Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. m.

1961-04-28 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:87, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

1

Nr 87

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till åtgärder för förbättring av rekryteringen till

polisväsendet m. m.

(3 :e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

160, 161, 164 och 166, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna dels till Statens polisskola: Avlöningar

ett förslagsanslag av 1 305 000 kronor, därav 170 000 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen, dels till Statens polisskola: Omkostnader

ett förslagsanslag av 354 000 kronor, därav 46 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen, dels till Polisväsendets organisationsnämnd

ett förslagsanslag av 394 000 kronor, dels ock till Bidrag till den lokala polisorganisationen

å landsbygden m. m. ett förslagsanslag av 28 700 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 88, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 mars 1961,

framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.

1 ;o) Åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet. Jämlikt

bemyndigande den 29 juni 1956 tillkallade dåvarande chefen för inrikesdepartementet,

statsrådet Gunnar Hedlund, sakkunniga för att verkställa utredning

rörande lämpliga åtgärder i syfte att effektivisera polisens verksamhet

för bekämpande av brottsligheten m. m.

Genom beslut den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga

att i samband med behandlingen av tidigare erhållet uppdrag verkställa

utredning angående åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet

m. m.

De sakkunniga — vilka antagit benämningen Polisverksamhetsutredningen

— har till fullgörande av sistnämnda utredningsuppdrag den 19 september

1960 avgivit ett betänkande med titeln »Rekrytering och grundläggande

utbildning av polispersonal m. in.» (stencilerat). En redogörelse för

utredningens förslag och däröver avgivna yttranden finnes intagen i propositionen

(s. 5—24) till vilken torde få hänvisas.

Departementschefen anför, att åtskilliga faktorer torde ha medverkat till

uppkomsten av de rekryteringssvårigheter som föreligger inom polisväsendet.

Sålunda kan man peka på det förhållandet att arbetet inom polisen i

stor utsträckning fullgöres i skifttjänst och att arbetet särskilt i de större

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 87 år 7.967

distrikten är påfrestande. I många polisdistrikt är det dessutom svårt att i

samma utsträckning som inom andra yrken bereda personalen sommarsemester

och sammanhängande ledighet över lördagar och söndagar. Detta

sammanhänger självfallet med att behovet av polis kulminerar, när andra

medborgargrupper har fritid. Polisyrkets svårigheter att hävda sig i konkurrensen

med andra yrken blir givetvis alldeles särskilt kännbara i sådana

konjunkturer med god arbetstillgång, som rått under en lång följd av år.

Mot bakgrunden av det anförda framstår det som naturligt, att man

måste pröva olika vägar för att ernå en tillfredsställande rekrytering, varmed

departementschefen avser att antalet sökande till lediga tjänster skall

vara tillräckligt för att medge ett urval, svarande mot de krav som det moderna

samhället ställer på polistjänsten.

Polisverksamhetsutredningen har framlagt förslag till olika åtgärder —

delvis av genomgripande natur — för att förbättra såväl rekryteringsmöjligheterna

på polismannabanan som utbildningen av polisaspiranter. Förslagen

har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna,

och departementschefen anser sig för egen del i huvudsak

kunna biträda dem.

Vissa av förslagen syftar till ändringar i fråga om kompetenskraven för

sökande till polistjänst, vilka krav fastställes i administrativ ordning. Oaktat

dessa förslag därför skulle kunna förbigås i detta sammanhang, berör

departementschefen ett av förslagen, som har betydelse för bedömningen

av andra förslag vilka här upptagits till behandling. Utredningen har funnit,

att den nuvarande minimiåldern för sökande till polistjänst, 21 år, utgör

ett väsentligt rekryteringshinder, därför att många som eljest skulle

varit hågade att ägna sig åt polisyrket vid denna ålder redan har träffat sitt

yrkesval. Med hänsyn härtill har utredningen föreslagit, att minimiåldern

sänkes så att sökande kan antagas till polisaspirant tidigast det år han fyller

19 år. En förutsättning för antagning skall dock vara att sökanden då

fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring. Förslaget bär tillstyrkts i det

stora flertalet remissyttranden. Även om — såsom också återspeglas i en

del remissyttranden — betänkligheter givetvis anmäler sig mot att till polistjänst

använda personer, som inte kan förutsättas ha vunnit någon högre

grad av erfarenhet och mognad, anser departementschefen sig under förhandenvarande

förhållanden böra medverka till den breddning av rekryteringsunderlaget,

som en sänkning av antagningsåldern medför. I viss mån

torde nämnda brister kompenseras genom den gedignare fackutbildning,

som polisaspiranterna skulle erhålla, om ett annat av utredningens förslag

— till vilket departementschefen återkommer — genomföres. Det får för

övrigt ankomma på vederbörande polisbefäl att tillse att de yngsta polismännen

såvitt möjligt icke anförtros mera svårbemästrade uppgifter.

Utredningen har framlagt ytterligare ett förslag, som syftar till att innan

de unga börjat förbereda sig för annat yrke inrikta dem på polisyrket. För
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1061

3

slaget innebär att en treårig polisiär utbildningslinje på försök inrättas inom

yrkesskolväsendet.

Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till detta förslag, men i

en hel del yttranden uttalas tveksamhet. De principiella invändningarna

hänför sig framför allt till svårigheten att bedöma elevernas lämplighet

för polisyrket med hänsyn till deras ungdom vid utbildningens början. Meningen

är emellertid, att de två första åren av utbildningen skall ägnas åt

allmänbildande och tekniska ämnen. Utbildningen kommer därför att vara

till god nytta för eleverna, även om de efter dessa två år inte fullföljer sin

utbildning till polis. Med den modifiering av förslaget, som departementschefen

förordar i det följande, blir det efter de två åren en särskild prövning

av deras lämplighet för polisyrket, varigenom här berörda invändningar

förlorar sin aktualitet.

För egen del anser departementschefen förslaget att skapa en särskild

polisiär yrkesskollinje utan tvekan värt att prövas. För att i den mån så är

möjligt försäkra sig om att eleverna efter utbildningen kan antagas till polistjänst,

bör som utredningen föreslagit elevuttagningen till den nya yrkesskollinjen

ombesörjas av en särskild uttagningsnämnd. Departementschefen

finner också utredningens förslag att eleverna under utbildningens gång

skall stå under ledning och tillsyn av en polisutbildad föreståndare välbetänkt.

Beträffande utbildningsgången har redan antytts, att de två första åren

avses skola inriktas på allmänbildande och tekniska ämnen, medan det

tredje året enligt utredningens förslag skulle ägnas åt speciella polisämnen

och innebära en fullständig konstapelsutbildning. Det betyder, att konstapelsutbildning

skulle meddelas såväl inom yrkesskolans ram som vid polisskolan.

Mot förslaget i denna del har starka invändningar rests. Förut har

berörts de principiella invändningar, som hänför sig till svårigheten att bedöma

elevernas lämplighet för polisyrket vid utbildningens början. Men

även en sådan praktisk synpunkt som att yrkesskoleleven under sin konstapelsutbildning

endast har möjlighet att erhålla stipendier och studiebidrag

till relativt låga belopp, medan polisskoleleven uppbär oavkortad lön

som polisaspirant i lönegraden Af 7, talar bestämt mot den föreslagna lösningen.

Departementschefen förordar i stället, att den nya yrkesskollinjen

göres tvåårig med undervisning i allmänbildande och tekniska ämnen och

så inriktad att linjen framstår som en meningsfylld utbildning för polisyrket.

Efter avslutad utbildning i yrkesskola och fullgjord värnpliktstjänstgöring

får eleven i vanlig ordning söka anställning som polisaspirant och

som sådan erhålla konstapelsutbildning vid polisskolan. Därigenom undanröjes

också vissa andra av remissinstanserna påvisade olägenheter av utredningens

förslag. Här avses närmast uttalandet, att man genom uppdelningen

på två utbildningslinjer förlorar det värde, som ligger i att all polispersonal

bar samma grundläggande fackutbildning samt bibringas samhö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

righet och kåranda under genomgång av konstapelsklassen. Likaså bortfaller

bekymren med samordningen mellan yrkesskolan och polisskolan

och med anskaffning av lärare för yrkesskolans konstapelsutbildning.

Förslaget bör enligt utredningens mening prövas vid yrkesskolorna i

Lund, Mölndal, Örebro och Luleå. Under sina överväganden i denna fråga

har departementschefen funnit det lämpligare, att försöksverksamheten förlägges

till Stockholm, Lund och Mölndal. Den brist på polispersonal, som

föreligger i Stockholm, beror till väsentlig del på svårigheten att behålla

personalen. En onormalt stor del av polismännen slutar sin anställning efter

endast något eller några års tjänst. En undersökning rörande orsakerna till

detta förhållande har visat, att de nyanställda polismännen nästan uteslutande

kommer från landsorten samt att de påfrestande tjänstgöringsförhållandena

och svårigheten att erhålla bostad i Stockholm varit bidragande

orsaker till den kraftiga avgången. Avgången skulle säkerligen bli betydligt

mindre, om rekryteringen i större utsträckning kunde ske bland stadens

egen ungdom. Därigenom skulle man få personal, som redan hade sin bostadsfråga

löst, som kände sig mera bunden till staden och som med större

lätthet kunde anpassa sig till den förhållandevis hårda tjänstgöringen i

Stockholm. Genom att anordna en polisiär linje vid yrkesskolan i Stockholm

främjas den önskade rekryteringen till polisyrket bland stadens ungdom.

— Den i Stockholm belägna yrkesskolan har inte internatkaraktär.

För att vinna erfarenheter av utbildningen i skola med sådan karaktär,

anser departementschefen det lämpligt att försöksverksamhet anordnas

även vid de centrala yrkesskolorna i Lund och Mölndal.

Beträffande försöksverksamhetens omfattning förordas att årligen med

början från och med kalenderåret 1962 antages förslagsvis 40 manliga elever

till polisiär yrkesskolutbildning i Stockholm och 10 manliga elever i var

och en av yrkesskolorna i Lund och Mölndal. Det föreslås få ankomma på

Kungl. Maj :t att slutligt fastställa antalet elever för nämnda utbildning.

I Kungl. Maj :ts anvisningar angående rekrytering och grundläggande utbildning

av polispersonal föreskrives, att rekryteringspersonal ej på egen

hand bör få förrätta polistjänst, förrän den erhållit grundläggande kännedom

om sådan tjänst. Beträffande polisrekryt framhålles, att denne snarast

möjligt bör få påbörja grundläggande utbildning och övningstjänstgöring

för att så snart han befinnes lämplig härför kunna beredas självständig

vikariats- eller förstärkningstjänstgöring.

Bekryteringspersonalens grundläggande fackutbildning äger f. n. rum ute

i polisdistrikten. Det sätt, på vilket sådan utbildning sker, varierar i betydande

grad med hänsyn till rekryteringens omfattning. Den grundläggande

utbildningen påverkas också av i vilken utsträckning personal kan

avdelas för handledningsuppdrag och i vad mån personalläget gör det nödvändigt

att rekryteringspersonalen så snart som möjligt insättes på självständiga

tjänsteuppdrag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

Polisverksamhetsutredningen har konstaterat, att grundläggande utbildning

av rekryteringspersonal huvudsakligen förekommer endast i de större

städerna. Denna iakttagelse bekräftas genom de undersökningar angående

utbildningsförhållandena, som verkställts av 1958 års utredning angående

arbetsförhållandena vid polisväsendet. I det betänkande, som denna utredning

avgav i mars 1960 angående arbetsförhållanden och arbetsvillkor vid

polisväsendet, konstateras bl. a. att de nyanställdas tjänstemässiga introduktion

i polisyrket företer en oenhetlig bild. Några timmars allmän orientering,

meddelad av polischef eller polisbefäl, växlar med kortare eller

längre mera kursmässigt lagd undervisning.

Att den nyanställde polismannen erhåller en tillräcklig utbildning, innan

han anförtros att självständigt utföra tjänsteuppgifter, är givetvis en förutsättning

för att polisverksamheten skall kunna fullgöras på behörigt sätt.

Såsom framhållits av 1958 års utredning är detta också väsentligt med

hänsyn till den nyanställdes anpassning i yrket. Om en polisman vid konfrontationen

med arbetsuppgifter av olika slag tvingas att utan vägledning

på egen hand finna vägar till deras lösning, föreligger risk för att det hos

honom kan uppstå en känsla av osäkerhet och vanmakt inför arbetsuppgifterna,

som kan komma att utgöra grunden för en bestående vantrivsel

med yrket. Utsändandet av otillräckligt utbildade och oerfarna polismän på

självständiga uppdrag kan också försämra relationerna mellan polisen och

allmänheten.

I syfte att möjliggöra större enhetlighet och planmässighet i den grundläggande

utbildningen har polisverksamhetsutredningen föreslagit, att en

särskild aspirantorganisation inrättas. Polisaspirant avses användas såsom

en för all rekryteringspersonal gemensam benämning. Aspiranterna skall

för varje län och de fem s. k. fristående polismästarstäderna sammanföras

i särskilda rekryterings- och utbildningssektioner. För länsrekryteringsområdenas

del avses en sådan sektion tillgodose rekryteringsbehovet i hela länet

men vara knuten till ett polisdistrikt, vars poliskår skall utgöra »moderkår»

för polisaspiranterna. I regel skall residensstädernas poliskårer därvid

anlitas. Under tider då aspiranterna inte undergår utbildning skall de

kunna anlitas för vikariats- och förstärkningstjänstgöring i de olika polisdistrikten

inom rekryteringsområdet och tillfälligt även i annat rekryteringsområde.

I likhet med övervägande antalet remissinstanser biträder departementschefen

detta förslag, vars genomförande han anser vara en nödvändig förutsättning

för att få till stånd en förbättrad utbildning av nyanställd polispersonal.

Det förordas, att den nya organisationen tiäder i

och med den 1 januari 1962.

Såsom utredningen föreslagit bör aspiranterna genomgå en grundläggande

fackutbildning, varav en teoretisk del omfattande åtta veckor i statens

polisskola och eu praktisk om tre månader i »moderkåren».

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

Det är möjligt, att man från rationaliseringssynpunkt borde koncentrera

aspirantkadrarna ännu mer än utredningen föreslagit, men departementschefen

anser att så inte bör ske så länge polisväsendet i huvudsak är en

kommunal angelägenhet. Å andra sidan kan departementschefen inte —

av skäl som framgår av vad förut anförts — dela uppfattningen att ifrågavarande

förslag bör vila i avvaktan på vad som kan komma att beslutas

i fråga om huvudmannaskapet för polisväsendet. Förslaget kan under inga

förhållanden motverka en lämplig lösning av denna fråga.

I några remissyttranden har anförts betänkligheter mot utredningens

uttalande att aspiranten efter genomgången utbildning bör kunna tagas i

anspråk för vikariats- eller förstärkningstjänstgöring även inom annat rekryteringsområde

än det han tillhör. Departementschefen framhåller med

anledning av denna invändning, att rekryteringsbehovet inom de skilda

länen bör följas centralt av polisväsendets organisationsnämnd och att

aspirantkadrarnas storlek skall anpassas efter variationerna i detta behov.

Det torde därför bli mera sällan förekommande att polisaspirant tages i anspråk

för tjänstgöring inom annat län. I den mån så blir fallet lär ianspråktagandet

endast komma att bli av mycket tillfällig karaktär.

De förslag till reformer i olika hänseenden, som i det föregående framlagts,

syftar framför allt till att skapa en ökad och bättre rekrytering till

polisväsendet. För att nå detta mål är det icke tillräckligt att åtgärder vidtages

för åstadkommande av utvidgade och förbättrade utbildningsmöjligheter,

förmånligare villkor under utbildningstiden samt andra ändringar

av det slag som behandlats i det föregående. Ett viktigt led i de rekryteringsbefrämjande

åtgärderna är därjämte att sprida kännedom om förmånerna

på polisbanan samt att därvid utnyttja de möjligheter som en väl

organiserad upplysningsverksamhet erbjuder. Departementschefen anser

sig därför böra understryka angelägenheten av att upplysningsverksamheten

rörande polisyrket utbygges och effektiviseras.

Polisväsendets organisationsnämnd har tidigare ålagts vissa uppgifter i

rekryteringsfrämjande syfte. De övriga uppgifter, som åvilar nämnden, har

emellertid nått sådan omfattning, att den med nuvarande personella resurser

knappast förmår ägna upplysningsverksamheten nämnvärd uppmärksamhet.

För att åstadkomma den utbyggnad av ifrågavarande verksamhet,

som departementschefen anser nödvändig, föreslår han i likhet med utredningen

att till nämnden knytes ytterligare en befattningshavare med tjänst

som högst byrådirektör i Ae 24.

Utredningen har i korthet redogjort för de rekryteringsuppgifter av skilda

slag, som nämnden bör ägna uppmärksamhet åt. I anslutning till denna redogörelse

understrykes betydelsen av att rekryteringsmyndigheterna lämnas

bistånd och råd i sin lokala verksamhet för att åstadkomma en ökad och

förbättrad rekrytering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

I fråga om de kostnadsökningar, som föranledes av de framlagda förslagen

framhålles följande.

Jämlikt 15 § polislagen utgår statsbidrag med 20 procent till avlöningskostnaderna

för innehavare av icke-ordinarie befattningar i vad avser sådana

polisdistrikt, som är berättigade till allmänt statsbidrag. Utredningen

har föreslagit en ändring av denna regel, innebärande att staten skall ikläda

sig hela lönekostnaden för aspirantorganisationen i vad den är avsedd att

tillgodose rekryteringsbehovet för statsbidragsberättigade polisdistrikt. I

likhet med statskontoret kan departementschefen icke finna skäl att nu

ändra gällande bidragsregler. Staten bör liksom hittills bidraga med endast

20 procent av den del av ifrågavarande kostnader som hänför sig till statsbidragsberättigade

distrikt.

Departementschefens förslag beträffande den polisiära yrkesskolutbildningens

utformning får till följd, att all rekryteringspersonal erhåller sin

fackutbildning inom polisväsendet. Kostnaderna i samband med aspirantutbildningen

kommer därför att avse samtliga de 530 aspiranter, som årligen

behöver utbildas.

Vid här angivna förhållanden kommer kostnadsökningen för statsverket

i vad den avser aspirantlönerna endast att föranledas av att polisrekryterna

skall uppgå i aspirantorganisationen och erhålla oavkortad lön under utbildningstiden.

Av rekryteringspersonalen beräknas f. n. omkring 25 procent utgöra polisrekryter.

Dessa har praktiskt taget helt sin tjänstgöring förlagd till statsbidragsberättigade

polisdistrikt. Den sammanlagda utbildningstiden för aspiranterna

uppgår enligt förslaget till 10 manader. Medellönen för en polisaspirant

belöper sig till 985 kronor i månaden. Den totala lönekostnadsökningen

för 25 procent av rekryteringspersonalen (130 personer) under

10 månaders utbildning uppgår sålunda till 1 280 000 kronor. Av detta belopp

utgör statsbidraget i runt tal 250 000 kronor, vilket belopp alltsa utgör

den ökade årliga lönekostnaden för staten.

Enligt förslaget skall polisaspiranterna genomgå en grundläggande teoretisk

fackutbildning vid statens polisskola. Då enligt gällande bestämmelser

resekostnadsersättning och traktamente för genomgång av konstapelsklassen

alltid skall utgå av statsmedel bör enligt departementschefens mening

även dylika kostnader för nämnda fackutbildning bekostas av statsverket.

Av de 530 polisaspiranterna beräknas 190 komma att bli berättigade till

sådan ersättning, vilken för varje polisaspirant beräknas uppgå till i medeltal

100 kronor. Kostnadsökningen för staten i detta hänseende kommer

alltså att belöpa sig till i runt tal 20 000 kronor per år. I detta sammanhang

föreslås, att nämnda kostnader för genomgång av den grundläggande fackutbildningens

teoretiska del och konstapelsklassen, vilka kostnader beräknas

till sammanlagt 40 000 kronor, fr. o. in. nästa budgetår besti ides från

anslaget Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet in. in.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

I den mån polisaspiranten efter genomgången utbildning inte kan erhålla

vikariats- eller förstärkningstjänstgöring i polisdistrikt, bör han om möjligt

beredas aspirantljänstgöring vid statspolisen. Den beräknade avlöningskostnaden

för dylik tjänstgöring, som skall gäldas av statsverket, uppgår

till 30 000 kronor per år. Dessa kostnader föreslås få bestridas från anslaget

Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet i

riket stadgade ordning in. in.

Frågan om fördelningen mellan polisdistrikten av lönekostnader m. m.

kommer att upptagas till behandling i samband med redovisningen av förslagen

till ändringar i polislagen.

De ökade statsutgifterna för statens polisskola och polisväsendets organisationsnämnd

bör i enlighet med utredningens förslag beräknas till

250 000 kronor.

Sålunda angivna kostnadsökningar för statsverket uppgår till sammanlagt

omkring 550 000 kronor.

Ett genomförande av förslagen innebär att vissa kostnader, som nu belastar

statsverket, kommer att bortfalla. Detta gäller viss del av de arvoden,

som utbetalas till polisrekryterna under deras genomgång av konstapelsklassen

samt utgifterna för s. k. särskild polistjänst. Statsverkets kostnader

i dessa hänseenden kan uppskattas till 150 000 kronor. Intill dess den nya

aspirantorganisationen träder i verksamhet den 1 januari 1962 torde ifrågavarande

kostnader för nästa budgetår få bestridas från anslagen till Vissa

ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. resp. Bidrag till

den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.

Den slutliga kostnadsökningen för statsverket torde alltså kunna uppskattas

till i runt tal 400 000 kronor. Med hänsyn till tidpunkten för aspirantorganisationens

genomförande behöver emellertid endast medel för

täckande av en del av angivna kostnader anvisas för nästa budgetår. Härtill

kommer de kostnader, som föranledes av den föreslagna försöksverksamheten

med en särskild polisiär yrkesskollinje. Dessa kostnader, vilka för

nästa budgetår torde kunna uppskattas till i runt tal 75 000 kronor, påkallar

icke någon uppräkning av bidragsanslagen till yrkesskolväsendet. Under

påföljande budgetår torde kostnaderna kunna beräknas till omkring 250—

300 000 kronor för budgetår.

Utskottet. Med hänsyn till de personalsvårigheter som uppstått inom polisväsendet

synes det angeläget, att man på olika vägar söker uppnå en tillfredsställande

rekrytering. Med detta bör, såsom departementschefen anfört,

avses att antalet sökande till lediga tjänster skall vara tillräckligt för

att medge ett urval, svarande mot de krav som det moderna samhället ställer

på polistjänsten.

De förslag, som polisverksamhetsutredningen nu framlagt och som avser

att förbättra såväl rekryteringsmöjligheterna på polismannabanan som ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

9

bildningen av polisaspiranter, bär i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan

erinran vid remissbehandlingen. Dessa förslag anser sig även utskottet i

likhet med departementschefen i princip kunna biträda.

Vid de överväganden utredningen gjort i syfte att få till stånd en rekrytering

av yngre åldersgrupper till polisyrket och bereda dem möjlighet att

i nära anslutning till avslutad obligatorisk skolgång erhålla härför lämpad

utbildning har utredningen funnit sig böra föreslå, att en polisiär utbildningslinje

på försök inrättas inom yrkesskolväsendet. Mot detta förslag,

till vilket de flesta remissinstanserna ställt sig positiva, har vissa principiella

erinringar framförts, vilka särskilt hänfört sig till svårigheten att

bedöma elevernas lämplighet för polisyrket med hänsyn till deras ungdom

vid utbildningens början. Dessa och andra invändningar synes emellertid

med de i propositionen förordade jämkningarna i förslaget förlora sin

aktualitet. Utskottet tillstyrker därför, att en försöksverksamhet kommer

till stånd i angivet syfte.

Beträffande omfattningen av verksamheten har utredningen föreslagit,

att denna prövas vid yrkesskolorna i Lund, Mölndal, Örebro och Luleå. Såsom

flera remissinstanser framhållit skulle emellertid en utbildning vid

yrkesskolor på fyra olika platser med sammanlagt 40 elever komma att

medföra oskäligt höga kostnader. Den koncentration av verksamheten till

Stockholm, Lund och Mölndal samt utökning av elevantalet, som i propositionen

förordas, tillstyrkes därför av utskottet. Genom denna lösning vinnes,

förutom möjligheter till minskad avgång från poliskåren i Stockholm,

erfarenhet av utbildning vid såväl skola av internatkaraktär som andra skolor.

Såsom förutsatts i propositionen torde det få ankomma på Kungl. Maj :t

att slutligt fastställa antalet elever för utbildningen. Därvid bör dock, i enlighet

med vad utskottet nyss anfört, av ekonomiska skäl eftersträvas att antalet

elever i varje kurs om möjligt blir större än utredningen förordat. I

den mån en större geografisk spridning av verksamheten anses böra ske,

torde i första hand Luleå böra ifrågakomma som utbildningsort.

I linje med den nya utbildningsverksamheten synes vara den sänkning

av minimiåldern för sökande till polistjänst från 21 till 19 år som departementschefen

förutskickat. De ändringar i gällande kompetenskrav, som

härigenom erfordras, fastställes av Kungl. Maj:t i administrativ ordning.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om den särskilda aspirantorganisationen

syftar till att möjliggöra större enhetlighet och planmässighet

i den grundläggande utbildningen och har inte givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet tillstyrker sålunda, att den nya organisationen träder

i verksamhet från och med den 1 januari 1962.

Med hänsyn till angelägenheten att sprida kännedom om förmånerna på

polisbanan in. in. tillstyrker utskottet vidare, att upplysningsverksamheten

rörande yrket utbygges och intensifieras. I sådant syfte tillstyrker utskottet

även den för polisväsendets organisationsnämnd föreslagna personalförstärkningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

Ett genomförande av utredningens förslag i fråga om kostnadernas fördelning

mellan stat och kommun skulle innebära, att statsverket koiume

att belastas med en betydligt ökad andel av kostnaderna för polisväsendet.

I nuvarande läge, då bl. a. 1957 års polisutredning överväger frågan om huvudmannaskapet

för polisväsendet in. in., synes dock inte lämpligt, att någon

omfördelning av dessa kostnader äger rum. Utskottet tillstyrker därför departementschefens

förslag om en i huvudsak oförändrad relation mellan

statens och kommunernas bidrag till polisväsendet.

Mot den i propositionen redovisade beräkningen av kostnaderna för statsverket

i anledning av de förslag, som utskottet tillstyrkt i det föregående,

i runt tal 400 000 kronor, har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Inte heller synes något vara att erinra mot att vissa av dessa kostnader från

och med nästa budgetår får bestridas från de i propositionen angivna anslag

som riksdagen tidigare detta år anvisat.

Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till särskilt uttalande, hemställer

utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört angående åtgärder för förbättring

av rekryteringen till polisväsendet.

2:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens polisskola, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens polisskola, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62,

dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för samma budgetår under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 305 000 kronor, därav 170 000

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 080 000 kronor.

Såsom polisverksamhetsutredningen framhållit torde för statens polisskola

erfordras ökade anslag till täckande av utgifterna för den grundläggande

fackutbildningens teoretiska del. Under förevarande anslag bör i enlighet

härmed beräknas ett belopp av 160 000 kronor för timlärarkostnader

avseende ifrågavarande utbildning.

Departementschefen förordar, att en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7

uppföres på ordinarie stat.

För anordnande av fortbildnings- och specialkurser beräknas ett med

11 000 kronor förhöjt belopp. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att

avgöra, vilka kurser som skall förekomma.

För att möjliggöra tillhandahållande av tillfällig biträdespersonal i erforderlig

omfattning anses ytterligare 5 000 kronor böra anvisas.

Kostnader för översättning och publicering av utländska tidskriftsartik
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

11

lar föreslås enligt Kungl. Maj :ts beslut få bestridas från tillgängliga medel

under delposten Ersättning till författare av läroböcker för polisskolans

behov.

Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. m. medför

ett ökat medelsbehov av 49 000 kronor. Anslaget uppräknas sålunda med

225 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 1 305 000 kronor. Härav

anses ett belopp av 170 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Under hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet anfört

vid behandlingen i det föregående av åtgärder för förbättring av rekryteringen

till polisväsendet får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens polisskola, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 3 mars 1961 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 110 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .......... 976 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 143 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 69 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................ 7 000

Summa kronor 1 305 000;

c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret

1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 305 000 kronor, därav 170 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

3:o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

vilket innebär en med 39 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 354 000 kronor, därav 46 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

4:o) Polisväsendets organisationsnämnd. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för polisväsendets organisationsnämnd, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad stat för polisväsendets organisationsnämnd, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1961/62, dels ock till Polisväsendets organisationsnämnd

för samma budgetår under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 394 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 261 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående förordats bör nämnden tillföras en

tjänst i högst Ae 24 för att organisera den på nämnden ankommande centrala

rekryteringsfrämjande upplysningsverksamheten. Medelsbehovet härför

beräknas till i runt tal 33 000 kronor. Härutöver tillstyrkes föreslagen

förstärkning av utredningspersonalen med två tjänster i högst Ae 23. Vad

nämnden i övrigt föreslagit beträffande medelsbehovet för avlöningar föranleder

icke någon erinran från departementschefens sida. Därutöver beräknas

4 000 kronor med hänsyn till behovet av biträdeshjälp för upplysningsverksamheten.

Till omkostnader anvisat belopp bör i anledning av nämndens förslag

uppräknas med 4 500 kronor. Därjämte torde omkostnadsposten i anledning

av polisverksamhetsutredningens av departementschefen biträdda förslag

böra uppräknas med 22 500 kronor, varav 14 000 kronor avses för

trycknings- och annonskostnader m. m. för upplysningsverksamheten, 5 000

kronor för reseersättningar och 3 500 kronor för möbler, lokalkostnader

m. m.

Av departementschefen förordade förslag föranleder en ökning av medelsbehovet

för nämnden med i runt tal 133 000 kronor.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt, att det får ankomma på polisväsendets

organisationsnämnd att organisera den centrala rekryteringsfrämjande

upplysningsverksamheten. Under åberopande härav får utskottet,

med godtagande av departementschefens anslagsberäkning jämväl i övrigt,

hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för polisväsendets organisationsnämnd,

som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 mars 1961

förordat;

b) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1961/62:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1961

13

Stat

A vlöningar

1. Arvoden till nämndens ledamöter, förslagsvis

.......................... 16 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 244 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis 70 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................ 4 000 334 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis 60 000

Summa kronor 394 000;

c) till Polisväsendets organisationsnåmnd för budgetåret

1961/62 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

394 000 kronor.

5:o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag, vilket innebär en med 3 000 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen

å landsbygden m. m. för budgetåret 1961/62 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000

kronor.

Stockholm den 28 april 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Ivar

Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Bergman,

Per Jacobsson, Fritz Persson, Söderberg, Edström, Bengt Gustavsson, Sundin

och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Almgren, Andreasson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Elinén, herr

Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson, herrar Andersson i Knäred och

Fagerlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:225 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts proposition med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. to. a1 i texten