har statens bidrag till skolans

upprätthållande emellertid i stort sett förblivit oförändrat. Det är givet,

att den för skolan föreslagna, i väsentliga avseenden förbättrade undervisningsorganisationen,

som i huvudsak innebär att utbildningstiden ökas från

tva till tre år och att språkundervisning införes på undervisningsplanen,

ställer starkt ökade krav på skolans ekonomi. Det synes utskottet rimligt,

att staten patager sig en större del av det ekonomiska ansvaret för bergsskolans

upprätthållande än tidigare. Utskottet har dock, oaktat denna sin

principiella inställning, vid sin anslagsavvägning beträffande yrkesutbildningsomradet

för nästa budgetar icke ansett sig böra förorda någon ökning

av nu förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t i samband med fortsatta allmänna

överväganden om ytterligare statliga insatser på yrkesutbildningens område

upptager frågan om ökat statsbidrag till bergsskolan till förnyad prövning

och för 1962 års riksdag framlägger det förslag, vartill detta över\

ägande må föranleda. Utskottet förordar tillika, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

Då utskottet icke har något att erinra mot att anslaget för nästa budgetår

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med 5 000 kronor får

utskottet under åberopande av det anförda hemställa,

a) att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 211 och II: 83, till Bidrag

till bergsskolan i Filipstad m.m. för budgetåret 1961/62

anvisa ett anslag av 100 000 kronor;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 211 och

11:83 anfört rörande ökat statsbidrag till bergsskolan i

Filipstad.

52:o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 1d6, s. 302—304), vilket innebär en anslagshöjning med

19 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 285 000

kronor.

53:o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 304 och 305), vilket

innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

54 :o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska

installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:s förslag (punkt 158,

s. 305), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

55:o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 306), vilket innebär

en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättnings-

och arbetsterapeuter för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

56 :o) Kurser för utbildning av preparatriser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 306 och 307), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildning av preparatriser

m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av

63 000 kronor.

57:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m.m. Kungl. Maj:t har (punkt 161, s. 307—309) föreslagit riksdagen att

för detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

1 552 000 kronor eller 228 000 kronor mindre än för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 93) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren m.fl. (II: 115), i vilka hemställts, att riksdagen måtte fastställa

antalet bidragsrum till hantverksmästare m.m. till 1 900 för budgetåret

1961 /62 och i anledning härav till Främjande av lärlingsutbildning hos

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

hantverksmästare m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 1 823 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stejanson (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nordgren och Magnusson i Borås (II: 485), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte uppdraga åt Kungl. Maj:t att bemyndiga överstyrelsen för yrkesutbildning

att undersöka ombudsinstitutionen för lärlingsutbildning och i

samband därmed pröva administrationen av granskningskostnader för gesällproven

samt förelägga Kungl. Maj:t de förslag, som kan anses ägnade

att effektivera lärlingsutbildningen och tillsynen av denna.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 115 och I: 421.

Över motionerna I: 421 och II: 485 har i vederbörlig ordning inhämtats

yttranden från statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen

för yrkesutbildning.

Statskontoret framhåller att företagandet av en sådan undersökning som

motionärerna avser ligger helt inom ramen för överstyrelsens för yrkesutbildning

befogenheter. Enligt vad statskontoret under hand inhämtat,

skulle överstyrelsen dela motionärernas uppfattning att en översyn av

ombudsinstitutionen för lärlingsutbildning bör komma till stånd. Statskontoret

utgår därför från att en sådan granskning kommer att genomföras

och förutsätter, att undersökningen får karaktären av ett led i överstyrelsens

normala verksamhet. På grund av vad statskontoret sålunda anfört

föreslår statskontoret, att förevarande motioner icke föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Arbetsmarknadsstyrelsen understryker det väsentliga i att det skapas

garantier för att den utbildning, som bedrives med stöd av statsbidrag,

ordnas på ett ändamålsenligt sätt och i överensstämmelse med moderna

principer. Den ersättning som för närvarande utgår till ombuden, 45 kronor

per lärling och år, resekostnadsersättning samt traktamente med 12 kronor

för varje inspektionsresa, synes enligt styrelsen inte stå i rimlig proportion

till den tid och det arbete en noggrant genomförd inspektion kräver. Ej

heller de av överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagna högre anslagsbeloppen,

100 kronor per lärling och år och införande av ersättning med

25 kronor per dag för förlorad arbetsförtjänst, kan enligt styrelsen anses

utgöra fullgod ersättning för det med inspektionerna förenade arbetet och

de kostnader detta medför. Styrelsen erinrar om att överstyrelsens framställning

om höjda bidrag ej biträtts av departementschefen. Arbetsmarknadsstyrelsen

anser därför, att nya vägar för tillsynen av lärlingsutbildningen

bör sökas och förordar, att en förutsättningslös utredning i ärendet

verkställes.

Styrelsen har icke något att erinra mot att administrationsformerna för

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961 57

granskningen av utförda gesällprov tages upp till prövning i detta sammanhang.

Styrelsen förordar slutligen att riksdagen måtte bifalla nu ifrågavarande

motioner.

Överstyrelsen för yrkesutbildning förklarar sig vara helt av samma uppfattning

som motionärerna, nämligen att en förutsättning för att lärlingsutbildningen

skall bli av fullgod kvalitet är, att ombudsinstitutionen fungerar

ordentligt. Överstyrelsen framhåller vidare bland annat följande.

Enligt de erfarenheter, som föreligger inom överstyrelsen, måste man saga

att ombuden icke alla gånger fullgör sina uppdrag på det effektiva sätt,^som

skulle vara önskvärt. Dock är överstyrelsen angelägen tillagga, att manga

ombud med hänsyn till de synnerligen blygsamma ersättningar som utgar

— 45 kronor per år och lärling jämte reseersättning maste anses utiora

ett oväntat intresserat arbete, ett förhållande som bottnar i deras kansla^tor

och lojalitet gentemot yrket och vad detta kräver. Trots det anförda maste

överstyrelsen framhålla angelägenheten av att tillsynen törbåttras.

Överstyrelsen vill jämväl vitsorda riktigheten av att man från överstyrelsens

sida icke haft möjligheter att följa denna utbildningsverksamhet

tillnärmelsevis på det sätt, som hade varit önskvärt. Anledningen härtill ar

den i motionerna påpekade underbemanningen av överstyrelsen.

Därest det av överstyrelsen framlagda förslaget om förbättrade ersättningar

till ombuden skulle förverkligas, komme de totala kostnaderna för

ombudsinstitutionen att uppgå till ungefär 750 000 kronor. — Tar man hanSVn

till att kostnaderna för utbildningen av en lärling ar manga gånger

större än statens bidrag, kan man icke i och för sig anse den nuvarande ombudsinstitutionen

särskilt kostnadskrävande. Överstyrelsen vill dock instämma

i motionärernas uppfattning att, då man star infor en utgiltsökning

om cirka V2 miljon kronor för att uppnå en önskvärd effektivitet av en viss

organisation, man måste fråga sig, om icke organisationen skulle kunna förbilligas

genom en rationalisering i någon form. . .

Tanken på en rationalisering av ombudsinstitutionen etter riktlinjer liknande

dem motionärerna för fram har dryftats inom överstyrelsen, främst

inom den avdelning, som handlägger ärenden rörande bidragsgivnmgen till

lärlingsutbildningen. En dylik omläggning kräver dock oundgängligen tidskrävande

utredningar och överväganden. Bland annat maste de olika problem

undersökas, som möter inom hantverkets skilda yrkesområden. Mojligheter

till en sådan omprövning har dock icke förelegat för överstyrelsen.

D°et förhållandet, att tillsvnen över den med statsbidrag bedrivna lärlingsutbildningen

för närvarande i så stor utsträckning uppdelas pa enstaka

ombud anser överstyrelsen i likhet med motionärerna vara en svaghet. En

person,’som erhållit överstyrelsens uppdrag att utöva tillsyn over utbildningen

av en eller kanske två lärlingar —.detta forhallande ar synnerligen

vanligt_kan omöjligen få nämnvärd rutm i sin övervakande verksamhet.

Den ringa ersättningen gör vidare, att de besök han måste avlägga hos en

företagare många gånger blir mycket ovälkomna avbrott 1 det dagliga

arbetet Såsom överstyrelsen påtalat i sina petita utgår nämligen ingen

ersättning till ett ombud för den inkomstförlust han lider genom att lian

måste taga sig ledigt under ordinarie arbetstid för att fullgöra ombuds
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr S år 1961

uppdraget. Enligt överstyrelsens uppfattning talar alltså starka skäl för

att en sådan undersökning av ombudsinstitutionen kommer till stånd,

varom motionärerna hemställer.

I anslutning till den diskuterade omläggningen av ombudsinstitutionen

mom lärlingsutbildningen tar motionärerna jämväl upp en närliggande

fråga, nämligen sättet för granskningen av utförda gesällprov. Motionärernas

förslag har två syftemål, nämligen dels en administrativ förenkling av

utdelandet av de för närvarande utgående statliga ersättningarna till gesällprovsgranskarna,

dels en samordning i någon form av denna organisation

med den för lärlingsutbildningen erforderliga, i det föregående behandlade

ombudsorganisationen. De åtgärder, som sammanhänger med det av motionärerna

först nämnda syftet, kommer av anledningar som nämnes i motionerna

upp till behandling i de anslagsäskanden, som överstyrelsen har att

ge för budgetaret 1962/63. Av denna anledning förbigår överstyrelsen

detta förslag i förevarande sammanhang. Att organisationen för gesällprovsgransknmgarna

upptages till prövning i samband med den i det föregående

behandlade undersökningen rörande ombudsorganisationen för lärlingsutbildningen

synes överstyrelsen vara rationellt.

Därest utredningen anförtros överstyrelsen — ett förhållande som torde

vara naturligt med hänsyn till den där samlade erfarenheten i hithörande

frågor — erfordras en tillfällig förstärkning av arbetskraften inom den

avdelning å överstyrelsen, där utredningsarbetet kommer att utföras. Undersökningen

bör självfallet bedrivas under nära samarbete med hantverkets

organisationer, främst Sveriges hantverks- och industriorganisation.

Under åberopande av det anförda finner överstyrelsen sig böra tillstyrka

att förevarande motioner bifalles av riksdagen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att detta anslag för nästa

budgetar hojes med 353 000 kronor till 2 133 000 kronor. Vid sin anslagsberäkning

har överstyrelsen utgått från att antalet under innevarande budgetar

nanspraktagna bidragsrum kommer att uppgå till 1 200, d. v. s. hela

det till förfogande stående antalet. I fråga om antalet bidragsrum för budgetaret

1961/62 framför överstyrelsen ånyo förslaget om att detta antal

skall bestämmas av Kungl. Maj:t. Överstyrelsens anslagsberäkning grundar

sig härvidlag på den förutsättningen, att antalet bidragsrum för budgetåret

1961/62 kommer att uppgå till 1 500, varav 1 100 för hantverkslärlingar och

40° för larlmgar vid byggnadsföretag. Slutligen föranledes den äskade anslagshöjningen

av förslag, dels om en höjning av ersättningen till lärlingsombuden

från 45 till lOO.kronor per år, dels om ersättning till ombuden för

lorlorad arbetsförtjänst i samband med inspektionsbesök med, i princip,

25 kronor för varje avlagt besök.

Överstyrelsen föreslår vidare, utan att detta beräknas påverka medelsbehovet

för budgetåret 1961/62, bland annat, att kurstillägg må utgå också

lör genomgång av korrespondenskurser och av hantverkets organisationer

anordnade kurser som överstyrelsen godkänt, samt att bidrag må utgå för

lärlingsutbildning även inom yrken, som ej faller inom hantverkets eller

byggnadsfackets områden.

Departementschefen är inte beredd att tillstyrka överstyrelsens förslag i

iiaga om ändrad ordning för fastställandet av antalet bidragsrum.

Överstyrelsens förslag om att kurstillägg bör få utgå också för genomgån»

av korrespondenskurser och av hantverkets organisationer anordnade kur
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

ser, som överstyrelsen godkänt, biträdes av departementschefen. Statsbidragsgivningens

utvidgning till att omfatta även andra slag av lärlingsutbildning

än de nu statsbidragsberättigade är departementschefen däremot

inte beredd att förorda utan föregående utredning rörande omfattningen

och avgränsningen av ett sålunda utvidgat bidragsområde ävensom rörande

de ekonomiska konsekvenserna av en dylik åtgärd. Överstyrelsen för yrkesutbildning

bör företaga denna utredning och sedermera inkomma med redovisning

för resultatet härav.

Till följd av att anslaget samt medgivet antal bidragsrum tidigare inte

fullt utnyttjats skulle enligt departementschefen vid bibehållande av oförändrat

antal bidragsrum för nästa budgetår uppkomma en beräknad kostnadsminskning

med 271 000 kronor. För nästa budgetår förordar departementschefen

emellertid ett med 100 till 1 300 ökat antal bidragsrum att, i

likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, disponeras för de olika

slagen av lärlingsutbildning i enlighet med föreliggande behov. Denna

ökning kan, framhåller departementschefen, beräknas medföra en merkostnad

av 43 000 kronor för nästa budgetår, varför den nyssnämnda kostnadsminskningen

skulle stanna vid 228 000 kronor.

Utifrån angivna förutsättningar föreslås anslaget för nästa budgetår

minskat med 228 000 kronor till 1 552 000 kronor.

Utskottet. I motionerna I: 93 och II: 115 har framförts förslag om en

ökning av antalet bidragsrum för lärlingsutbildningen hos hantverksmästare

in. m. med icke mindre än 600 till 1 900, vilket skulle öka statens utgifter

för ändamålet med 271 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit för

nästa budgetår. Utskottet får med anledning härav erinra om att utskottet

redan i det föregående tillstyrkt höjningar av bland andra anslagen till

centrala och lokala yrkesskolor med avsevärda belopp, allt i avsikt att

möjliggöra en snabb utbyggnad av yrkesskolväsendet. På grund härav och

då Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagit en ökning av antalet bidragsrum

för lärlingsutbildningen med 100, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag

beträffande nu ifrågavarande anslag och avstyrker följaktligen bifall till

motionerna I: 93 och II: 115.

Vidkommande motionerna I: 421 och II: 485 delar utskottet motionärernas

uppfattning därom, att en översyn av ombudsinstitutionen för lärlingsutbildning

bör komma till stånd. Denna översyn torde enligt utskottets

uppfattning lämpligen böra samordnas med den under nästföljande punkt

av departementschefen förutskickade utredningen avseende gesällprovsgranskningen.

I likhet med statskontoret förutsätter utskottet, att undersökningen

får karaktären av ett led i överstyrelsens normala verksamhet.

Då motionärernas yrkande får anses tillgodosett med vad utskottet sålunda

anfört, torde motionerna icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag på motionerna I: 93 och II: 115, till Främjande

av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 552 000

kronor;

b) att motionerna I: 421 och II: 485 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

58 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

Kungl. Maj:t har (punkt 162, s. 310 och 311) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

20 000 kronor, vilket är 15 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson m.fl.

(I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren (II: 114), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Bidrag till kostnader

för granskning av utförda gesällprov för budgetåret 1961/62 anvisa ett

förslagsanslag av 50 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få

hänvisas till motionen I: 94.

Departementschefen framhåller bland annat, att ehuru skäl i och för sig

synes tala för vissa av överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagna ändringar

i fråga om ordningen för utbetalning av bidragen, torde ett ställningstagande

härtill böra anstå. Enligt departementschefens mening bör först utredas,

huruvida tillräckliga skäl föreligger för ett bibehållande av detta stöd

i dess hittillsvarande utformning, innebärande utdelning av förhållandevis

ringa bidragsbelopp till enskilda personer. Denna fråga bör, framhåller

departementschefen, utredas av överstyrelsen, som, efter hörande av berörda

organisationer, bör inkomma med förslag i ämnet i samband med

sina anslagsäskanden för budgetåret 1962/63.

Utskottet. I avvaktan på resultatet av den av departementschefen förutskickade

utredningen rörande ifrågavarande bidragsforms fortsatta bestånd

bör enligt utskottets mening någon höjning av detta anslag utöver den av

Kungl. Maj:t föreslagna icke nu äga rum, varför utskottet avstyrker bifall

till yrkandet i motionerna I: 94 och II: 114.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag på motionerna I: 94 och II: 114, till Bidrag

till kostnader för granskning av utförda gesällprov för bud
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

getåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

59:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 163, s. 311), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

84 000 kronor.

Folkhögskolor

60:o) Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl.

Maj:t har (punkt 164, s. 312 och 313) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 18 808 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Schött m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Luttra m.fl. (11:32), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att under budgetåret 1961/62 statsbidrag må utgå till ytterligare

två folkhögskolor utöver de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna

samt att riksdagen för budgetåret 1961/62 under förevarande punkt

må anvisa ett förslagsanslag av 19 060 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Tage Johansson m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren av

herr Alemyr m.fl. (II: 153), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hemställa,

att Kungl. Maj:t utfärdar nya driftbidragsbestämmelser av vilka det

framgår, att bidraget utgår för samtliga dagar under kurstiden;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Söderberg m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av

herr Jacobsson i Sala m. fl. (II: 380), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att till Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 19 060 000 kronor samt att

_med ändring av 36 § i Allmänt studiehjälpsreglemente (SFS 1958: 326)

— särskilt studiebidrag enligt 19 § och stipendium enligt 20 § i reglementet

må beviljas för genomgång vid folkhögskola, som uppfyller villkoren för

statsunderstöd av sådan kurs vartill skolan enligt gällande bestämmelser

kan erhålla statsbidrag.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 22, II: 153 och I: 329.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Ivungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt — innebärande en anslagshöjning

med 2 113 000 kronor — avser förutom automatiska utgiftsförändringar

anvisande av medel motsvarande bidragskostnaderna för en

ny folkhögskola. — Skolöverstyrelsen hade föreslagit, att medel för nästa

budgetår skulle beräknas till bidrag till tre nya folkhögskolor.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna

I: 329 och II: 380, i vad de avser ändring av studiehjälpsreglementet,

från skolöverstyrelsen, statskontoret och studiehjälpsnämnden.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande.

Enligt 1 § studiehjälpsreglementet utgår statlig studiehjälp i princip till

elever vid statliga eller under statlig tillsyn ställda läroanstalter och kurser.

I motionerna avses att studiehjälp skulle kunna utgå till elever vid folkhögskolor,

som varit föremål för statlig inspektion och till vilka överstvrelsen

tillstyrkt statsbidrag.

Enligt överstyrelsens mening skulle en författningsändring av i motionerna

avsedd art i och för sig vara önskvärd. Med hänsyn emellertid till att

ifrågavarande studiehjälpsreglemente gäller elever vid en mängd skilda

skolor, underställda olika tillsynsmyndigheter, bör en dylik författningsändring

föregås av en särskild utredning. Överstyrelsen anser sig därför för

närvarande icke kunna biträda motionärernas yrkande i denna del.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört bland annat följande.

Ett tillmötesgående av förslaget om ändring av studiehjälpsreglementet

skulle innebära ett avsteg från den i nämnda reglemente uppställda grundprincipen,

att studiehjälp endast utgår till elever vid statliga eller under

statlig tillsyn ställda läroanstalter och kurser. Vidare skulle den av skolöverstyrelsen

verkställda prövningen huruvida vederbörande skola uppfyller

fordringarna för driftbidrag föregripa ICungl. Maj ds beslut i fråga om

statsunderstöd till skolan. Statskontoret kan alltså icke biträda ifrågavarande

yrkande. Ämbetsverket finner å andra sidan, att det kan innebära

en obillighet mot eleverna vid icke statsunderstödda folkhögskolor att vara

ställda utanför den statliga studiehjälpen. Med hänsyn härtill föreslår statskontoret,

att frågan om berörda elevers inordnande under allmänna studiehjälpsreglementet

i lämpligt sammanhang upptages till närmare övervägande.

Studiehjälpsnämnden har i huvudsak anfört följande.

I motionerna föreslås nu, att statlig studiehjälp bör utgå till elever i en

folkhögskola redan i och med att skolöverstyrelsen ansett skolan uppfylla

villkoren för statsunderstöd och föreslagit att den upptages bland statsbidragsberättigade

folkhögskolor. Ivungl. Maj:ts beslut om statsbidrag till

skolan och därmed skolans ställande under skolöverstyrelsens inseende

skulle inte behöva avvaktas. Förslaget innebär därför för en skolgrupp, folkhögskolorna,

frångående av ovannämnda grundregel för studiehjälpen och

skulle, om det genomfördes, i realiteten innebära, att prövningen och avgörandet

huruvida statsmedel i form av studiehjälp må disponeras vid nva

skolor överflyttas från Kungl. Maj:t till skolöverstyrelsen. Förslagets ge
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

63

nomförande skulle också otvivelaktigt få konsekvenser för andra skolgrupper

och leda till att varje förslag från central myndighet om statsbidrag till en

skola eller dess ställande under statligt inseende automatiskt skulle medföra

studiehjälp till eleverna, oavsett om Kungl. Maj:t bifaller förslaget eller ej.

Studiehjälpsnämnden avstyrker på grund av det nu anförda bifall till

motionerna.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, innebärande

bland annat att medel under ifrågavarande anslag beräknas till en

ny folkhögskola.

I motionerna I: 22 och II: 32 samt I: 329 och II: 380 har yrkats, att

statsbidrag måtte för nästa budgetår utgå till ytterligare två folkhögskolor.

Utskottet är icke berett att biträda dessa yrkanden. Utskottet vill emellertid

erinra om departementschefens positiva uttalande i propositionen

1957: 146 beträffande den takt, i vilken det för statsmakternas del skulle

vara möjligt att medgiva statsunderstöd åt nya folkhögskolor, d.v. s.

med två ä tre skolor per år, emot vilket uttalande någon erinran icke

riktats från riksdagens sida. Med hänsyn härtill finner utskottet det skäligt,

att statsbidrag i fortsättningen må kunna medges i något större utsträckning

än vad som varit fallet de senaste åren, detta i syfte att förhjälpa de

folkhögskolor, som påbörjade sin verksamhet i förlitande på nyssnämnda

uttalande, till statligt bidrag utan alltför långt dröjsmål. Med det anförda

avser utskottet icke en uppmuntran att framdeles inrätta helt nya folkhögskolor.

Därest en utökning av folkhögskolornas kapacitet befinnes påkallad

synes enligt utskottets mening denna lämpligen böra komma till

stånd genom dubblering av kurser och inrättande av filialskolor. Utskottet

förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna, vad

utskottet sålunda med anledning av de ovannämnda motionerna anfört.

I motionerna I: 329 och II: 380 har vidare yrkats sådan ändring av allmänna

studiehjälpsreglementet, att studiebidrag och stipendium i vissa fall

må kunna utgå även till elev vid icke statsunderstödd folkhögskola. Under

hänvisning till de över motionerna i denna del avgivna yttrandena, av

vilka framgår att en sådan författningsändring kunde få vittgående konsekvenser

även på andra områden, har utskottet icke ansett sig böra biträda

motionsyrkandet i denna del.

Vad slutligen angår motionerna I: 125 och II: 153 får utskottet anföra

följande. Det allmänna driftbidrag till folkhögskolor, som infördes genom

beslut av 1957 års riksdag, skulle enligt detta beslut utgå efter samma

grunder som redan gällde för lantbruksundervisningsanstalterna. Driftbidraget

kom härigenom att utgå för dag, varunder undervisning pågår, i stället

för kurstid.

Den 7 april 1961 har 1955 års lantbruksundervisningskommitté framlagt

förslag om bland annat ändrade grunder för beräkning av driftbidraget till

lantbruksundervisningsanstalterna (SOU 1961: 13). Då vad i motionerna

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

påyrkats synes ligga i linje med vad kommittén för sin del föreslagit, bör

enligt utskottets mening Kungl. Maj:t vid sitt ställningstagande till betänkandet

beakta vad i motionerna 1:125 och II: 153 anförts. Utskottet förordar

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet

sålunda anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 22 och II: 32 samt

I: 329 och II: 380, sistnämnda bägge motioner i vad de avser

medelstilldelningen, till Folkhögskolor: Bidrag till driften

av folkhögskolor för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 18 808 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:125 och

II: 153, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;

III. att motionerna I: 329 och II: 380, i vad de avser

ändring av studiehjälpsreglementet, icke må av riksdagen

bifallas;

IV. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 22 och

II: 32 samt I: 329 och II: 380 anfört angående statsunderstöd

till folkhögskolor.

61 :o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 313 och 314), vilket innebär en

anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 44 000 kronor.

Lärarutbildning

Klass- och ämneslärarutbildning

62:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 603—605), vilket innebär en anslagshöjning

med 534 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm, som

föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 65

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 1 662 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 376 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 2 409 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 311 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis..........................37 000

Summa kronor 6 145 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 145 000

kronor.

63:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 605 och 606), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 414 000 kronor.

64:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 606), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

65:o) Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 287, s. 606—611), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 115 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lärarhögskolan i Malmö, som

föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Malmö, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 saml. Nr S

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 519 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 168 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1 244 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 506 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........... 34 OOP

Summa kronor 2 471 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 2 471 000 kronor.

66:o) Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 288, s. 612), vilket innebär en anslagshöjning med

14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

90 000 kronor.

67:o) Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 612 och 613), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

68:o) Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 613), vilket

innebär en anslagshöjning med 220 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

69:o) Folkskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

291, s. 613—622) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminariema, som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för folkskoleseminariema, att tillämpas

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Folkskoleseminariema:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

29 584 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 3 254 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande seminarieorganisationen innebär, att

intagningens omfattning hösten 1961 skall få slutligt bestämmas av Kungl.

Maj:t, sedan skolöverstyrelsen i samråd med 1960 års lärarutbildningssakkunniga

avgivit slutligt förslag till intagningens omfattning vid folkskoleseminarierna

hösten 1961.

Beträffande personalorganisationen m. m. innebär Kungl. Maj:ts förslag

följande:

1) indragning av fyra vakanta ordinarie lektorstjänster vid seminariet i

Lund,

2) indragning av tre vakanta ordinarie tjänster för lärare i hemkunskap

och förande av övriga sju ordinarie tjänster i ämnet på övergångsstat,

3) indragning av fyra ordinarie och två extra ordinarie tjänster för lärare i

trädgårdsskötsel och förande av återstående sex ordinarie tjänster i ämnet

på övergångsstat,

4) ökning av nuvarande beräkningsbelopp till handledararvoden från 350

till 400 kronor per lärarkandidat på fyraårig folkskollärarlinje i anslutning

till den nya timplanens genomförande i årskurs III4,

5) minskning av medelsanvisningen till försök med metodisk handledning,

enhetsskolans arbetsmetoder och liknande anordningar från 200 000 till

100 000 kronor i anslutning till de nya timplanernas genomförande,

6) anvisande av medel till undervisning i tal- och röstvård,

7) anvisande av medel till arvode åt en föreståndare för ett fortbildningsinstitut

vid seminarium med egentlig lärarkurs,

8) minskat medelsbehov på grund av indragningen av egentlig lärarkurs

för ämneslärare vid seminariet i Lund.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och icke har något att erinra mot vad departementschefen anfört och

förordat, hemställer förty,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för folkskoleseminarierna, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

51

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 10 877 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 394 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 12 026 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 5 829 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................ 458 000

Summa kronor 29 584 000

c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 29 584 000 kronor.

70:o) Folkskoleseminariema: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 292, s. 623 och 624), vilket innebär en anslagshöjning

med 93 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

2 214 000 kronor.

71 :o) Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 624 och 625), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

72:o) Folkskoleseminariema: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 294, s. 625), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Utrustning

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

73:o) Vidareutbildning av folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt

295, s. 625—629) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 910 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

av herr Thorsten Larsson m. fl. (I: 69) och den andra inom andra kammaren

av herrar Gomér och Larsson i Borrby (II: 81), i vilka hemställts, att

riksdagen vid sin behandling av förevarande punkt matte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, 1) att terminskurs i ämnet kristendomskunskap

måtte kunna ingå i egentlig vidareutbildning för folkskollärare samt att

två terminskurser i kristendomskunskap må anordnas under budgetåret

1961/62, 2) till Vidareutbildning av folkskollärare för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 945 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping m.fl.

väckt motion (II: 319), i vilken hemställts, att riksdagen måtte 1) hos

Kungl. Maj :t hemställa om sådan utvidgning av programmet för vidareutbildningen

av folkskollärare, att det under läsåret 1961/62 kommer att

inrymma fortbildningskurs även i ämnet kristendomskunskap samt 2) till

skolöverstyrelsens förfogande härför ställa ett anslag av 20 000 kronor för

budgetåret 1961/62.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 69 och II: 319.

Kungl. Maj:ts förslag innebär icke annan ändring jämfört med innevarande

budgetår än att kostnaderna för vidareutbildningskurser för hjälpklasslärare

— i runt tal 90 000 kronor — överföres från här ifrågavarande

anslag till det anslag, som nu är uppfört under rubriken Kurser för lärare

m.fl.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt och har icke funnit sig böra biträda de i motionerna I: 69 och II: 81

samt II: 319 framställda yrkandena.

Med anledning av vad i motionerna anförts får utskottet framhalla, att

utskottet finner det angeläget att åtgärder vidtages för att motverka den

lärarbrist, som föreligger i ämnet kristendomskunskap inom försöksskolan

och andra skolformer. Huruvida anordnandet av vidareutbildningskurser i

ämnet därvid främst bör komma i fråga, undandrager sig utskottets bedömande.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på förevarande spörsmål. I detta sammanhang får utskottet även

erinra om vad utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande innevarande

år nr 57 (punkten 9) angående högre utbildning och forskning anfört rörande

förstärkningsanordningar vid de teologiska fakulteterna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 69 och II: 81 samt

II: 319, till Vidareutbildning av folkskollärare för budget
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

året 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 910 000

kronor.

74 :o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 630), vilket innebär en anslagshöjning

med 656 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska

lärarkurser m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 5 363 000 kronor.

75 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 630—632), vilket innebär en anslagshöjning

med 144 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare jör

blinda och döva för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 398 000 kronor.

Fortbildning m. m.

76:o) Lärares fortbildning m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 312, s. 676—690), vilket innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels

ock en anslagshöjning med 959 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000

kronor.

77:o) Utbildning av lärare vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 313, s. 691), vilket innebär dels ändrad anslagsrubrik,

dels ock en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid folkhögskolor

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 47 000 kronor.

78:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 314, s. 691—694), vilket innebär en anslagshöjning med 16 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

79:6) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 694), vilket innebar

en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för personal m. fl. vid skolor

för blinda och döva för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

80 :o) Resestipendier till vissa lärare i främmande språk. Kungl.

Maj :t har (punkt 316, s. 695 och 696) föreslagit riksdagen att till detta andamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 169 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär sammanförande av de tre nuvarande reservationsanslagen

Resestipendier åt lärare vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier,

Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

och Resestipendier åt lärare vid folkskolor m. m. till ett gemensamt

anslag under ovanstående rubrik. Det nya anslaget uppföres med samma

belopp som innevarande budgetår sammanlagt utgår under de tre nämnda

anslagen till resestipendier, dock avrundat till 169 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

hemställer förty,

att riksdagen må till Resestipendier till vissa lärare i

främmande språk för budgetaret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 169 000 kronor.

81:0) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 696), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 18 000 kronor.

82 :o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318,

s. 697), vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

Studiesociala ändamål

83:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 322, s.

700_703) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000 kronor, innebärande en

anslagshöjning med 22 930 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ragnar

Bergh och Sveningsson (I: 403) och den andra inom andra kammaren av

herrar Edlund och Magnusson i Borås (IT: 467), i vilka, såvitt nu är i fråga,

i motiveringen uttalas, att det allmänna studiebidraget bör upphöra den 1

juli 1961 och att det särskilda studiebidrag, som utgår med det belopp varmed

resekostnaden för månad överstiger 10 kronor, dock först när den uppgår

till minst 12 kronor, ändras till 13 kronor respektive 15 kronor per

månad, varvid anslaget bör uppföras med ett 25 000 000 kronor lägre

belopp än vad departementschefen äskat. Något yrkande i förevarande avseenden

ingår dock icke i motionernas kläm.

Beträffande vad i motionerna anförts får utskottet hänvisa till motionen

1:403.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen beror på automatiskt

verkande faktorer.

TJtskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till Studiebidrag och stipendier för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000

kronor.

84:o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

323, s. 703 och 704), vilket innebär en anslagsminskning med 149 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1961/62 må till brevskolestipendier

utdelas högst 175 000 kronor;

b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

85:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 326, s. 712), vilket innebär

en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

86:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 327, s. 712—714) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 19 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ragnar Bergh och Sveningsson (I: 403) och den andra inom andra

kammaren av herrar Edlund och Magnusson i Borås (II: 467), i vilka hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av förevarande

punkt måtte 1) besluta, att statsbidrag till skolmåltidsverksamhet, som anordnas

efter den 1 juli 1961, ej längre skall utgå, 2) till Bidrag till anordnande

av skolmåltider anvisa ett förslagsanslag av 14 800 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eric Carlsson m. fl (I: 406) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 490), i vilka hemställts, att riksdagen

vid sin behandling av förevarande punkt måtte besluta, att till Bidrag

till anordnande av skolmåltider för budgetåret 1961/62 anvisa

60 000 000 kronor samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag

till höjning av Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret

1962/63 i enlighet med riksdagens tidigare gjorda uttalanden i denna fråga.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 403 och I: 406.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 800 000 kronor,

föranledd av att anslagsbehovet kan beräknas minska med sammanlagt

1 600 000 kronor dels på grund av lägre antal bespisningsdagar, dels på

grund av förbättrat skatteunderlag för kommunerna, samtidigt som medelsbehovet

beräknas öka med 800 000 kronor till följd av ökat deltagarantal.

Departementschefen har icke ansett det möjligt att nu framlägga

förslag till ändrade grunder för bidragsgivningen till kostnaderna för skolmåltider.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

icke heller i år ansett det möjligt att förelägga riksdagen förslag

till ändrade grunder för bidragsgivningen till kostnaderna för skolmåltider.

I motionerna I: 406 och II: 490 har föreslagits att riksdagen måtte dels anvisa

40,3 miljoner kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för en

förstärkning av ifrågavarande statsbidrag, dels ock i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om förslag till anslagshöjning för budgetåret 1962/63 i

enlighet med riksdagens tidigare gjorda uttalanden i frågan.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 8 vid 1960 års riksdag (punkt 58) underströk,

att utskottet fann det med hänsyn till önskvärdheten av att i detta avseende

förbättra kostnadsrelationerna mellan staten och kommunerna ange
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

läget, att Kungl. Maj:t så snart ske kunde för riksdagen framlade förslag i

anslutning till vad de sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets

område i betänkande (SOU 1958:37) föreslagit rörande stats
idrag

till skolmåltider. Da dessa kostnadsrelationer från kommunernas

synpunkt sett för varje år alltmer försämras, förutsätter utskottet, att

Kungl. Maj:t till nästa års riksdag skall finna möjlighet förelägga riksdagen

förslag i ämnet i anslutning till ovannämnda betänkande. Utskottet förordar,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet

salunda anfört.

På grund av den ståndpunkt utskottet alltså intagit avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 403 och 11:467, såvitt de avser avskaffande av

statsbidrag till skolmåltider och medgivande för kommunerna att uttaga

avgift för skolmåltid.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande

medelstilldelningen.

Utskottet hemställer under åberopande av vad sålunda anförts,

I. att motionerna I: 403 och II: 467, såvitt de avser avskaffande

av statsbidrag till skolmåltider och medgivande

för kommunerna att uttaga avgift för skolmåltid, icke må

av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 403 och II: 467

samt I: 406 och II: 490, samtliga motioner i vad de avser

medelstilldelningen, till Bidrag till anordnande av skolmåltider

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

19 700 000 kronor;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 406

och II: 490, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet anfört rörande statsbidragsgivningen.

87:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 714 och 715), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår

hemställer utskottet,

_ att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

88 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 715),

vilket innebär en anslagsminskning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid elevhem vid högre läroanstalter för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961 75

Diverse

89:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens

allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330, s. 716), vilket innebär beträffande

det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande det

andra anslaget en höjning med 440 000 kronor, beträffande det tredje anslaget

en höjning med 252 000 kronor och beträffande det sista anslaget

en höjning med 324 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 41 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 19 609 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 2 283 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 897 000

kronor.

90 :o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331, s. 716), vilket innebär en

anslagshöjning med 3 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond

för upplåten mark för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 26 000 kronor.

91 :o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt, om vilka utskottet

tidigare avgivit utlåtanden, finnes förtecknade i vid detta utlåtande fogad

bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen

meddela.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

92:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga

(Bilaga 2), avgiver utskottet denna dag eller senare under riksdagen utlåtande,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 5 maj 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson,

Thun, Bergman, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Mårtensson, Thorsten

Larsson, Källqvist och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Blidfors, Almgren, Ståhl, Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson,

fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Larsson i Hedenäset och Johansson

i Norrköping;

dock att vid behandlingen av punkterna 1—35 och 57—92 deltagit herr

Widén i stället för herr Boman och vid behandlingen av punkterna 19—92

herr Nelander i stället för herr Ståhl.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

77

Bilaga 1

Tidigare behandlade frågor

Punkt i

Avsnitt

Utskotts-

8:e huvud-

utlåtande nr

titeln

. .

Allmänna kultur- och bildningsändam&l

6—12

Konst, litteratur, musik m. m.

13—27 \

29—63 /

Arkiv, bibliotek, museer m.m.

47

64—89

Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.

90—100

Kyrkliga ändamål

Högre utbildning och forskning

174—181

Centrala myndigheter

182—226 \

229—235 /

Universiteten m. m.

236—247

Tekniska högskolorna

57

256—260

Gemensamt för universitet och högskolor

261—263 \

265—273 /

Vissa forskningsändamål

274—280 l

283 /

Inredning och utrustning

67

281

Inredning och utrustning av nya lokaler: Tekniska hög-

skolan i Stockholm

Lärarutbildning

298—311

Övnings- och yrkeslärarutbildning

42

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

Uppskjutna frågor

Bilaga 2

Punkt i 8:e

huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

5

Stöd åt konstnärlig, Etterär och musikahsk verksamhet

112—115

Försöksverksamhet m. m.

Statens blindskolor m. m.

127

Avlöningar

128

Omkostnader

Statens dövskolor m. m.

129

Avlöningar

130

Omkostnader

131

Engångsanskaffning av utrustning

132

Bidrag till vissa skolor och skolhem för döva barn

133

Resor för blind- och dövskoleelever jämte ledsagare

118

Bidrag till handelsgymnasier

166—173

Investeringsbidrag

227

Bidrag till handelshögskolan i Stockholm

228

Bidrag till handelshögskolan i Göteborg

218

Högre teknisk utbildning och forskning i Lund

219—255

Högre konstnärhg utbildning

261

Anslag till vissa forskningsråd m. m.

282

Inredning och utrustning av nya lokaler: Chalmers tekniska högskola

319

Studiehjälpsnämnden

Garantilånenämnden

320

Avlöningar

321

Omkostnader

321

Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

325

Kostnader för avskrivning av vissa studielån med stathg kreditgaranti

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

79

Reservationer

1) vid punkten 15 (Läroboksnämnden) av

a) herr Axel Johannes Andersson

b) av herr Ståhl;

2) vid punkten 19 (Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor

m. m.)

a) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i

Göingegården, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Vidkommande

motionerna» och slutar med »i fråga», bort ersättats med text av

följande lydelse:

»I samband med att ett antal olika bidrag till kommunerna avlöstes, ersattes

dessa bidrag med ett s. k. kompensationsbelopp. Den största delen

av kompensationsbeloppet avser det avlösta bidraget till fria läroböcker.

I motionerna I: 403 och II: 467 har föreslagits att statsbidraget till de fria

läroböckerna borttages samtidigt som den kommunerna ålagda skyldigheten

att tillhandahålla fri undervisningsmateriel upphäves. Utskottet delar

motionärernas uppfattning och anser att med nu radande system alltför

stora kostnader uppstår genom att eleverna i mycket hög grad betraktar

läroböcker som förbrukningsmateriel och inte som en ägodel, som de bör

vara rädda om. Ur ren uppfostringssynpunkt talar sålunda åtskilliga skäl

för att systemet med fria läroböcker icke längre bör bibehållas.

Efter en minskning av kompensationsbeloppet med den del därav som

avser bidrag till de fria läroböckerna, återstår ett så ringa kompensationsbelopp,

att det torde sakna betydelse för de enskilda kommunerna. Utskottet

biträder därför förslaget om att kompensationen i sin helhet skall

upphöra. Härigenom vinnes samtidigt en viss förenkling av bidragsreglerna.

»

dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 403

och II: 467, såvitt här är i fråga, besluta, att tillhandahållande

av fri undervisningsmateriel icke skall vara obligatoriskt

för kommunerna samt att vid beräkning av det i

anslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor

m.m. ingående lärarlönebidraget hänsyn inte skall

tagas till avlösta bidrag och avdragsbeloppet sålunda fastställas

till i hyresgrupp 1 960 kronor, i hyresgrupp 2 1 200

kronor, i hyresgrupp 3 1 380 kronor, i hyresgrupp 4 1 620

kronor och i hyresgrupp 5 1 850 kronor per statsbidragsberättigande

lärartjänst;»

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

b) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i

Göingegården, vilka under förutsättning av bifall till reservationen a) ansett

att utskottets hemställan under VI. c) bort ha följande lydelse:

»c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

1:403 och II: 467, såvitt de avser medelstilldelningen,

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

814 000 000 kronor;»

c) av herrar Thorsten Larsson, Källqvist, Widén och Larsson i Hedenäset;
3)

vid punkten 86 (Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk) av

herr Boman, fröken Andersson, herrar Källqvist, Eric Carlsson, Staxäng,

Almgren, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén och herr Nelander, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 119 och II: 156

och att till följd härav utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 119 och II: 156 ävensom

med avslag å motionerna I: 195 och II: 320, till Privatläroverk:

Bidrag till vissa internatläroverk för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kronor.»

4) vid punkten 57 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m. m.) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Ragnar

Bergh, Thorsten Larsson, Källqvist, Eric Carlsson, Widén, Staxäng, Malmborg,

Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar

Larsson i Hedenäset och Nelander, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 59, som börjar med »I

motionerna» och slutar med »och II: 115», bort ha följande lydelse:

»De av riksdagen förra året beslutade höjningarna av bidragsbeloppen för

lärlingsutbildningen hos hantverksmästare m. m. har uppenbarligen inneburit

en välbehövlig stimulans för ifrågavarande, för det allmänna ekonomiskt

fördelaktiga utbildningsform. Detta förhållande medför emellertid

också, att antalet bidragsrum icke kommer att förslå ens för innevarande

budgetår. Detta förhållande liksom att en ytterligare stegrad efterfrågan på

bidragsrum torde kunna förväntas under budgetåret 1961/62 gör, att den

i och för sig värdefulla ökning av antalet bidragsrum som Kungl. Maj:t nu

föreslagit, icke torde vara till fyllest. Till följd härav synes de i motionerna

I: 93 och II: 115 väl underbyggda beräkningarna av antalet erforderliga

bidragsrum — 1 900 mot 1 300 enligt Kungl. Maj:ts förslag — böra godtagas.

Motionärernas beräkning av kostnaderna härför, 1 823 000 kronor

eller 271 000 kronor mer än vad Kungl. Maj:t föreslagit, föranleder icke nå
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

81

gon erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker därför bifall till

motionerna I: 93 och II: 115.»

dels ock att utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 93 och II: 115, till

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m.m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

1 823 000 kronor;»

5) vid punkten 73 (Vidare utbildning av folkskollärare)

a) av herr T hor sten Larsson

b) av herr Widén

c) av herr Svensson i Stenkyrka

d) av herr Neländer;

6) vid punkten 83 (Studiebidrag och stipendier)

a) av herr Ragnar Bergh

b) av herr Nilsson i Göingegården;

7) vid punkten 86 (Bidrag till anordnande av skolmåltider)

a) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i

Göingegården, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande på s. 74, som börjar med »På grund

av» och slutar med »beträffande medelstilldelningen», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Den centraliserade skolverksamhet, som förekommer särskilt på landsbygden,

utgör ett starkt skäl för skolmåltidernas fortsatta verksamhet.

Genom utformningen av statsbidragsbestämmelserna kommer emellertid

många av landets kommuner icke i åtnjutande av bidrag, medan det för

åtskilliga andra kommuner har en mycket ringa betydelse. För kommunerna

själva vore det därför av väsentligt värde om de i stället för statsbidrag

uttoge en avgift av de elever som deltager i skolmåltiderna. Denna avgift

borde i regel beräknas så, att den motsvarade kommunens självkostnad för

måltid. Utskottet förutsätter dock att kommunerna därest de inför en avgift,

i förekommande fall medger nedsättning eller befrielse från avgift. På

anförda skäl biträder utskottet det i motionerna I: 403 och II: 467 framförda

förslaget att något statsbidrag icke skall utgå till anordnande av skolmåltider

från och med redovisningsåret 1961/62.

Då statsbidrag utbetalas i efterskott slår ett borttagande därav inte

igenom förrän budgetåret 1962/63, utom vad avser förskottsutbetalningar.

För budgetåret 1961/62 beräknas dessa uppgå till 4 900 000 kronor, varför

det av Kungl. Maj:t äskade beloppet bör minskas med detta belopp.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 406

och IT: 490.»

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 403

och II: 467, såvitt här är i fråga, besluta, att statsbidrag till

skolmåltidsverksamhet, som anordnas efter den 1 juli 1961,

ej längre skall utgå;»

b) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i

Göingegården, vilka under förutsättning av bifall till den med a) betecknade

reservationen ansett att utskottets hemställan under II. bort ha följande

lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 403 och II: 467

samt med avslag å motionerna I: 406 och II: 490, samtliga

motioner i vad de avser medelstilldelningen, till Bidrag till

anordnande av skolmåltider för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 14 800 000 kronor;»

c) av herrar Thorsten Larsson, Eric Carlsson, Svensson i Stenkyrka och

Larsson i Hedenäset, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 73 börjar med »Såsom av»

och på s. 74 slutar med »sålunda anfört», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

icke heller i år förelagt riksdagen förslag till ändrade grunder för bidragsgivningen

till kostnaderna för skolmåltider. I motionerna I: 406 och II: 490

har föreslagits att riksdagen måtte dels anvisa 40,3 miljoner kronor utöver

det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för en förstärkning av ifrågavarande

statsbidrag, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till

anslagshöjning för budgetåret 1962/63 i enlighet med riksdagens tidigare

gjorda uttalanden i frågan.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet vid 1959

års riksdag i sitt utlåtande nr 8 (punkt 108) uttalade, att förslag till ändrade

grunder för statsbidragsgivningen i fråga om skolmåltiderna borde föreläggas

1960 års riksdag i anslutning till vad de sakkunniga för översyn av

vissa statsbidrag på skolväsendets område föreslagit i sitt betänkande

1958: 37. I sitt utlåtande nr 8 vid 1960 års riksdag (punkt 58) underströk

utskottet angelägenheten av att kostnadsrelationerna mellan staten och

kommunerna i detta avseende förbättrades och att Kungl. Maj:t borde förelägga

riksdagen förslag i anslutning till utredningsbetänkandet snarast

möjligt.

Då kostnadsrelationerna i nämnda avseende för varje år alltmer försämrats

från kommunernas synpunkt, finner utskottet angeläget, att de ändrade

grunder för statsbidragsgivningen, som föreslagits av de sakkunniga,

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1961

tillämpas redan för budgetåret 1961/62. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att

för nästkommande budgetår utlämna statsbidrag till skolmåltider i överensstämmelse

härmed. I enlighet med vad som föreslagits i motionerna

I: 406 och II: 490 bör för nästkommande budgetår statsbidraget uppföras

med 60 miljoner kronor. Utskottet förutsätter vidare att Kungl. Maj:t till

nästa års riksdag förelägger riksdagen förslag i ämnet i anslutning till det

ovannämnda betänkandet, avseende även fragan om garanterande av statsbidragets

värdebeständighet. Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 74, som börjar med »Av det»

och slutar med »beträffande medelstilldelningen», bort utga;

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 406 och II: 490

samt med avslag å motionerna I: 403 och II: 467, samtliga

motioner i vad de avser medelstilldelningen, till Bidrag till

anordnande av skolmåltider för budgetaret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 60 000 000 kronor;»

d) av fröken Andersson, herrar Ragnar Bergh, Staxäng och Nilsson i

Göingegården, vilka under hänvisning till vad som anförts i reservationen

a) ansett att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att motionerna I: 406 och II: 490, i vad de avser

skrivelse till Kungl. Maj:t, icke ma till nagon riksdagens

åtgärd föranleda.»

e) av herrar Thorsten Larsson, Eric Carlsson, Svensson i Stenkyrka och

Larsson i Hedenäset, vilka under hänvisning till vad som anförts i reservationen

c) ansett att utskottets hemställan under III. bort ha följande

lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 406

och 11:490, bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret

1961/62 utlämna statsbidrag till skolmåltider i överensstämmelse

med de grunder, som föreslagits av de sakkunniga

för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1961/62 a1 i texten
  2. Rskr. 1961:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetaret 1961162 und s. 1 i texten