Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1961162 till viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.

1961-04-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1961162 till viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 dr 1961

1

Nr 88

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1961162 till viss upplysningsverksamhet

i ungdomsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 104, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 17 mars 1961, föreslagit

riksdagen att till Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor for

budgetåret 1961/62 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1960 tillkallades

fyra utredningsmän med uppdrag att i samråd med statens ungdomsråd

skyndsamt utreda och framlägga förslag rörande innehållet i och utformningen

av en med statligt stöd bedriven upplysnings- och propagandaverksamhet

i ungdomsfrågor. Vid utredningsarbetet skulle särskilt beaktas möjligheterna

att stödja verksamhet av ifrågavarande slag som bedrives av

kommuner och enskilda organisationer.

Utredningsmännen, som antagit benämningen 1960 års ungdomsupplysningsutredning,

har i skrivelse den 8 mars 1961 lagt fram förslag beträffande

statligt stöd till viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor.

Beträffande innebörden av utredningens förslag torde få hänvisas till

propositionen (s. 5 och 6).

Föredraganden, statsrådet af Geijerstam, anför, att ungdomsfrågorna under

senare år stått i centrum för den offentliga debatten och på olika sätt

uppmärksammats från det allmännas sida. Detta får ses mot bakgrunden

av en utveckling, som givit ungdomsproblemen en annan dimension än

tidigare och gjort dem mer svårbemästrade. Samhällets ändrade struktur,

familjens nya ställning och en rad andra faktorer har medverkat härtill.

Ungdomen har kommit i en helt ny situation, där gamla bindningar och

normer inte håller eller inte har samma betydelse som förr. Sådana ting och

mycket annat anses i sin tur ligga bakom den kraftiga stegringen av ungdomsbrottsligheten

och alkoholbruket bland ungdomen, där situationen ger

anledning till allvarlig oro, även om endast en relativt liten del av ungdomen

berörs.

Det allmännas åtgärder har i detta läge satts in över ett mycket vidsträckt

liihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1961

fält. Ungdomspolitiken ingår som ett naturligt led i det reformarbete, som

bedrives på en rad samhällsområden såsom familje- och bostadspolitiken,

samhällsplaneringen, skolan och yrkesutbildningen. Men också i fråga om

ungdomens fostran och vård i egentlig bemärkelse måste åtgärderna sättas

in på bred front. Målsättningen är att främja ungdomens positiva anpassning

till samhället. Självfallet skall ungdomens fostran till goda ansvarskännande

medborgare i första hand ske i hemmen, men det gäller att aktivisera

intresset för uppfostringsfrågorna hos föräldrarna och att genom

upplysning och på annat sätt stödja dem i denna deras viktiga uppgift.

Stort avseende har fästs vid de fostrande och förebyggande åtgärder, som

här åsyftas. Verksamhet av denna art bedrives främst genom skolan, barnavårdsnämnderna

samt de frivilliga organisationerna. I den nya barnavårdslagen,

som trätt i kraft den 1 januari i år, har stor vikt lagts vid förebyggande

verksamhet. Den pågående utbyggnaden av den psykiska barna- och

ungdomsvården och den nyligen beslutade försöksverksamheten på familjerådgivningens

område är betydelsefulla led i den utveckling som pågår

på detta område liksom åtgärderna för att öka tillgången på fritidslokaler

m. m. Upplysning i ungdomsvårds- och uppfostringsfrågor har spelat en

inte obetydlig roll och bedrivits både genom myndigheter och organisationer

och i lokala kampanjer.

Det har framstått som naturligt att i arbetet med påverkan av ungdomarna

och deras föräldrar i allt större omfattning engagera de resurser som

finns hos olika ideella organisationer, framför allt hos ungdomens egna

sammanslutningar. Dessas verksamhet stödes bl. a. genom anslag under

åttonde huvudtiteln till ungdomsledarutbildning, fritidsverksamhet m. m.

För att samordna och stimulera de frivilliga organisationernas arbete och

för att främja samverkan med berörda myndigheter ävensom med hem och

skola har statens ungdomsråd inrättats. Det är föredragandens förhoppning

att ungdomsrådets arbete skall kunna vara till nytta för såväl organisationernas

som de berörda statliga och kommunala myndigheternas ungdomsvårdande

och ungdomsfostrande verksamhet.

Med det sagda har föredraganden velat i största korthet antyda bakgrunden

till den nu föreliggande frågan. Riksdagen har tagit upp spörsmålet om

en upplysningskampanj i ungdomsfrågor. Statens ungdomsråd har funnit

att det finns behov av en upplysningsverksamhet på ungdomsområdet med

huvudsyfte att underlätta ungdomens anpassning till samhällslivet. Innehållet

i och utformningen av en dylik verksamhet utredes av 1960 års ungdomsupplysningsutredning

på grundval av en av statens ungdomsråd med

skrivelse i november 1960 framlagd förberedande utredning.

Utredningen har ännu inte avslutat sitt arbete. Den har emellertid lagt

fram delförslag avsedda att möjliggöra att en viss verksamhet kan sättas

igång redan under nästa budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1961

3

Utredningen har avrått från en tidsbestämd kampanj och har i stället

uttalat sig för andra stimulerande åtgärder som utredningen tänker sig

ingå i ett mera långsiktigt program. Denna fråga kan inte upptas till närmare

prövning förrän utredningen slutfört sitt arbete. Med hänsyn till den

oroande utvecklingen av ungdomsasocialiteten och läget på ungdomsvårdsområdet

över huvud anser föredraganden emellertid liksom utredningen

det angeläget att åtgärder för att stimulera och intensifiera den genom olika

organ pågående upplysningsverksamheten i hithörande frågor snarast kan

komma till stånd. Föredraganden ansluter sig därför till förslaget att medel

skall ställas till förfogande för upplysningsverksamhet på ungdomsområdet

under nästa budgetår.

I fråga om riktlinjerna för denna verksamhet innehåller både ungdomsrådets

och utredningens skrivelser flera värdefulla uppslag, som bör tillvaratas.

Föredraganden hälsar med tillfredsställelse den positiva inställning

som enligt vad utredningen upplyser kommit till uttryck från Sveriges

radios sida. Radio, television och press kan självfallet spela en central roll

i den ifrågavarande verksamheten. Medverkan från skolans sida är angelägen.

I övrigt synes det inte möjligt att i detalj ta ställning till de av utredningen

framlagda förslagen, utan utredningens slutliga betänkande och

remissbehandlingen av detta torde få avvaktas.

Mycket talar emellertid för att den intensifierade upplysningsverksamheten

enligt utredningens tanke bör sättas igång hösten 1961 som en samordnad

aktion över hela landet. Den centralt ledda kampanjstarten skulle

därvid i så stor utsträckning som möjligt följas av lokala aktioner av den

typ som under de senaste åren förekommit i ett stort antal städer under

medverkan av skola, barnavårdsmyndigheter, föräldraföreningar, ungdomsorganisationer

m. fl. I anslutning härtill skulle av utredningen förordade

länskonferenser kunna fylla en uppgift.

Inom ramen för denna upplysningsverksamhet hösten 1961 eller separat

bör också, enligt föredraganden, finnas möjlighet att stödja punktkampanjer

av den typ som representeras av en av Samarbetsnämnden i alkoholfrågan

planlagd kampanj mot anskaffande av rusdrycker till ungdom. Beträffande

denna kampanj nämnes, att enligt vad som inhämtats syftet med

densamma är att mobilisera folkopinionen mot den anskaffning av rusdrycker

till ungdom, som nu äger rum i betydande utsträckning och som är en

kraftigt bidragande orsak till ökningen av ungdomsfylleri och ungdomskriminalitet.

Kampanjen skall enligt föreliggande planer väsentligen genomföras

i folkrörelsernas regi under medverkan av press, radio, television osv.

och i samråd med statens ungdomsråd. Nya systemaktiebolaget har utfäst

sig att bestrida vissa kostnader för kampanjen. Det synes föredraganden

angeläget att en kampanj av detta slag kommer till stånd.

Filmer som är lämpliga att använda för upplysning och såsom under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1961

lag för diskussioner i ungdomsfrågor synes vidare kunna vara värdefulla

medel i upplysningsverksamheten. Åtgärder för att producera eller stödja

produktionen av sådana filmer bör kunna komma i fråga. Broschyrer synes

under vissa förutsättningar kunna vara nyttiga, även om föredraganden

ställer sig tveksam till att i sådan form meddela generella konkreta uppfostringsråd

och anvisningar om utespring, fickpengar, tobaksbruk o.d.; sådana

torde liksom hittills bäst utformas och distribueras lokalt som ett led

i kommunala kampanjer. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj:t att

närmare bestämma hur anvisade medel skall användas sedan mera utarbetade

förslag lagts fram. I sådan ordning torde även få beslutas om upplysningsverksamhetens

ledning och organisation. Föredraganden vill dock redan

nu framhålla att man här bör undvika att tillskapa nya organ och att

därför den erfarenhet som finnes hos berörda centrala myndigheter, statens

ungdomsråd och organisationerna själva i så stor utsträckning som möjligt

bör utnyttjas. Den efter lokala önskemål differentierade upplysningsverksamheten

ute i kommunerna förutsättes även i fortsättningen komma att

bedrivas i de former, man på varje ort finner lämpliga, och i huvudsak icke

bekostas av statsmedel.

Det av utredningen för nästa budgetår föreslagna anslagsbeloppet 600 000

kronor anses lämpligt avvägt.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wirmark

m. fl. (I: 330) och den andra inom andra kammaren av herr Neländer m. fl.

(II: 402), i vilka — såvitt nu är i fråga — föreslagits dels att riksdagen ville

bevilja 150 000 kronor till en särskild folkrörelseaktion mot olaglig överlåtelse

och anskaffning av rusdrycker i enlighet med ett av kontrollstyrelsens

samarbetsnämnd i alkoholfrågan utarbetat förslag, dels ock att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om lämplig åtgärd, syftande

till att kommunerna, utan att taga hänsyn till eventuellt framtida

förstatligande av polisverksamheten, där så anses behövligt vidtager omedelbara

åtgärder för polismaktens förstärkande och effektivisering.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till motionen

II: 402.

över motionerna, såvitt desamma avser frågan om anslag till en folkrörelseaktion

mot olaglig överlåtelse och anskaffning av rusdrycker, har

utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden av statskontoret och

kontrollstyrelsen, vilka båda erinrat om 1960 års ungdomsupplysningsutrednings

numera framlagda förslag i ämnet.

Utskottet. Ungdomsfrågorna har under senare tid påkallat en ökad uppmärksamhet

från det allmännas sida. Såsom föredragande statsrådet anfört

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 dr 1961

5

har en rad omständigheter bidragit härtill. Åtgärder har också vidtagits för

intensifiering och samordning av de frivilliga krafter som verkar inom ungdomsarbetet.

Sålunda har statens ungdomsråd inrättats för att främja samverkan

mellan olika organisationer och berörda myndigheter. Hithörande

frågor har även i skilda sammanhang aktualiserats i riksdagen. Bland annat

hemställde riksdagen år 1959 hos Kungl. Maj :t om en utredning rörande en

upplysningskampanj i ungdoms- och uppfostringsfrågor och om formerna

för samverkan mellan hem, skola och kamratkrets m. fl. Statens ungdomsråd

har funnit behov av en upplysningsverksamhet med huvudsyfte att underlätta

ungdomens anpassning till samhällslivet, och utformningen av en sådan

verksamhet överväges för närvarande av 1960 års ungdomsupplysningsutredning.

Denna utredning har även lagt fram vissa preliminära förslag

rörande upplysningsverksamheten.

Utskottet finner det angeläget, att olika möjligheter övervägs för att

främja ungdomens anpassning i samhället. Det kan därvid vara lämpligt

att även pröva en upplysningsverksamhet av nu ifrågavarande art. Utskottet

tillstyrker därför att medel ställes till förfogande för en sådan verksamhet

och har ingen erinran mot det föreslagna beloppet härför, 600 000 kronor.

I fråga om utformningen av upplysningsverksamheten finner utskottet

det inte möjligt att nu ange några närmare riktlinjer, innan ungdomsupplysningsutredningen

lagt fram sitt slutliga förslag och detta remissbehandlats.

Det torde därför få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma det närmare

innehållet i och utformningen av verksamheten. Att en aktiv medverkan

av radio, television och press kan erhallas anser utskottet vara

väsentligt.

Bland de frågor som föredraganden ansett som möjliga för speciella

kampanjer vill utskottet särskilt beröra den planerade kampanjen mot anskaffande

av rusdrycker till ungdom. Förslag om en sådan kampanj har

även framförts i motionerna I: 330 och II: 402. Utskottet finner det i likhet

med föredraganden och motionärerna angeläget, att en dylik kampanj kan

komma till stånd. Rörande den närmare utformningen av densamma bör

det, liksom när det gäller upplysningsverksamheten i övrigt, få ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma.

I de båda nyssnämnda motionerna har även föreslagits, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om lämplig åtgärd, syftande

till att kommunerna, utan att taga hänsyn till eventuellt framtida förstatligande

av polisverksamheten, där så anses behövligt vidtar omedelbara åtgärder

för polismaktens förstärkande och effektivisering. Utskottet är ense

med motionärerna om vikten av en effektiv polisorganisation. Utskottet vill

i detta sammanhang även erinra om att utskottet i annat utlåtande denna

dag tillstyrkt av Kungl. Maj :t i proposition nr 88 föreslagna åtgärder för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1961

förbättring av rekryteringen till polisväsendet. Dylika åtgärder torde medverka

till att en effektivisering av polisverksamheten kan komma till stånd,

särskilt i de större städerna. Något uttalande från riksdagens sida i den

av motionärerna angivna riktningen anser utskottet inte påkallat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungi. Maj:ts förslag

samt i anledning av motionerna 1:330 och 11:402, såvitt

nu är i fråga, till Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor

för budgetåret 1961/62 under femte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 600 000 kronor;

II. att motionerna I: 330 och II: 402, såvitt desamma avser

skrivelse till Kungl. Maj :t rörande polismaktens förstärkande

och effektivisering, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 april 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Ivar

Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Bergman,

Per Jacobsson, Fritz Persson, Söderberg, Edström, Bengt Gustavsson, Sundin

och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Almgren, Andreasson, Mellqvist, fru Lewén- Eliasson, fröken Elmén, herr

Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson, herrar Andersson i Knäred och

Fagerlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj:ts proposition med förslag till åtgärder för förbättring av rekryteringen till polisväsendet m. to. a1 i texten