Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av konventionen angående Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

1961-04-20 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1961:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av konventionen angående Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1961

1

Nr 1

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

till riksdagen angående godkännande av konventionen

angående Organisationen för ekonomiskt samarbete

och utveckling (OECD), m. m.

Genom en den 23 mars 1961 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad

proposition, nr 127, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden samma

dag samt med överlämnande av en den 14 december 1960 i Paris undertecknad

konvention angående Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling jämte bihang äskat riksdagens godkännande av berörda konvention

med därtill fogade fyra aktstycken.

Vid ärendets behandling har utskottet tagit del av — förutom konventionen

jämte bihang, omfattande två med nr 1 respektive nr 2 betecknade

tilläggsprotokoll, ett protokoll rörande omarbetning av konventionen angående

europeiskt ekonomiskt samarbete den 16 april 1948 samt ett memorandum

rörande tillämpningen av artikel 15 i konventionen angående Organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling — ej mindre tilläggsprotokollet

nr 1 till nyssnämnda 1948 års konvention avseende Organisationens

för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) rättskapacitet, privilegier

och immuniteter (intaget dels såsom bilaga II till utrikesutskottets

utlåtande nr 18 år 1948, dels i Sveriges överenskommelser med främmande

makter 1948: 32) än även den rapport, som i december 1960 godkänts av en

i Paris hållen ministerkonferens med deltagande av ombud för samtliga

OEEC:s 18 medlemsstater — de ursprungliga konventionsstaterna Sverige,

Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxembuig,

Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Turkiet och Österrike

samt de senare därtill anslutna Förbundsrepubliken Tyskland och

Spanien — ävensom Canada och Förenta staterna.

Ministern för utrikes ärendena har i propositionen inledningsvis anfört

följande:

Den 16 april 1948 undertecknade sjutton europeiska länder, däribland

Sverige, en konvention angående europeiskt ekonomiskt samarbete, ''varigenom

Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) upprättades.

Konventionen förelädes riksdagen med proposition nr 257: 1948.

OEEC:s första uppgift var att samordna medlemsstaternas ekonomiska

återuppbyggnadsansträngningar efter kriget och framlägga förslag om lämp
1

—Bihang till riksdagens protokoll 1961. 5 samt. 1 avd. AV 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1961

hg fördelning av den hjälp från Förenta Staterna, som genom Marshallplanen

erbjudits Europa. I detta syfte upprättades såväl års- som långtidsprogram

för de fyra år som denna hjälp utgick. Programmen utarbetades

under omfattande konsultation mellan medlemsstaterna och gemensam

granskning av nationella planer och önskemål. Under detta arbete inleddes

den tradition av inbördes hänsynstagande och samarbetsvilja som kommit

att prägla OEEC:s fortsatta verksamhet och utgjort en av de viktigaste

grundvalarna for dess framgång. Det gynnsamma resultatet av återuppbyggnadsarbetet

kunde avläsas i produktionsutvecklingen. År 1952 _ då

den amerikanska hjälpen upphörde — hade industriproduktionen i medlemsstaterna

stigit 34 procent och jordbruksproduktionen 17 procent över förkrigsnivån.

Det hade redan från början stått klart att den ekonomiska återuppbvggnadeii.

även förutsatt(j ett handels- och valutapolitik samarbete i nya for™^Så

snart efterkrigskrisens mest akuta skede övervunnits vidtogs inom

OEEC en rad åtgärder för handelshindrens nedbrytande. En första milstolpe

var bildandet år 1950 av den europeiska betalningsunionen (EPU) som genom

kompensationsförfarande och möjligheter till automatiska krediter banade

väg för avskaffande i stor skala av de kvantitativa handelsrestriktionerna

Handelsliberaliseringen led endast tillfälliga bakslag och utvidgades

etter hand alltmera. Då den europeiska betalningsunionen upphörde i samband

med att ett flertal länder i december 1958 införde yttre valutakonvertibilitet,

hade nästan samtliga OEEC:s medlemsstater helt infriat den i organisationen

ingångna förpliktelsen om 90 procents frilistning av importen

en lgt överenskomna beräkningsgrunder. Även osynliga betalningar och

transaktioner samt kapitalrörelser har i betydande utsträckning liberaliserats

genom samarbetet i OEEC.

Såvä1 erfarenheterna från återuppbyggnadsskedet som det genom den fortskridande

handelsliberaliseringen ökade inbördes beroendet mellan medlen\ss*ate™j*

1 ekonomisk-politiskt avseende gjorde det naturligt och önskvart

för OEEC att efter hand utvidga samarbetet till allt flera områden.

Lnder 1950-talet har organisationen sålunda tagit upp fortlöpande ekonomisk-politiska

konsultationer på sitt program. Den har inlett samarbete för

tillgodoseende av behovet av naturvetenskaplig och teknisk arbetskraft

Dess verksamhet har innefattat samarbete på jordbruks- och transportområdet

samt i energi- och vissa andra industriella frågor liksom beträffande

produktmtetshöjande åtgärder. OEEC blev över huvud taget det forum i

vi vet Europas länder kom att anhängiggöra och bearbeta sina gemensamma

ekonomiska problem.

När den ekonomiska integrationen fick ökad aktualitet genom initiativet

till regional tullavveckling mellan Benelux, Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken

Tyskland, var det mot bakgrund av nyssnämnda utveckling naturligt

att frågan om upprättande av eu gemensam tullfri marknad inom

en vidare krets av europeiska länder upptogs i OEEC. Förhandlingarna i

denna fråga — som redovisats i en av utrikesdepartementet i februari 1959

utgiven skrift: Förhandlingarna 1956—1958 om ett europeiskt frihandelsomrade

— ledde emellertid trots två och ett halvt års ansträngningar icke

till nagot resultat. Deras sammanbrott i december 1958 samt återverkningarna

därav kom efter hand, i förening med vissa andra omständigheter, att

ge upphov till nya tankegångar i fråga om uppläggningen av det europeiska

ekonomiska samarbetet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1961 3

Det läge som genom den här redovisade utvecklingen inträtt i fråga om

det europeiska ekonomiska samarbetet kan sammanfattas på följande sätt.

OEEC hade i stort sett löst sina ursprungliga huvuduppgifter: Europas ekonomiska

återuppbyggnad efter kriget och frigörelsen av den europeiska

handeln och betalningarna. Genom återställandet av valutakonvertibilitet

förändrades utgångsläget för internationellt samarbete främst i fråga om

kvantitativa restriktioner på import och export samt kontrollen över löpande

betalningar. Samarbetet på detta område tenderade därigenom att förskjutas

till mera världsomfattande institutioner som Internationella valutafonden

(IMF) och Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Det ansågs samtidigt

på många håll angeläget att taga vara på och vidareutveckla den samhörighetskänsla

och samarbetstradition som fått sitt uttryck i OEEC. Det

ekonomisk-politiska samarbetet blev genom konvertibiliteten allt betydelsefullare

samtidigt som ett behov gjorde sig gällande att utsträcka detta att

omfatta även Förenta staterna och Canada. Den olösta frågan om upprättande

av eu enhetlig europeisk marknad omfattande alla OEEC-länder ställde

angelägna krav på bibehållande av den organisatoriska form i vilken dessa

länder varit sammanslutna och med framgång samarbetat. Nya uppgifter

anmälde sig i behovet att bistå utvecklingsländerna i deras strävan efter

ekonomiskt framåtskridande.

Härefter följer i propositionen (sid. 4 och 5) eu redogörelse för de förhandlingar,

som förts under inemot ett års tid mellan OEEC:s medlemsstater

samt Canada och Förenta staterna och vilka den 14 december 1960 ledde

fram till den samma dag av samtliga dessa stater undertecknade, nu förevarande

konventionen angående Organisationen för ekonomiskt samarbete

och utveckling (OECD).

I nästa avsnitt av propositionen (sid. C—13) återges det huvudsakliga

innehållet i konventionen och i de fyra förut berörda aktstyckena. Organisationen

skall enligt artikel 1 ha tre huvudsyften. Den skall söka åstadkomma

dels en så snabb och jämn ekonomisk utveckling och eu så hög sysselsättningsnivå

som möjligt i medlemsstaterna med bibehållande av linansiell

stabilitet, dels ekonomiskt framåtskridande i utvecklingsländerna inom och

utanför medlemskretsen, dels en ökning av världshandeln på en multilateral,

icke diskriminatorisk grundval. Till fullföljande av nämnda syften har

medlemsstaterna uti artikel 2 åtagit sig att såväl var och en för sig som

genom gemensamma ansträngningar främja ett effektivt utnyttjande av

sina resurser, uppmuntra naturvetenskaplig och teknisk forskning, främja

yrkesutbildning samt eftersträva fortsatt ekonomisk utveckling och inre

och yttre finansiell stabilitet. De skall vidare söka minska eller avskaffa

återstående hinder för utbyte av varor och tjänster och för löpande betalningar

samt söka bibehålla och utsträcka liberaliseringen av kapitalrörelser.

Medlemmarna har även åtagit sig att med lämpliga metoder bidraga till del

ekonomiska framåtskridandet i utvecklingsländer inom och utanför medlemskretsen,

i synnerhet genom tillförsel av kapital men även genom tekniskt

bistånd och underlättande av export från dessa länder. De institutionella

bestämmelserna avseende bl. a. omröstningsreglerna, representationen

1 i: Biluuui Ull riksdagens protokoll 1961. ä saml. I avd. Nr I

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘i Utrikesutskottets utlåtande nr 1 ar 1961

i organisationens råd och tillsättande av generalsekreterare innehålles i artiklarna

5 13. hör beslut vilka skall vara bindande för medlemsstaterna

förutsättes enhällighet. Av särskilt intresse i det följande avsnittet innehållande

allmänna bestämmelser (art. 14—21) är artikel 15, som stadgar, att

när den nu förevarande konventionen träder i kraft skall ombildningen av

OEEC taga verkan och därefter skall beträffande dess syften, organ, behörighet

och namn gälla vad som härom stadgas i konventionen, medan däremot

OEEC:s akter, d. v. s. dess beslut, rekommendationer och resolutioner,

måste godkännas av rådet för att gälla sedan konventionen trätt i kraft.

Enligt det förut nämnda memorandum, som ansluter sig till denna artikel,

har signat är mak terna förbundit sig att i OECD:s råd rösta för godkännande

av OEEC-akter enligt det förslag angående vissa OEEC-akters överförande

till OECD, som utarbetats av förberedande kommittén och godkänts av regeringarna.

Förenta staterna och Canada, som icke är medlemmar i OEEC,

skall dock äga rätt att avstå vid omröstningen. Denna undantagsregel är

avsedd att komma till användning i sådana fall där de håda ländernas lagstiftande

myndigheter intar en annan ståndpunkt än deras regeringar gjort

i förberedande kommittén. Om Förenta staterna och Canada i enlighet härmed

avstår vid omröstning i OECD angående någon viss akt skall denna

dock antas av de övriga medlemmarna och bli gällande mellan dem. Om

ratifikationen av och tidpunkten för konventionens ikraftträdande innehålles

bestämmelser i artikel 14, och förutsättningarna för utomstående stat

att ansluta sig till konventionen finnes angivna i artiklarna 16—17.

Beträffande de närmare detaljerna i konventionens skilda artiklar tillåter

sig utskottet i övrigt hänvisa, förutom till propositionens redogörelse, till

den vid propositionen som hilaga fogade konventionstexten med därtill hörande

fyra aktstycken.

Den av ministerkommittén i december 1960 godkända rapporten angående

inriktningen och utformningen av organisationens verksamhet, varom ovan

talats och vilken tillställts utskottet, har jämte visst annat material lagts till

grund för avsnittet i propositionen om OECD:s arbetsuppgifter och verksamhetsformer

(sid. 9—13). I detta återfinnes under särskilda rubriker redogörelser

för de olika verksamhetsgrenarna: ekonomisk politik, bistånd åt

utvecklingsländerna, handelspolitik, betalningsfrågor, jordbruks- och fiskefrågor,

industri- och energifrågor, arbetskraftsfrågor, naturvetenskap och

teknik samt, i korthet, samarbete i sjötransportfrågor, på turismens och försäkringsområdena,

beträffande skattefrågor av teknisk art ävensom för

verksamhet i produktivitetsfrågor. För de flesta av dessa uppgifter kommer

särskilt tillsatta kommittéer att vara verksamma. OECD:s kommitté för

tekniskt bistånd (Technical Assistance Committee) skall övertaga och utvidga

den tekniska biståndsverksamhet, som bedrivits inom OEEC:s europeiska

produktivitetsinstitut (EPA). Eu kommitté för utvecklingshjälp

(Development Assistance Committee, DAC) skall övertaga det arbete, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr l år 1961

5

sedan början av 1960 bedrivits av gruppen för utvecklingshjälp (Developnient

Assistance Group, DAG) och lösligt anknytas till OECD. I DAG ingår

för närvarande Belgien, Canada, Frankrike, Förenta staterna, Italien, Nederländerna,

Portugal, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland (med

företrädare inom densamma jämväl för Japan och Europeiska ekonomiska

gemenskapens kommission).

I den nya handelskommittén skall vara företrädda samtliga OECD:s medlemsstater,

de europeiska gemenskaperna och GATT-sekretariatet. Bland

kommitténs arbetsuppgifter må här särskilt framhävas behandlingen av de

problem, som sammanhänger med förekomsten av två handelsblock i

Europa. Såsom förut omnämnts, blir inga av OEEC:s bestämmelser på handelsområdet

utan vidare gällande i OECD, men det bär i rapporten fastslagits

att övergången från OEEC till OECD icke får betraktas som en sanktionering

av återgång från den handelsliberaliseringsnivå som redan uppnåtts.

Det europeiska monetära avtalet (EMA) beröres icke direkt av övergången

till OECD, och dess styrelse skall alltjämt följa och administrera verksamheten

inom ramen för detta avtal. Den jordbrukskommitté som kommer att

upprättas avses vid behandling av viktigare frågor sammanträda på ministernivå,

medan den beslutanderätt i vissa frågor, som tillkommer jordbruksministerkommittén

i OEEC, inte har någon motsvarighet i OECD. \ idare

må antecknas, att det europeiska atomenergiorganet (ENEA) skall bibehållas

och ett antal OEEC-akter på energiområdet givas fortsatt tillämpning.

Slutligen förtjänar beträffande detta avsnitt också framhållas, att Finland

och Jugoslavien kommer, liksom varit fallet i OEEC, att deltaga i vissa grenar

av OECD:s verksamhet. Den nya organisationen kommer även att fortsätta

de förbindelser med andra internationella organisationer och med den

europeiska transportministerkonferensen som inletts av OEEC. De europeiska

gemenskaperna, varmed avses Europeiska ekonomiska gemenskapen,

Europeiska atomenergigemenskapen Euratom och Europeiska koloch

stålunionen CECA, kommer att vara representerade i OECD, och

EFTA:s generalsekreterare skall deltaga i organisationens verksamhet, allt

enligt tilläggsprotokollet nr 1.

Departementschefen

Beträffande innebörden av omvandlingen från OEEC till OECD sand

konsekvenserna därav för svenskt vidkommande må följande anföras ur

departementschefens uttalande i propositionen.

Deltagandet i ett antal mellanstatliga ekonomiska organisationer, världsomfattande

som regionala, bär för Sveriges del visat sig gagna vårt lands

intressen, något som icke minst gäller vår anslutning till OEEC. Ehuru

OEEC i stort sett löst sina ursprungliga uppgifter, föreligger det alltjämt

behov av samarbete i en organisation av OEEC:s typ. Det är glädjande atl

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 196i

notera att åtskilliga av de nya frågeställningarna är en följd av framgångar

i OEEC-samarbetet. Genom handelsliberaliseringen och valutakonvertibiliteten

har OEEC-länderna exempelvis inlett en ny typ av samarbete

med Canada och Förenta staterna, icke minst på det ekonomisk-politiska

området. Det ekonomiska framåtskridandet och välståndsökningen i Europa

har aktualiserat ökade insatser från OEEC-ländernas sida i hjälpen till utvecklingsländerna.

Samtidigt har del varit angeläget att söka bevara de

intereuropeiska samarbetstraditionerna och behålla greppet om de uppgifter

som OEEC icke förmått att lösa, framför allt upprättandet av en enhetlig

europeisk marknad omfattande både EFTA och Europeiska ekonomiska

gemenskapen. Det var mot denna bakgrund naturligt för Sverige att

taga en aktiv del i förhandlingarna om ombildning av OEEC. Förhandlingsresultatet

motsvarar självfallet icke i alla stycken vad varje enskilt land

helst skulle ha velat åstadkomma. Det bär liksom de flesta internationella

överenskommelser i vissa avseenden kompromissens prägel. I sin helhet

synes emellertid den uppnådda överenskommelsen vara godtagbar. Formella

förutsättningar har skapats för ett samarbete, vars fortsatta utveckling kan

väntas i betydelsefulla hänseenden påverka svenska intressen.

Då OECD:s tillkomst innebär en ombildning av OEEC, återfinnes åtskilliga

huvuddrag i 1948 års konvention också i konventionen av år 1960. EU

betydande antal av de beslut och rekommendationer som tillkommit i kraft

av OEEC-samarbetet kommer att göras tillämpliga även i OECD. Den nya

organisationens verksamhet och arbetsformer skall likaledes i stor utsträckning

bygga på erfarenheter och praxis från OEEC. Det är för svensk del anledning

att välkomna att värdefulla element i det hittillsvarande samarbetets

uppläggning och innehåll givits fortsatt giltighet, liksom att två av de tidigare

endast associerade staterna, Canada och Förenta staterna, erhåller

fullt medlemskap. Samtidigt är det givet att OECD:s verksamhet kommer

att på åtskilliga punkter få en annan karaktär än OEECrs, vilket bland annat

får ses som en följd av att medlemskretsen vidgas.

De institutionella reglerna står i förgrunden bland OECD-konventionens

konkreta operativa bestämmelser. Beslut och rekommendationer förutsätter

enhällighet; varje medlemsstat har med andra ord vetorätt. Genom att avstå

från att rösta kan å andra sidan en medlemsstat ställa sig utanför ett

besluts eller en rekommendations tillämplighet och har därigenom möjlighet

att, om den så skulle önska, undvika att blockera en överenskommelse

som övriga medlemsstater är beredda att biträda. Detta är i enlighet med

''ad som hittills gällt i OEEC och står i överensstämmelse med Sveriges

intressen.

Verksamheten i OECD skall huvudsakligen avse samarbete i fråga om

ekonomisk politik, hjälp åt utvecklingsländerna och handelspolitik. Det

ekonomisk-politiska samarbetet har spelat en alltmer betydelsefull roll i

OEEC. De hittillsvarande formerna för detta samarbete föreslås bli över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1961

7

tagna i så gott som oförändrat skick av OECD. I OEEC har verksamheten

på konjunkturpolitikens område sedan några år haft sin tyngdpunkt i den

särskilda kommittén för ekonomisk politik, vilken sammanträtt två till tre

gånger per år för att på grundval av sekretariatets utredningar taga ställning

till det aktuella konjunkturläget och dryfta de åtgärder som länderna

enskilt eller gemensamt borde vidtaga för att möta störningar i den ekonomiska

utvecklingen och säkra ett snabbt och balanserat framåtskridande.

Det framstår som betydelsefullt att tillfälle ges till en fortsättning i OECD

av det konjunkturpolitiska samarbetet och att ländernas ömsesidiga beroende

av varandra i ekonomiskt avseende uttryckligen betonas i detta sammanhang.

Den fastare anknytningen till detta samarbete av Förenta staterna

och Canada med deras speciella konstitutionella förhållanden har visserligen

medfört en formell försvagning av de i konventionstexten och i ekonomisk-politiska

kommitténs mandat nedlagt förpliktelserna men innebär

å andra sidan att samarbetet kommer att äga rum i den vidare krets av

länder, som efter konvertibilitetens återinförande utgör ett mera naturligt

forum för ekonomisk-politiska konsultationer än den ursprungliga OEECgruppen;

inte minst gäller detta samarbetet kring betalningsbalansproblemen.

Liksom varit fallet i andra internationella organisationer har även inom

OEEC på senare tid allt större uppmärksamhet ägnats hjälpen åt utvecklingsländerna.

Det ökade utrymme som enligt OECD-konventionen skall

beredas hithörande frågor i den nya organisationen får ses som ett naturligt

led i denna utveckling. Från svensk sida har under förarbetets gång understrukits,

att det i en regional organisation som OECD framför allt är genom

samarbete på handelns och den ekonomiska politikens område som de enskilda

länderna kan göra effektiva insatser till förmån för de underutvecklade

länderna, inte minst genom att bereda en växande marknad för deras

export. När det däremot gäller direkta hjälpinsatser bör man utnyttja eventuellt

ökade resurser till att bygga ut den verksamhet som redan bedrives

i andra, världsomfattande organ —- i synnerhet Förenta Nationerna — hellre

än att på regional basis dubblera denna verksamhet.

I princip kan de svenska synpunkterna härvidlag sägas ha mött förståelse.

1 OEEC har visserligen under de senaste åren inom ramen för ett produktivitetssamarbete

av större räckvidd vuxit fram en form av teknisk biståndsverksamhet,

men denna har bedrivits i ringa skala och uteslutande avsett

underutvecklade områden inom vissa medlemsstater samt Jugoslavien. Det

bär ansetts att denna verksamhet bör överflyttas till den nya organisationen

och där bedrivas efter ungefär samma linjer som hittills.

Ett nytt moment när det gäller OECD och utvecklingsländerna är den

tidigare nämnda kommittén för utvecklingshjälp, DAC, som kommer att läsligt

anknytas till organisationen och i princip skall vara en sammanslutning

av länder med kapacitet att i väsentlig omfattning tillhandahålla kapital till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år W61

utvecklingsländerna i världen. Kommittén skall liksom sin sedan ett år

verksamma föregångare, den fristående Development Assistance Group,

DAG, framför allt ha till uppgift att diskutera metoder för och samordning

av den bilaterala hjälpen. DAC torde komma att arbeta i intim kontakt med

OECD. Varken Sverige eller något annat nordiskt land är för närvarande

medlem av sammanslutningen, vilket är naturligt bl. a. med hänsyn till att

de skandinaviska ländernas bilaterala finansiella biståndsprogram hittills

varit av tämligen ringa omfattning.

Trots de stora framsteg i Europa som åstadkommits genom OEEC:s verksamhet

på det handelspolitiska området återstår eu rad viktiga samarbetsuppgifter,

både mellan OECD:s europeiska medlemsstater inbördes och

mellan dem och Förenta staterna och Canada. Förhållandet mellan EFTA

och Europeiska ekonomiska gemenskapen står givetvis i förgrunden härvidlag,

men även andra spörsmål av stor betydelse anmäler sig, vare sig dessa

behandlas eller kan diskuteras i andra internationella organisationer eller

icke. Det har mot denna bakgrund från bl. a. svensk sida under förhandlingarna

med skärpa hävdats att handelspolitiken bör bibehållas som eu

huvuduppgift för OECD. Det resultat som härvidlag slutligen uppnåtts innehar

att möjligheter öppnats för ett fortsatt samarbete på detta område i

OECD.

OECDrs befattning med handelsfrågor kommer dock att få en i många

avseenden annan karaktär än OEEC:s. önskemålet om bibehållande av

OEEC:s handelsliberaliseringsbestämnielser har sålunda icke infriats. Vidare

råder ännu osäkerhet om den fortsatta tillämpningen av viktiga beslut

och rekommendationer på handelsområdet. Mot här avsedda önskemål har

hävdats att det är angeläget att i den handelspolitiska situation som numera

råder undvika dubblering av motsvarande, om än annorlunda utformade,

regler i världsomfattande organisationer som Internationella valutafonden

och GATT, där flertalet OEEC-stater också är medlemmar. Det har påpekats

hl. a. att ett stort antal OECD-länder ej längre åberopar betalningsbalansskäl

för bibehållande av kvantitativa restriktioner och därför redan senom

sina åtaganden i fonden och i GATT är underkastade liberaliseringsförpliktelse.

Den kompromiss som nåtts innehåller icke desto mindre det viktiga

elementet att OEEC:s ombildning till OECD icke skall betraktas som sanktionering

av en återgång från den liberaliseringsnivå som redan uppnåtts;

medlemsstaterna skall tvärtom sträva efter en ytterligare utveckling av sin

handel. — Det förtjänar här särskilt noteras att förberedande kommitténs

rapport — vilken genom resolution den 13 december 1960 godkänts och accepterats

av regeringarna i samtliga OECD-konventionens signatärstater —

fastslår att övergången från OEEC till OECD icke skall betraktas som sanktionering

av en återgång från den redan uppnådda liberaliseringsnivån utan

att medlemsstaterna tvärtom har för avsikt att fullfölja sina ansträngningar

att utveckla handeln i överensstämmelse med sina internationella förpliktelser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1961 9

Del är alltså alt räkna med att OECD:s verksamhet på handelsområdet

icke kommer att innefatta ett lika omfattande och fast regelsystem som

OEEC:s. Tyngdpunkten förskjutes i stället till olika former av löpande

samråd. Delta samråd har å andra sidan icke i princip underkastats några

viktigare begränsningar i fråga om tillämpningsområde eller inriktning.

De jämförande granskningar av medlemsstaternas allmänna handelspolitik

och åtgärder på handelsområdet som skall företagas i OECD saknar motsvarighet

i OEEC men kan bli av värde. Detsamma gäller behandlingen av

särskilda handelsfrågor av intresse för medlemsstaterna. Den rätt, som varje

medlemsstat skall åtnjuta, att få till stånd snabb behandling av annan medlemsstats

handelsåtgärder med sikte på att undanröja eller lindra sådana

åtgärders skadliga verkningar, kan visa sig få särskild betydelse.

De konkreta resultaten av dessa gransknings- och konsultationsprocedurer

blir givetvis i sista hand beroende av medlemsstaternas politiska vilja

till engagemang och samförstånd. Detta gäller också resultaten av OECD.s

befattning med problemet att skapa en enhetlig europeisk marknad omfattande

både EFTA och Europeiska ekonomiska gemenskapen. För Sveriges

del framstår det emellertid som både naturligt och angeläget att närma sig

det handelspolitiska samrådet i OECD i en konstruktiv och samarbetsvillig

anda.

Betvdelsen av det europeiska samarbetet på betalningsområdet, som numera

i första hand bedrives inom ramen för det europeiska monetära avtalet,

har givetvis minskat, sedan de västeuropeiska valutorna i stor utsträckning

gjorts konvertibla. De möjligheter att erhålla interimistisk finansiering

av löpande betalningar som EMA-avtalet erbjuder kan få sin betydelse

vid mindre stabila förhållanden på de europeiska valutamarknaderna.

Utformningen av OECD:s verksamhet på området för s. k. osynliga betalningar

är fortfarande i många stycken oklar, främst till följd av att de nordamerikanska

staterna ännu inte lämnat slutligt besked om de kommer att

biträda de beslut som fattats inom OEEC. I ett avseende har ett principbeslut

redan fattats, avsett att markera OECI):s öppna attityd mot utomstående

länder, nämligen att medlemsstaternas liberaliseringsåtaganden

skall utsträckas att tillämpas icke-diskriminatoriskt till förmån för Internationella

valutafondens samtliga medlemmar.

Vad beträffar OECD:s verksamhet i övrigt gäller att den i de flesta avseenden

kommer att överensstämma med verksamheten i OEEC. I vad avser

organisationens befattning med jordbruks- och fiskefrugorna förutses

en aktivering av arbetet liksom eu samordning med annan verksamhet i

OECD. Det skisserade arbetsprogrammet synes överensstämma med svenska

intressen. Det bör välkomnas att de konsultationer angående medlemsstaternas

jordbruks- och fiskepolitik, som inletts i OEEC, skall fortsätta i

OECD; bl. a. kan möjligheterna till kontakter på jordbruksområdet mellan

länder anslutna till EFTA respektive Europeiska ekonomiska gemenskapen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1961

komma att visa sig värdefulla. Även om det inte varit möjligt att i någon

större omfattning överföra värdefullare OEEC-beslut till den nya organisationen,

torde sålunda utsikterna för ett givande jordbruks- och fiskesamarbete

i OECD kunna bedömas med en viss tillförsikt. Den omständigheten

att jordbrukskommittén ej erhåller någon självständig beslutanderätt torde

i praktiken icke få någon större betydelse.

Det har även överenskommits att kommittéer för jordbruk och fiske skall

upprättas under OECD:s råd. Detta arrangemang synes ändamålsenligt ur

svensk synpunkt. Samarbetet på jordbruks- och fiskeområdet är nämligen

av en så speciell karaktär att det är önskvärt att verksamheten saminanhålles

av särskilda organ.

Vad slutligen angår organisationens rättsliga status anför departementschefen:
I

artikel 19 behandlas spörsmålet om organisationens, dess tjänstemäns

samt medlemmarnas ombuds rättsliga ställning och särskilda förmåner.

Hänvisning göres till tilläggsprotokoll nr 2, vari förklaras att härutinnan

skall —- för stater anslutna till konventionen den 16 april 1948 angående

europeiskt ekonomiskt samarbete — gälla vad i tilläggsprotokoll nr 1 till

sagda konvention är stadgat (jfr prop. 1948: 257, s. 27, prop. 1950: 161 samt

SO 1948:32). På grund härav skall organisationen samt dess tjänstemän

och medlemmarnas ombud åtnjuta immunitet och förmåner i enlighet med

sistnämnda tilläggsprotokoll. Organisationen bör därför införas i den uppräkning,

som finnes i lagen den 10 juli 1947 om särskilda förmåner för

\issa

underställas riksdagen.

I anslutning härtill vill utskottet framhålla att frågan om organisationens,

dess tjänstemäns samt medlemmarnas ombuds rättsliga ställning och särskilda

förmåner, såvitt angår förhållandet till Sverige, har upptagits av utskottet

i samband med dess behandling av Kungl. Maj :ts till årets riksdag

avlamnade, den 3 mars 1961 dagtecknade proposition, nr 68, med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 10 juli 1947 (nr 511) om

särskilda förmåner för vissa internationella organisationer, m. m.

Utskottet. Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet, som under

ärendets föredragning inhämtat ytterligare upplysningar, hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition,

dels meddela av Kungl. Maj:t äskat godkännande av den

i Paris den 14 december 1960 undertecknade konventionen

angående Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) jämte därtill fogade, likaledes den 14 december

1960 dagtecknade fyra aktstycken, nämligen tilläggsprotokollen

nr 1 och nr 2, protokollet rörande omarbetning

av konventionen angående europeiskt ekonomiskt sam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 1 år 1961

11

arbete den 16 april 1948 och memorandum rörande tillämpningen

av artikel 15 i konventionen angående Organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling enligt den till

statsrådsprotokollet i detta ärende fogade bilagan;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del godkänna

sådana ändringar i konventionen jämte därtill fogade

fyra protokoll och memorandum, som framdeles kan

komma att beslutas, i den mån dessa ändringar icke kräver

författningsändringar av beskaffenhet att påkalla riksdagens

medverkan.

Stockholm den 20 april 1961

På utrikesutskottets vägnar:

RICKARD SANDLER

Vid detta ärendes slutliga behandling har varit närvarande:

från första kammaren: herrar Sandler, Bengtson, Elmgren, Ewerlöf,

Georg Pettersson och Aspling;

från andra kammaren: herr Bengtsson i Halmstad och fru RenströmIngenäs

samt herrar Alemyr och Wahlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av konventionen angående Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvec a1 i texten