Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1961-02-28 · 39 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1961/62, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 28, punkt 1, s. 1 10 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1961) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1960 års riksdag uppskattades

medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag

till ca 1 256 mkr under budgetåret 1959/60. De sammanlagda faktiska

investeringsutgifterna stannade emellertid vid ca 1 214 mkr och underskred

således de beräknade utgifterna med ca 42 mkr. Anslagsbehållningarna

ökade med ca 19 mkr.

I fjolårets investeringsplan för kommunikationsverken framhölls, att en

ökning av investeringsomfattningen för budgetåret 1960/61 i och för sig

framstod såsom starkt motiverad för en avveckling av återstående kapacitetsbrister

och för den allmänna rationalisering, som krävdes för att successivt

nedbringa driftkostnaderna. Samtidigt underströks, att kommunikationsverkens

investeringskrav måste ses mot bakgrunden av den allmänna

konjunkturutvecklingen som visade expansiva tendenser inom vissa delar

av samhällsekonomien. En restriktiv ekonomisk politik måste därför bli

normgivande för de offentliga utgifterna för ifrågavarande budgetår. Vidare

måste även det förhållandet beaktas, att en fortsatt Ökning av investeringsutvecklingen

inom näringslivet bedömdes vara ytterst angelägen bl. a. med

hänsyn till att övergången till större marknadsbildningar i Europa skulle

komma att ställa ökade krav på vårt näringslivs konkurrensförmåga. Utrymmet

för statliga investeringar minskade härigenom och en begränsning

av den statliga upplåningen framstod ur dessa synpunkter såsom eftersträvansvärd,

vilket måste få återverkningar även på kommunikationsverkens

investeringar. Hänsyn ansågs emellertid å andra sidan böra tas till att verk
1

Iiihang till riksdagens protokoll 1961. G samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

samheten inom kommunikationsverken i hög grad är inriktad på service

gentemot näringslivet.

Utifrån nämnda utgångspunkter förordades för budgetåret 1960/61 ett

totalt rambelopp av 1 095 mkr, vilket jämfört med det föregående budgetåret

innebar en minskning med 47,3 mkr. För övriga investeringar beräknades

en medelsförbrukning av 85,1 mkr, varav 35,8 mkr för ljud- och televisionsradioanläggningar,

radioanläggningar för luftfarten samt anläggningför

teletekniskt utvecklingsarbete, 17,3 mkr för vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad

och 32 mkr för storflygplats.

Vid den förnyade beräkning av investeringsutgifterna för innevarande

budgetår, som redovisas i årets statsverksproposition har beträffande de

ramreglerade investeringarna endast den förändringen företagits att vattenfallsverkets

investeringar nu förutses komma att begränsas med 12 mkr.

Beträffande de icke ramreglerade investeringarna har vissa förskjutningar

ägt rum, sedan beräkningarna förra året verkställdes. Sålunda upptages nu

investeringarna för vattenfallsverket med ett belopp som överstiger beräkningarna

våren 1960 med 4,5 mkr. Luftfartsverkets investeringar minskar

däremot i förhållande till de tidigare beräkningarna med 10,5 mkr. För statens

järnvägar upptages ett belopp av 0,5 mkr för återstående kostnader

avseende förvärv av Stockholm—Roslagens järnvägar och Stockholm__Ny
näs

järnvägsaktiebolag. Slutligen beräknas för väg- och vattenbvggnadsverkets

förrådsfond 0,5 mkr för inköp av grustag och 0,3 mkr för återstående

beställningar vid Karlskrona örlogsvarv, vilka i enlighet med vad som förordats

i 1960 års statsverksproposition bör ligga utanför investeringsramen.

Posten övriga investeringar uppföres därför totalt med 80,4 mkr. Totalt för

kommunikationsverken upptages alltså (1 083,0 + 80,4) 1 163,4 mkr, vilken

summa sålunda understiger det för ett år sedan beräknade beloppet med

16,7 mkr.

För budgetåret 1961/62 innebär verksstyrelsernas förslag investeringar

till ett sammanlagt belopp av ca 1 244 mkr, vilket i jämförelse med de nu

redovisade beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära en stegring

med ca 81 mkr. ökningen utgör ett saldo mellan å ena sidan en ökning av

de ramreglerade investeringarna med sammanlagt ca 85 mkr och en minskning

av medelsförbrukningen å övriga anslag med ca 4 mkr. Av ökningen

för de ramreglerade anslagen faller i runda tal 4 mkr på postverket, 42 mkr

på televerket, 14 mkr på statens järnvägar, 15 mkr på vattenfallsverket, 4

mkr på luftfartsverket och 6 mkr på förrådsfonden. Beträffande övriga anslag

ökar statens järnvägars medelsbehov med 4 mkr, medan medelsförbrukningen

på vattenfallsverkets fond och luftfartsfonden beräknas minska

med 2 mkr respektive 5 mkr. Vidare förutses en mindre minskning av investeringarna

å övriga anslag under televerkets fond och förrådsfonden.

Efter en översiktlig redovisning verk för verk av investeringsbehoven för

nästa budgetår anför departementschefen bl. a. följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

3

Bedömningen av investeringsomfattningen inom affärsverken har ansetts

böra grundas på antagandet att högkonjunkturen kommer att bestå under

nästa budgetår med en omfattande investeringsverksamhet inom näringslivet.

Med hänsyn härtill och till projekteringsläget m. in. inom den statliga

sektorn föreligger ur samhällets synpunkt skäl för en begränsning i

kommunikationsverkens investeringar i förhållande till verksmyndigheternas

förslag. Den ökande efterfrågan på affärsverkens tjänster och föreliggande

möjligheter till kostnadspressande rationaliseringar motiverar emellertid

att affärsverkens investeringar fortfarande hålles på en hög nivå. Vid

en avvägning utifrån olika synpunkter har jag stannat för att för nästa

budgetår förorda ett totalt rambelopp av 1 103,5 mkr, innebärande en ökning

i förhållande till de nu föreliggande beräkningarna för innevarande

budgetår med 20,5 mkr. Härvid bör nämnas, att därest den omprövning av

Marvikens atomkraftstation, som förutsetts skola ske hösten 1961 sedan

fullständigt projekteringsunderlag framkommit, leder till ett fullföljande av

projektet, en höjning av totalramen med ytterligare 10 mkr torde erfordras.

Mitt förslag innebär, att jämfört med den för innevarande budgetår beräknade

medelsförbrukningen postverkets, televerkets, statens jänvägars och

förrådsfondens investeringar uppräknas med respektive 1,5, 23,0, 5,0 och

4,5 mkr. För vattenfallsverket och luftfartsstyrelsen har minskningar med

10,0 respektive 3,5 mkr ansetts möjliga.

Vid sidan av investeringsramarna har jag tagit upp anslag till toljande

belopp, nämligen anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete 2,3 mkr,

ljudradioanläggningar 10,5 mkr, televisionsradioanläggningar 13,2 mkr, radioanläggningar

för luftfarten 3,0 mkr, förvaltningsbyrggnad för vattenfallsstyrelsen

14,0 mkr, storflygplats 4 mkr och grustag 1 mkr. De angivna anslagen

möjliggör bl. a. medelsförbrukningar om 8,1 mkr för anläggningen

för teletekniskt utvecklingsarbete, 15,0 mkr för förvaltningsbyggnaden och

16,3 mkr för storflygplatsen.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, bör för nasta budgetår

investeringarna i radioanläggningar för luftfarten tillföras investeringsramen

för luftfartsverket för att luftfartsstyrelsen därigenom skall få

valfrihet mellan samtliga investeringsobjekt rörande luftfarten.

Den för budgetåret 1961/62 av departementschefen förordade investeringsverksamheten

framgår av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen

även redovisats siffrorna för den förnyade medelsberäkningen för budgetåret

1960/61.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1961/62

liamreglerade investeringar

1960/61

Förordat av

dep.ch.

1961/62

Verkens

förslag

miljoner kronor

1961/62

Förordat av

dep.ch.

Postverket..................

4,0

7,7

5,5

Televerket..................

262.0

303,7

285,0

Statens järnvägar............

321,0

335,0

326,0

Vattenfallsverket ............

450,0

465,0

440,0

Luftfartsverket..............

10,5

14,1

7,0

Förrådsfonden ..............

35,5

42,0

40,0

Summa 1 083,0

1 167,5

1 103,5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Övriga investeringar

1960/61

Förord »t av

dep.ch.

1961/62

Verkens

förslag

miljoner kronor

1961/62

Förordat av

dep.ch.

Televerket ..............

..... 35,8

35,2

34,8

Statens järnvägar.........

..... 0,5

4,2

__

Vattenfallsverket .........

..... 21,8

20,2

15,0

Luftfartsverket...........

..... 21,5

16,8

16,3

Förrådsfonden ...........

..... 0,8

0,5

0,5

Summa

80,4

76,9

66,6

Totalsumma

1 163,4

1 244,4

1 170,1

Det i kolumnen för verkens förslag under övriga investeringar upptagna

beloppet för statens järnvägar om 4,2 mkr avser dels 3,3 mkr för elektrifiering

av järnvägen Älvsjö—Nynäshamn, dels 0,1 mkr för lån till Skid- och

Friluftsfrämjandet, dels ock 0,8 mkr för täckande av kostnaderna för vissa

good-willvärden i Svenska Lastbils AB (SLAB). Beträffande de båda förstnämnda

äskandena förklarar sig departementschefen i sak inte ha något

att erinra men förordar att medelsförbrukningen för ändamålet får ingå i

den i det föregående förordade investeringsramen för statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsens äskande av medel för täckande av kostnaderna för vissa

good-willärenden i SLAB har departementschefen däremot inte ansett sig

böra tillstyrka. Beträffande vattenfallsverkets övriga investeringar avser

det förordade beloppet vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad. Härutöver

har styrelsen föreslagit en fördjupning av Trollhätte kanal och ifrågasatt

en ombyggnad av Säffle kanal. Frågan rörande fördjupningen av Trollhätte

kanal är enligt departementschefen fortfarande föremål för beredning inom

kommunikationsdepartementet, varför något förslag ej kan framläggas i

detta sammanhang. Vad angår Sätfle kanal avser departementschefen att

under den närmaste tiden ta upp förhandlingar med de lokala intressenterna

rörande vissa med kanalfrågan sammanhängande spörsmål.

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa

budgetår uppgå till 1 170,1 mkr att jämföras med nu beräknade 1 163,4 mkr

för innevarande budgetår, vilket innebär en ökning med 6,7 mkr.

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska

och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda

budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas genomförande

erforderliga anslagsbeloppen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

5

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade

investe- ringsut- gifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investe- ringsut- gifter

Reser- vatio- ner den

30/6

Anslag

För-

slag

Beräk-

nade

reser- vatio- ner den

30/6-

1959/60

1960/61

1961/62

1960/61

1961/62

1960

1960/61

1961/62

1961

Ramreglerade

investeringar

Postverket........

3,6

4,0

7,7

4,0

5,5

7,0

2,0

4,5

4,0

Televerket........

264,4

262,0

303,7

262,0

285,0

17,3

270,3

284,6

25,2

Statens järnvägar

332,5

321,0

335,0

321,0

326,0

22,2

326,3

321,8

23,3

Vattenfalls verket..

468,9

450,0

465,0

450,0

440,0

43,6

449,6

419,2

22,4

Luftfartsverket ..

10,6

10,5

14,1

10,5

7,0

0,5

10,4

8,0

1,4

Förrådsfonden ....

35,1

35,5

42,0

35,5

40,0

6,1

32,7

39,7

3,0

1115,1

1083,0

1167,5

1083,0

1103,5

96,7

1 091,3

1 077,8

79,3

Övriga investe- ringar

Postverket........

—

—

—

—

—

6,6

—

—

—

Televerket........

29,7

35,8

35,2

35,8

34,8

35,2

29,0

0.2

Statens järnvägar

8,7

0,5

4,2

0,5

—

0,5

—

—

Vattenfallsverket..

16,1

21,8

20,2

21,8

15,0

5,8

17,0

14,0

Luftfartsverket ..

42,8

21,5

16,8

21,5

16,3

4,2

30,0

4,0

0,4

F''örrådsfonden ....

2,0

0,8

0,5

0,8

0,5

0,8

—

£0

0,5

99,3

80,4

76,9

80,4

66,6

17,9

82,2

48,0

1,1

Totalsumma

1 214,4

1163,4

1 244,4

1163,4

1170,1

114,6

1173,5

1125,8

80,4

Utskottet. Enligt den investeringsplan för kommunikationsverken som

godkändes vid fjolårets riksdag beräknades medelsförbrukningen för innevarande

budgetår uppgå till 1 095,0 mkr i vad avser de ramreglerade investeringarna.

Någon ökning härav har ej ifrågasatts vare sig av departementschefen

eller vederbörande verksstyrelser. Däremot beräknas nu för vattenfallsverkets

del en minskning ske med 12,0 mkr, varjämte av redovisningstekniska

skäl 9,1 mkr föreslås bli överförda från anslaget till kraftverksbyggnader

m. m. till anslaget till atomenergianläggningar.

De ej ramreglerade investeringarna beräknas för vattenfallsverkets del

öka med 4,5 mkr och för luftfartsverkets del minska med 10,5 mkr. Dessutom

upptages för statens järnvägar ett belopp av 0,5 mkr —- motsvarande

återstående kostnader för förvärv av Stockholm—Roslagens järnvägar och

Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag — samt för väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond 0,8 mkr, avseende inköp av grustag jämte vissa

beställningar vid Karlskrona örlogsvarv.

De totala investeringsutgifterna för kommunikationsverkens del under

innevarande budgetår skulle i enlighet härmed uppgå till 1 163,4 mkr, vilket

i förhållande till det i början av 1960 beräknade beloppet innebär en minskning

med 16,7 mkr.

Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

I sina anslagsframställningar för näsla budgetår har verksstyrelserna

räknat med en total medelsförbrukning av 1 244,4 mkr, varav för ramreglerade

investeringar 1 167,5 mkr och för övriga investeringar 76,9 mkr.

Detta skulle i förhållande till nu beräknade utgifter för innevarande budgetår

innebära en ökning av de förra med ca 85 mkr och minskning av de

senare med ca 4 mkr.

Med hänsyn till den omfattande investeringsverksamhet inom näringslivet

som för nästa budgetår förutses samt till projekteringsläget in. m. inom

den statliga sektorn finner departementschefen skäl i och för sig föreligga

för en begränsning av kommunikationsverkens investeringar i förhållande

till verksstyrelsernas förslag. Den ökade efterfrågan på affärsverkens tjänster

samt föreliggande möjligheter till kostnadspressande rationaliseringar

anses å andra sidan motivera att nämnda investeringar hålles på en relativt

hög nivå. I anslutning härtill erinras om angelägenheten av en fortsatt

automatisering av telefontrafiken samt önskvärdheten av att nedbringa den

under år 1960 ånyo ökade väntetiden för telefoninstallationer. Med avseende

å statens järnvägar kräves — samtidigt med ett fortsatt nedläggande av ej

lönsamma bandelar — utbyggnad av de trafikstarka huvudlinjerna samt

anordningar på de större stationerna jämte modernisering av den rullande

materielen. För tillgodoseende av stigande efterfrågan på elkraft och uppnående

av tillfredsställande torrårssäkerhet erfordras vidare omfattande

investeringar inom den statliga kraftsektorn. Den ökande lufttrafiken ställer

också större krav i fråga om såväl flygfält som säkerhetsanordningar.

Slutligen erfordras, för möjliggörande av fortsatt rationalisering av vägunderhållet,

en utökning av förrådsfondens maskinpark.

Vid den avvägning som inom kommunikationsdepartementet skett utifrån

bl. a. angivna synpunkter har departementschefen funnit sig för nästa

budgetar kunna förorda en totalram om 1 103,5 mkr, innebärande en höjning

i förhållande till innevarande budgetår med 20,5 mkr. Härtill kommer

en ytterligare ökning om ca 10 mkr därest resultatet av pågående projektering

för Marvikens atomkraftstation senare under året skulle leda till

ett beslut om dess utförande. Den angivna ramen innebär för postverket,

televerket, statens järnvägar och förrådsfonden uppräkningar av medelsförbrukningen

med respektive 1,5, 23,0, 5,0 och 4,5 mkr. För vattenfallsoch

luftfartsverkens del åter sker en nedräkning med 10,0 respektive 3,5 mkr.

De ej ramreglerade investeringarna upptages med 2,3 mkr till anläggning

för teletekniskt utvecklingsarbete, 10,5 mkr för ljudradioanläggningar, 13,2

mkr för televisionsradioanläggningar, 3,0 mkr för radioanläggningar för

luftfarten, 14,0 mkr till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen, 4,0 mkr

för storflygplats och 1,0 mkr för grustag.

Den sammanlagda medelsförbrukningen under kommunikationsverkens

fonder skulle därmed uppgå till 1 170,1 mkr, att jämföras med enligt ovan

beräknade 1 163,4 mkr för innevarande budgetår.

Vad departementschefen uttalat rörande avvägningen i nuvarande konjunkturläge

mellan kommunikationsverkens investeringar och investering
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961 i

arna inom näringslivet finner sig utskottet helt kunna ansluta sig till. Därvid

anförda synpunkter beträffande önskvärdheten av att de förstnämnda

— med hänsyn till såväl efterfrågan som allmänna servicekrav — dock

hålles på en relativt hög nivå överensstämmer vidare med den uppfattning

utskottet redan tidigare givit uttryck åt. Med beaktande bl. a. av anförda

förhållanden har utskottet funnit sig kunna godtaga den förordade omslutningen

av investeringarna. Utskottet, som ej heller funnit anledning till erinran

mot den fördelning inom ramen de skilda verken emellan som föreslagits,

kommer i enlighet härmed att under respektive punkter i det följande

tillstyrka anvisandet av de anslag som erfordras för genomförande

av den sålunda godkända investeringsplanen. I anslutning härtill kommer

utskottet också att redovisa sitt ställningstagande till vissa motionsledes

väckta frågor.

Utskottet får slutligen hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 11 19) föie
slagit

riksdagen att för budgetåret 1961/62 under postverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 4 504 000 kr.

I skrivelse den 25 augusti 1960 har generalpoststyrelsen framlagt sina

petita för budgetåret 1961/62. För en redovisning av innehållet i styrelsens

framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s. 11—17).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och

luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning

angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 17 och

18).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen

för kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 5,5 mkr

under nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de

olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 18 i propositionen

intagen tabell. Departementschefen anför fortsättningsvis följande.

Den av styrelsen föreslagna om- och tillbyggnaden av bangårdsposthuset

i Stockholm ingår som ett led i en personal- och kostnadsbesparande omorganisation

av verksamheten inom detta för poströrelsen synnerligen viktiga

centrum. Förslaget föranleder ingen erinran från min sida. Då medelsförbrukningen

i övrigt på anslaget Posthus in. m. är bunden vid^ pågående och

beslutade anläggningar, måste de begränsningar, som befunnits nödvändiga

för att postverkets investeringar skall kunna hållas inom den förordade ramen

för nästa budgetår, hänföras till andra anslag. I förhållande till styrelsens

förslag reduceras därför medelsförbrukningen med 50 000 kr på an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

slaget Inköp av fastigheter, 400 000 kr på anslaget Anskaffning av automobiler

m. m., 1 400 000 kr på anslaget Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen,

50 000 kr på anslaget Förvärv av billinjer samt 300 000 kr på dispositionsanslaget.

Nedskärningen av medelsförbrukningen drabbar huvudsakligen

inköpen av bilmateriel för diligensrörelsen. Jämfört med innevarande

budgetår kan dock medelsförbrukningen för dessa ändamål ökas med

ca 1,3 mkr.

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har beräknats med anledning av den

uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på

de olika anslagen. Anslagen Posthus m. m., Inköp av fastigheter, Garagebyggnader

m. m. samt Förvärv av billinjer har därvid kunnat uppföras med

endast formella belopp. De av mig förordade anslagen uppgår till totalt 4,5

mkr.

Utskottet. I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har generalpoststyrelsen

förutsatt en medelsförbrukning om 7,7 mkr. Departementschefen

har emellertid ansett densamma böra begränsas till 5,5 mkr samt

därvid föreslagit minskningar av de beräknade utgifterna för huvudsakligen

anskaffning av automobiler och för diligenstrafiken. För ett genomförande

av de föreslagna investeringarna kräves — förutom ianspråktagande

av tillgängliga reservationsmedel — en anslagsanvisning om ca 4,5 mkr.

Departementschefens förslag innebär att under budgetåret om- och tillbyggnad

av bangårdsposthuset i Stockholm kan påbörjas och bedrivas i av

styrelsen planerad omfattning, varjämte arbetena på redan påbörjade eller

beslutade anläggningar planenligt fortsättes. Dessutom kan trots förenämnda

begränsning av medelsförbrukningen avseende bilmateriel för diligensrörelsen

en ökning härav ske med ca 1,3 mkr i förhållande till innevarande

budgetår.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kungl.

Maj:t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning. Då utskottet

ej heller funnit anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen av

investeringarna på skilda utgiftsändamål eller mot anslagsberäkningen hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 under postverkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus m. m......................... j 000 kr.

2. Inköp av fastigheter .................... i 000 »

3. Anskaffning av automobiler m. m......... 1 000 000 »

4. Garagebyggnader m. m................. 1 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörel
sen.

................................... 2 500 000 »

6. Förvärv av billinjer .................... \ ooo »

7. Postverkets dispositionsanslag............ 1 000 000 »

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

9

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 20 51) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1961/62 under televerkets fond anvisa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 313 600 000 kr.

I skrivelser den 31 augusti 1960 och i samband därmed lämnade uppgifter

har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret 1961/62.

Luf tf artsstyrelsen har i skrivelse den 23 augusti 1960 äskat anslag för

budgetåret 1961/62 till Radioanläggningar för luftfarten.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 29 augusti 1960 äskat anslag för

byggande av radiohus och televisionshus för budgetaret 1961/62.

I särskilda skrivelser den 31 augusti och 8 december 1960 har slutligen

Sveriges Radio lämnat redogörelser för ljudradions och televisionens medelsbehov

för budgetåret 1961/62 i vad avser programproduktionen.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 20—48).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under

postverkets fond (s. 17 och 18 i propositionen).

Departementschefen redovisar inledningsvis i en tablå den beräknade fördelningen

på olika anslagsändamål vid den av honom förordade investeringsramen

för nästa budgetår å 285 mkr (s. 48).

Medelsförbrukningen på anslaget till inköp och byggnader av fastigheter

ökas enligt förslaget med 3,7 mkr, vilket innebär att samtliga av telestyrelsen

anmälda nio ny- och tillbyggnader till telefonstationer ävensom utökning

av kontorsbyggnaden i Nynäshamn kan påbörjas i avsedd omfattning

nästa budgetår. Vad angår förslaget att i telefonstationsbyggnaden i Kalix

inrymma lokaler för postverket bör enligt departementschefens mening

möjligheterna att förhyra postlokaler ytterligare undersökas. Det förutsättes

dock, att om postverket ej lyckas träffa avtal om förhyrning inom

rimlig tid, Kungl. Maj:t skall äga besluta om utökning av telefonstationsbyggnaden

med postlokaler i enlighet med förslaget.

I fråga om anslaget till telefon- och telegrafanläggningar har en avsevärd

ökning av medelsförbrukningen bedömts bli nödvändig bl. a. för att

pågående utbyggnad av fjärrförbindelsenätet skall kunna fortgå i den takt,

som automatiseringen och den ökande rikstrafiken kräver. Under förenämnda

anslag har telestyrelsen därjämte framfört förslag om en för telefoni

och television gemensam radiolänkanläggning mellan Sverige och Finland.

Anläggningen har för den svenska delen kostnadsberäknats till 8 mkr, varav

1,4 mkr beräknats åtgå för budgetåret 1961/62. Enligt departementschefens

mening bör denna anläggning komma till stånd. Medelsförbrukningen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

å anslaget Telefon- och telegrafanläggningar för budgetåret 1961/62 beräknar

departementschefen till ett 16,5 mkr högre belopp än för innevarande

budgetår.

Under anslaget till radioanläggningar för kommersiell trafik samt under

försvarsberedskaps- och dispositionsanslagen beräknas en ökning av inedelsförbrukningen

med respektive 0,3, 1,5 och 1,0 mkr.

Departementschefen har ej något att erinra mot de av telestyrelsen framlagda

investeringsplanerna. Den i förhållande till televerkets förslag förordade

begränsningen av de ramreglerade investeringarna medför dock, att

vissa arbeten behöver senareläggas.

Vid sidan av ramregleringen har under televerkets fond anslag begärts till

radioanläggningar för luftfarten, anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete

samt ljudradio- och televisionsradioanläggningar. Beträffande anslaget

Radioanläggningar för luftfarten tillstyrker departementschefen ett anslag

av 3 mkr, vilket tillsammans med bidrag från lokala intressenter i samband

med anläggande av vissa flygplatser medgiver en investering för ändamålet

av ca 4,3 mkr under nästa budgetår. För arbetena med den teletekniska

anläggningen i Farsta har styrelsen beräknat en medelsförbrukning

av 8,1 mkr. Med beaktande jämväl av en förutsedd anslagsreservation har

styrelsen i anslutning därtill äskat ett nytt anslag av 2,3 mkr, vilket tillstyrkes

av departementschefen.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de frågor, som rör

ljud- och televisionsradioverksamheten och anför därvid följande.

Enligt gällande principer för ljudradio- och televisionsrörelsernas finansiering

skall av licensmedlen bestridas såväl de löpande utgifterna för produktion

och distribution av programmen som utgifterna för avskrivning till

100 % av investeringarna i distributionsanläggningar och hus. Överskott,

som kan uppstå vissa år, reserveras för respektive verksamhets behov under

andra år, då de löpande inkomsterna ej förslår till att täcka utgifterna.

Vad angår ljudradion har jag inga erinringar mot den nu av telestyrelsen

och Sveriges Radio framlagda reviderade femårsplanen för distributionsnätets

utbyggnad. Jag tillstyrker också det för nästa budgetår äskade investeringsbeloppet

av 10,5 mkr. Angivna belopp möjliggör bl. a. uppförande av

permanenta FM-stationer i Emmaboda, Haparanda, Kiruna, Nässjö, Skellefteå,

Storuman, Sveg och Växjö/Vislanda.

För investeringar i radiohuset beräknar jag preliminärt, i avbidan på en

särskild proposition i ämnet, en medelsförbrukning av 21 mkr för nästa budgetår,

varav 13 mkr faller på ljudradion och återstoden utgör televisionens

andel i radiohuset.

Beträffande ljudradions programproduktion bär Sveriges Radio upptagit

sändningstiden för nästa budgetår till ca 8 300 timmar. I likhet med föregående

år måste jag betona, att ljudradiorörelsens ekonomi nödvändiggör

en stram radiobudget. Jag kan därför inte tillstyrka, att några anslagsmedel

beräknas för en utökning av programtiden utöver vad som gällde för budgetåret

1959/60, då programtiden uppgick till ca 7 800 timmar. För nästa

budgetår bör med hänsyn till bl. a. det anförda den av Sveriges Radio äskade

medelstilldelningen begränsas med 1,1 mkr till 46,3 mkr. Härvid har jag

räknat med ett täckningsbidrag om 4,0 mkr från televisionen samt kostnader

i anledning av övergången till ATP med 2,75 mkr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

11

Mot det av telestyrelsen beräknade medelsbehovet för programdistribution

och licensinkassering, 17,2 mkr, har jag inga erinringar att göia.

De totala utgifterna skulle enligt de av mig gjorda beräkningarna komma

att uppgå till (10,5 + 13,0 + 46,3 + 17,2) 87,0 mkr. Inkomsterna beraknar

jag till 82,4 mkr. Ljudradiorörelsen skulle sålunda för nästa budgetar komma

att uppvisa ett underskott av 4,6 mkr. Detta underskott toide få bestridas

av hos televerket balanserade överskottsmedel. Det ackumulerade överskottet

nedgår härvid till 16,1 mkr vid utgången av budgetåret 1961/62.

I fråga om televisionen tillstyrker jag föreslaget investeringsanslag om

13,2 mkr för distributionsnätets utbyggnad. Anslaget möjliggör, att sandarstationer

med full räckvidd under nästa budgetår kan färdigställas i Emmaboda,

Haparanda, Kiruna, Nässjö, Skellefteå, Storuman, Sveg och Vaxjo,

Vislanda samt att provisoriska stationer kan uppföras i Arvidsjaur, Paj ala

och Tåsjö. För ett planenligt fullföljande av distributionsnätets utbyggnad

förordar jag vidare, att telestyrelsen i likhet med vad som skett för budgetåren

1960/61—1964/65 erhåller ett beställnmgsbemyndigande för en investeringsomslutning

av 13,2 mkr för budgetåret 1965/66.

För de fortsatta förberedelsearbetena avseende televisionshuset i Stockholm

räknar jag med en medelsförbrukning av tillgänglig anslagsbehållning

under nästa budgetår av ca 1 mkr. Dessutom bör ett belopp av 8,0

mkr, motsvarande televisionens andel i radiohuset, bestridas av medel från

televisionens specialbudget. Till frågan om televisionshuset återkommer jag

i det följande vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens

allmänna fastighetsfond.

I enlighet med framlagt förslag upptager jag för Sveriges Radios programproduktion

ett belopp av 48,5 mkr. Om man bortser från täckningsbidraget

till ljudradion ökas medelstilldelningen till televisionens programproduktion

med ej mindre än 14,1 mkr eller drygt 45 %. Härigenom bör en väsentlig

höjning av televisionsprogrammens kvalitet möjliggöras.

Televerkets driftkostnader upptager jag i likhet med telestyrelsen till 23,0

mkr.

De av mig beräknade utgifterna för televisionsverksamheten för budgetåret

1961/62 skulle sålunda uppgå till (13,2 + 1,0 + 8,0 + 48,5 + 23,0)

93,7 mkr, vilket innebär en ökning med 26 mkr i jämförelse med en motsvarande

utgiftsberäkning för innevarande budgetår. Inkomsterna av televisionsradiolicenser

uppskattar jag i likhet med telestyrelsen till i runt

tal 125 mkr. Rörelsen skulle därmed vid utgången av budgetåret 1961/62

redovisa ett överskott av ca 31 mkr och ett ackumulerat överskott av ca 49

mkr.

Anslagsbeloppen under televerkets fond bar av departementschefen beräknats

med utgångspunkt från att dessa jämte de vid ingången av nästa

budgetår förefintliga reservationerna skall jämnt täcka medelsförbrukningen.

De förordade anslagsbeloppen under fonden uppgår till sammanlagt 313,6

mkr. För att gc telestyrelsen ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt

har därvid räknats med en förstärkning av dispositionsanslaget med

5 mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herrar Ilamrin i Jönköping och Carlsson i Huskvarna

väckt motion (II: 14), vari yrkats att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t

hemställa om föranstaltandet av en omprövning av möjligheten av en nedsättning

av TV-licensavgiften för folkpensionärer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen

om 285 mkr innebär i förhållande till telestyrelsens beräkningar

en minskning med ca 23 mkr, vilken minskning huvudsakligen drabbat

anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar. Då styrelsens förslag i fråga

om vilka nya investeringsobjekt som skall komma till utförande i sin helhet

godtagits medför begränsningen att vissa arbeten måste senareläggas.

Samtliga av telestyrelsen planerade nio ny- och tillbyggnader till telefonstationer

samt utökning av kontorsbyggnad i Nynäshamn kan dock påbörjas

i avsedd omfattning. Vidare kan, genom den i förhållande till innevarande

år ökade medelsförbrukningen för telefon- och telegrafanläggningar,

utbyggnaden av fjärrförbindelsenätet fortsätta i den takt som kräves

för bl. a. automatiseringen, varjämte arbetena med eu för telefoni och television

gemensam radiolänkanläggning mellan Finland och Sverige kan påbörjas.

För den ej ramreglerade verksamheten upptages medel för radioanläggningar

för luftfarten med 3 mkr, för teleteknisk anläggning i Farsta med

2,3 mkr samt för ljud- och televisionsradioanläggningar med, enligt det följande,

sammanlagt 23,7 mkr.

I fråga om ljudradioverksamheten har av telestyrelsen och Sveriges Radio

framlagts en reviderad femårsplan för distributionsnätets utbyggnad under

åren 1961/62—1965/66. I enlighet med denna tillstyrker departementschefen

en investeringsverksamhet om 10,5 mkr, varigenom bl. a. uppförande

av permanenta FM-stationer i Emmaboda, Haparanda, Kiruna, Nässjö, Skellefteå,

Storuman, Sveg och Växjö/Vislanda möjliggöres. Härjämte beräknas

i avbidan på särskild proposition i ämnet ett belopp av 13 mkr för ljudradions

andel i radiohuset. Sveriges Radios och televerkets driftkostnader

slutligen upptages med 46,3 respektive 17,2 mkr.

Underskottet, eller skillnaden mellan de beräknade totala utgifterna (10,5

+ 1^,0 -f- 46,3 -f- 17,2) 87,0 mkr och beräknade licensinkomster om 82,4

mkr, förutsättes skola bestridas av hos televerket balanserande överskottsmedel,

vilka härigenom per den 30 juni 1962 beräknas nedgå till 16,1 mkr.

För televisionsverksamhetens del föreslås i enlighet likaledes med en

reviderad femårsplan investeringsanslag om 13,2 mkr för färdigställande

huvudsakligen av sändarstationer med full räckvidd i Emmaboda, Haparanda,

Kiruna, Nässjö, Skellefteå, Storuman, Sveg och Växjö/Vislanda samt

provisoriska stationer i Arvidsjaur, Paj ala och Tåsjö.

Televisionens andel av radiohuset upptages preliminärt med 8,0 mkr och

Sveriges Radios och telestyrelsens driftkostnader med 48,5 resp 23,0 mkr.

Slutligen beräknas för fortsatta förberedelsearbeten för televisionshuset 1

mkr, vilka redan tidigare beviljats. Den totala medelsanvisningen under

budgetåret skulle därmed för televisionens del uppgå till (13,2 -f- 8,0 -\- 48,5 -f- 23,0) 93,7 mkr. Då inkomsterna av licensmedlen beräknas till ca

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

13

125 mkr skulle rörelsen redovisa ett överskott av ca 31 mkr samt det ackumulerade

överskottet per den 30 juni 1962 uppgå till ca 49 mkr.

Utskottet har redan under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga

den av departementschefen föreslagna medelsförbrukningen för televerkets

investeringar under nästa år. Ej heller har utskottet funnit anledning

till erinran mot den förordade fördelningen på de skilda anslagsgrupperna

eller vad av departementschefen anförts i fråga om ljudradiorörelsens

och televisionsverksamhetens omfattning och inriktning. Utskottet, som

i enlighet med det anförda tillstyrker den nu begärda medelsanvisningen

kommer att framdeles, i särskilt utlåtande, taga ställning till frågan om anslag

för radiohusets fortsatta utbyggnad.

Vidkommande det i motionen II: 14 framställda yrkandet rörande nedsättning

för folkpensionärer av TV-licensavgiften får utskottet anföra följande.

Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år — bl. a. 1955 och

1957 _ haft att taga ställning till framförda önskemål om att vissa

grupper av pensionärer och andra ej skulle behöva vidkännas av Kungl.

Maj :t föreslagna höjningar av licensavgiften för ljudradio. Utskottet, som

vid sin behandling av härom väckta motioner ingående prövat berörda frågor

har i anslutning härtill framhållit (jfr bl. a. SU 1955: 125 p. 1) att det knappast

kunde generellt göras gällande att just folkpensionärer skulle ha svårare

än varje annan befolkningskategori att bära de föreslagna höjningarna. Vidare

har understrukits att en differentiering av radioahonnenterna — på sätt

motionärerna föreslagit — skulle leda till ett icke oväsentligt administrativt

merarbete. Då vad därvid sålunda anförts alltjämt torde äga giltighet

har utskottet icke heller med avseende å den nu aktuella motionen funnit

sig kunna tillstyrka bifall till det däri framställda yrkandet.

Utskottet får i enlighet med det anförda hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1961/62 under televerkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Inköp och byggande av fastigheter .... 16 300 000 kr.

2. Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete

m. m....................... 2 300 000 »

3. Telefon- och telegrafanläggningar .... 253 800 000 »

4. Ljudradioanläggningar .............. 10 500 000 »

5. Televisionsradioanläggningar ........ 13 200 000 »

6. Radioanläggningar för kommersiell tra
fiP

..........''...................... 2 000 000 »

7. Radioanläggningar för luftfarten ...... 3 000 000 »

8. Försvarsberedskap vid televerket ...... 7 500 000 »

9. Televerkets dispositionsanslag ........ 5 000 000 » ;

II. att motionen II: 14 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 52—

72) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

321 800 000 kr.

I skrivelse den 10 september 1960 har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden

för nästa budgetår.

För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas

till propositionen (s. 52—70).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 17 och 18).

Departementschefen erinrar inledningsvis om den investeringsram om

326 mkr för statens järnvägars fond under nästa budgetår, som förordats

vid anmälan av investeringsplanen för kommunikationsverken. Investeringarnas

beräknade fördelning på olika anslag vid denna utgiftsram framgår av

en i propositionen (s. 71) intagen tablå.

Förslaget innebär i förhållande till innevarande budgetår att ökningar

om 4,4 resp. 1,5 mkr lagts på anslagen Bana och byggnader samt Nybyggnad

och ombyggnad av järnvägslinjer. Vid bedömningen av medelsbehovet

har departementschefen utgått ifrån att investeringsomslutningen på anslaget

till bana och byggnader måste hållas på en relativt hög nivå. Från detta

anslag bestrides nämligen kostnaderna för en rad arbeten och anskaffningar

av största vikt för kapacitetsökningar på huvudlinjerna och den fortsatta

rationaliseringen. Bland objekt av sådan angelägenhetsgrad nämnes den

pågående upprustningen av Malmbanan. Nuvarande kapacitet på banan är

enligt departementschefen otillräcklig för att kunna ombesörja de stigande

transporterna till följd av den successivt ökande malmexporten över Narvik

och Luleå. Det är därför nödvändigt att banan förstärkes så att vagnar och

lok med väsentligt högre axeltryck än för närvarande kan framföras samtidigt

som bangårdar byggs ut och mötesspår förlänges. Härutöver måste

bl. a. anläggas en ny malmbangård på Svartön vid Luleå.

Av den förordade medelsförbrukningen på anslaget Nybyggnad och ombyggnad

av järnvägslinjer av 4,5 mkr avser 3 mkr ombyggnaden till normalspår

av bandelen Forshem—Gårdsjö för vilken redogjorts i 1960 års

statsverksproposition.

För anslagen Elektriska anläggningar samt Rullande materiel och sjöfarlsmateriel

innebär departementschefens förslag minskning om 7,6 mkr

till 41,4 mkr resp. ökning om 3,5 mkr till 136,6 mkr. En sådan medelsförbrukning

på dessa anslag bedömes inte medföra några väsentliga inskränkningar

i styrelsens investeringsprogram. Beträffande det senare anslaget är

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

15

departementschefen dock inte beredd att på grundval av föreliggande material

ta ställning till förslag om en ny tågfärja. För biltrafik bar upptagits en

minskning av 0,7 mkr till 13,0 mkr.

Beträffande övriga anslag förordas i förhållande till innevarande budgetår

en ökning av medelsförbrukningen på försvarsberedskapsanslaget med

0,7 mkr, på inventarieanslaget med 0,2 mkr och på dispositionsanslaget med

3,0 mkr. Dessa anslag upptages totalt med 20 mkr.

För elektrifiering av järnvägen Älvsjö—Nynäshamn har styrelsen förutsatt

ett särskilt anslag utanför ramen. Enligt departementschefens åsikt bör

dock detta projekt ingå i de ramreglerade investeringarna.

Beträffande av järnvägsstyrelsen framlagt förslag om medel för avskrivning

av vissa goodwillvärden i Svenska Lastbils AB har departementschefen

ej funnit tillräckliga skäl föreligga för bifall. Däremot tillstyrkes en hemställan

att få lämna ett lån om högst 100 000 kr till Skid- och Friluftsfrämjandet.

De närmare villkoren för lånet torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att bestämma. Något särskilt investeringsanslag anses dock inte behövas

utan att i stället de erforderliga medlen förutsättes få anvisas från dispositionsanslaget.

De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1961/62, har — under

hänsynstagande dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret

och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag —- beräknats

till sammanlagt 321,8 mkr. För att ge järnvägsstyrelsen frihet vid

val mellan olika investeringsobjekt har därvid räknats med en förstärkning

av dispositionsanslaget med 15 mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Gösta

Jacobsson m. fl. (1:241) och den andra inom andra kammaren av herr

Nelander m. fl. (11:348), vari hemställts, att riksdagen i nu förevarande

sammanhang måtte besluta, att det av järnvägsstyrelsen äskade anslaget å 3

mkr ställes till förfogande som förskottslikvid för byggande av en ny färja

för leden Trelleborg—Sassnitz.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 348.

Utskottet. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår

finner departementschefen den av järnvägsstyrelsen föreslagna medelsförbrukningen

för nästa budgetår om 335 mkr böra begränsas till 326 mkr,

innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 5 mkr.

Vid fördelningen av medlen på de skilda anslagsgrupperna har ökningen

ansetts böra läggas främst på anslagen till hana och byggnader samt till nybyggnad

och ombyggnad av järnvägslinjer — för genomförande bl. a. av upprustning

av Malmbanan och ombyggnad till normalspår av bandelen Forshem—Gårdsjö.

En ökning föreslås vidare för anslaget till rullande materiel

och sjöfartsmateriel, medan minskningar drabbar anslagen till elektriska

anläggningar samt till biltrafik.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Genom den sålunda förordade omslutningen och inriktningen av investeringsverksamheten,

som utskottet under punkten 1 i det föregående förklarat

sig godtaga, möjliggöres ett fortsättande av det rationaliserings- och

utbyggnadsarbete som under senare år bedrivits inom statsbaneföretaget och

som haft en såväl kapacitetshöjande som i hög grad personalbesparande

effekt. I anslutning härtill må för övrigt konstateras att godstrafiken efter

den tillbakagång som ägde rum under budgetåret 1958/59, mätt i tonkm

ökade med ca 12 procent under budgetåret 1959/60. Persontrafiken åter

kännetecknades även under sistnämnda budgetår av en fortsatt nedgång —

dock endast med 3 procent mot 10 procent under budgetåret 1958/59.

Den av järnvägsstyrelsen begärda medelsanvisningen om 3 mkr för ny

sjöfartsmateriel har departementschefen förklarat sig ej beredd att på grundval

av föreliggande material taga ställning till. I anledning härav har i motionerna

I: 241 och II: 348 yrkats att nämnda medel av riksdagen ställes

till förfogande som förskottslikvid för byggande av en ny färja för leden

Trelleborg—Sassnitz. Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande

finner utskottet i och för sig värt beaktande. Enligt vad utskottet

erfarit har emellertid järnvägsstyrelsen numera ingivit en förnyad framställning

i ämnet till Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill och då proposition i

frågan eventuellt är att förvänta redan under vårens lopp har utskottet

funnit sig böra avvakta Kungl. Maj :ts prövning av frågan. Bifall till motionerna

avstyrkes därför.

Utskottet har ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och förordat. Till frågorna

om anvisande av medel till driftbidrag och till täckande av beräknat

underskott för SJ:s rörelse under budgetåret 1961/62 återkommer utskottet

vid sin behandling av äskandena under sjätte huvudtiteln (p. 61) resp.

statens affärsverksfonder (bil. 17 till statsverkspropositionen).

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1961/62 under statens

järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Bana och byggnader ................ 110 500 000 kr.

2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

................................ 3 800 000 s>

3. Elektriska anläggningar .............. 36 400 000 »

4. Biltrafik ............................ 13 000 000 »

5. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 3 000 000 »

6. Inventarier m. m..................... 9 000 000 *

7. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 15 000 000 » ;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:241 och 11:348, till Rullande

materiel och sjöfartsmateriel för budgetåret 1961/62

under statens järnvägars fond anvisa ett investeringsanslag

av 131 100 000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

17

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.

73—127 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 under statens vattenfallsverks

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag

å tillhopa 433 201 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1960 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag

till kraftstationer och regleringsföretag för budgetåret 1961/62. Styrelsen

har därjämte i särskilda skrivelser den 26 september 1960 och den 31

augusti 1960 hemställt om anslag för nästa budgetår till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp.

om anslag av finansiell och speciell natur.

I propositionen anmäles jämväl resultatet av vissa inom vattenfallsstyrelsen

företagna utredningar, nämligen rörande dels vattenfallsverkets avskrivnings-

och förräntningsnormer, dels optimal avvägning mellan vatten- och

värmekraft i det statliga kraftsystemet, dels ock upprustning av distributionsnät

i övre Norrland.

I anledning av uttalande av departementschefen i 1958 års statsverksproposition

samt sedermera lämnat uppdrag åt vattenfallsstyrelsen att undersöka

avskrivnings- och förräntningsnormer m. m. för den statliga kraftverksrörelsen,

har inom styrelsen verkställts en utredning rörande dessa

spörsmål. Undersökningen har utförts av ett för ändamålet tillsatt särskilt

utredningsorgan (vattenfallsstyrelsens finansieringsutredning).

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 oktober 1959 redovisat resultatet

av utredningens arbete. En sammanfattande redogörelse för utredningens

utlåtande lämnas i propositionen å s. 73—79, vartill utskottet får

hänvisa.

Över den av vattenfallsstyrelsen verkställda undersökningen har, efter

remiss, utlåtanden avgivits av telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket, statens sakrevision, kommerskollegium (efter hörande

av fyra handelskammare), statens pris- och kartellnämnd, statens prisregleringsnämnd

för elektrisk ström, fullmäktige i riksgäldskontoret, fullmäktige

i riksbanken, Sveriges industriförbund, Sveriges lantbruksförbund,

Kooperativa förbundet, Svenska elverksföreningen, Svenska vattenkraftföreningen

samt Landsbygdens elnämnd. Beträffande en sammanfattande redogörelse

för innehållet i remissyttrandena får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 79—83).

1 anledning av departementschefens uttalande i 1960 års statsverksproposition

rörande den ekonomiska avvägningen mellan vatten- och värmekraft i

elkrafIproduktionsapparaten tillsattes inom vattenfallsstyrelsen en särskild

kommitté för ändamålet (vattenfallsstyrelsens optimalutredning).

2 Bihang till riksdagens protokoll l!)C>t. II samt. Nr i)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Styrelsen har med skrivelse den 8 juli 1960 överlämnat utredningens huvudpromemoria.

Styrelsen ansluter sig till de i utredningen redovisade konklusionerna.

Utskottet får i det följande lämna en sammanfattande redogörelse för

utredningens överväganden.

Utredningen har sökt att finna den med hänsyn till den sannolika produktionskostnaden

för alternativa kraftkällor ur nationalekonomisk synpunkt

riktiga avvägningen inom kraftproduktionsapparaten. Det centrala problemet

vid denna avvägning är vattenkraftens optimala utbyggnadsgrad.

Utredningen avser i första hand utbyggnaderna av den statliga kraftproduktionsapparaten

under senare hälften av 1960-talet. Vid denna tidpunkt

kan enligt utredningens mening atomkraftverken ännu ej konkurrera med

alternativa konventionella kraftkällor på grund av de billiga vattenkraftprojekt,

som vattenfallsstyrelsen disponerar över, och på grund av de i jämförelse

med kondenskraften höga anläggningskostnaderna för atomkraftverken.

Utredningen har därför kunnat koncentrera sig på avvägningen mellan

vattenkraft och konventionell värmekraft.

De svenska priserna för de bränslen, som utnyttjas i moderna stora ångkraftverk,

ligger för närvarande vid 6,5 å 7 kr per Mkcal (motsvarande ca

60 kr per m3 olja). Dessa låga priser är en följd av rådande överskott på den

internationella bränslemarknaden och förväntas ej bli bestående för en längre

tidsperiod. Trots att världens oljetillgångar är mycket stora i förhållande

till nuvarande årsförbrukning, väntas den snabbt stigande oljeförbrukningen

under senare delen av 1970-talet leda till en stramare marknadspolitik för

eldningsoljorna. Mot bakgrunden härav har utredningen ansett det motiverat

att för nya ångkraftverk, vars ekonomiska livslängd sträcker sig över

1970- och 1980-talen, räkna med ett genomsnittligt bränslepris på 9 kr per

Mkcal.

Under senare hälften av 1950-talet har skett en avsevärd åtstramning på

den svenska kapitalmarknaden med bl. a. stigande kapitalränta som följd.

Eftersom kapitalmarknaden i relativt stor omfattning är reglerad, är det

svårt att fixera en allmängiltig kalkylränta. Utredningen anser emellertid,

att en övre gräns för kalkylräntan för de statliga kraftverksinvesteringarna

bör ansluta till den finansieringskostnad, som gäller för icke statliga kraftföretag.

Mot bakgrunden härav förordas för vattenfalls del en kafkylränta

på 7 % vid investeringar i kraftproduktionsanläggningar. Detta innebär en

förhöjning av priset på kapital vid jämförelser av olika utbyggnadsprojekt

om inte mindre än 75 % sedan första hälften av 1950-talet.

Den tekniska utvecklingen inom ångkraftområdet har gått snabbt även

under efterkrigstiden. Det är numera möjligt att bygga mycket stora ångkraftaggregat

med låga specifika anläggningskostnader. Denna tekniska utveckling

har i förening med de sjunkande bränslepriserna starkt förbättrat

den konventionella värmekraftens konkurrenskraft.

Den intensiva vattenkraftutbyggnaden i Sverige under de senaste decennierna

har successivt lett till att många av de billigaste vattenkraftobjekten

tagits i anspråk. Den tekniska utvecklingen inom vattenbyggnadsområdet

möjliggör emellertid radikalare utbyggnadsmetoder och medför väsentligt

sänkta byggnadskostnader. Som en följd härav disponerar vattenfallsverket

ännu över stora vattenkraftprojekt, vars anläggningskostnader inklusive

överföringskostnaden till centralblocket endast uppgår till storleksordningen

två gånger motsvarande kostnad för moderna ångkraftverk. Ännu under

1970-talet torde stegringen i de genomsnittliga anläggningskostnaderna för

de statliga kraftverksutbyggnaderna hålla sig inom relativt snäva gränser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

19

Elkraftbehoven väntas fortsätta att växa under de närmaste decennierna.

Vissa tecken tyder dock på en viss avsaktning av den hittillsvarande exponentiella

ökningstakten under 1970-talet. I fråga om elkraftbehovens utveckling

inom vattenfallsverkets distributionsområden har det ansetts rimligt

att för förbrukningsökningen under perioden 1965—1980 räkna med en

maximiprognos på 6,5 % per år och en minimiprognos på 5 % per år. Såväl

minimi- som maximiprognosen innebär en avmattning av hittillsvarande förbrukningsstegring

på ca 7,5 % per år inom verkets områden.

Den optimala utbyggnadsgraden för vattenkraft har vid tidigare gällande

ekonomiska förutsättningar beräknats ligga över 110 % för vattenfalls produktionssystem.

Under förutsättning av ett genomsnittligt bränslepris på

9 kr per Mkcal och 7 % kalkylränta beräknas nämnda utbyggnadsgrad till ca

110 % under mitten av 1960-talet. I samband med att dyrare vattenkraftprojekt

blir aktuella för utbyggnad under slutet av 1960-talet och under

1970-talet beräknas den optimala utbyggnadsgraden år 1970 ha sjunkit

till ca 102 % och ca 105 % vid den högre resp. lägre belastningsökningen.

Motsvarande utbyggnadsgrader år 1975 har av utredningen beräknats till

ca 95 % och ca 100 % vid respektive belastningsalternativ.

Avsaktningen i den exponentiella ökningstakten i förening med den inträdande

minskningen av den optimala utbyggnadsgraden kommer enligt

utredningen sannolikt att medföra, att vattenkraftutbyggnaderna visserligen

kommer att ligga kvar vid nuvarande höga nivå, men att utbyggnadstakten

ej torde stegras nämnvärt. I stället torde värmekraftutbyggnaderna komma

att växa i omfattning. Kraftindustrien torde vid dessa förutsättningar ej öka

sin andel av landets totala kapitalinvesteringar.

Utredningen anför vidare, att atomkraft kompletterad med billigare toppeffekt

kan under 1970-talets senare del komma att bli ekonomiskt motiverad

i produktionssystemet. Blir atomkraftens kostnadskarakteristika då sådana,

att atomkraften i första hand slår ut den konventionella värmekraften, blir

resultatet en ökad invesleringsandel. En minskning torde däremot uppstå,

därest vattenkraft i första hand blir utslagen.

Utredningen har även uppskattat arbetskraftbehovet vid styrelsens vattenkraftutbyggnader

under perioden 1965—1975. Vid den lägre belastningsprognosen

skulle för de under denna period aktuella vattenkraftprojekten krävas

en arbetsstyrka, som kommer att variera mellan 5 000 och 6 000 man,

vilket är ungefär nuvarande sysselsättning. Under senare hälften av 1970- talet torde vid denna belastningsökning arbetsstyrkan i Norrland minska

endast relativt långsamt. Vid den högre belastningsprognosen skulle en utökning

av den nu sysselsatta arbetsstyrkan i Norrland till omkring 7 000

man bli nödvändig under denna period. Därefter skulle följa en relativt

snabb nedgång i utbyggnadsverksamheten under senare hälften av 1970- talet.

över utredningen har, efter remiss, utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, kommerskollegium (efter hörande

av Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare, Handelskammaren

i Gefle, Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare

samt Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare), riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, delegationen för atomenergifrågor, Svenska

vattenkraftföreningen, Svenska elverksföreningen, Sveriges industriförbund,

Kooperativa förbundet, Svenska teknologföreningcn, Landsbygdens

elnämnd, Landsorganisationen i Sverige — LO — (efter hörande av Svenska

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

elektrikerförbundet, Vattenfallsverkets personalförbund och Svenska byggnadsarbetareförbundet)

samt Svenska naturskyddsföreningen. För en sammanfattande

redogörelse för innehållet i remissyttrandena får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 85—87).

I propositionen redovisas därefter det huvudsakliga innehållet av vattenfallsstyrelsens

förenämnda skrivelser om äskanden av investeringsanslag

för budgetåret 1961/62, in. m. I denna del jämte i fråga om remissutlåtanden

av arbetsmarknadsstyrelsen, riksräkenskapsverket och delegationen för

atomenergifrågor får utskottet hänvisa till propositionen (s. 87—116).

Departementschefen upptager till en början frågan om vattenfallsverkets

avskrivnings- och förräntningsnormer och anför därvid följande.

I fråga om den ekonomiska målsättningen för statens kraftverksrörelse

har styrelsen förordat, att hittillsvarande principiella riktlinjer för styrelsens

taxesättning för elektrisk kraft bibehålies, vilket innebär att en tillfredsställande

förräntning av det investerade statskapitalet bör eftersträvas.

Vid tillämpningen av denna målsättning har vattenfallsstyrelsen utgått ifrån

antagandet att för vattenfallsverket skall i princip gälla samma förutsättningar

i fråga om finansiering och skattchelastning som för enskilda företag

inom kraftindustrien. Vidare siktar verkets avgiftspolitik till i stort sett enhetliga

taxor. De mest väsentliga undantagen härifrån är en differentiering

mellan vattenfallsverkets mellansvenska och norrländska försörjningsområden

samt en viss särbehandling av särskilt kraftslukande industrier. Taxorna

bestämmes primärt med hänsyn till marginalkostnaderna. Sekundärt

tas dock eu viss hänsyn till den genomsnittliga avkastningen på hela rörelsen.

De betydelsefullaste faktorerna vid taxekalkylering på grundval av samma

finansierings- och skatteförhållanden som föreligger för enskilda företag

är kalkylräntan och kalkylavskrivningarna. Kalkylräntan bör med utgångspunkt

i investeringskostnaden enligt styrelsens mening förutsätta

bl. a. 24 % aktiekapital och reservfond, 5,5 % låneränta — enligt bedömning

på lång sikt och omfattande jämväl lånekostnader för statlig nyupplåning

— samt 6 % utdelning på det egna kapitalet. Enligt styrelsens beräkningar

blir kalkylräntan 6,6 %, vilket är drygt en procent högre än den

kalkylränta som låg till grund för taxehöjningen år 1957.

Beträffande kalkylavskrivningarna ligger avskrivningstiderna i genomsnitt

mellan 40 och 45 år för vattenkraftanläggningar och mellan 20 och 30

år för värmekraftstationer och dislributionsan läggningar. Trots att det från

olika håll framhållits att dessa tider är relativt långa, finns det enligt vattenfallsstyrelsens

uppfattning med hänsyn till hittillsvarande erfarenheter

av anläggningarnas varaktighet ingen anledning att ändra dem. I fråga om

de bokföringsmässiga avskrivningarna föreslår styrelsen, att verket övergår

från annuitetsmetoden till metoden med konstant avskrivning, vilket skulle

resultera i en årlig ökning av avskrivningarna med ca 40 mkr under de närmaste

åren. Vidare ifrågasätter styrelsen om inte avskrivningar även borde

införas för mark, naturkraft, skadeersättningar m. m., som nu inte alls blir

föremål för någon avskrivning. Införandet av sådana avskrivningar bör dock

enligt styrelsens åsikt anstå till dess att de enskilda kraftföretagen får möjlighet

till motsvarande — vid taxeringen avdragsgilla — avskrivningar genom

justering av skattelagstiftningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961 -1

Vattenfallsstyrelsen anför i fråga om högspänningstaxorna, att dessa innehåller

prisregleringsklausuler, vilka eliminerar riskerna för ekonomiskt

ogynnsam verkan av de långa kontraktstiderna till följd av allmän prisstegring

Med hänsyn bl. a. härtill har vattenfallsstyrelsen inte funnit skäl att

nu ''förorda någon förkortning av kontraktstiderna. Styrelsen har heller inte

ansett det aktuellt med kapitaltillskott från kraftköparna i samband med

tecknande av nya abonnemang.

En ny taxekalkyl avseende beräknat nytillskott av kraftproduktion tram

till år 1965 har utarbetats inom vattenfallsstyrelsen. Därest ett förräntningskrav

om 6,6 % uppställes, erfordras en taxehöjning med ca 4 %. För

den totala kraftverksrörelsen räknar styrelsen för åren 1960, 1961 och 1962

_under förutsättning av oförändrade taxor och genomsnittlig vattentillgång

men efter en övergång till de större bokföringsmässiga avskrivningarna —

med överskott om 198, 208 resp. 251 mkr motsvarande 5,6, 5,3 resp. o,9 %

av det i medeltal disponerade kapitalet. Avkastningen av vattenfallsverket

under de närmaste åren kan enligt styrelsens uppfattning betraktas som tillfredsställande.

Med hänsyn bl. a. härtill anser styrelsen nuvarande taxelage

tills vidare böra bibehållas.

Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att styrelsen vid såval nykontrakteringar

som omlcontrakteringar för högspänningsleveranser förbehållit sig

rätt att före den 1 oktober 1961 uppsäga avtalen för prisreglering fr. o. m.

den 1 januari 1962.

Den av vattenfallsstyrelsen förordade ekonomiska målsättningen tor statens

kraftverk srörelse har i stort sett ej mött någon erinran från de i ärendet

hörda remissinstanserna. Endast på några punkter har mera väsentliga

påpekanden gjorts. I fråga om kalkylräntan har statskontoret förordat, att

den räntefot,'' som tillämpas vid nyupplåning inom den enskilda kraftindustrien,

bör läggas till grund vid bestämmandet av kalkylräntan för vattenfallsverkets

del. Kommerskollegium har framhållit, att den presumerade andelen

eget kapital måhända leder till en något för låg kalkylränta och Stockholms

handelskammare har betraktat den valda kalkylräntan på 6,6 % som

ett minimivärde i dagens läge. „

Beträffande avskrivningarna bar bland andra kommerskollegium ltragasatt,

om inte de av vattenfallsstyrelsen tillämpade avskrivningstiderna är

för långa. Vidare bär statskontoret funnit det tveksamt, huruvida vattenfallsstyrelsen

i sak kan anses tillämpa avskrivning på ateranskaffningsvärdet

som norm.

Det ekonomiska utfallet av den totala kraftverksrörelsen har statskontoret

ansett knappast vara tillfredsställande och Västernorrlands och Jämtlands

läns handelskammare har ifrågasatt, om de nuvarande taxorna kommer

att ge en tillfredsställande förräntning på det investerade kapitalet.

Slutligen har Sveriges industriförbund m. fl. funnit att en översyn av redovisningsprinciperna

bör övervägas.

Sedan uttalandena gjordes i 1958 års statsverksproposition rörande kraftverksrörelsens

ekonomiska utfall, har från vattenfallsstyrelsens sida framlagts

driftresultaten för budgetåren 19;>7/;>8, 1958/59 och 1959/60. Överskottet

i procent av det i medeltal disponerade kapitalet under de nämnda

budgetåren blev 6,1, 6,7 respektive 3,9. Utfallet för budgetåren 1957/58 och

1958/59 innebär en avsevärd förbättring jämfört med åren dessförinnan.

Det mindre tillfredsställande resultatet för budgetåret 1959/60 förklaras av

den exeptionellt dåliga vattentillgången. Det får dessutom uppmärksammas,

att fr. o. in. den 1 januari 1960 de nya normerna för bokföringsmässiga avskrivningar

tillämpats. Vad beträttar den lramtida resultatutvecklingen bni

understrykas, att den ökade torrarssäkerheten och den bögie utbyggnads
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

graden, som har sin grund i såväl ökade investeringar som en i 1959 års

prognos förutsagd avsaktad ökningstakt i efterfrågan på elkraft i jämförelse

med 1957 års prognos, kan förutses förbättra verkets möjligheter att

ge ett tillfredsställande ekonomiskt resultat.

De av vattenfallsstyrelsen framlagda förslagen rörande vattenfallsverkets

målsättning m. in. avser till eu del spörsmål av stor betydelse även för övriga

statliga affärsverk liksom för näringslivet i övrigt. Detta gäller främst

i fråga om avskrivnings- och förräntningsnormer, prissättningen samt redovisningsprinciperna.

Med hänsyn härtill är jag inte beredd att nu ta slutlig

ställning till här ifrågavarande spörsmål. Mina uttalanden i det följande

beträffande styrelsens förslag i berörda avseenden får därför anses som

provisoriska ställningstaganden.

1 likhet med vattenfallsstyrelsen och flertalet remissinstanser anser jag,

att målsättningen för statens kraftverksrörelse liksom hittills bör vara en

tillfredsställande förräntning av det investerade kapitalet. Med hänsyn till

kraftindustriens struktur med en uppdelning på statlig, kommunal och enskild

verksamhet synes det lämpligt att vid bestämmandet av de kostnadsmässiga

grunderna för avvägningen av eltaxorna verket tar hänsyn jämväl

till förhållandena inom den icke statliga kraftindustrien. Att taxorna

därvid primärt anpassas efter elkraftens marginalkostnader finner jag i

princip vara ändamålsenligt.

Vad angår de närmare beräkningsgrunderna, har vid ärendets beredning

inom departementet observerats, att värdet av naturkraften inte medtagits

i marginalkostnadskalkylerna. Med hänsyn härtill vill jag framhålla angelagenheten

av att beräkningen av finansieringskostnaderna innefattar samtliga

relevanta kostnadsposter.

I fråga om beräkningen av kalkylräntan vill jag framhålla, att tillämpad

laneranta synes nug från olika synpunkter relativt låg. Jag vill dock icke

nu fixera den kalkylränta, som bör ligga till grund för taxesättningen.

Beträffande kalkylavskrivningarna kan viss tvekan råda om de tillämpade

avskrivningstiderna säkrar en på lång sikt tillfredsställande förräntning avverkets

kapital. Starka skäl talar även för att mark, naturkraft och skadeersättningar

borde bli föremål för avskrivning. Övergång till kortare avskrivningstider

liksom avskrivningar på vissa som värdebeständiga behandlade

tillgångar, synes dock för vattenfallsverkets del böra anstå.''

Vad sedan gäller de bokföringsmässiga avskrivningarna har Kungl. Maj:t

i avvaktan på det slutliga ställningstagandet till vattenfallsstyrelsens finansienngsutredmng

bemyndigat styrelsen att för senare hälften av budgetåret

19o9/(50 samt för budgetåret 1960/61 verkställa avskrivningar enligt metoden

med konstant avskrivning. Avskrivningarna har därvid förutsatts beräknade

efter kapitalföremålens nuvärden. I detta sammanhang förordar

jag att vattenfallsverkets avskrivningar tills vidare verkställes på angivet

satt. 1 ö

Jag har i princip ej något att erinra mot en normal kontraktstid för verkets

hogspanningsleveranser av fem år. En förutsättning för en sådan kontraktstid

synes dock böra vara, att prisregleringsklausuler och dylikt fortlöpande

ger kompensation för uppkommande kostnadsökningar.

Såsom vattenfallsstyrelsen anfört är engrospriserna differentierade mellan

styrelsens mellansvenska och norrländska taxeområden. Skillnaden bestai

i att de mellansvenska taxorna även skall täcka kostnaderna för överföring

av kraft från Norrland. I samband härmed vill jag anmäla, att Norrländska

vattenkraftutredningen i sitt den 25 september i957 avlämnade betänkande

föreslagit, att statsmakterna som underlag för vattenfallsstyrelsens

handlande uttryckligen skulle fastställa principen att taxorna inom

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 19C>1

23

varje taxeområde bestämmes med utgående i stort sett från kostnaderna tor

vattenfallsstyrelsens verksamhet inom området. Norrländska vattenkrattutredningenansåg

det vidare önskvärt, att statsmakterna även fastslog alt

vattenfallsstyrelsen skulle tillgodose alla rimliga krav på leverans av elkraft

i Norrland.

För min del finner jag det naturligt, att taxorna i stort sett far bestammas

av för varje område gällande produktions- och överföringskostnader. Da

nämnda kostnadsmässigt betingade differentiering sedan länge tillämpats

och kan förväntas bestå, har jag ej funnit skäl föreligga att på speciella

punkter ge anvisningar till vattenfallsstyrelsen när det gäller fastställande

av eltaxorna. Beträffande förslaget att statsmakterna skall fastslå principen

att alla rimliga krav på leverans av elkraft i Norrland skall tillgodoses, kan

jag inte finna annat än att nu avsedd bedömning av kraftbehoven och deras

tillgodoseende får i fråga om samtliga försäljningsområden anses inga i

vattenfallsstyrelsens allmänna åligganden. Någon särskild anvisning synes

även här överflödig. Jag vill också tillägga, att det statliga utbyggnadsprogrammet

syftar till att skapa sådana produktionsresurser att möjlighet skall

föreligga att helt tillgodose näringslivets och allmänhetens efterfrågan på elkraft

och att man kan räkna med att s. k. torrår ssäkerhet uppnås budgetåret

1962/63.

Med tanke på den kapacitet som kraftproduktionsapparaten nu har och

kommer att få, saknar enligt min mening frågan om företrädesrätt för viss

del av kraftefterfrågan numera aktualitet.

Från flera remissinstanser har anmärkningar mot vattenfallsverkets resultatredovisning

framkommit. Ur flera synpunkter anser jag det önskvärt,

att vattenfallsverkets resultatredovisning lägges upp så att bl. a. marginalkostnadskalkylerna

kan följas upp. I detta sammanhang vill jag erinra om

att riksräkenskapsverket i ett utlåtande rörande vattenfallsverkets avsättningar

till värdeminskningskontot framhållit att nuvarande föreskrifter rörande

kommunikationsverkens avskrivningar är föråldrade och i behov av

en översyn. .lag delar riksräkenskapsverkets uppfattning härvidlag. Fn översyn

av affärsverkens avskrivningsnormer liksom av redovisningsprinciperna

över huvud bör således enligt min mening företagas. Frågan härom torde

framdeles få anmälas för Kungl. Maj :t.

Resultatutfallet för vissa förflutna budgetår liksom det prognoserade dnttresidtatet

för de närmast framförliggande budgetåren kan tyda på att vattenfallsstyrelsens

marginalkostnadskalkyl ej tar tillräcklig hänsyn till alla

kostnadselement. Med" hänsyn till penningvärdets förändringar borde en

taxesättning efter marginalkostnaderna vid successivt stigande marginalkostnader

ha medfört en viss överförräntning av det bokförda kapitalet.

Mot bakgrunden av det nu anförda och med tanke på de kostnadsökningar,

som inträffat sedan vattenfallsstyrelsen avlämnat sin utredning synes

motiven för en taxehöjning snarast ha förstärkts. Å andra sidan torde kostnadsstegringarna

motverkas av den pågående rationaliseringsverksamheten

inom våtlenfalIsverket, som åtminstone på längre sikt kan förväntas medföra

icke obetydliga kostnadsbesparingar.

Med hänsyn till vad jag anfört i det föregående synes ett ställningstagande

i taxefrågan tills vidare böra anstå.

Därefter övergår departementschefen till att behandla frågan om den ekonomiska

avvägningen mellan vatten- och värmekraft.

Departementschefen konstaterar sammanfattningsvis, att den optimala

utbyggnadsgraden bar beräknats komma att ligga vid 110 % under större

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

delen av 1960-talet för att under slutet av 1960-talet och under 1970-talet

sjunka ned mot 100 % och därunder vid ett antaget oljepris av 9 kr. per

Mkcal (motsvarande omkring 85 kr. per m3 olja) och en kalkylränta av

7 9c • Departementschef en finner att de i ärendet hörda remissinstanserna

i stort sett har godtagit de angivna förutsättningarna och utförda beräkningarna

rörande den optimala utbyggnadsgraden för vattenfallsverkets

del. Samtidigt har dock från flera håll anförts, att man kan variera proportionen

mellan vattenkraft och värmekraft inom relativt vida gränser utan

att den totala kraftkostnaden påverkas i någon högre grad. De inom den

enskilda kraftindustrien verkställda utredningarna rörande vattenkraftens

optimala utbyggnadsgrad synes ha givit i stort sett samma resultat som

vattenfallsstyrelsens utredning, om man tar hänsyn till de i någon mån olika

förutsättningarna för beräkningarna.

Enligt departementschefens mening utgör den av vattenfallsstyrelsen framlagda

utredningen en värdefull grund vid den framtida avvägningen mellan

olika kraftkällor i det statliga kraftsystemet. Såsom tidigare berörts föreli§8ei

ett visst matt av valfrihet härvidlag, utan att kraftverksrörelsens

totala kostnader nämnvärt förändras. Med hänsyn till att vissa vattenkraftutbyggnader

pågår och att prioritet bör ges åt sådana projekt, för vilka planeringen

är långt framskriden, är avvägningen mellan vattenkraft och värmekraft

redan nu fixerad för tiden fram till mitten av 1960-talet. För tiden

därefter bör enligt departementschefen planeringen såsom vattenfallsstyrelsen

anfört få inriktas på en successivt stigande värmekraftandel. För den

fortsatta planeringen av investeringarna i kraftverksrörelsen är det också

angeläget att kontinuerligt undersöka den från ekonomiska synpunkter

gynnsammaste avvägningen mellan vattenkraft, konventionell värmekraft

och atomkraft. Då den slutliga avvägningen sedan skall göras, bör, framhåller

departementschefen, även andra synpunkter än rent ekonomiska beaktas.

Den närmare avvägningen torde liksom hittills få ske årligen av statsmakterna

efter förslag av vattenfallsstyrelsen i samband med verkets anslagsframställningar.

För att statsmakterna därvid i realiteten skall kunna

göra en från allmänna synpunkter lämplig avvägning hör vattenfallsstyrelsen

i högre grad än hittills inrikta planeringen så att en tillräckligt stor investeringsreserv

föreligger.

Departementschefen övergår därefter till av vattenfallsstyrelsen berörd

fråga om naturskyddet och finner det därvid för egen del värdefullt, att

pågående överläggningar mellan kraftproducenterna och företrädarna för

naturskyddsintressena utvidgats till att omfatta hela problemkomplexet

rörande avvägningen mellan kraft- och naturskyddsintressena i de norrländska

älvdalarna och sjösystemen. Något ställningstagande från statsmakternas

sida till frågan om vilka objekt som bör sparas vid de framtida

kraftverksutbyggnaderna synes departementschefen för närvarande ej böra

ske. Innan något beslut i den riktningen fattas bör en mera fullständig genomgång

av samtliga större utbyggnadsprojekt ha verkställts och konse
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

25

kvenserna i skilda hänseenden av ifrågasatta undantaganden ha belysts.

Departementschefen upptager därnäst frågan om vattenfallsverkets investeringar

för innevarande och nästa budgetår och erinrar därvid att centrala

driftledningen (CDL) år 1959 utarbetade en prognos över förbrukningen

av elektrisk kraft. Enligt denna prognos beräknades elförbrukningen

i hela landet år 1965 till 44 000 MkWh, vilket innebär en årlig ökning

med 2 200 MkWh, motsvarande en genomsnittlig kumulativ ökning med

6,4 % per år. Vid en genomgång av förutsättningarna för prognosen våren

1960 fann CDL ingen anledning att frångå 1959 års beräkningar rörande

elkraftsförbrukningen under de närmaste åren. Även elbehovet t. o. m. år

1965 inom vattenfallsverkets distributionsområden har omprövats, men vattenfallsstyrelsen

har ej ansett sig böra förorda någon ändring i 1959 års

beräkningar, vilka förutsåg en årlig ökning av elförbrukningen med i genomsnitt

950 MkWh eller 6,2 % per år från år 1958 t. o. m. år 1965. Sistnämnda

år skulle den totala prima elkonsumtionen inom styrelsens distributionsområden

därmed uppgå till 19 400 MkWh.

Departementschefen redovisar vissa under hand lämnade uppgifter från

vattenfallsstyrelsen, utvisande torrårsbalansen för hela landet åren 1960/

Öl—1965/66. Av dessa uppgifter framgår, att vid exceptionellt torrår produktionsunderskott

skulle uppkomma under budgetåren 1960/61 och 1961/

62. Vad angår de därpå följande budgetåren kan krafttillgången i stort sett

sägas motsvara efterfrågan. Kraftbalansen inom vattenfallsverkets försäljningsområden

visar en i stort sett liknande utveckling. Departementschefen

understryker, att denna bedömning av kraftbalansen bygger på vissa schematiska

antaganden och att i verkligheten icke obetydliga avvikelser såväl

uppåt som nedåt kan komma att ske för de enskilda åren. För närvarande

föreligger således inte någon betryggande marginal vid torrår vare sig för

landet i dess helhet eller inom vattenfallsverkets försäljningsområden. Det

av styrelsen nu framlagda utbyggnadsprogrammet tar sikte på att uppnå

torrårssäkerhet inom verkets sektor vid första möjliga tidpunkt, vilket beräknas

kunna ske under budgetåret 1962/63.

Under innevarande budgetår räknar vattenfallsstyrelsen med en investeringsomslutning

om 450 mkr vilket är 12 mkr lägre än den i 1960 års statsverksproposition

angivna investeringsramen. För genomförandet av det föreslagna

kraftutbyggnadsprogrammet, som utöver tidigare av statsmakterna

beslutade kraftstationer innefattar byggande av Ajaure kraftstation i övre

Ume älv och ett tredje aggregat i Stenungsunds ångkraftstation, samt för

bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar

och vissa finansiella utgifter föreslår styrelsen för nästa budgetår eu medelsförbrukningsram

av 465 mkr.

Enligt departementschefens mening bör de av CDL och vattenfallsstyrelsen

framlagda beräkningarna över elkonsumtionen inom landet kunna läggas

till grund för den nu aktuella bedömningen av elproduktionens utbyggnad.

Departementschefen anser, att programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna

i första band bär inriktas på att vattenfallsverket sna
3

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Xr 9

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

rast skall uppnå en sådan produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även

vid svåra torrår elimineras. Vid strävandena att förverkliga denna primära

målsättning bör därjämte en riktpunkt vara, att en från ekonomiska och

andra synpunkter lämplig avvägning inom kraftproduktionsapparaten kommer

till stånd mellan de skilda kraftslagen.

Departementschefen erinrar om att han vid redovisningen av investeringsplanen

för kommunikationsverken för innevarande budgetår upptagit en

investeringsram för vattenfallsverket av 450 mkr. Därvid har han godtagit

styrelsens förslag att vissa förberedelsekostnader för Marvikens atomkraftstation

skall bestridas med investeringsmedel. För det kommande budgetåret

förordas en investeringsram om 440 mkr, vilket belopp understiger verkets

förslag med 25 mkr. Denna nedskärning, som kan medföra smärre

förskjutningar i utbyggnadsprogrammet för kraftverken, sjöregleringarna

och distributionsanläggningarna, torde dock enligt departementschefen inte

i någon väsentlig mån påverka kraftbalansen under de närmaste åren. Departementschefen

räknar således fortfarande med att torrårssäkerhet skall

kunna uppnås under budgetåret 1962/63 under förutsättning att beräkningarna

rörande den framtida elförbrukningen någorlunda slår in. I fråga

om atomenergianläggningarna räknas med en medelsförbrukning som understiger

styrelsens förslag med 10 mkr. I förhållande till innevarande budgetår

innebär den förordade medelsförbrukningsramen en minskning med

10 mkr.

Av en i propositionen (s. 125) intagen sammanställning framgår hur

medelsförbrukningen lämpligen bör fördelas vid en sådan ram. Medelsförbrukningen

enligt departementschefens förslag innebär minskningar i förhållande

till styrelsens beräkningar med följande belopp, nämligen 7,0 mkr

på kraftverksbyggnaderna, 10,0 mkr på atomenergianläggningarna, 2,0 mkr

på regleringsföretagen, 4,0 mkr på distributionsanläggningarna samt 2,0

mkr på övriga anslag.

Departementschefen anför i fortsättningen.

Vid bifall till mitt förslag bör vattenfallsstyrelsen för nästa budgetår erhålla

bemyndigande att påbörja arbetena med Ajaure kraftstation i Ume

älv och det tredje aggregatet i Stenungsunds ångkraftstation.

I fråga om atomenergianläggningarna beräknar styrelsen medelsförbrukningen

för styrelsens del i Ågesta kraftvärmeverk (R 3/Adam) till

20 mkr under budgetåret 1961/62. Jag har ej något att erinra mot denna beräkning.

Atomkraftstationen R 4/Eva, som enligt tidigare planer skulle förläggas i

berg vid sjön Unden i Skaraborgs län, avser styrelsen numera uppföra ovan

jord vid Marviken på Vikbolandet i Östergötlands län. Anläggningens benämning

har i anledning därav ändrats till Marvikens kraftstation. Förberedelsearbetet

bedrives med sikte på att erforderligt underlag för ett slutligt

ställningstagande till projektets utformning skall föreligga i mitten

av år 1961 och att stationen skall kunna tagas "i drift år 1967. Medelsförbrukningen

för nästa budgetår beräknar styrelsen till 10 mkr.

Enligt min mening bör, sedan erforderligt projekteringsunderlag och

nya kostnadsberäkningar framkommit, frågan om medelsanvisning till före
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

27

varande atomkraftstation ånyo underställas riksdagens prövning. Med hänsyn

härtill upptager jag ej i detta sammanhang några investeringsmedel till

anläggningen för nästa budgetår. För att den förra året förordade tidsplanen

med sikte på ett idrifttagande år 1967 alltjämt skall kunna bibehållas,

bör möjlighet hållas öppen att framlägga förslag i frågan till höstsessionen

av 1961 års riksdag, varjämte vattenfallsstyrelsen bör under hösten 1961

äga av driftmedel förskottsvis utbetala erforderliga belopp — beräknade till

sammanlagt 5 mkr — för fortsatt konstruktionsarbete. Jag förutsätter, att

förevarande belopp sedermera inräknas i de investeringsanslag, som kan

komma att beviljas för anläggningens uppförande.

I enlighet med det sagda förordar jag, att anslaget till atomenergianläggningar

för nästa budgetår uppföres med 20 mkr. Jag vill här erinra om att

statsrådet och chefen för handelsdepartementet i annat sammanhang denna

dag (bil. 12 till statsverkspropositionen) anmält de frågor, som rör atomenergiprogrammet.

Vid sidan av de ramreglerade investeringarna har styrelsen för nästa budgetår

föreslagit en medelsförbrukning av 15 mkr för fortsatta arbeten på

förvaltningsbyggnaden i Råcksta. Jag har ej något att erinra häremot och

föreslår, att det av styrelsen äskade anslaget om 14 mkr upptages för ändamålet.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp

anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs

ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Under dispositionsanslaget

föreslår jag, att 10 mkr anvisas. Den totala anslagssumman

för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 433,2 mkr. Beträffande

anslaget Förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet

bör detta — därest riksdagen icke har något att erinra häremot — vid behov

kunna förstärkas med medel från dispositionsanslaget. Styrelsens förslag om

sammanslagning av anslagen Kraftverksbyggnader m. m. och Regleringsföretag

har jag icke funnit skäl tillstyrka.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad

av ca 4,4 mkr för inköp och utrustning av distributionsnät i Norrbottens

och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. Av beloppet föreslås 3,5

mkr skola avskrivas omedelbart. De hittills anvisade avskrivningsanslagen

uppgår till sammanlagt 23 mkr vilket motsvarar det totala avskrivningsbelopp

som förutsattes vid 1954 års riksdagsbeslut i frågan. Styrelsen har meddelat,

att kapitalbehovet för ifrågavarande inköp och utrustning nu kan

uppskattas till 55,5 mkr mot 29 mkr enligt de i 1954 års statsverksproposition

framlagda beräkningarna. Behovet av initialavskrivning har enligt

styrelsens beräkningar samtidigt ökat från 23 mkr till 30 å 35 mkr. Utom

hittills anvisade avskrivningsanslag skulle således tillkomma 7 å 12 mkr.

Den av riksdagen beslutade upprustningen av detalj distributionen inom

de inre delarna av Norrbottens och Västerbottens län bör enligt min åsikt

fullföljas planenligt. Med hänsyn till inträffade generella kostnadsstegringar

och de i viss utsträckning ändrade förutsättningarna beträffande upprustningen

av nämnda distributionsnät synes klara motiv föreligga för ytterligare

avskrivningsanslag för ändamålet. Initialavskrivningarna synes dock

kunna begränsas till totalt högst 30 mkr. Utöver hittills anvisade avskrivningsanslag

skulle således tillkomma högst 7 mkr. Med hänsyn till vad

jag anfört tillstyrker jag det av vattenfallsstyrelsen äskade avskrivningsanslaget

för nästa budgetår om 3,5 mkr för ändamålet ifråga. Chefen för

finansdepartementet har därför i annat sammanhang denna dag föreslagit,

att i detta syfte ett avskrivningsanslag om 3,5 mkr anvisas på driftbudgeten

för nästa budgetår.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Utskottet. Sedan vattenfallsstyrelsen i oktober 1959 framlagt utredning

rörande verkets avskrivnings- och förräntningsnormer, vattenfallsstyrelsens

finansieringsutredning, och densamma efter remiss varit under beredning

inom Kungl. Maj:ts kansli, har departementschefen nu redovisat ett preliminärt

ställningstagande i fråga om verkets målsättning. Departementschefen

framhåller därvid till en början, att statens kraftverksrörelse hör

uppvisa en tillfredsställande förräntning. Med hänsyn till kraftindustriens

struktur med en uppdelning på statlig, kommunal och enskild verksamhet

bör vattenfallsverket i kalkylunderlaget för prissättningen bl. a. beakta förhållandena

inom den icke-statliga sektorn. I princip godtager departementschefen,

att eltaxorna primärt anpassas efter elkraftens marginalkostnader.

Departementschefen understryker angelägenheten av att samtliga relevanta

kostnadsposter ingår i beräkningen av finansieringskostnaderna. En

av de väsentligaste kostnadsstyrande faktorerna är kalkylräntan för det

disponerade statskapitalet. Vattenfallsstyrelsen har på grundval av vissa

antaganden framräknat en kalkylränta till 6,6 procent. Ehuru departementschefen

inte är beredd att för det närvarande fixera en nivå för kalkylräntan,

bedömer han den tillämpade låneräntan som relativt låg. I fråga om de kalkylmässiga

avskrivningarna finner departementschefen fog för tanken på

en utvidgning av antalet avskrivningsobjekt. Avskrivningar på vissa såsom

vardebestandiga behandlade tillgångar liksom övergång till kortare avskrivningstider

bör dock enligt departementschefens mening anstå.

I fråga om de bokföringsmässiga avskrivningarna tillstyrker departementschefen

övergång till konstant avskrivning. Avskrivningarna bör ske på kapitalföremålens

nuvärden. Den angivna principen har efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande tillämpats av styrelsen för senare hälften av budgetåret

1909/60 samt för budgetåret 1960/61. Departementschefen finner dock,

att nuvarande föreskrifter rörande vattenfallsverkets liksom de Övriga kommunikationsverkens

avskrivningar är föråldrade. En översyn av affärsverkens

avskrivningsnormer och redovisningsprinciper i övrigt bör således företagas.

I anslutning till finansieringsutredningen berör departementschefen vidare

frågan om lokal taxedifferentiering. Departementschefen tillstyrker

därvid, att taxorna i stort sett får bestämmas av för varje område gällande

produkhons- och överföringskostnader. Beträffande förslag av norrländska

vattenkraftutredningen, att statsmakterna skall fastslå principen att alla

rimliga krav på leverans av elkraft i Norrland skall tillgodoses, säger sig

epartementschefen inte kunna finna annat än att bedömningen av kraftehoven

och deras tillgododoseende i fråga om samtliga försäljningsområden

far anses ingå i vattenfallsstyrelsens allmänna åligganden.

Departementschefen anför avslutningsvis i fråga om^styrelsens utredning,

att motiven for en taxehojning visserligen snarast förstärkts sedan utredningen

avlamnades, men att kostnadsstegringarna å andra sidan torde ha motverkats

av rationahsermgsverksamheten inom vattenfallsverket. Departementschefen

finner darfor ett ställningstagande till taxefrågan tills vidare böra anstå

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

29

Utskottet finner för sin del värdefullt, att vattenfallsverkets avskrivningsoch

förräntningsnormer underkastats den utförliga analys som finansieringsutredningen

innebär. I anslutning härtill må framhållas att vattenfallsverkets

totala investeringar är av sådan storleksordning, att eu fullgod förräntning

på desamma är av ej oväsentlig betydelse ur statsfinansiella synpunkter.

Det framstår vidare av flera skäl som angeläget, att taxesättningen varken

innebär någon subventionering eller något uttagande av överpris.

Till grund för investeringsavvägningen och taxesättningen ligger vissa

antaganden om räntenivåer, avskrivningstider m. in. Uppställandet av dessa

antaganden innefattar komplicerade bedömningsfrågor, på vilka utskottet i

förevarande sammanhang icke funnit sig böra närmare ingå. Beträffande

lämpligheten av att basera taxeberäkningarna på en marginalkostnadskalkyl

vill dock utskottet uttala sin anslutning till departementschefens uppfattning.

En övergång till konstant avskrivning av investeringsobjekten finner även

utskottet ändamålsenlig. Utskottet, som tidigare beträffande andra kapitalfonder

förordat, att avskrivningen grundas på återanskaffningspriset, tillstyrker

därför nu att också för vattenfallsverkets del, de bokföringsmässiga

avskrivningarna sker efter denna princip.

Departementschefen har i propositionen vidare redovisat sitt ställningstagande

till en av vattenfallsstyrelsen framlagd utredning rörande den ekonomiska

avvägningen mellan vattenkraft och värmekraft. Enligt denna utredning,

vattenfallsstyrelsens optimalutredning, har den mest ekonomiska utbyggnadsgraden

av vattenkraften under huvuddelen av 1960-talet beräknats

ligga vid 110 % för att mot slutet av 1960-talet och under 1970-talet sjunka

till 100 % och därunder. Vid beräkningarna har man utgått ifrån ett oljepris

av 9 kr. per Mkcal och en kalkylränta av 7 %. Departementschefen finner

optimalutredningen utgöra en värdefull grund för den framtida avvägningen

mellan olika kraftkällor i det statliga kraftsystemet.

Även utskottet hyser den uppfattningen, att den verkställda utredningen

ger en värdefull bakgrund till bedömningen av vattenfallsverkets framtida

invesleringsinriktning. Eu viss valfrihet föreligger emellertid mellan proportionen

av vattenkraft och värmekraft utan att kraftverksrörelsens totala

kostnader påverkas i någon högre grad. Utskottet vill därför i detta sammanhang

endast i likhet med departementschefen framhålla, att även andra

synpunkter än rent ekonomiska bör beaktas, då den slutliga avvägningen

skall göras.

Vidare finner även utskottet det värdefullt att pågående överläggningar

mellan kraftproducenterna och företrädare för naturskyddet utvidgats till

att omfatta hela problemkomplexet rörande avvägningen mellan kraft- och

naturskyddsintressena i de norrländska älvdalarna och sjösystemen. Något

ställningstagande från statsmakternas sida till frågan om vilka objekt som

skall sparas vid framtida kraftverksulbyggnader synes därvid, såsom departementschefen

framhållit, inte nu böra ske.

I fråga om vattenfallsverkets investeringar för innevarande och nästa

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

budgetår har departementschefen räknat med medelsförbrukningar om

450 respektive 440 mkr. Det förordade investeringsprogrammet, vilket för

nästa budgetår understiger verkets förslag med 25 mkr, synes kunna leda

till torrårssäkerhet under budgetåret 1962/63. Departementschefens förslag

innebär bl. a., att verket skall under nästa budgetår kunna påbörja utbyggnaden

av Ajaure kraftstation i Ume älv och installationen av ett tredje aggregat

i Stenungsunds ångkraftverk. I fråga om atomenergiprogrammet innebär

förslaget viss ändring av vattenfallsstyrelsens tidigare planer. Den

första atomkraftstationen avser styrelsen nu uppföra ovan jord vid

Mai viken på Vikbolandet i Östergötlands län. Frågan härom bör emellertid

enligt departementschefens mening underställas riksdagen sedan erforderligt

projekteringsunderlag och nya kostnadsberäkningar framkommit.

Erforderliga medel för det fortsatta konstruktionsarbetet bör därför

förskottsvis bestridas av verkets driftmedel. För fortsatta arbeten på Ågesta

kraftvärmeverk beräknas för vattenfallsstyrelsens del 20 mkr. Slutligen tillstyrker

departementschefen, att ett anslag av 14 mkr för nästa budgetår

anvisas utanför verkets investeringsram för fortsatta arbeten på förvaltningsbyggnaden

i Råcksta.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet redan förklarat sig kunna

godtaga den av Kungi. Maj :t för nästa budgetår föreslagna investeringsramen

om 440 mkr. Den förordade medelsanvisningen om 14 mkr för förvaltningsbyggnaden

i Råcksta har utskottet jämväl funnit sig kunna tillstyrka.

Beträffande den föreslagna omläggningen av vattenfallsstyrelsens atomenergiprogram

föranleder departementschefens uttalande inte någon erinran

från utskottets sida.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

förordat har ej givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Utskottet får

därför hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 under statens

vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Kraftverksbyggnader m. m............ 240 100 000 kr.

2. Atomenergianläggningar .............. 20 000 000 »

3. Regleringsföretag .................... 38 000 000 »

4. Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk............................ 109 100 000 »

5. Inköp av vattenfall och fastigheter..... 1 000 »

6. Förvärv av enskilda företag för elektrisk »

distributionsverksamhet .............. 2 000 000 »

7. Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen

.............................. 14 000 000 »

8. Statens vattenfallsverks dispositionsan
slag

................................ 10 000 000 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

31

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s- 128

—144) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

12 000 000 kr.

I skrivelser den 23 augusti, 14 september och 14 november 1960 har luftfartsstijrelsen

framlagt sina äskanden om investeringsanslag for nasta budgetår.

Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen utgor för luft1

artsfonden samt det under televerkets fond upptagna anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten (10,5 + 3,5) 14,0 mkr. Vid sidan av de ramreglerade

investeringarna har anvisats 30 mkr för utbyggnad av storflygplatsen

Stockholm-Arlanda. För budgetåret 1961/62 föreslår styrelsen arbeten för

sammanlagt 14,1 mkr, vartill kommer 3,4 mkr for radioanlaggningar or

luftfarten, eller tillhopa 17,5 mkr. För storflygplatsen äskas ett anslag om

5 mkr.

I propositionen redovisas därefter i detalj fördelningen på olika projekt

av den för nästa budgetår av luftfartsstyrelsen föreslagna medelsramen (s.

129_137) samt en redovisning av kostnaderna för storflygplatsen (s. 137

140).

Arbetsmarknadsstyrelsen bar avgivit det utlåtande som i propositionen re

dovisats under postverkets fond.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid redovisningen

av investeringsplanen för kommunikationsverken ansett sig kunna fororda

en investeringsram av 7,0 mkr för luftfartsfonden. Härav bör 6,9 mkr hanföras

till flygplatsanslaget och 0,1 mkr till försvarsberedskapsanslaget. Vidare

tillstyrkes — vid sidan av de ramreglerade anslagen — ett anslag av

4 mkr till utbyggande av storflygplatsen.

Därefter anför departementschefen.

Liksom för innevarande budgetår bör luftfartsstyrelsen under nästa budgetår

med anlitande av anslagen inom luftfartsverkets investeringsram samt

anslaget till radioanläggningar för luftfarten under televerkets fond a - väga behoven av investeringar i olika slag av luftfart san la g gm n gar. H ar v i ^

förutsättes att investeringarna totalt icke överstiger luftfartsveikets rån ,

utökad med ett belopp motsvarande anslaget till radioanlaggningar för

luftfarten som jag för nästa budgetår föreslagit skola uppföras med 3 mkr.

Erforderliga anslagsförstärkningar i anledning av denna rörelsefrihet torde

få ske genom anlitande av dispositionsanslagen under berörda fonder.

Vad angår de olika objekten tillhörande de ramreglerade investeringarna

är jag icke beredd att ta ställning till förslagen om utbyggnad av Toislanda

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

flygplats De i investeringsprogrammet upptagna arbetena på Sundsvall/

Harnosands flygplats for sammanlagt 0,9 mkr avseende banförlängning och

komplettering med hogmtensiletsljus torde enligt vad styrelsen meddelat

icke komma till utförande under nästa budgetår på grund av svårigheter

att losa vissa markfrågor. ö

da/\ bjtrader styrelsens förslag om förläggande av kontrollcentralen för

Stockholms flyginformationsområde till Arlanda flygplats. Med hänsyn

bl. a. till att kontrollcentralen är avsedd att ingå i den blivande trafikledningsbyggnaden

pa Arlanda, talar övervägande skäl för att anläggningskostnaderna

tor kontrollcentralen hänföres till investeringarna för storflygplatsen.

Projektet i fråga, som kostnadsberäknats till totalt 1,3 mkr, bör sålees

utgå ur styrelsens arbetsprogram för de ramreglerade investeringarna

samtidigt som motsvarande uppräkning får ske för Arlandainvesteringarna.

co1 3 Sruncl av vad jag nu anfört nedgår medelsbehovet för budgetåret 1961/

bi med ca 4,8 mkr jämfört med styrelsens förslag.

Mot investeringsprogrammet i övrigt under anslaget till flygplatser m. in.

, ar jag i princip ej något att erinra. Då den av mig förordade investeringsramen

innebar eu begränsning av styrelsens äskanden med ytterligare ca

f;Lmkr’ t0I,''de emellertid vissa arbeten och anskaffningar behöva uteslutas

eller senarelaggas, företrädesvis under diverseposterna samt posten fordon,

maskiner och redskap. 1 ’

jlrlanda fl5’gPlats beräknades i 1960 års statsverksproposit.

on de totala kostnaderna for en utbyggnad i beslutad omfattning till 155

mkr. Han ingick ej de till 4 mkr uppskattade kostnaderna för en"tullgodsbyggnad,

vars /ondredovisning skulle ytterligare utredas. Styrelsen före
hlfLUV

SaTrn n!fd byggnadsstyrelsen och generaltullstyrelsen, att gods.

J&^naden skall redovisas under luftfartsfonden. Jag har ej något att erinra

häremot. J b

Hösten 1960 har luftfartsstyrelsen beräknat kostnaderna för storflveplatsen

— exklusive stationsbyggnaden och stationsområdet samt förefw"dh

tulISodsbyg''gnad — till 135 mkr, vilket belopp styrelsen anser

ra med den 1 förra årets statsverksproposition angiv
<a

kostnadsramen. Skillnaden mellan de båda sistnämnda beloppen hänför

sig främst till generella kostnadsstegringar samt kostnader för vissa provisoner,

som jag skall närmare beröra i det följande. Vad angår stationsom
skattninstp<ln^k3Hgnadent0Cli

tuI1Sodsbyggnaden har nagon ny kostnadsuppV

S , J ,kett men s >T,elsen anser det Roligt att de för stationsbyggnaden

! kostnadssammanstallmngen upptagna beloppen är alldeles för låga

. ,1?°ra!)de tldsPlanen för utbyggnaden meddelar styrelsen, att stations?0fnaden

ni?mera planeras att tas i drift våren 1966 i stället för hösten

1963 såsom tidigare avsetts. Som jag varit i tillfälle att närmare utveckla

Va ””orpmlationssvar i andra kammaren den 14 december 1960, har en

sadan tidsförskjutning ansetts nödvändig för att bereda erforderlig tid för

av vTtfE" P arnnu§ °ch.Projektering av byggnaden och för inhämtande

av ytterligare erfarenheter i fråga om jettrafikens krav. Avsikten är att en

altman noidisk arkitekttavlan om stationsbyggnaden skall utlysas.

Genom senarelaggningen av stationsbyggnaden samt den till våren 196“>

tidigarelagda överflyttningen av utrikestrafiken till Arlanda — vilken jag

likaledes berört i sagda interpellationssvar — blir det nödvändigt att ut
öTnVkrT

PrnT0rier'' I)"Stn3dci;na för dessa uPPskattas av styrelsen till

Honskostnader mGr ’ mkr för arkitekttävlingen och vissa administra
Jug

delur helt uppfattningen att färdigställandet av stationsbyggnaden

och stationsområdet bor uppskjutas åtminstone till år 1966. Härigenom

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

33

skapas ökade möjligheter till en från ekonomiska och andra synpunkter

rationell utformning av byggnaden. Med hänsyn till bl. a. det hårda utnyttjandet

av trafikkapaciteten på Bromma flygplats samt till de allvarliga

bullerstörningarna kring sistnämnda flygplats är det synnerligen tillfredsställande,

att hela utrikesluftfarten överflyttas till Arlanda under våren

1962. Luftfartsstyrelsen bör därför erhålla bemyndigande att utföra

härför erforderliga provisoriska anordningar. Kostnaderna för dessa bör

dock kunna begränsas något i förhållande till styrelsens förslag genom i

vissa avseenden enklare utförande. Vidare får i möjligaste mån en successiv

anpassning av provisorierna ske efter trafikutvecklingen. Kostnaderna

för nämnda anläggningar bör därför enligt min åsikt kunna begränsas med

uppskattningsvis 0,5 mkr jämfört med styrelsens beräkningar. På grund

härav upptar jag ifrågavarande kostnader för provisorier, arkitekttävling

m. m. till 5,7 mkr. Innan byggnadsarbetena avseende provisorierna påbörjas,

torde luftfartsstyrelsen böra underställa frågan om deras igångsättande

Kungl. Maj :ts prövning och i samband härmed framlägga en förnyad kostnadsberäkning.

Ställningstagandena till den permanenta stationsbyggnaden med tillhörande

stationsområde torde således få anstå. Icke heller i fråga om den icke

färdigprojekterade tullgodsbyggnaden torde beslut kunna fattas vid innevarande

års riksdag.

Med hänsyn härtill synes kostnadsberäkningarna böra anknytas till en

första byggnadsetapp, omfattande de av luftfartsstyrelsen angivna arbetena

med undantag av stationsbyggnad, stationsområde och godsbyggnad. Däremot

bör i enlighet med vad jag anfört i det föregående kostnaderna för

Stockholmsområdets kontrollcentral om 1,3 mkr inräknas bland investeringarna

för storflygplatsen.

Beträffande styrelsens beräkningar i övrigt i vad avser den sålunda angivna

första utbyggnadsetappen synes bl. a. det för oförutsett avsedda beloppet

vara något för högt upptaget med hänsyn till storleken av återstående investeringar

inom denna etapp. På grund härav bör den fortsatta utbyggnaden

av storflygplatsen — exklusive stationsbyggnaden, stationsområdet och

tullgodsbyggnaden — inriktas på att en kostnadsram av 135 mkr inte får

överskridas. I detta belopp har jag då inräknat kostnaderna för nämnda provisorier,

Stockholmsområdets kontrollcentral samt generella kostnadsstegringar.

Till försvarsberedskap tar departementschefen upp ett anslag av 100 000

kr.

Utskottet. De ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden, vilka

av styrelsen förutsatts uppgå till 14,1 mkr föreslås av departementschefen

upptagas med 7,0 mkr, varav 6,9 mkr för flygplatsanslaget och 0,1 mkr till

försvarsberedskapsanslaget. Reduceringen innebär att av styrelsen planerad

utbyggnad av Torslanda flygplats samt vissa arbeten på Härnösands

flygplats ej kan komma till stånd, varjämte vissa smärre arbeten och anskaffningar

uteslutes eller senarelägges. Å andra sidan anser departementschefen

beräknade medel för en kontrollcentral för Stockholms flyginformationsområde

böra läggas utanför de ramreglerade investeringarna och i stället

hänföras till investeringarna för Arlanda, dit centralen avses bli förlagd.

Den ramreglerade förbrukningen förutsättes slutligen få ökas med ett belopp

om 3 mkr motsvarande anslaget till radioanläggningar för luftfarten.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Vid sidan av de ramreglerade anslagen beräknas 4 mkr till fortsatt utbyggnad

av storflygplatsen, för vilken de totala kostnaderna — exklusive

stationsbyggnaden och stationsområdet samt tullgodsbyggnad — numera

beräknas till 135 mkr mot tidigare 128 mkr. I förenämnda belopp om 135

mkr anser departementschefen böra inkluderas dels kostnader om 5,7 mkr

för vissa provisorier, föranledda av att stationsbyggnaden nu beräknas kunna

färdigställas tidigast 1966, dels ock utgifter för kontrollcentralen ävensom

vissa generella kostnadsstegringar.

Utskottet, som under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga den

av Kungl. Maj:t förordade medelsförbrukningsramen, vill dock i detta sammanhang

erinra om fjolårets riksdagsbehandling (jfr SU 203) av väckta motioner

om medelsanvisning till generalplanearbetet för Torslanda flygplats’

utbyggnad samt vad i samband därmed förevarit. Under hänvisning härtill

får utskottet framhålla önskvärdheten av att luftfartsstyrelsen beredes möjligheter

att utföra de projekterings- och smärre förberedelsearbeten som erfordras

för ett snabbt igångsättande av de egentliga utbyggnadsarbetena. Åtgärder

i sådan riktning synes f. ö. stå i god överensstämmelse med de i statsverkspropositionens

finansplan gjorda uttalandena rörande vikten av en

långt driven projektering inom den statliga investeringssektorn i syfte att

möjliggöra ett snabbt igångsättande av aktuella företag därest av konjunkturpolitiska

skäl så skulle erfordras.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

förordat har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 under luftfartsfonden

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Flygplatser m. m....................... 6 900 000 kr.

2. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .. 100 000 »

3. Utbyggnad av storflygplats m. m......... 4 000 000 »

4. Luftfartsverkets dispositionsanslag ...... 1 000 000 »

Statens allmänna fastighetsfond

7:o) Sanering in. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 145—147), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kr.

8:o) Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. Kungl. Maj:t har (punkt

10, s. 151 och 152) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för statens

bilinspektion för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag av

1 800 000 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

35

Departementschefen har anfört följande.

Jag anser det angeläget att upprustningen av bilinspektionens lokaler fortsättes

under nästa budgetår. För fullföljande av nybyggnaderna för bilinspektionen

i Göteborg och Falun samt för inköp av tomtmark för kommande

nybyggnader tillstyrker jag ett anslag av 1,8 mkr för budgetåret

1961/62. Vad speciellt anläggningen i Göteborg beträffar förutsätter jag

att byggnadsstyrelsen tillvaratar alla möjligheter att sänka kostnaderna utan

att funktionsdugligheten eftersättes. Vad angår inköpen av tomtmark bör

självfallet markförvärv i första hand avse orter där förhyrning av lämpliga

lokaler ej kan påräknas. „

Med hänsyn till karaktären av bilinspektionens byggnader kan det lfragasättas

om inte vissa fördelar kunde vinnas genom att ifrågavarande byggnadsverksamhet

anförtroddes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. I samma

riktning talar även byggnadsstyrelsens ökade arbetsbelastning som följd av

expansionen i den statliga byggnadsverksamheten när det gäller högskolor

m. m. Jag förordar därför att byggnadsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i samråd undersöker detta spörsmål och framlägger förslag

till Kungl. Maj :t så snart som möjligt rörande ansvaret i fortsättningen för

ifrågavarande byggnadsverksamhet samt förhyrningarna för bilinspektionens

verksamhet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer således,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för statens bilinspektion

för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag

av 1 800 000 kr.

9:o) Nybyggnad för aerologisk station på Frösön. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 11, s. 152 och 153) hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Nybyggnad för aerologisk station på

Frösön för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

10 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 12,

s. 153—156) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag av 150 000

kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning som ligger

till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna

stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning

upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag

hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch

inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till propositionen 1948:2 (bil. 14, punkt 8j.

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger eu av byggnadsstyrelsen den 26

augusti 1960 lämnad redogörelse för ställningen på mcrkostnadsanslaget

per den 30 juni samma år.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Departementschefen har anfört följande.

I 1958 års statsverksproposition anförde jag, att den närmare bedömningen

av byggnadskostnadernas storlek lämpligen borde ske inom det departement,

som från början handlagt frågan om medelsanvisning för vederbörande

byggnadsföretag. För att åstadkomma en sådan ordning syntes det bl. a.

kunna komma i fråga att anvisa medel för merkostnader på kollektivanslag.

Under alla omständigheter syntes för framtiden under merkostnadsanslaget

endast böra upptagas byggnadsföretag, för vilka medel anvisats på specialanslag.

Då merkostnaderna för de av byggnadsstyrelsen nu anmälda nya objekten

under social- och ecklesiastikdepartementen med fördel synes kunna bestridas

från befintliga kollektivanslag under respektive departement, förordar

jag, att dessa objekt utgår ur förenämnda förteckning. Den totala investeringsrätten

under merkostnadsanslaget nedgår härigenom i förhållande till

byggnadsstyrelsens förslag med 1 050 000 kr och kommer sålunda att utgöra

i runt tal 33 400 000 kr. Vidare reduceras det beräknade medelsbehovet för

nästa budgetår med 850 000 kr. En motsvarande uppräkning av vissa kollektivanslag

under social- och ecklesiastikdepartementen äskas i annat sammanhang

denna dag av cheferna för dessa departement.

I övrigt har jag ej något att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkningar.

Jag tillstyrker därför ett anslag om 150 000 kr för nästa budgetår.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer således,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1961/62 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kr.,

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1961 föreslagna kompletteringarna

av den förteckning, som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

Fonden för låneunderstöd

11:°) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1960/61. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 13, s. 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1960/61 för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

12:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 14, s. 158) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

37

Diverse kapitalfonder

Väg och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

13:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t bär

(punkt 15, s. 159—165) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1961/62 anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 40 700 000 kr.

I skrivelse den 30 augusti 1960 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjort framställning om investeringar i verkets förrådsfond under budgetåret

1961/62.

För budgetåret 1960/61 har fastställts en medelsförbrukningsram om

35,5 mkr. Vid sidan om de ramreglerade investeringarna räknar styrelsen

med en medelsförbrukning av 328 000 ler. avseende beställningar i sysselsättningsstöd]

ande syfte hos Karlskrona örlogsvarv.

För budgetåret 1961/62 beräknar styrelsen en medelsförbrukning av 42,0

mkr i vad avser de ramreglerade investeringarna samt 0,5 mkr vid sidan av

ramen för anskaffning av grusfyndigheter.

Med hänsyn till svårigheterna att beträffande de ramreglerade anslagen

så anpassa utgifterna att ramen väl utnyttjas hemställer styrelsen, att Kungl.

Maj :t från och med budgetåret 1961/62 måtte låta tillgängliga anslagsmedel

utgöra investeringsbegränsning och att särskilt rambelopp fortsättningsvis

ej måtte fastställas.

Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande

för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1963/64 intill ett belopp av 18 mkr.

För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsskrivelse får utskottet hänvisa till propositionen (s. 160—

163).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 17 och 18).

I anledning av departementschefens uttalande i 1960 års statsverksproposition

rörande oljelagringsanläggningarnas ställning inom förrådsfonden

samt sedermera lämnat uppdrag åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär styrelsen

i samråd med riksräkenskapsverket och riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap den 28 november 1960 inkommit med utredning i frågan.

Styrelsen föreslår, att en ny kapitalfond inrättas under riksnämndens förvaltning

för dessa anläggningars redovisning samt att uppdrag lämnas riksnämnden

att i samråd med riksräkenskapsverket utarbeta förslag till redovisningsbestämmelser

m. m. för den nya fonden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i likhet med väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för innevarande budgetår räknat med en oförändrad

investeringsram av 35,5 mkr. Vid sidan av investeringsramen har departementschefen

för nämnda budgetår räknat med en medelsförbrukning av

dels 0,3 mkr för bestridande av kostnaderna för återstoden av de beställningar,

som i sysselsättningsstödjande syfte lagts ut hos örlogsvarvet i Karlskrona,

dels 0,5 mkr för inköp av grustag.

Departementschefen anmäler, att den i fjolårets statsverksproposition förordade

utredningen rörande redovisningen på förrådsfonden av vissa oljelagringsanläggningar

avlämnats och att densamma nu är under beredning

inom kommunikationsdepartementet. Vidare anmäler departementschefen,

att han ej ansett sig kunna tillstyrka förslag om upphävande av rambegränsningen

för förrådsfondens investeringar.

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av investeringsplanen

för kommunikationsverken förordat en investeringsram av 40 mkr för

nästa budgetår. Detta innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 4,5 mkr. Därjämte biträder departementschefen förslag av styrelsen

om anvisande av medel vid sidan av investeringsramen för inköp av

grustag m. m. Hur medelsförbrukningen ungefärligen beräknas komma

att fördela sig på de olika anslagen framgår av en i propositionen (s. 164)

intagen tablå.

Erforderliga anslag har av departementschefen beräknats till sammanlagt

40,7 mkr. Avslutningsvis förklarar sig departementschefen icke ha någon

erinran mot styrelsens hemställan om ett beställningsbemyndigande om

högst 18 mkr, gällande leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1963/64.

Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om upphävande av

rambegränsningen för förrådsfondens investeringar anser sig departementschefen

ej kunna tillstyrka. Vidare anses av styrelsen föreslagna investeringsutgifter

under nästa budgetår om 42,5 mkr böra reduceras till 40,5

mkr, vilket dock innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 4,5 mkr. Den sålunda förordade medelsförbrukningen fördelas med

6,5 mkr till Garage- och förrådsanläggningar, 31,0 mkr till Motorfordon

och vägmaskiner in. m., 1,5 mkr till Flytande materiel, 1,0 mkr till Dispositionsanslaget

och 0,5 mkr till Grustag m. m.

Utskottet tillstyrker för sin del, i enlighet med vad under punkten 1 anförts,

Kungl. Maj :ts förslag beträffande investeringarnas omfattning samt

fördelning på de skilda anslagsgrupperna. Ej heller har utskottet något att

erinra mot att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar

intill ett belopp om högst 18 mkr för materiel till maskincentralförrådet,

avsedd att levereras under budgetåret 1963/64.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

39

Utskottet hemställer i enlighet med det anförda,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investe
-

ringsanslag, nämligen

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 6 100 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 30 900 000 »

3. Flytande materiel .................... 1 200 000 »

4. Grustag m. .......................... 1 000 000 »

5. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi
tionsanslag.

........................... 1 500 000 »

Uppskjuten fråga

14 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande Kungl.

Maj :ts under punkten 8 framlagda förslag om anslag för budgetåret 1961/

62 till Radiohus, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 28 februari 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Ivar

Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson,

Bergman, Holmqvist, Per Jacobsson, Bengtson, Fritz Persson, Ragnar

Bergh, Rikard Svensson och Bengt Gustavsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Malmborg,

Karlsson i Olofström, Blidfors, Nilsson i Göingegården, Andreasson,

fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herrar Lassinantti, Johansson i Norrköping,

Andersson i Knäred, Gustafsson i Kårby, Heidenberg och Nelander.

610285 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd jämte i ämnet väckta motio a1 i texten