Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till industriell verksamhet i Töre kommun jämte i ämnet väckta motioner.

1961-05-05 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till industriell verksamhet i Töre kommun jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

Nr 92

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till industriell verksamhet i Töre kommun jämte

i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 81 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 10 mars 1961, föreslagit

riksdagen att dels till Förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag för

budgetåret 1961/62 under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, anvisa

ett investeringsanslag av 862 000 kronor, dels till Bidrag till Törefors

aktiebolag för budgetåret 1961/62 under driftbudgeten, tionde huvudtiteln,

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor, dels till Lån till Törefors

aktiebolag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 under kapitalbudgeten,

fonden för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor, dels ock till Lån till Törefors aktiebolag för budgetåret

1961/62 under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Per-Olof Hanson m. fl. (I: 581) och den andra inom andra kammaren

av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. (II: 692), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av förenämnda proposition måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om en kartläggning av näringslivets betingelser i Norrbottens

län, bl. a. mot bakgrunden av den väntade befolkningsutvecklingen,

som kan tjäna till ledning för en ekonomiskt lönande och differentierad näringsverksamhet

och underlätta förebyggande och avhjälpande av kriser av

den art som nu uppstått i Töre,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Svärd (I: 583) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman

m. fl. (II: 694), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels avslå bl. a. förevarande

proposition, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Aktiebolaget

Statens skogsindustrier måtte anmodas utreda förutsättningarna för

produktion i egen regi av mineralullsplattor i Töre kommun och i andra

hand möjligheterna att omplacera arbetskraften vid Törefors sågverk till

andra arbetsplatser i Norrbotten,

dels en inom första kammaren av herr Helmer Persson väckt motion (I:

582), vari hemställts, att riksdagen måtte, med i övrigt bifall till proposilio
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961 9

nen, besluta att Törefors aktiebolag ombildas till Aktiebolaget Statens metallindustrier

med huvuduppgift att i Norrbotten bygga upp en allsidig verkstadsindustri,

dels ock en inom andra kammaren av herr Rydén väckt motion (II: 693),

vari hemställts, dels att riksdagen beviljar Företagareföreningen i Norrbottens

län ett belopp på 1 milj. kronor, som av föreningen må användas till stimulerande

av företagsamheten i Töre kommun, samt att långivningen sker

till en räntesats som med 1/2 % understiger den av företagareföreningen

annars tillämpade, dels att riksdagen beslutar uppdraga åt arbetsmarknadsmyndigheterna

att i möjligaste mån ordna arbetsmöjligheter för de inom

Töre kommun bosatta friställda arbetarna vid Norrbottens järnverk och att

resekostnaderna mellan bostadsorten Töre och Lulea bekostas med statsmedel,

dels att riksdagen beslutar uppdraga åt arbetsmarknadsmyndigheterna

att i övrigt söka finna lämpliga former för flyttningsbidrag och engångsersättningar

samt för att förtidspensionera de äldsta anställda vid Aktiebolaget

Törefors vid en avveckling av detta företag, dels ock att riksdagen

avslår förevarande proposition.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 692,

II: 694, I: 582 samt II: 693.

Departementschefen har anfört följande.

»På många håll i nordligaste Sverige föreligger svårigheter att bereda stadigvarande

sysselsättning åt befolkningen. Näringslivets utveckling och

därmed försörjningsmöjligheterna har — trots stora insatser särskilt inom

den statliga sektorn — inte hållit jämna steg med befolkningens tillväxt

i de arbetsföra åldrarna. Följden härav är, trots avsevärd utflyttning, en

omfattande kronisk arbetslöshet. Det allmännas kostnader för bekämpade

av denna arbetslöshet är varje år betydande.

En ort, som i särskilt hög grad drabbats av dessa sysselsättningssvårigheter,

är Töre kommun i Norrbottens län. Trots att under senare år en

betydande utflyttning ägt rum, varigenom kommunens invånarantal gått

avsevärt tillbaka, har arbetsmarknadsläget varit synnerligen bekymmersamt.

En särskild anledning härtill är att för några år sedan den dominerande

industrien i kommunen, det då privatägda Törefors aktiebolag,

nödgades nedlägga sin verksamhet, i vilken i medeltal årligen sysselsattes

omkring 220 arbetare. Läget blev för kommunen så ansträngt, att särskilda

åtgärder ansågs nödvändiga. Efter förslag av en av chefen för socialdepartementet

tillkallad sakkunnigkommitté, Töreutredningen, vidtogs en rad

åtgärder för att motverka sysselsättningssvårigheterna. Bl. a. förmåddes

Aktiebolaget Statens skogsindustrier att förvärva samtliga aktier i Törefors

aktiebolag. Till detta förvärv knöts förhoppningen att det statliga företaget

skulle kunna fortsätta den skogsindustriella verksamheten i Töre i eu omfattning

som ur arbetsmarknad ssynpunkt tedde sig önskvärd.

Aktiebolaget Statens skogsindustrier har efter övertagandet av Törefors

aktiebolag drivit det till sistnämnda bolag hörande sågverket i viss om
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

fattning; f. n. sysselsattes vid sågverket inemot 50 arbetare. Det har emellertid

visat sig svårt att förse Törefors sågverk med erforderlig kvantitet

sågtimmer samtidigt som även behovet av dylikt sågtimmer vid det statliga

skogsindustribolagets andra sågverk i detta område — Karlsborg, Båtskärsnäs

och Seskarö — maste tillgodoses för att driften där skulle kunna upprätthållas

på ett ekonomiskt sätt. Efter hand har konstaterats, att en tillräcklig

sågtimmertillförsel trots stora ansträngningar inte i längden kan

vidmakthallas. Under framhållande härav samt av att sågverksanläggningen

i Törefors är omodern och försliten har bolaget 1959 nödgats varsla om

att driften där måste nedläggas. Genom extraordinära åtgärder, däribland

timmerleveranser från domänverket från avverkningar vid sidan av ordinarie

avverkningsprogram, har dock sågningen hittills kunnat hållas i gång.

Aktiebolaget Statens skogsindustriers bedömning av möjligheterna att

på längre sikt upprätthålla sågverksdriften vid Törefors synes mig realistisk.

Den för bolaget normalt tillgängliga sågtimmerkvantiteten torde vara

för liten för att säkerställa ekonomisk drift vid bolagets samtliga sågverk i

övre Norrland. De extraordinära åtgärder som vidtagits för att öka sågtimmertillförseln

medför, enligt domänverkets uppfattning, olägenheter

bl. a. ur skogshushållningssynpunkt. Att ordna virkesför sörj ningen på detta

sätt innebär onekligen också merkostnader för bolaget. Om hänsyn tas

även till de företagsekonomiska förhållandena anser jag liksom bolagsstyrelsen

att driften vid Törefors sågverk förr eller senare måste nedläggas.

Som jag framhöll i årets statsverksproposition (X ht, s. 18—19), har

jag emellertid inte kunnat godtaga, att sågverksdriften i Töre upphör innan

någon annan industriell verksamhet av motsvarande omfattning kommer

till stånd i kommunen. Som skäl för mitt ställningstagande åberopade jag

den synnerligen ogynnsamma arbetsmarknadssituation, som uppstått i

löre genom nedläggandet av det privata bolagets verksamhet och som sedan

dess knappast undergått någon förbättring. Med den arbetsmarknadssituation,

som f. n. råder i Töre kommun och som närmare belysts i arbetsmarknadsstyrelsens

yttrande, måste man enligt min mening uppställa den

minimimålsättningen att arbetslösheten och behovet av beredskapsarbeten

icke får ökas genom ytterligare inskränkning av den industriella verksamheten

i kommunen. Vid bedömningen av lönsamheten i förekommande industriella

projekt och möjligheterna alt förränta däri investerat kapital

bör hänsyn även tas till de kostnader för samhället som är förenade med

sysselsättning i beredskapsarbeten. Statliga stödåtgärder av olika slag har

också på förslag av Töreutredningen vidtagits för att utvidga enskilda förelag

i löreoinradet. Dessa åtgärder har dock inte medfört det ur sysselsättningssynpunkt

önskade resultatet. Sedermera undersökta projekt avsedda

att genomföras i enskild regi har inte heller kunnat förverkligas. Ej

heller har Aktiebolaget Statens skogsindustrier kunnat finna att rimliga

ekonomiska förutsättningar föreligger för att återupptaga skogsindustrien

verksamhet i Töre.

Det ar mot denna bakgrund som man inom Aktiebolaget Statens skogs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961 11

industrier på min anmodan undersökt olika möjligheter att i Töre kommun

taga upp ny industriell verksamhet i stället för sågverksdriften. Som ett resultat

av undersökningarna föreligger nu en promemoria om ett projekt,

som anses ha rimliga ekonomiska förutsättningar, nämligen produktion av

mineralullsplattor. Det rör sig här om en förhållandevis ny produkt, som i

Sverige framkommit endast i ringa omfattning men för vilken intresset synes

vara stigande. I promemorian framläggs en plan för en anläggning med

en produktionskapacitet av ca 7 000 ton eller inemot 2 000 000 m mineralullplattor

per år. Vid produktionen beräknas 55 arbetare samt arbetsledare

och kontorspersonal få sysselsättning, d. v. s. en något större arbetsstyrka

än den som f. n. sysselsättes vid sågverksdriften.

För den projekterade tillverkningen kan vissa delar av nuvarande anläggning

i Törefors utnyttjas. Erforderlig upprustning, som avses skola utföras

i en första etapp av anläggningsarbetet, beräknas draga en kostnad av

ca 1,0 milj. kronor. Efter upprustningen skall en försökstillverkning äga

rum med inköpt mineralull som utgångsmateriel. Härigenom skall erfarenhet

vinnas om det lämpligaste produktionsförfarandet och personalen

successivt tränas för tillverkningen. För försökstillverkningen bexäknas en

nettokostnad av minst 0,3 milj. kronor. Sedan de produktionstekniska förutsättningarna

blivit bättre klarlagda avses utbyggnaden skola fullföljas

med ytterligare maskininvesteringar och upprustningsarbeten för en beräknad

kostnad av ca 2,5 milj. kronor. Erforderligt rörelsekapital vid full

drift uppskattas till ca 0,7 milj. kronor. Det totala kapitalbehovet uppgår

alltså enligt beräkningarna till omkring (1,0 + 0,3 + 2,5 -j- 0,7 =) 4,5 milj.

kronor. Av detta belopp kan enligt promemorian 0,7 milj. kronor erhållas

genom reglering av Törefors aktiebolags kontofordran på Aktiebolaget Statens

skogsindustrier. Återstoden eller 3,8 milj. kronor förutsättes skola

täckas genom medelsanvisning av staten.

Enligt en i promemorian åberopad beräkning — som uppgives grundad

på försiktiga bedömningar — finns det trots viss osäkerhet förutsättningar

för ett under rådande förhållanden godtagbart ekonomiskt resultat av verksamheten.

I detta sammanhang bör framhållas, att jag tagit del av de mera detaljerade

kalkyler, som utförts inom bolaget, och att jag i huMidsak inte haft

något att erinra mot desamma. Ett offentliggörande av beräkningarna i

vidare mån än som skett i promemorian skulle kunna medföra risker för

försämrade konkurrensbetingelser för den planerade verksamheten och bör

därför enligt min mening inte ske. Riksdagens vederbörande utskott bör

dock på lämpligt sätt få del av ifrågavarande kalkyler.

Även om de i promemorian angivna ekonomiska förutsättningarna för

tillverkningen av mineralullsplattor vid Törefors ger uttryck för viss optimism,

bör man inte bortse från riskerna för att verksamheten utvecklar

sig i mindre gynnsam riktning. Åtskilliga faktorer är så osäkra att man enligt

min mening inte heller kan utesluta förlustrisker. Marknadsläget för

den ifrågasatta produkten är inte mera ingående undersökt och de tek
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

niska betingelserna måste ytterligare klarläggas genom försökstillverkning.

Vidare får beaktas, att en fabrik i Törefors redan av geografiska skäl befinner

sig i ett förhållandevis ogynnsamt konkurrensläge.

Bedömningen av de i promemorian framlagda planerna torde emellertid

som jag förut antytt få ske ur vidare synpunkter än enbart företagsekonomiska.

Tidigare har i flera sammanhang erinrats om den tunga börda

som den kvarstående arbetslösheten utgör för kommunen. Arbetsmarknadsstyrelsen

har i sitt remissyttrande framlagt aktuella siffror rörande sysselsättningsläget

i kommunen, som ytterligare understryker hur allvarligt läget

är. Länsstyrelsen betecknar situationen även på kort sikt såsom helt

ohållbar. Nedlägges sågverket i Törefors — något som på sikt synes oundvikligt

— kommer arbetslöshetsbördan, om effektiva motåtgärder ej vidtages,

att ökas ytterligare. Det bör i sammanhanget också nämnas att arbetarna

vid Törefors sågverk till stor del är bundna till hemorten genom

innehav av fastigheter eller av åldersskäl. — Såväl länsstyrelsen i Norrbottens

län som arbetsmarknadsstyrelsen har starkt tillstyrkt det framlagda

projektet.

Det risktagande, som ett genomförande av det i promemorian framlagda

projektet innebär, framstår även enligt min mening såsom fullt försvarligt

mot den nyss tecknade bakgrunden. Jag förordar därför att åtgärder vidtages

för att projektet skall komma till utförande. Detta ställningstagande

är givetvis betingat av att icke några oväntade tekniska hinder för produktionen

uppkommer. Jag förutsätter sålunda att resultaten av försöksdriften

blir sådana att projektets tekniska och marknadsmässiga bärkraft väsentligen

bekräftas.

I promemorian förutsättes, att den nya verksamheten skall bedrivas av

Törefors aktiebolag, som f. n. är ett dotterbolag till Aktiebolaget Statens

skogsindustrier. Sistnämnda bolag har åtagit sig att svara för uppbyggnadsarbetet

under ett första skede men samtidigt framhållit som sin uppfattning,

att Törefors aktiebolag bör avskiljas från Aktiebolaget Statens

skogsindustrier och bli ett av staten direkt ägt bolag. Länsstyrelsen anser

det emellertid vara bäst att Törefors aktiebolag kvarstår som ett dotterbolag

och pekar därvid på de avsevärda fördelar som ett nära tekniskt och

kommersiellt samarbete mellan de båda bolagen skulle innebära; bl. a.

framhålles att Törefors aktiebolag bör få del av erfarenheterna från mineralulIstillverkningen

vid Laxå bruk, som äges av moderbolaget.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden av arbetsmarknadspolitisk natur

som föreligger i detta fall finner jag det motiverat att ägaransvaret för

den nya verksamheten i Törefors och därmed det direkta risktagandet överföres

på staten. Jag biträder sålunda bolagets förslag i denna del. En utgångspunkt

för detta ställningstagande är emellertid att klara garantier skapas

för att Aktiebolaget Statens skogsindustrier även på längre sikt lämnar

Törefors aktiebolag det tekniska och kommersiella bistånd, som länsstjrrelsen

åsyftar. Aktiebolaget Statens skogsindustrier bör också erhålla viss

representation i styrelsen för Törefors aktiebolag. De närmare grunderna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

13

för samarbetet mellan bolagen torde böra fastläggas i särskilt avtal. Med

den föreslagna ordningen följer att Aktiebolaget Statens skogsindustrier

bör få tillgodoräkna sig skälig ersättning för sina tjänster till Törefors aktiebolag.

Jag har inte något att erinra mot att ersättningen till Aktiebolaget Statens

skogsindustrier för aktierna i Törefors aktiebolag bestämmes till ett

belopp motsvarande vad det förstnämnda bolaget erlagt för aktierna, eller

i avrundat tal 862 000 kronor. Beloppet i fråga, av vilket 850 000 kronor

skall användas för reglering av ett till Aktiebolaget Statens skogsindustrier

lämnat statligt lån, torde böra anvisas för budgetåret 1961/62 under kapitalbudgeten,

fonden för statens aktier.

Vad härefter angår den i promemorian förutsatta medelsanvisningen till

investeringar m. m. för den planerade produktionen, sammanlagt 3,8 milj.

kronor, får jag först erinra om att minst 0,3 milj. kronor avses för täckning

av nettokostnaden för viss försökstillverkning. Denna kostnad kommer att

belasta Törefors aktiebolag innan någon egentlig tillverkning för försäljning

kan upptagas. Med hänsyn härtill finner jag det rimligt att ifrågavarande

belopp tillföres bolaget som bidrag till verksamhetens igångsättande

utan återbetalningsskyldighet. Beloppet bör i enlighet härmed anvisas

å driftbudgeten under tionde huvudtiteln för budgetåret 1961/62. Återstoden

av de erforderliga medlen, eller 3,5 milj. kronor, torde böra anvisas

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd att såsom lån i mån av

behov tillföras bolaget. Med hänsyn till ändamålet med medelsanvisningen

torde bolaget tills vidare vara befriat från skyldighet att erlägga ränta och

amortering å lån från anslaget. Därest den tänkta produktionen planenligt

kan genomföras torde frågan om den lämpliga strukturen av kapitalförsörjningen

för Törefors aktiebolag framdeles få tas upp till nytt övervägande.

Som framgår av promemorian är avsikten att Aktiebolaget Statens skogsindustrier

skall påbörja upprustningsarbetet vid Törefors så snart beslut

fattats om att avlåta proposition i ämnet. Bolaget är även berett att förskottera

erforderliga medel utöver den förut nämnda avräkningsskulden å

ca 700 000 kronor till Törefors aktiebolag. Därvid förutsättes, att förskottet

skall återbetalas av anslagsmedel, som senare kan komma att anvisas till

Törefors aktiebolag. Med hänsyn till önskvärdheten av att de erforderliga

förberedelserna för den nya verksamheten påbörjas snarast möjligt och

därefter bedrives i skyndsam takt har jag intet att erinra mot detta arrangemang.

För att nedbringa den belastning som härigenom kan uppkomma

på Aktiebolaget Statens skogsindustriers likvidilet föreslår jag,

alt de medel, som erfordras för den första etappen av upprustningsarbetet

vid Törefors, eller 1,0 milj. kronor, anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår. Återstoden av de erforderliga medlen, eller 2,5

milj. kronor, torde böra anvisas för budgetåret 1961/62.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

Utskottet. I propositionen lämnas en redogörelse för de sysselsättningssvårigheter,

som Tore kommun under senare år haft att dragas med, och

för de åtgärder, som från statsmakternas sida vidtagits för att komma till

rätta med problemen. I sammanhanget erinras om att Aktiebolaget Statens

skogsindustrier (ASSI) år 1954 övertog aktierna i det tidigare privatägda

Törefors aktiebolag, som drev skogsinduslriell rörelse inom kommunen och

som vid tidpunkten i fråga stod inför nödvändigheten att avveckla verksamheten.

På grund av svårigheter med att bl. a. förse Törebolaget med erforderligt

sågtimmer har Statens skogsindustrier nu sett sig föranlåtet att

varsla om nedläggelse av driften. Enligt departementschefen har det dock —

med tanke på det redan tryckta arbetsmarknadsläget — icke ansetts godtagbart,

att sågverksdriften — som sysselsätter ca 50 man — upphör, innan

någon annan industriell verksamhet av motsvarande omfattning kommer till

stånd i kommunen. Verkställda utredningar ha resulterat i förslag om ett

projekt, som anses ha rimliga ekonomiska förutsättningar, nämligen produktion

av mineralullsplattor. För genomförandet av projektet äskas dels

investeringsanslag å tillhopa 3,5 miljoner kronor, dels ett reservationsanslag

å 300 000 kronor. Vidare föreslås, att Törefors aktiebolag övertages av staten

direkt och att investeringsanslag å 862 000 kronor anvisas till förvärv

av Statens skogsindustriers aktier i bolaget. Av sistnämnda belopp skola

850 000 kronor avräknas mot en statens fordran hos Statens skogsindustrier.

I motionerna I: 583 och II: 694 samt II: 693 avstyrkes propositionen. I de

båda förstnämnda motionerna framhålles, att först i den mån mera ingående

utredningar av Statens skogsindustrier skulle stärka tilltron till det nya projektet,

bör detta komma till utförande. I sådant fall bör dock den ifrågavarande

produktionen icke ske inom ramen för ett fristående statligt bolag

utan i anslutning till Statens skogsindustriers verksamhet. För det fall det

efter förnyade utredningar icke skulle visa sig möjligt att bereda arbetskraften

vid Töreanläggningen fortsatt sysselsättning inom kommunen, bör det

ankomma på Statens skogsindustrier att i samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna

undersöka möjligheterna att erbjuda den friställda personalen

anställning vid dess övriga företag. I motionen II: 693 — som enligt vad

nyss nämnts även avstyrker propositionen — föreslås, att riksdagen beviljar

företagareföreningen i Norrbottens län ett belopp på 1 miljon kronor att

användas till stimulerande av företagsamheten i Töre kommun. I övrigt förordas,

att arbetsmarknadsmyndigheterna få i uppdrag att överväga olika

möjligheter att genom rese- och flyttningsersättningar m. m. få den friställda

arbetskraften omplacerad.

Ulskottel finner för sin del i likhet med departementschefen, att hänsyn

måste tagas till de särskilda arbetsmarknadsproblem, som råda i Norrbotten.

Såvitt angår Töre kommun sammanhänger det tryckta arbetsmarknadsläget

nära med de omfattande permitteringar av arbetskraft, vilka Törebolaget

tvingats till i samband med tidigare inskränkning av dess verksamhet.

Åtgärder böra därför vidtagas för att förhindra den ytterligare skärpning av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

15

läget, som ett totalt nedläggande av driften vid företaget skulle innebära,

fcn rimlig ståndpunkt synes vara, att sågverksdriften vid detta icke avvecklas

förrän de anställda kunnat beredas annan lämplig sysselsättning. I propositionen

bär framlagts ett projekt — tillverkning av mineralullsplattor —

som i jämförelse med andra tänkbara produktionsalternativ ansetts erbjuda

de största förutsättningarna för en lönsam drift. Mot projektet kan visserligen

anföras, att produktionsbetingelserna och marknadsförhållandena ännu

icke slutligt klarlagts. Utskottet har dock vid sina överväganden av vad

som inhämtats om projektet funnit tillräcklig grund för afl tillstyrka dess

genomförande. Häri ligger eu bedömning, att rimliga förutsättningar för

ekonomisk drift kunna anses föreligga men att förlustrisker icke kunna uteslutas.

Ett visst risktagande anser utskottet dock försvarligt med hänsyn

till de ekonomiska insatser från det allmännas sida, som en skärpning av

sysselsättningsläget skulle medföra.

Vad angår departementschefens förslag att Statens skogsindustriers ägaransvar

i samband med omläggningen överföres direkt på staten, har utskottet

icke något att erinra. Härför talar redan det skälet, att den nya tillverkningen

icke har någon mera direkt anknytning till Statens skogsindustriers

produktionsprogram i Norrbotten, som har en rent skogsindustriell inriktning.

För en sådan ordning talar också den arbetsmarknadspolitiska bakgrunden

till projektet. En utgångspunkt för utskottets ställningstagande —

lika väl som för departementschefens — är dock, att Statens skogsindustrier

även i fortsättningen ger Töre tekniskt och kommersiellt stöd. Garantier

härför böra skapas i annan ordning än genom den nära ekonomiska anknytning

till Statens skogsindustrier, som förordats i motionerna 1:585

och II: 694.

Vad angår de yrkanden, som i den förenämnda motionen II: 693 gjorts i

fråga om arbetsmarknadsmyndigheternas medverkan till en lösning av sysselsättningsläget

i Töre, vill utskottet erinra om de ansträngningar, som från

dessas sida redan nedlagts på att komma till rätta med problemen. Det må i

sammanhanget nämnas, att under åren 1953—1960 nettoutflyttningen utgjorde,

i runt tal, 700 personer. Utskottet har anledning räkna med alt arbetsmarknadsstyrelsen

även i fortsättningen utan någon riksdagens åtgärd

kommer att vidtaga de åtgärder och framlägga de förslag, som förhållandena

påkalla. De fortsatta övervägandena komma naturligt att innefatta möjligheterna

att omplacera friställd arbetskraft. I samma motion har även

påyrkats särskild medelstilldelning till företagareföreningen i Norrbottens

lan för alt stimulera företagsamheten i Töre. I anslutning härtill vill utskottet

i forsta hand erinra om de möjligheter till ekonomiskt stöd, som den nya

malmfonden erbjuder. Det må även erinras om att det vid behandlingen under

de senaste åren av anslaget till hantverks- och industrilånefonden förutsalts’

aU en dcl av de avsatta medlen skall hållas i beredskap och användas

for lan i sådana fall, då detta är en lämplig åtgärd för alt motverka sysselsättningssvårigheter.

Vad sålunda i det föregående anförts innebär, att utskottet anser sig böra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

i sin helhet avstyrka de nämnda motionerna I: 583 och II: 694 samt II. 693.

Vad härefter angår motionerna 1:581 och 11:692, vari begärts en kartläggning

av näringslivets betingelser i Norrbottens län, som kan tjäna till

ledning för planeringen av en ekonomiskt lönande och differentierad näringsverksamhet

i länet, vill utskottet erinra om den betydande utredningsverksamhet,

som under senare år pågått och alltjämt pågår i sådant syfte.

Här må erinras om malmutredningen för Norrbotten samt Tornedalsutiedningen,

vidare om de utredningar, som på senare tid verkställts inom länsstyrelsen

angående de skogsindustriella utvecklingsmöjligheterna. Nämnas

må i sammanhanget även den av landstinget tillsatta näringskommittén, som

har till främsta uppgift att överväga inlandets problem. Genom denna utredningsapparat

synes en tillfredsställande successiv kartläggning av länets

näringsbetingelser komma till stånd.

Utskottet finner emellertid önskvärt, att, när väsentligt underlag härför

föreligger, en sammanställning göres av de slutsatser, till vilka avslutade och

pågående utredningar kommit, i vad avser de i motionerna I: 581 och II: 692

berörda förhållandena. En dylik sammanställning kan även i viss mån lörbättra

utgångsläget för en målmedveten och förutseende arbetsmarknadsoch

näringspolitik i övre Norrland. Efter vad utskottet sålunda uttalat torde

någon särskild skrivelse härom till Kungl. Maj :t likväl icke vara erforderlig.

Slutligen avstyrkes motionen I: 582 rörande Törebolagets omvandling till

en allsidig verkstadsindustri.

Utskottet hemställer,

I. att motionen I: 582 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 583 och II: 694 samt

II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Förvärv av

aktierna i Törefors aktiebolag för budgetåret 1961/62 under

fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av

862 000 kronor;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:583 och 11:694 samt

II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till

Törefors aktiebolag för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 583 och II: 694 samt

II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

1) till Lån till Törefors aktiebolag å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1960/61 under fonden för låneunderstöd

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

2) till Lån till Törefors aktiebolag för budgetåret 1961/62

under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kronor;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

17

V. att motionerna 1:581 och 11:692 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

VI. att motionerna I: 583 och II: 694, i vad de avser skrivelse

till Ivungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

VII. att motionen II: 693, i vad den icke behandlats under

II.—IV., icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 maj 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel

Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist Bengtson, Ragnar Bergh,

Rikard Svensson och Lundström; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Ståhl, fru LewénEliasson,

Wedén, Lassinantti, Larsson i Hedenäset, Johansson i Norrköping,

Gustafsson i Uddevalla, Heckscher och Löfroth.

Reservationer

1) av herr Bergh, som ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Utskottet

finner» och på s. 16 slutar med »samt II: 693», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»För att den investering, varom här är fråga, verkligen skall åstadkomma

avsedd nytta och ej om några år efterföljas av en ny besvikelse för

berörda bygd och dess befolkning, erfordras en noggrann undersökning om

vilken produktion, som kan förväntas bli mest lönsam. Det synes i detta sammanhang

böra understrykas, att, vare sig det gäller statlig eller enskild

ekonomisk företagsamhet, denna i längden kan uppehållas endast om den är

lönande. Av propositionen liksom av vad utskottet i övrigt inhämtat framgår

emellertid, att lönsamheten av den i propositionen föreslagna produktionen,

framställning av mineralullsplattor, är mycket oviss. Någotsånär säkra

uppgifter om produktionskostnaden saknas, och icke heller äro avsättningsmöjligheterna

kända. Vad som föreslås är i realiteten ett experiment såväl

tekniskt som ekonomiskt, och det föreslås komma till utförande i en bygd

med många tidigare industriella besvikelser.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

Enligt utskottets mening bör riksdagen därför icke besluta om vilken produkt

som skall framställas utan i stället hänskjuta frågan därom till ytterligare

överväganden.

I detta sammanhang erinrar utskottet om kommerskollegiets remissyttrande

den 12 september 1960 rörande ett annat och på enskild väg tillkommet

uppslag till rekonstruktion av industrien i Törefors, som enligt kollegiets

uttalande kunde varå förtjänt av vidare prövning. Det gällde därvid

framställning av träplattor enligt en finsk metod, en produkt som även i

vårt land fått en stigande avsättning. Mot detta uppslag har invänts, att

framställningen av eu sådan produkt skulle medföra ökade anspråk på den

skogsindustriella råvarubasen. Även förutsatt att denna vore knapp, kan en

sådan invändning icke gärna tillerkännas avgörande värde, alldenstund av

tillgänglig råvara givetvis den mest lönsamma produkten bör framställas.

Enligt utskottets mening bör följaktligen även nyssnämnda uppslag bli föremål

för en opartisk sakkunnig prövning, innan produktionsinriktningen fastställes.

Vad därefter beträffar frågan om företagsformen har utskottet uppmärksammat,

att Statens skogsindustrier visserligen efter anmodan framlagt förslag

om en rekonstruktion av industrien i Törefors och därvid stannat vid

att förorda tillverkning av mineralullsplattor men samtidigt uttalat sig för

att Törefors aktiebolag, som nu är ett dotterföretag till ASSI, skulle återgå

till att bli ett självständigt bolag. ASSI vill sålunda frånsäga sig ansvaret för

den av företaget självt föreslagna produktionen, dock att bolaget utlovar

tekniskt bistånd tills vidare och att ombesörja försäljningen. Mot bakgrunden

av motiveringarna för ASSI:s tillkomst och dess investeringspolitik i

Norrbotten — utskottet syftar därvid främst på snedbelastningen av produktionsinriktningen

— ter sig denna passivitet anmärkningsvärd. Skulle rekonstruktionen

av industrien i Törefors ske genom enskild företagsamhet,

vore eu avveckling av ASSI:s engagemang naturlig. Men så länge det är fråga

om eu statlig företagsamhet, tala enligt utskottets mening övervägande skäl

för att Töreforsbolagets karaktär av dotterbolag till ASSI bibehålies. Det bör

i detta sammanhang uppmärksammas, att Töreforsbolagets överförande till

ASSI som dotterbolag avsågs innebära en uppgift för ASSI att åstadkomma

en lönsam produktion i Törefors.

Samtidigt som denna uppgift kvarstår olöst ha under årens lopp genom

insatser av bl. a. arbetsmarknadsmyndigheterna betydande statliga medel investerats

i Töre kommun, varigenom tillkomsten av en förhållandevis modern

samhällsbildning främjats. Skulle en framgångsrik rekonstruktion av

industrien därstädes utebli och bygden till följd därav ytterligare avfolkas,

måste dessa investeringar i viss mån betraktas som felaktiga. Denna omständighet

talar också för att jämte ASSI det allmänna har ett särskilt ansvar

för att bygdens näringsliv bringas på fötter.

Sammanfattningsvis vill utskottet sålunda uttala, att innan en rekonstruktion

sker av industrien i Törefors ytterligare överväganden göres om den

ekonomiskt fördelaktigaste produktionen därstädes, att dessa överväganden

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

19

sker med utgångspunkt från att den nya verksamheten skall bedrivas i

ASSI:s regi, därest det icke befinnes fördelaktigare ur företagsekonomisk

och följaktligen även sysselsättningssynpunkt att aktierna i Töreforsbolaget

försäljas till enskild företagare, och att staten, vilken företagsform som än

väljes, i huvudsaklig överensstämmelse med vad därom i propositionen

föreslagits, lämnar ekonomisk medverkan. Det förutsättes därvid, att intill

dess de kompletterande utredningarna verkställts, verksamheten vid Törefors

genom ASSI:s försorg uppehälles i ungefär samma omfattning som

för närvarande.

I enlighet härmed tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag med avseende

å anvisande av investeringsanslag av 3,5 miljoner kronor, varav 1

miljon kronor å tilläggsstat för budgetåret 1960/61, och 2,5 miljoner kronor

för budgetåret 1961/62. Ifrågavarande båda anslag böra icke ställas till Töreforsbolagets

förfogande förrän förordade kompletterande utredningar verkställts

och av Kungl. Maj:t befunnits tillfredsställande. Däremot avstyrker

utskottet det för nästa budgetår äskade investeringsanslaget av 862 000 kronor

till Förvärv av aktierna i Törefors aktiebolag. Det av Kungl. Maj:t för

nämnda budgetår äskade reservationsanslaget av 300 000 kronor till Bidrag

till Törefors aktiebolag, vilket anslag avser försöksverksamhet, bör avse

även de av utskottet i det föregående förordade kompletterande utredningarna

och alltså rubriceras Bidrag till Törefors aktiebolag för kompletterande

utredningar och försöksverksamhet.»

dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 583

och II: 694 samt II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel till

förvärv av aktier i Törefors aktiebolag;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:583 och 11:694 samt II:

693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till

Törefors aktiebolag för kompletterande utredningar och försöksverksamhet

för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor;

VI. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 583 och

II: 694, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om ytterligare utredning rörande lämplig produktion i

Törefors;»

2) av fröken Andersson, herrar Staxäng, Ståhl och Ileckscher, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Utskottet

finner» och på s. 16 slutar med »samt II: 693», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Ulskottel är väl medvetet om att näringslivet och speciellt industrien i

Norrland befinner sig i ett sämre läge än i andra delar av landet. På grund

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

av det hårda klimatet och de långa avstånden måste företagen i Norrland i

många fall räkna med större investerings- och driftkostnader än på andra

håll liksom också högre kostnader för försäljning och för avsättning utanför

den lokala marknaden. Ä andra sidan står det klart att om höjningen av levnadsstandarden

i Norrland skall kunna hålla jämn takt med välståndsutvecklingen

i övriga delar av landet så måste kravet på ett effektivt utnyttjande

av tillgängliga resurser i fråga om arbetskraft, råvaror och maskiner upprätthållas

med särskild styrka för Norrlands del. Utskottet vill också erinra

om att en ekonomisk politik som har till uppgift att främja en allmän välståndsökning

inte kan garantera arbetstagarna oavbruten sysselsättning med

samma arbetsuppgifter, inom samma ort och i samma företag, lika litet som

en sådan politik kan garantera ett företag att få fortsätta sin verksamhet

oavsett hur marknads- och konkurrensförhållanden växlar. Strukturella sysselsättningsproblem

bör, vare sig de sammanhänger med den nuvarande

handelspolitiska utvecklingen eller med andra omständigheter, lösas inom

ramen för en rörlighetsfrämjande arbetsmarknadspolitik, vilken som hjälpmedel

utnyttjar olika former av rörelsestimulanser. Genom subventioner av

olika slag till förmån för vissa företag kan däremot inte åstadkommas en optimal

ökning av produktionen och välståndet.

Enligt utskottets uppfattning måste även det projekt — tillverkning av mineralull

och inineralullsplattor -—- som upptagits i propositionen bedömas

med utgångspunkt från nyss angivna synpunkter. Av departementschefens

förslag liksom av vad utskottet i övrigt inhämtat framgår att projektet är

riskfyllt. Tillfredsställande uppgifter om produktionskostnaderna saknas. De

tekniska betingelserna för produktionen är oklara, och marknadsläget för

de nya produkterna är inte mera ingående undersökt. Från kommunens egen

synpunkt kan det inte anses tillfredsställande att man nu återigen med statliga

subventioner sätter i gång en verksamhet som mot bakgrund av de bristfälliga

utredningarna löper stor risk att bli en ny besvikelse för berörda

bygd och dess befolkning.

Med hänsyn till vad här anförts kan utskottet inte tillstyrka alt del framlagda

förslaget lägges till grund för riksdagens beslut. Först i den mån mera

ingående utredningar skulle stärka tilltron till det nya projektet bör det enligt

utskottets mening komma till utförande. Dessa utredningar bör verkställas

av Statens skogsindustrier. Bildandet av ett nytt statligt bolag erfordras

inte för den nya tillverkningen. Både tekniska och kommersiella skäl

talar enligt utskottets uppfattning för att den föreslagna tillverkningen bör,

om den kommer till stånd, ske inom ramen för ASSI:s ordinarie produktion.

För den händelse det skulle visa sig omöjligt för ASSI att bereda arbetsstyrkan

vid sågverket sysselsättning inom kommunen, bör det ankomma på

bolaget att i samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna undersöka möjligheterna

att erbjuda personalen anställning vid bolagets övriga företag.

Det finns nämligen enligt utskottets uppfattning ingen anledning att i fråga

om Töre kommun frångå den rörlighetsfrämjande arbetsmarknadspolitik

som ovan berörts. Med hänsyn till omständigheterna i detta fall kan emeller
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1961

21

tid utöver de former av rörelsestimulans som för närvarande utgår särskilda

åtgärder visa sig nödvändiga. Skulle det sålunda i 1 öre eller i dess närhet

dyka upp praktiska möjligheter att igångsätta industriell verksamhet av

mer lönande och för de anställda på längre sikt säkrare art, bör det ankomma

på statsmakterna att på olika sätt främja tillkomsten därav.

I enlighet med motionerna I: 583 och II: 694 avstyrker utskottet således

Kungl. Maj :ts förslag och förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställer, att frågan om upptagande av produktion av mineralullsplatlor i

Töre kommun överlämnas till ASSI för ny utredning, med utgångspunkt från

att den nya verksamheten skall drivas i bolagets egen regi. För den händelse

ASSI därvid skulle finna, att sådan produktion icke bör komma till stånd

utan en omplacering av arbetskraften vid sågverket till andra arbetsplatser

bör ske, bör det ankomma på bolaget att i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna

ange vilka åtgärder som erfordras från statsmakternas sida

för att underlätta omflyttningen.»

dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 583 och

11:694 samt 11:693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till förvärv

av aktier i Törefors aktiebolag;

III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 583 och

II: 694 samt II: 693, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till bidrag

till Törefors aktiebolag;

IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 583

och 11:694 samt 11:693, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga,

1) avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 till lån

till Törefors aktiebolag;

2) avslå Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av medel för

budgetåret 1961/62 till lån till Törefors aktiebolag;

VI. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:583

och II: 694, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier måtte anmodas

utreda förutsättningarna för produktion i egen regi

av mineralullsplattor i Töre kommun och, i andra hand,

möjligheterna att omplacera arbetskraften vid Törefors sågverk

till andra arbetsplatser i Norrbotten;»

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610598

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till industriell verksamhet i Töre kommun. a1 i texten