Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättning av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för stöd till industriellt forskningsoch utvecklingsarbete, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1961-04-28 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:89, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättning av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för stöd till industriellt forskningsoch utvecklingsarbete, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

1

Nr 89

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättning

av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag för stöd till industriellt

forsknings- och utvecklingsarbete, m. m., jämte

i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 77 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10 mars 1961, föreslagit

riksdagen att dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade riktlinjerna för avsättning av viss del av den staten tillfallande

vinsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till två fonder

för forsknings- och utvecklingsarbete in. m., den ena benämnd Norrlandsfonden

och den andra benämnd Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,

dels ock besluta att fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna

(tremiljonersfonden) skall uppgå i den föreslagna Norrlandsfonden.

Propositionen

I propositionen föreslås att viss del av statens vinst å malmbrytningen

vid Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags gruvor avsättes till två särskilda

fonder, den ena benämnd Norrlandsfonden och den andra Malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete. Norrlandsfondens uppgift skall vara

att främja näringslivets framtida utveckling i Norrland, varvid tonvikten

bör läggas på Norrbotten. Stöd skall kunna utgå dels till forsknings- och

utvecklingsarbete, som syftar till en vidareförädling av norrländska råvaror,

och dels till en industriell utbyggnad. Ur Malmfonden för forskningsoch

utvecklingsarbete skall stöd utgå till teknisk och naturvetenskaplig

forskning samt till industriella utvecklingsarbeten.

Avsättningen föreslås uppgå till sammanlagt högst 25 miljoner kronor årligen

under en femårsperiod, varefter frågan om avsättning skulle upptagas

till ny prövning. Av det årliga beloppet föreslås högst 15 miljoner kronor

avsättas till Norrlandsfonden och högst 10 miljoner kronor till Malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete. Det skall ankomma på Kungl. Maj:t

att besluta om formerna för avsättningen.

Fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna (tremiljonersfonden)

föreslås uppgå i Norrlandsfonden.

1 Uihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. ,Vr 89

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1956 tillkallades tre utredningsmän

med uppdrag att verkställa utredning rörande avsättning av

viss del av statens vinst å malmbrytningen vid Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolags gruvor till en fond för statligt stöd till utvecklings- och forskningsarbete

inom näringslivet med beaktande av de speciella förhållandena

i norra Sverige.

Utredningsmännen har den 23 augusti 1960 avlämnat ett betänkande angående

inrättande av en fond av malmvinstmedel till främjande av naturvetenskapligt

och tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete (SOU 1960: 31).

Betänkandet har varit föremål för remissbehandling i vanlig ordning.

Innebörden av utredningsmännens förslag framgår av den i statsrådsprotokollet

å s. 4—13 lämnade redogörelsen, till vilken utskottet tillåter sig

hänvisa.

Yttrandena över förslaget återges i statsrådsprotokollet å s. 13—20.

Departementschefen anför — efter eu erinran om utredningens igångsättande

samt en sammanfattning av utredningsförslaget — följande.

»Förslaget att avdela viss del av LKAB-vinsten för stöd till forsknings- och

utvecklingsarbete har allmänt tillstyrkts av remissinstanserna. Däremot föreligger

betydande meningsskiljaktigheter om verksamhetens inriktning.

Framför allt betonas i många yttranden behovet av ett ökat hänsynstagande

till Norrland och främst Norrbotten.

Ett väl utbyggt forsknings- och utvecklingsarbete är en förutsättning för

att vi skall kunna bevara och vidareutveckla vårt välstånd. Såväl staten

som industrien satsar också avsevärda belopp i dessa hänseenden. Det allmänna

har därvid främst påtagit sig ansvaret för grundforskningen och

den utvecklingsforskning som närmast gränsar till grundforskning. Härutinnan

har ansträngningarna intensifierats under senare år, dels genom utbyggnad

av våra universitet och högskolor, och dels genom ökade anslag till

forskningsråden. Breddningen av forskarrekryteringen och de ökade materiella

resurserna för forskningen torde på ett helt annat sätt än tidigare ha

skapat förutsättningar för vetenskapliga landvinningar som kan komma

hela vårt samhälle tillgodo. Vid bedömandet av de fortsatta insatserna på

detta område måste kostnadssidan tilldra sig stor uppmärksamhet. Det torde

vara ovedersägligt, att utvecklingen inom naturvetenskap och teknik går

mot att den vetenskapliga verksamheten blir mer kostnadskrävande. Allt

mer komplicerade metoder och apparater erfordras och allt fler forskare

måste sättas in på varje forskningsprojekt. Detta gäller — med hänsyn till

bl. a. kraven på information om den ständigt ökande mängden av grundläggande

vetenskapliga framsteg — inte minst målforskningen och det industriella

utvecklingsarbetet. Mot bakgrunden av den svenska industrins

struktur med relativt små enheter synes det, såsom också utredningsmännen

framhållit, föreligga risk för att svenska företag inte kan sätta in tillräckliga

resurser på kvantitativt omfattande och krävande projekt som på sikt skulle

kunna ge utdelning i nya produktionsmetoder och nya produkter.

Med det anförda har jag velat dels understryka forskningens och utveck
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

3

lingsarbetets betydelse för vårt fortsatta välstånd, och dels peka på ett svårbemästrat

inslag som kan skönjas i den kommande utvecklingen. Mot bakgrunden

härav finner jag det helt följdriktigt, att en del av avkastningen

från en av våra rikaste naturtillgångar, de lappländska malmfyndigheterna,

användes för att bygga upp nya ekonomiska värden. Som jag också givit

uttryck för i direktiven, bör härvid särskild hänsyn tas till det norrländska

näringslivet. Utredningsmännen har emellertid inte förordat att någon

del av medlen avdelas för detta ändamål och har ej heller i övrigt föreslagit

någon klart uttalad prioritet för norrlandsprojekt. Som framgått av

vad jag nyss anfört har detta väckt stark kritik från många remissinstansers

sida. Även jag ställer mig i denna del kritisk till utredningsmännens

förslag.

Insatser för att utveckla det norrländska näringslivet framstår som särskilt

starkt motiverade. Norrland har avsevärda men till stor del ännu outnyttjade

naturtillgångar. Ett betydande överskott av arbetskraft föreligger,

som med hänsyn till befolkningsutvecklingen kan väntas bestå under avsevärd

framtid. Samhällets utgifter för beredskapsarbeten och arbetslöshetsunderstöd

är höga för Nordsverige och speciellt för Norrbotten. Detta är

förhållandet även under tider då konjunkturerna är goda och sysselsättningen

är hög inom landet i övrigt. Orsakerna härtill är att finna bl. a. däri,

att näringslivet i Norrbotten liksom i övrigt i Nordsverige är alltför outvecklat

och odifferentierat. Mot bakgrunden av de faktorer jag framhållit, förefaller

det troligt att ett främjande av det norrländska näringslivet kan få en

högre samhällsekonomisk räntabilitet än en rent företagsekonomisk bedömning

låter förmoda.

Behovet av stödåtgärder framträder sålunda med särskild styrka för Norrlands

del. Jag anser, att detta bör komma till klart uttryck genom att en viss

del av malmvinstmedlen avskiljes till en särskild fond för industriellt forsknings-

och utvecklingsarbete samt främjande av företagsamhet, förslagsvis

benämnd Norrlandsfonden. Därjämte förordar jag, att en allmän

forsknings- och utvecklingsfond bildas i huvudsaklig överensstämmelse

med utredningsmännens förslag. Jag föreslår, att denna benämnes

Malm fonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Den förstnämnda av de båda av mig föreslagna fonderna bör ha till uppgift

att främja näringslivets framtida utbyggnad i Norrland. Tonvikten bör

läggas på Norrbotten. Jag vill i detta sammanhang erinra om att Tornedalsutredningen

i sitt betänkande med förslag till åtgärder för näringslivets utveckling

(SOU 1960: 37) föreslagit inrättandet av en fond med liknande syfte.

Denna fond föreslogs dock komma enbart Norrbotten till godo. Den skulle

handha finansieringsfrågor och frågor i övrigt rörande stöd till inventerings-,

forsknings- och utvecklingsarbete.

De norrländska råvarutillgångarna erbjuder såsom utredningsmännen

framhåller många lovande områden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Frågor rörande skogen och malmen och dess utnyttjande kommer härvid i

förgrunden. Utöver de av utredningsmännen anförda exemplen har många

1| Bihang till riksdagens protokoll 19G1. 6 samt. Kr SO

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

remissinstanser angivit lämpliga forsknings- och utvecklingsuppgifter. Länsstyrelsen

i Norrbottens län framhåller, att stora nu outnyttjade virkestillgångar

i Norrbotten skulle kunna tillgodogöras om transport- och föryngringsproblemen

löstes. Inom jordbruksområdet uppmärksammas särskilt den

jordbruksekonomiska forskningen. Andra projekt är försök som avser utnyttjandet

av grafitfyndigheter för tackjärnsframställning samt metallurgiska

processer av ny typ för stålframställning ur högvärdig slig. Vidare

nämns undersökningar rörande industriellt utnyttjande av kalkstens-,

kvarts-, fältspats-, tälj stens- med flera mineralförekomster. Inom byggnadsforskningen

omnämner länsstyrelsen bl. a. forskning rörande framställning

av fasadtegel och täckdikningsrör ur norrbottnisk lera.

Dessa exempel illustrerar, att det inte föreligger någon brist på angelägna

uppgifter, som torde lämpa sig väl för stöd ur Norrlandsfonden. Främst

lorde alltså målforskning och utvecklingsarbete komma i fråga. Stöd bör

emellertid även kunna utgå till sådan mera grundforskningsbetonad verksamhet,

som kan tänkas komma att skapa grundval för senare praktisk tilllämpning.

Jag vill understryka, att det forsknings- och utvecklingsarbete

det här kan bli fråga om, bör ha anknytning till norrländska råvaror. I

likhet med vad utredningsmännen och vissa remissinstanser framhållit bör

ett aktivt arbete, innefattande särskilda utredningar etc., komma till stånd

för alt inventera tänkbara projekt som har särskild anknytning till det norrländska

näringslivet.

En huvuduppgift för Norrlandsfonden bör, som jag nu framhållit, vara att

stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till vidareförädling

av de norrländska råvarutillgångarna. En annan uppgift för fonden,

sammanhängande med den förstnämnda, bör vara att medverka till främjande

av den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering.

Denna del av fondens verksamhet bör syfta till att stimulera uppkomsten

och utbyggnaden av manufaktureringsindustrier, grundade på de norrländska

råvarorna. Vad jag här föreslagit innebär en utvidgning av fondens verksamhet

i förhållande till utredningsmännens förslag.

Jag övergår nu till att närmare för Norrlandsfondens del ange formerna för

stödverksamheten. I fråga om stödet till forskning och industriellt utvecklingsarbete

ansluter jag mig i huvudsak till utredningsmännens förslag. Detta

innebär sålunda, att i de fall mera grundforskningsbetonade uppgifter förekommer,

liksom i fråga om målforskningsbetonad verksamhet som kommer

en hel bransch tillgodo, stödet skall utgå i form av bidrag. Vidare bör

bidragsformen också användas för utredningar och inventeringar av olika

slag. Vad åter angår sådana forskningsprojekt och sådant utvecklingsarbete

som sker i samarbete med visst företag, skall bidraget vara förknippat med

villkorlig återbetalningsskyldighet, inkluderande marknadsmässig ränta. Eu

annan stödform som i sådana fall kan ifrågakomma är förlustgarantier. Jag

är medveten om att praktiska svårigheter kan uppkomma vid tillämpningen

av de båda sistnämnda stödformerna, särskilt då det gäller att bedöma, när

\illkoren

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

5

anspråk. Jag vill dock inte binda verksamheten med några generella regler i

dessa avseenden, utan det torde få ankomma på fondens ledning att med hänsyn

till omständigheterna i det enskilda fallet utforma närmare bestämmelser.

Jag anser det inte heller lämpligt att ange hur fördelningen skall ske

mellan olika stödformer.

Stödet till industriell utbyggnad bör naturligen få formen av medellånga

eller långfristiga lån och avse finansieringen av anläggningar, inventarieanskaffning

o. d. till bestämda projekt. Dessa projekt skall baseras huvudsakligen

på förädling och vidarebearbelning av norrländska råvaror. Lånen bör

under en tid av högst tio år kunna vara räntefria och även amorteringsfria.

Amortering bör, såvitt inte särskilda skäl föreligger, fullgöras inom tjugo år,

räknat från dagen för lånets utbetalning.

I detta sammanhang vill jag erinra om det statliga kreditstöd med uppgift

att främja hemslöjd, hantverk och småindustri som utgår i form av hantverks-

och industrilån samt statlig lånegaranti. I viss utsträckning torde

företag kunna komma i åtnjutande av såväl detta kreditstöd som lån ur Norrlandsfonden.

Behovet av finansieringsstöd i Norrland vid sidan av redan

existerande former betingas av att ett speciellt risktagande här framstår som

samhällsekonomiskt motiverat. Villkoren för denna speciella lånegivning föreslås

därför något gynnsammare utformade än vad som gäller för övriga

kreditstöd. Med den föreslagna konstruktionen blir det därför angeläget att

vid bedömningen av förekommande projekt fästa särskilt avseende vid deras

lönsamhet på lång sikt. Jag vill i delta sammanhang framhålla, att ett nära

samarbete bör etableras mellan å ena sidan ledningen för Norrlandsfonden

och å andra sidan de organ som handhar det ordinära statliga kreditstödet.

Med den uppläggning som jag nu föreslagit för Norrlandsfonden, torde

den s. k. trcmiljonersfonden kunna inkluderas i dess verksamhet. Någon

särskild lånefond torde därför inte erfordras.

Som jag tidigare nämnt bör en viss del av statens vinstmedel från LKAB

anslås till en fond, benämnd Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

I huvudsak ansluter jag mig beträffande denna fond till utredningsmännens

förslag. Malmfonden bör enligt min uppfattning få karaktären av

en strategisk reserv på forskningens och utvecklingsarbetets område. En

koncentration bör ske till stora experimentella, främst naturvetenskapliga

och tekniska projekt. Fondens resurser bör sålunda utnyttjas, förutom för

utvecklingsprojekt med direkt industriell anknytning, till sådant forskningsoch

utvecklingsarbete som med hänsyn till sin omfattning eller långsiktskaraktär

ligger utanför vad som normalt faller inom forskningsrådens verksamhet.

Stödformerna bör här vara bidrag, bidrag med återbetalningsskyldigliet

och förlustgarantier. Vad jag tidigare anfört beträffande dessa stödformer

i samband med Norrlandsfonden gäller även här.

Bland remissinstanserna har delade meningar rätt huruvida ett särskilt

organ fordras för den nu föreslagna stödverksamheten. Statens naturveten
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 89 år J961

skapliga forskningsråd m. fl. remissinstanser har förordat, att en del av

malmvinstmedlen i stället avsättes till de naturvetenskapliga och tekniska

forskningsråden. Andra remissinstanser åter har tillstyrkt utredningsmännens

förslag. För egen del anser jag det bäst överensstämma med fondens

syfte och inriktning att den står under särskild förvaltning. Jag vill dock

samtidigt i likhet med remissinstanserna understryka, att det är nödvändigt

att ett intimt samarbete kommer till stånd mellan Malmfonden och de berörda

forskningsråden. I det följande kommer jag att beakta detta i vad

gäller fondstyrelsens sammansättning. Som kanslern för rikets universitet

föreslagit, finner jag det vidare lämpligt att till fonden ställda ansökningar

om bidrag till forskning regelmässigt remitteras till vederbörande forskningsråd.

Forskningsråden bör också kunna väcka förslag hos fonden om

stöd till vissa större forskningsprojekt.

Jag övergår härefter till frågorna om avsättningen av medel, fondernas

organisation samt härmed sammanhängande problem.

Utredningsmännen har betonat, att de årliga tillskotten måste vara någorlunda

stora samt vidare föreslagit ett i varje fall under en första femårsperiod

fast årligt medelstillskott om 25 miljoner kronor. Vad utredningsmännen

anfört finner jag välgrundat och tillstyrker att avsättningen fastställes

till högst 25 miljoner kronor per år under en femårsperiod. Härefter torde

frågan om avsättning få upptagas till ny prövning. Av det föreslagna beloppet

bör högst 15 miljoner kronor avsättas till Norrlandsfonden och högst

10 miljoner kronor till Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Vad beträffar formerna för avsättningen till ifrågavarande fonder av statens

andel i vinstmedlen från LKAB, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela erforderliga föreskrifter.

Mot utredningsmännens förslag rörande fonderingen av medel har jag

ingen erinran. Fonderingen bör syfta till att underlätta koncentrerade insatser.

Det bör åvila ledningen för vederbörande fond att bestämma i vilken

takt en fondering bör komma till stånd. Jag föreslår vidare, att fondernas

kapital göres räntebärande. Det torde här få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela erforderliga föreskrifter om fondernas placering och förvaltning

samt därmed sammanhängande frågor.

Till frågan om de skatterätlsliga problem som uppkommer i samband med

fondernas tillkomst torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Fonderna bör vara fristående organ, utformade som stiftelser, med av

Kungi. Maj :t utfärdade stadgor. Ledningen för fonderna bör handhas av

särskilda styrelser. Ledamöterna i dessa bör utses av Kungl. Maj :t. Enligt

utredningsmännen borde till grund för Kungl. Maj:ts ställningstagande ligga

förslag från särskilda s. k. förslagsgrupper. I likhet med många remissinstanser

finner jag detta system komplicerat. Av de högst sex ledamöter

som styrelsen för Norrlandsfonden enligt min mening bör omfatta, torde två

böra ha anknytning till det norrländska näringslivet, två till naturvetenskaplig

och teknisk forskning samt av övriga två åtminstone en ledamot vara bo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

satt i Norrbottens län och vara väl förtrogen med förhållandena därstädes.

Antalet ledamöter i styrelsen för Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete

torde kunna begränsas till fem. Av dessa bör två ha anknytning till

näringslivet. Av de övriga bör en utses bland ledamöterna i statens naturvetenskapliga

forskningsråd och en bland ledamöterna i statens tekniska

forskningsråd.

Till fonderna bör knytas särskilda kanslier. I likhet med utredningsmännen

anser jag det lämpligt, att erforderligt utredningsarbete i möjligaste mån

utföres av redan befintliga organ och inom dessa verksamma kvalificerade

specialister, varför personalen vid fondernas kanslier endast behöver omfatta

ett fåtal anställda. Norrlandsfondens kansli torde lämpligen böra förläggas

till Luleå.

Fondernas verksamhet bör granskas av särskilda, av Kungl. Maj :t utsedda

revisorer. Enligt utredningsmännens mening skulle revisionen endast avse

förvaltningen i inskränkt mening. Jag delar inte denna uppfattning, utan

förordar att revisorerna inte minst med hänsyn till den av mig förordade inriktningen

av verksamheten även skall äga granska det materiella innehållet

i fondstyrelsernas beslut om stöd till olika projekt.

Slutligen vill jag nämna att verksamheten med hänsyn till det omfattande

förberedelsearbete som är erforderligt inte torde kunna börja före den 1 januari

1962.»

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Ber gli (I: 580) och den andra inom andra kammaren av fru

Boman (II: 691), i vilka motioner hemställts, att riksdagen med anledning

av propositionen nr 77 måtte besluta, att den föreslagna avsättningen av

statens intäkter av malmbrytningen vid LKAB:s gruvor måtte i sin helhet

komma den föreslagna Norrlandsfonden till godo;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Torsten Andersson m. fl. (I: 585) och den andra inom andra kammaren

av herr Grebäck m. fl. (II: 708), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

vid behandling av propositionen nr 77 måtte godkänna 1) att medlen

från Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete fördelas på de

individuella forskningsobjekten genom de ordinarie forskningsråden på sätt

som i motionerna förordats; 2) att medel ur Norrlandsfonden i största möjliga

utsträckning må kunna disponeras även för de mera sociologiskt och

näringsgeografiskt betingade åtgärder, som är nödvändiga för det industriella

utvecklingsarbetet, såsom t. ex. utbyggnad av bl. a. företagarföreningarnas,

hushållningssällskapens och skogsvårdsstyrelsernas rådgivande och

utredande verksamhet på resp. områden, till näringsgeografiska utredningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

och därpå grundad folkbildningsverksamhet samt till stöd åt förslagsverksamheten

inom de mindre företagen i enlighet med vad som anföris i motionerna;

samt att riksdagen även i övrigt måtte beakta vad i motionerna

anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Nits-Eric Gustafsson och Eric Carlsson (I: 586) och den andra inom

andra kammaren av herrar Larsson i Hedenäset och Nilsson i Tvärålund

(II: 710), i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid behandling av propositionen

nr 77 måtte besluta, att den del av den staten tillfallande vinsten

från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, som enligt propositionen skall

avsättas till Norrlandsfonden och Malmfonden för forsknings- och utvecklingsaibete,

ma avsättas till en fond, benämnd Övre Norrlands malmvinstmedelsfond,

samt att denna fond må disponeras för forsknings- och utvecklingsarbete

i Norrbottens och Västerbottens län i huvudsak enligt de riktlinjer,

som angivits i motionerna;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Hagberg och Svärd (1:587) och den andra inom andra kammaren

av herrar von Sydow och Magnusson i Borås (11:709), i vilka motioner

hemställts, a) att riksdagen måtte avslå propositionen nr 77; b) att riksdagen

med beaktande av vad i motionerna anförts måtte hemställa hos

Kungl. Maj: t om nytt förslag i ämnet;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

nerr Helmer Persson (I: 588) och den andra inom andra kammaren av

herrar Holmberg och Nilsson i Gävle (II: 712), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta dels att företaga sådan ändring i de av Kungl.

Maj:t föreslagna riktlinjerna för Malmfonden och Norrlandsfonden, att stöd

för forsknings- och utvecklingsarbete ges företrädesvis i syfte att befrämja

statlig företagsamhet, att i fråga om Norrlandsfonden formuleringen av uppgifterna

anges så att stödet för utbyggnaden av manufaktureringsindustrier

etc. icke får en underordnad ställning, samt att kvarvarande medel i den

s. k. tremiljonersfonden bibehålies såsom en lånefond för malmfältskommunernas

behov, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag

snarast i syfte att av LKAB:s vinstmedel avsätta ett större belopp än vad

nu är i fråga, förslagsvis minst 25 milj. kronor ytterligare, för utbyggnad

av förädlingsindustrier i Norrbotten;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sjönell (I: 589) och den andra inom andra kammaren av herrar Carlsson

i Tibro och Nelander (11:711), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 77 ville uttala, att medel ur

Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete bör användas även för

sådant utvecklingsarbete som kan komma till stånd och utföras av mindre

och medelstora industriföretag, och på de villkor i övrigt som angivits i

propositionen för utlåning från fonden i fråga;

dels ock en inom andra kammaren av fru Sjövall och herr Kristenson i

Göteborg väckt motion (II: 690), i vilken motion hemställts, att riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

9

beträffande Norrlandsfonden måtte besluta, att det anges att åtminstone

hälften av dess finansiella verksamhet skall ägnas åt forsknings- och utvecklingsarbete,

att sådana anvisningar ges för fondens stödande verksamhet

att denna huvudsakligen kommer att främja objekt, vilka har stor sannolikhet

att bli framgångsrika på lång sikt, samt att den begränsning, som

ligger i att fondens stödverksamhet skall avse projekt baserade på förädling

och vidarebearbetning av norrländska råvaror, borttages eller åtminstone

uppmjukas.

Beträffande motiveringen för de sålunda framlagda förslagen får utskottet

hänvisa till motionerna I: 580, I: 585, II: 710, I: 587, II: 712, I: 589 och

II: 690.

Utskottet

Genom statsmakternas år 1955 fattade beslut att inlösa de privatägda

stamaktierna i LKAB övertog staten inte blott det huvudsakliga handhavandet

av gruvdriften utan även det mera långsiktiga ansvaret för malmfyndigheternas

nyttiggörande. I samband med inlösningsbeslutet aktualiserades

frågan om att staten borde bidra till att åt framtiden trygga något av

de värden som de lappländska gruvfälten representerar. Detta förutsattes

kunna ske genom att staten avdelade en del av sin vinst från malmbrytningen

för stärkande av det svenska näringslivets utvecklings- och forskningsarbete.

Sedan en år 1956 tillkallad utredning avgivit betänkande i detta

ämne har frågan genom förevarande proposition förelagts riksdagen.

Kungl. Maj :ts förslag innebär att viss del av statens vinst å malmbrytningen

vid LKAB:s gruvor skall avsättas till två särskilda fonder, den ena

benämnd Norrlandsfonden och avsedd för främjande av näringslivets framtida

utveckling i Norrland, den andra betecknad Malmfonden för forsknings-

och utvecklingsarbete och icke särskilt lokaliserad. Avsättningen

föreslås uppgå till sammanlagt högst 25 miljoner kronor årligen under en

femårsperiod, varefter frågan om avsättning avses skola upptas till ny

prövning. Av det årliga beloppet förutsätts högst 15 miljoner kronor skola

avsättas till Norrlandsfonden och högst 10 miljoner kronor till Malmfonden.

Den f. n. befintliga särskilda fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna

(den s. k. tremiljonersfonden) föreslås skola uppgå i Norrlandsfonden.

Innan utskottet anger sitt ställningstagande till Kungl. Maj :ts förevarande

förslag vill utskottet uttala sig i anledning av de likalydande motionerna

I: 587 och II: 709. I nämnda motioner yrkas avslag på propositionen i förening

ined en begäran om att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa

om nytt förslag i ämnet. Motiveringen till yrkandena är att Kungl. Maj:ts

förslag uppges innebära en s. k. specialdestination av statens inkomster,

något som enligt motionärernas uppfattning inte står i överensstämmelse

med modern budgetteknik. Utan att i detta sammanhang närmare ingå på

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

en diskussion av begreppet specialdestination — vilket inte synes entydigt

— vill utskottet uttala, att vad i motionerna anförts enligt utskottets mening

inte kan anses innefatta tillräckligt skäl för att riksdagen skulle avböja att

ta ställning till förevarande propositionsförslag, sådant det efter ingående

överväganden nu föreligger. Utskottet avstyrker i enlighet härmed de berörda

motionsyrkandena.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår har den redan i utredningsdirektiven

framförda huvudtanken, att staten borde bidra till att åt framtiden

trygga något av de värden som de lappländska gruvfälten representerar genom

att avdela en del av sin vinst från malmbrytningen för stärkande av

det svenska näringslivets forsknings- och utvecklingsarbete, vunnit anslutning

av de tillkallade utredningsmännen. Även föredragande departementschefens

ställningstagande grundar sig härpå.

Ltskottet har för egen del inte funnit anledning ge uttryck åt någon

avvikande uppfattning i fråga om nyss angivna allmänna utgångspunkt

för frågans bedömande. I enlighet härmed tillstyrker utskottet förslaget

att avsättning sker av viss del av statens vinst på malmbrytningen vid

LKAB:s gruvor. På sätt i ärendet förordats bör ifrågavarande avsättning ske

genom fondbildning.

Beträffande den ifrågavarande verksamhetens inriktning går meningarna

delvis isär. I utredningsdirektiven angavs att särskild hänsyn borde tas

till det norrländska näringslivet. I utredningsförslaget förordades emellertid

ej att någon del av de till en föreslagen fond avsatta medlen skulle avdelas

för nämnda ändamål, och ej heller i övrigt föreslogs någon klar prioritet

för norrlandsprojekt. Detta föranledde invändningar vid remissbehandlingen,

och även departementschefen har ställt sig kritisk till utredningsförslaget

på denna punkt. Med utgångspunkt härifrån förordas i propositionen

att avsättning sker till två särskilda fonder. En viss del av malmvinstmedlen

skulle avskiljas till en fond för industriellt främjande av näringslivets

framtida utveckling i Norrland. Den närmaste motsvarigheten till utredningsförslaget

föreligger däremot i en förordad fond för stöd till teknisk

och naturvetenskaplig forskning samt industriella utvecklingsarbeten.

Utskottet har vid frågans övervägande funnit sig kunna biträda den av

departementschefen uttalade uppfattningen, att insatser för att utveckla

det norrländska näringslivet framstår som särskilt starkt motiverade. Mot

bakgrunden härav far förslaget om en särskild Norrlandsfond anses välgrundat.

Å andra sidan har i ärendet förebragts goda skäl för att uppbyggandet

av nya ekonomiska värden genom avsättning av en del av LKAB:s

vinst får ske även genom tillgodoseende av det allmänna forsknings- och

utvecklingsarbetet. Med hänsyn härtill synes jämväl förslaget om en särskild

fond för forsknings- och utvecklingsarbete böra biträdas. Slutsatsen

av det anförda blir sålunda från utskottets sida ett tillstyrkande av Kung],

Maj :ts förslag om inrättande av två särskilda fonder, vilket förslag enligt

utskottets mening får anses representera en godtagbar avvägning mellan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

11

olika på frågans bedömning inverkande intressen. I enlighet med denna

uppfattning anser sig utskottet sålunda inte böra tillstyrka de likalydande

motionerna I: 580 och II: 691 samt I: 586 och II: 710, i vilka yrkas att hela

den föreslagna avsättningen skall ske till en enda, för Norrland avsedd

fond.

Den nuvarande s. k. tremiljonersfonden — vilken endast tagits i bruk för

utbetalande av vissa pensionsutfyllnader — föreslås i propositionen skola

inkluderas i verksamheten för den föreslagna Norrlandsfonden. Utskottet

biträder detta förslag och avstyrker sålunda det i motionerna I: 588 och

11:712 gjorda yrkandet om att kvarvarande medel i tremiljonersfonden

skall bibehållas som en lånefond för malmfältskommunernas behov.

Vad angår avsättning av medel till de föreslagna fonderna innebär Kungl.

Maj :ts förslag — som nämnts — att avsättningen fastställs till högst 25

miljoner kronor för år under en femårsperiod och att frågan om avsättning

därefter skall upptas till ny prövning. I de likalydande motionerna

I: 588 och II: 712 yrkas att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om

förslag i syfte att av LKAB:s vinstmedel avsätts ett större belopp än vad nu

är fråga om, förslagsvis minst 25 miljoner kronor ytterligare, för utbyggnad

av förädlingsindustrier i Norrbotten. Utskottet, som anser propositionsförslaget

lämpligt avvägt på denna punkt, finner sig ej böra tillstyrka ifrågavarande

motionsyrkande. Den i propositionen föreslagna fördelningen

av medel på de båda fonderna har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet övergår härefter till att uttala sig i fråga om dispositionen av

de medel som avses skola avsättas till de ifrågavarande fonderna.

Utskottet tar härvid först upp ett yrkande som avser både Norrlandsfonden

och Malmfonden. I de likalydande motionerna I: 588 och II: 712 yrkas

sålunda, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i de av Kungl. Maj :t

föreslagna riktlinjerna för fonderna, att stöd för forsknings- och utvecklingsarbete

ges företrädesvis i syfte att befrämja statlig företagsamhet. Utskottet

anser sig inte böra tillstyrka detta yrkande.

Beträffande därefter dispositionen av de ifrågavarande fonderna var för

sig får utskottet anföra följande.

Vad först angår den större fonden, Norrlandsfonden, bör densamma enligt

departementschefen ha till uppgift att främja näringslivets framtida

utbyggnad i Norrland; tonvikten skulle härvid läggas på Norrbotten. Främst

skulle målforskning och utvecklingsarbete komma i fråga, men stöd skulle

även kunna utgå till viss mera grundforskningsbetonad verksamhet. En

huvuduppgift för Norrlandsfonden skulle vara att stödja sådant forskningsoch

utvecklingsarbete som syftar till vidareförädling av de norrländska råvarutillgångarna.

En annan uppgift skulle vara att medverka till främjande

av den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering. I

fråga om forskning och industriellt utvecklingsarbete förutsätts stödet skola

utgå i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet, bidrag med villkorlig

återbetalningsskyldighet inklusive marknadsmässig ränta ävensom förlust
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

garantier. Stödet till industriell utbyggnad avses få formen av medellånga

eller långfristiga lån, vilka skulle under en tid av högst tio år kunna vara

räntefria och även amorteringsfria.

I motionsväg har framställts vissa förslag rörande Norrlandsfondens disposition.

Sålunda påyrkas i de likalydande motionerna 1:585 och 11:708

att medel ur nämnda fond skall kunna disponeras även för vissa exemplifierade,

mera sociologiskt och näringsgeografiskt betingade åtgärder, som

ansetts nödvändiga för det industriella utvecklingsarbetet. I de likalydande

motionerna 1:588 och 11:712 påyrkas att formuleringen av uppgifterna

för Norrlandsfonden anges så, att stödet för utbyggnaden av manufaktureringsindustrier

etc. icke får en underordnad ställning. Slutligen påyrkas i

motionen 11:690 att åtminstone hälften av Norrlandsfondens finansiella

verksamhet skall ägnas åt forsknings- och utvecklingsarbete, att fondens

stödjande verksamhet huvudsakligen bör främja objekt, som har stor sannolikhet

att bli framgångsrika på lång sikt, samt att den föreslagna begränsningen

till projekt baserade på förädling och vidarebearbetning av norrländska

råvaror borttas eller åtminstone uppmjukas.

Beträffande först motionerna I: 585 och II: 708 finner utskottet stöd till

näringsgeografiska utredningar kunna komma till stånd inom ramen för vad

i propositionsförslaget förutsatts. Vad åter angår de i samma motioner förordade

åtgärderna av sociologisk natur samt till stöd åt förslagsverksamhet

inom mindre företag är utskottet inte berett att göra något uttalande. Det

bör enligt utskottets mening ankomma på den blivande fondstyrelsen att ta

ställning till frågan om verksamhetens närmare inriktning inom ramen för

propositionsförslaget.

Med avseende på det i motionerna I: 588 och II: 712 framförda yrkandet

om att formuleringen av uppgifterna för Norrlandsfonden bör ske så, att

stödet för utbyggnaden av manufaktureringsindustrier inte får en underordnad

ställning, synes grundtanken i detsamma inte oförenlig med vad i

propositionsförslaget avsetts. Yrkandet torde fördenskull inte påkalla någon

särskild ålgärd från riksdagens sida.

I fråga om motionen 11:690 får utskottet framhålla, att ett tillmötesgående

av det däri framförda kravet på att riksdagen skulle besluta, att åtminstone

hälften av Norrlandsfondens finansiella verksamhet skulle ägnas

åt forsknings- och utvecklingsarbete, enligt utskottets mening skulle på ett

mindre ändamålsenligt sätt låsa fast den kommande verksamheten. Utskottet

finner sig ej kunna tillstyrka berörda yrkande. Beträffande förslaget om

att denna fond huvudsakligen borde främja objekt som har stor sannolikhet

att bli framgångsrika på lång sikt vill utskottet framhålla, att det mot bakgrunden

av vad departementschefen anfört inte synes vara något att erinra

mot denna huvudtanke, även om den måhända inte torde kunna drivas

undantagslöst. I detta sammanhang vill utskottet i anslutning till ett i motionen

gjort uttalande understryka vikten av att den ifrågavarande verksamheten

inte får karaktär av subventionsverksamhet. Vad slutligen angår

den i motionen påtalade, i statsrådsprotokollet angivna begränsningen till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

13

förädling och bearbetning av råvaror har utskottet vid frågans bedömning

för sin del utgått ifrån att under begreppet de norrländska råvarorna bör

kunna innefattas även därur utvunna halvfabrikat.

Med de uttalanden utskottet sålunda gjort i fråga om Norrlandsfondens

disposition vill utskottet sammanfattningsvis anföra, att utskottet i allt väsentligt

ansluter sig till vad föredragande departementschefen härutinnan

anfört.

Vad därefter beträffar Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete

framhåller departementschefen, att denna skulle få karaktären av en

strategisk reserv på forskningens och utvecklingsarbetets område, varvid en

koncentration bör ske till stora experimentella, främst naturvetenskapliga

och tekniska projekt. Stödformerna skulle vara bidrag, med eller ulan ålerbetalningsskyldighet,

samt förlustgarantier. Ett intimt samarbete förutsätts

komma till stånd mellan Malmfonden och de naturvetenskapliga och tekniska

forskningsråden, vilket bl. a. avses skola beaktas när det gäller fondstyrelsens

sammansättning.

Med avseende på dispositionen av denna fond påyrkas i de likalydande

motionerna I: 589 och II: 711, att medel ur fonden bör kunna användas även

för sådant utvecklingsarbete som kan komma till stånd och utföras av mindre

och medelstora industriföretag. Utskottet vill i detta hänseende uttala, att

enligt utskottets mening hinder inte föreligger att inom ramen för vad departementschefen

anfört angående Malmfondens användning beakta jämväl

de i berörda motioner angivna synpunkterna. Med detta uttalande ansluter

sig utskottet även beträffande dispositionen av denna fond till vad

föredragande departementschefen anfört.

Beträffande de nu behandlade motionerna, i vad de avser dispositionen av

Norrlandsfonden respektive Malmfonden, får utskottet sammanfattningsvis

föreslå att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet

i anledning av motionerna anfört.

Med avseende på administrationen av Malmfonden föreslås i propositionen

att fonden ställs under särskild förvaltning. Ett intimt samarbete förutsätts

emellertid skola upprätthållas mellan fonden och de naturvetenskapliga

och tekniska forskningsråden. I de likalydande motionerna I: 585 och

11:708 uttalas, att tillskapandet av ytterligare ett administrativt organ för

fördelning av Malmfondens medel leder till en onödig utbyggnad av den

administrativa apparaten. I anslutning härtill yrkas att medlen från Malmfondcn

skall fördelas på de individuella forskningsobjekten genom de ordinarie

forskningsråden. För Malmfonden förutsätts emellertid — liksom enligt

propositionen •—- en särskild styrelse, men denna skulle enligt motionärerna

få betydligt mindre arbetsuppgifter än enligt Kungl. Maj :ts förslag

och närmast ha att i stort fördela medel mellan de olika forskningsråden

och andra ifrågakommande större forskningsprojekt eller institutioner.

Utskottet vill med avseende å detta spörsmål anföra, att enligt departementschefens

uttalande Malmfondens resurser avses skola utnyttjas till sådant

forsknings- och utvecklingsarbete som med hänsyn till sin omfattning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

eller långsiktskaraktär ligger utanför vad som normalt faller inom forskningsrådens

verksamhet. Ett tillmötesgående av motionärernas förslag skulle

medföra att gränsdragningen mellan Malmfondens och forskningsrådens

verksamhetsområden skulle bli tämligen diffus. Så vitt utskottet kan finna

talar övervägande skäl för att Malmfonden i enlighet med propositionsförslaget

ställs under särskild förvaltning. En viktig förutsättning härför är

emellertid det av departementschefen förutsatta intima samarbetet mellan

fonden och forskningsråden. Det bör även beaktas att fondens kansli — liksom

Norrlandsfondens — enligt departementschefens förslag endast skulle

omfatta ett fåtal anställda, eftersom erforderligt utredningsarbete förutsatts

skola i möjligaste mån ankomma på redan befintliga organ. Då enligt utskottets

uppfattning inte särskilt mycket torde vara att vinna med det av

motionärerna framförda förslaget finner sig utskottet böra avstyrka detsamma

och biträda propositionsförslaget även i denna del.

Vad föredragande departementschefen i övrigt anfört har inte givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 587 och II: 709, såvitt nu

är i fråga, godkänna att avsättning sker för forsknings- och

utvecklingsarbete m. m. av högst 25 000 000 kronor årligen

under en femårsperiod av den staten tillfallande vinsten från

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag;

B. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 587 och II: 709, I: 580

och II: 691 samt I: 586 och II: 710, förstnämnda bägge motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna att avsättningen skall

tillföras två fonder, den ena benämnd Norrlandsfonden och

den andra benämnd Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete;
C.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 587 och II: 709 samt 1: 588

och II: 712, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta

att fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna

(tremiljonersfonden) skall uppgå i den föreslagna Norrlandsfonden;
D.

att motionerna I: 585 och II: 708, såvitt de avser fördelning

av medel ur Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,

icke må av riksdagen bifallas;

E. att motionerna I: 588 och II: 712, såvitt de avser stöd

åt företrädesvis statlig företagsamhet, icke må av riksdagen

bifallas;

F. att motionerna I: 588 och II: 712, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

15

G. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 585

och II: 708, I: 588 och II: 712, I: 589 och II: 711 samt II: 690,

förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört i fråga

om dispositionen av Norrlandsfonden och Malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete.

Stockholm den 28 april 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Bergman, Per Jacobsson,

Fritz Persson, Söderberg, Svärd, Edström, Bengt Gustavsson, Sundin

och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,

Andreasson, fröken Elmén, herrar Lassinantti, Larsson i Hedenäset, Gustafsson

i Ueddevalla, Blomkvist, Löfroth, Bohman och Nelander.

Reservationer

1) av fröken Andersson, herrar Svärd, Staxäng och Bohman, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka det i motionerna I: 587 och II: 709 gjorde yrkandet

om avslag på propositionen och att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 9 börjar med »Innan utskottet»

och på s. 14 slutar med »särskilt uttalande», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Utskottet kan icke ansluta sig till motiveringen för de föreslagna fondbildningarna.

Tanken att brytningen av malmfälten i Norrland skulle innebära

en sådan »förtäring» av en nationell tillgång, att motsvarande värden

borde genom särskild disposition av avkastningen tryggas för framtiden,

kan utskottet icke godtaga. Enligt utskottets mening utgör malmbrytningen

ett tillvaratagande av förefintliga naturtillgångar, som först därigenom får

ett reellt värde och ger avkastning av betydelse för landet och berörda landsdel.

Något sakligt motiv kan alltså icke sägas föreligga för att just statens

vinstmedel från LKAB skulle anvisas för särskilda forskningsuppgifter. Reservationer

för speciella syften av från den ena eller andra statliga inkomst
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

källan inflytande inkomster — det må vara vinstmedel från statliga företag

eller skattemedel — bör över huvud undvikas. Det sätt på vilket berörda fonder

skulle uppbyggas och finansieras innebär — såsom anföres i motionerna I:

587 och II: 709 och vilket vid remissbehandlingen jämväl hävdats av statskontoret,

riksräkenskapsverket och fullmäktige i riksgäldskontoret — alt en

specialdestination av statens inkomster tillskapas. Behovet av ytterligare

medel för forsknings- och utvecklingsarbete samt för åstadkommande av en

rikare differentiering av Norrlands näringsliv bör enligt utskottets mening

i stället tillgodoses på sedvanligt sätt genom anslag över budgeten. Endast

härigenom möjliggöres den erforderliga överblicken över statens inkomstförhållanden

och utgiftsåtaganden.

Härutöver anser sig utskottet böra anföra följande.

Stöd åt målforskning och praktiskt utvecklingsarbete lämnas för närvarande

av bl. a. statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska

forskningsråd. Till nämnda båda organ har budgetåret 1960/61 anvisats

tillhopa 10,9 milj. kr. För en forskningsverksamhet, som nära överensstämmer

med den av nämnda forskningsråd understödda, skulle nu till den

föreslagna malmfonden årligen avsättas 10 milj. kr. De av Kungl. Maj:t i

frågan utsedda utredningsmännen har medgivit, att en viss organisatorisk

dubblering kan uppkomma genom malmfonden men har ansett, att detta

icke innebär någon avgörande olägenhet. Genom de stora ekonomiska resurser

25 milj. kr. årligen — som enligt utredningsmännens förslag skulle ställas

till Malmfondens förfogande skulle fondens medel kunna utnyttjas för

större projekt än som lag inom räckhåll för forskningsråden.

Nämnda argument har enligt utskottets mening väsentligen förlorat kraft

genom reduceringen av Malmfondens årliga medelstilldelning från ursprungligen

föreslagna 25 milj. kr. till 10 milj. kr. I likhet med flera remissinstanser

anser utskottet, att alla medel som staten avsätter till här berörda forskningsuppgifter

bör fördelas av nu befintliga forskningsråd. Någon för ändamålet

tillskapad särskild fond erfordras alltså icke. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj :t efter prövning av föreliggande behov av anslag på forskningsområdet

för riksdagen framlägger de förslag som härav kan påkallas.

Utskottets i det föregående redovisade ståndpunkt beträffande den föreslagna

specialdestinationen för statens från malmbrytningen inflytande vinstmede1

innebär, att utskottet icke heller kan godtaga de i propositionen anförda

argumenten för en särskild Norrlandsfond. Utskottel förutsätter, att

det behov av statliga insatser för utvecklingen av Norrlands näringsliv som

kan befinnas behövligt prövas av Kungl. Maj :t och att de förslag som därvid

kan aktualiseras därefter på sedvanligt sätt underställes riksdagen.

Utskottets här angivna uppfattning innebär att utskottet i anledning av

de likalydande motionerna I: 587 och II: 709 avstyrker propositionen i förevarande

amne. Med denna utgångspunkt avstyrker utskottet Övriga i ämnet

yackta motioner. Beträffande den s. k. tremiljonersfonden innebär utskottets

slåndpunktstagande att denna kvarstår oförändrad.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

17

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»A. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 587 och

II: 709, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om

avsättning av medel av den staten tillfallande vinsten från

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag;

B. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 587

och II: 709, såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag å motionerna

I: 580 och II: 691 samt I: 586 och II: 710, avslå

Kungl. Maj:ts förslag om särskild fondbildning;

C. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 587 och

II: 709 samt med avslag å motionerna I: 588 och II: 712,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts

förslag om att fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna

(tremiljonersfonden) skall uppgå i den föreslagna

Norrlandsfonden;

G. att motionerna 1:585 och 11:708, 1:588 och 11:712,

1:589 och 11:711 samt 11:690, förstnämnda fyra motioner

såvitt nu är i fråga, icke må av riksdagen bifallas.»

2) av herrar Sundin, Eric Carlsson, Larsson i Hedenäset och Löfroth, vilka

ansett att utskottet bort föreslå att de avsatta vinstmedlen tillföres en

fond och att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Utskottet

har för» och på s. 14 slutar med »denna del», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet har vid frågans bedömande inte helt kunnat ansluta sig till

denna uppfattning i fråga om nyss angivna allmänna utgångspunkt utan

finner, såsom senare närmare utvecklas, att återförande av en del av malmvinstmedlen

till näringslivets forsknings- och utvecklingsarbete enbart bör

avse det norrländska näringslivet. På sätt som i ärendet förordats bör ifrågavarande

avsättning dock ske genom fondbildning.

I utredningsdirektiven angavs att särskild hänsyn borde tas till det norrländska

näringslivet. I utredningsförslaget förordades emellertid ej att

någon del av de till en föreslagen fond avsatta medlen skulle avdelas för

nämnda ändamål, och ej heller i övrigt föreslogs någon klar prioritet för

norrlandsprojekt. Detta föranledde invändningar vid remissbehandlingen,

och även departementschefen har ställt sig kritisk till utredningsförslaget

på denna punkt. Med utgångspunkt härifrån förordas i propositionen att

avsättning sker till två särskilda fonder. En viss del av malmvinstmedlen

skulle avskiljas till en fond för främjande av näringslivets framtida utveckling

i Norrland. Utredningsförslaget motsvaras däremot närmast av en

förordad fond för stöd till teknisk och naturvetenskaplig forskning samt

industriella utvecklingsarbeten.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

Utskottet har vid frågans övervägande funnit sig kunna biträda den av

departementschefen uttalade uppfattningen, att insatser för att utveckla det

norrländska näringslivet framstår som särskilt starkt motiverade. I konsekvens

därmed vill utskottet — i enlighet med de i motionerna I: 586 och

11:710 framförda synpunkterna — ifrågasätta om just de lappländska

malmfyndigheterna kan anses inta en sådan särställning, att en del av

vinsterna från deras exploatering bör i större utsträckning än andra statsmedel

utgå för grundforskning inom hela det svenska tekniska och naturvetenskapliga

forskningsfältet. Helt annorlunda ställer sig enligt utskottets

mening frågan om stödet förbehålles forskning med anknytning till näringsliv

och råvarutillgångar i den landsdel som svarar för fondens och

därmed forskningens finansiering.

Utskottet har därför med anledning av motionerna I: 580 och II: 691 samt

I: 586 och II: 710 funnit sig böra föreslå, att medlen i sin helhet avsättes till

en fond benämnd Norrlandsfonden för forsknings- och utvecklingsarbete

samt att en klar prioritering beträffande medlens disposition bör ske för

åtgärder med anknytning till näringslivet i Norrbotten. Därav framgår, att

utskottet sålunda inte anser sig kunna tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag beträffande

avsättning av medel till en särskild Malmfond för forsknings- och

utvecklingsarbete. Därmed torde även motionen II: 690 vara tillgodosedd.

Utskottet biträder under dessa förutsättningar förslaget att den nuvarande

s. k. tremiljonersfonden bör kunna uppgå i Norrlandsfonden. Därmed

avstyrker sålunda utskottet det i motionerna I: 588 och II: 712 gjorda yrkandet

om att kvarvarande medel i tremiljonersfonden skall bibehållas

som en lånefond för malmfältskommunernas behov.

Vad angår avsättning av medel biträder utskottet — med de ändringar

som ovan framhållits — att avsättningen fastställes till 25 000 000 kr. för

år under en femårsperiod och att frågan om avsättning därefter skall upptas

till ny prövning. I enlighet därmed anser sig utskottet inte kunna biträda

yrkandet i motionerna I: 588 och II: 712.

Vad det gäller dispositionen av de medel, som avses skola avsättas till

den föreslagna fonden, anser sig utskottet i allt väsentligt kunna tillstyrka

de av Kungl. Maj:t föreslagna riktlinjerna för den s. k. Norrlandsfonden.

Utöver stöd till forskning bör fondmedlen även disponeras för direkta utvecklingsinsatser

enligt vad i motionerna I: 586 och II: 710 anförts.

Vad i övrigt anföres i motionerna I: 589 och II: 711 samt I: 585 och II: 708

beträffande fondmedlens disposition synes enligt utskottet kunna komma

till stånd inom ramen för vad i propositionen förutsatts. Det bör därför enligt

utskottets mening ankomma på den blivande fondstyrelsen att med

beaktande av vad i dessa motioner yrkats ta ställning till frågan om verksamhetens

närmare inriktning. I enlighet härmed synes vidare yrkandet i

lika lydande motionerna I: 588 och II: 712 inte böra påkalla någon särskild

åtgärd från riksdagens sida.

Vad angår administrationen av den av utskottet föreslagna Norrlandsfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete synes Kungl. Maj:ts förslag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1961

19

beträffande den föreslagna Norrlandsfonden i stort vara tillämpligt, detta

dock med den ändringen att minst en av styrelsens ledamöter bör ha anknytning

till näringslivet i Norrbotten.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angiven del ha följande lydelse:
»B.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 580 och II: 691 ävensom med bifall

till motionerna I: 586 och II: 710 samt med avslag å

motionerna 1:587 och 11:709, sistnämnda bägge motioner

såvitt nu är i fråga, besluta att avsättningen skall tillföras

en fond, benämnd Norrlandsfonden för forsknings- och utvecklingsarbete

m. m.;>

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 6106*0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättning av viss del av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för s s. 1 i texten