Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående en överenskommelse om en association mellan medlemsstaterna i Europeiska frihandelssammanslutningen och Republiken Finland, m. m.

1961-05-04 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1961:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående en överenskommelse om en association mellan medlemsstaterna i Europeiska frihandelssammanslutningen och Republiken Finland, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1961

1

Sr 6

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående en överenskommelse om en association

mellan medlemsstaterna i Europeiska frihandelssammanslutningen

och Republiken Finland,

m. m.

Genom en den 7 april 1961 dagtecknad och till utrikesutskottet hänvisad

proposition, nr 149, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna Sveriges anslutning till överenskommelsen den 27 mars

1961 angående bildandet av en association mellan medlemsstaterna i Europeiska

frihandelssammanslutningen samt Republiken Finland jämte tre

till överenskommelsen fogade bilagor;

dels godkänna ett samma dag upprättat protokoll rörande tillämpningen

av nyssnämnda överenskommelse i förhållande till Furstendömet Liechtenstein;
dels

ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del godkänna sådana

ändringar i förenämnda överenskommelse jämte till denna fogade bilagor,

vilka bör ankomma på Kungl. Maj :ts ställningstagande och vilka icke kräver

författningsändring av beskaffenhet att påkalla riksdagens medverkan.

Den 1 april 1960 ratificerades av Kungl. Maj :t efter riksdagens godkännande

(utrikesutskottets utlåtande 1960:2, riksdagens skrivelse nr 110)

konventionen den 4 januari 1960 angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA), vilken konvention trädde i kraft den 3

maj 1960 samtidigt med protokollet den 4 januari 1960 rörande tillämpning

av nämnda konvention i förhållande till Furstendömet Liechtenstein.

Enligt artikel 41 i EFTA-konventionen må sammanslutningens råd förhandla

om överenskommelse mellan medlemsstaterna och annan stat för

att bilda en association, och en dylik överenskommelse skall underställas

medlemsstaterna för godkännande.

De svenska statsmakternas synpunkter på Finlands ställning mot bakgrunden

av EFTA:s tillkomst berördes ingående under riksdagsbehandlingen

av EFTA-konventionen. Sålunda anförde föredragande statsrådet i

Kungl. Majrts proposition 1960: 25 i ämnet följande (prop. s. 10):

Det nya läget i fråga om de nordiska marknadsplanerna har i särskild

grad återverkat på Finlands ställning. Detta land är icke medlem av OEEC

och har icke deltagit i frihandelsförhandlingarna mellan de sju. Från finsk

sida avgavs vid mötet i Kungälv en deklaration, att därest försöken att

1 Biliang till riksdagens protokoll 1961. 5 samt. 1 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1961

skapa ett frihandelsområde icke hade något politiskt syfte utan endast avsåg

ett handelssamarbete Finland icke hade ett mindre intresse än de övriga

nordiska länderna för dessa försök. Vid de sjus ministermöte i Stockholm

i november framlades från finsk sida ett memorandum, i vilket framhölls

att den finska regeringen var beredd att inleda förhandlingar om formerna

för ett finskt deltagande i frihandelssamarbetet. Sjustatsministrarna

uttalade i en resolution sin tillfredsställelse över det finska initiativet.

Departementschefen yttrade i detta hänseende (prop. s. 43):

Av särskild betydelse ur nordisk synpunkt är den ställning som Finland

intar. Medan Danmark, Norge och Sverige från början ingår som medlemmar

i den europeiska frihandelssammanslutningen, har Finlands regering

hittills endast tillkännagivit sin önskan om förhandlingar rörande Finlands

förhållande till sammanslutningen. Olika former av samverkan kan ifrågakomma.

Det tillkommer givetvis Finlands regering att besluta om landets

ställning härvidlag. Från svensk sida framstår det som angeläget att på

allt sätt underlätta en lämplig form av uppgörelse. Jag har med tillfredsställelse

kunnat konstatera att denna uppfattning delas också av övriga

medlemmar av sammanslutningen.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (1960:2) i anledning av EFTApropositionen

framhöll utrikesutskottet (utlåtandet s. 30) att det rått enighet

om önskvärdheten att under de nya förhållandena tillvarataga alla möjligheter

till sådant samarbete som kan vara till gagn för de nordiska länderna.

Utskottet betonade vidare vikten av »svensk välvillig hållning i fråga

om associationsmöjligheter för återstående nordiska länder, en fråga som

för Finland har särskild aktualitet».

Den nu föreliggande associationsöverenskommelsen mellan EFTA:s medlemsstater

och Finland är baserad på stadgandet i artikel 41 i EFTA-konventionen.

Bestämmelserna i EFTA-konventionen skall med vissa i associationsöverenskommelsen

särskilt angivna undantag tillämpas på förhållandet

mellan Finland och medlemsstaterna i frihandelssammanslutningen.

Detta innebär bl. a. att konventionens bestämmelser om inbördes tullsänkningar,

tillämpningen av dess ursprungsregler och avvecklingen av kvantitativa

restriktioner skall utsträckas att gälla även Finland. Konkurrensregler,

undantagsbestämmelser och det allmänna samråds- och besvärsförfarandet

skall likaledes i princip äga tillämpning på Finland. Särskilda bestämmelser

reglerar upprättandet av ett gemensamt råd, sättet för att fatta

beslut och rätten till uppsägning. Beträffande det närmare innehållet i överenskommelsen

i nu angivna och i övriga hänseenden liksom beträffande de

förhandlingar, som lett fram till denna överenskommelse, får utskottet hänvisa

till propositionen med bihang.

Ur departementschefens uttalande i propositionen må här återgivas följande.

En närmare anknytning av Finland till EFTA skulle kunna förväntas

medföra påtagliga fördelar icke endast för Finland utan också för EFTAländerna.

Finland med sina över 4 miljoner människor och sin utvecklingskraftiga

marknad skulle komma att erbjuda ett värdefullt tillskott till den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1961 o

större marknaden. En överenskommelse med Finland, soin icke ar medlem

i OEEC eller dess efterföljare OECD, skulle också utgöra ett viktigt framsteg

i förverkligandet av EFTA:s målsättning att gradvis frigöra världshandeln

överhuvudtaget och ett konkret belägg för EFTA:s utåtvanda karaktär

och samarbetsvilja. Det påtagliga intresse för en finsk anslutning till

EFTA, som sålunda förelegat hos såväl Finland som EFTA-länderna, har

inneburit att viljan att nå ett gott och snabbt förhandlingsresultat vant

stor å ömse sidor. Enighet nåddes också snabbt om innehållet i en överenskommelse,

och sedan Finland beretts tillfälle att närmare överväga sina

bilateralt reglerade handelsrelationer framför allt till Sovjetunionen föreligger

nu ett av Finland och samtliga EFTA-länder preliminärt godkänt

avtal
Strävandena

att anknyta Finland till EFTA har i vårt land erhållit positivt

stöd såväl hos myndigheter som näringsliv. Det är därför att hälsa med

stor tillfredsställelse att det nu varit möjligt att nå enighet om de praktiska

former under vilka en sådan anknytning kan ske. Den betydelse som den

föreliggande överenskommelsen måste tillmätas på svensk sida bör ses mot

bakgrunden av icke enbart önskemålet att stärka och utveckla EFTA-samarbetet

utan också de mångåriga strävandena att skapa ett närmare ekonomiskt

samarbete mellan de nordiska länderna. På finsk sida har man tagit

aktiv del i dessa strävanden och inte minst under de senaste åren understrukit

vikten av att en nordisk samverkan kommer till stånd på så stora

delar som möjligt av det ekonomiska fältet. Den nu föreliggande associationsöverenskommelsen

innebär att inom EFTA:s ram den del av de noidiska

marknadsplanerna förverkligas som skulle innebära ett genomförande

av tullfrihet mellan de nordiska länderna. Även i övrigt bör Finlands

anknytning till EFTA skapa ökade förutsättningar för ett fortsatt och intensifierat

ekonomiskt samarbete mellan de nordiska länderna liksom för

att ge denna samverkan ett konkret innehåll.

Finlands speciella läge har nödvändiggjort för EFTA-länderna att ta särskild

hänsyn till de grundläggande förutsättningar under vilka Finland ansett

en anknytning till EFTA möjlig. Detta har därför satt sin prägel på

såväl förhandlingarna som deras resultat. Grundförutsättningarna har varit

tre, nämligen dels att en överenskommelse skulle bygga på principen om

ett samarbete utan överstatliga inslag, dels att särskild hänsyn skulle tagas

till vissa delar av den finska hemmamarknadsindustrien, dels också slutligen

att en överenskommelse måste vara förenlig med det förhållandet att

Finlands handel till viss del regleras genom bilaterala avtal.

Den förstnämnda av dessa förutsättningar är automatiskt uppfylld genom

att EFTA-konventionen bygger på nämnda princip och associationsöverenskommelsen

nära anknyter till konventionens regler. Varje enskild medlemsstats

suveränitet respekteras sålunda, och nya förpliktelser kan inte

påläggas någon avtalsslutande part mot dess vilja, överenskommelsens

fasta förpliktelser är av samma karaktär som i EFTA-konventionen och

hänför sig i första hand till avvecklingen av tullar och kvantitativa restrik
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1961

tioner samt till de konkurrensregler som ansetts nödvändiga för att ge avvecklingen

av handelshindren åsyftad innebörd.

Det finska önskemålet om hänsyn till vissa delar av den finska hemmamarknadsindustrien

har i överenskommelsen tillgodosetts genom att Finland

erhållit möjlighet att avveckla tullskyddet för dessa industrier i en

till en början långsammare takt än vad som gäller för övriga industrier och

enligt EFTA-konventionen. De varor det gäller faller i stort sett inom gummivaru-,

läder- och sko-, textilvara- och verkstadsområdena. Det bör

emellertid observeras att den första 20-procentiga tullsänkningen genomföres

i Finland även för dessa varor liksom att tullarna skall vara helt avvecklade

till den tidpunkt som gäller för övriga varuområden, d. v. s. den

1 januari 1970. Undantagsställningen har motiverats bland annat med den

eftersläpning i rationaliseringen inom dessa industrier som föranleds av

att rationaliseringen under den första efterkrigstiden av utrikespolitiska

skäl i första hand inriktades på andra industrier. Till undantagsordningen

är knutet det förbehållet att före den 1 juli 1963 beslut skall kunna fattas

om en snabbare awecklingstakt för tullarna på dessa varor och att hänsyn

därvid skall tas till utvecklingen av den finska utrikeshandeln med varorna

i fråga och sysselsättningsförhållandena inom den berörda industrien

i Finland och EFTA-länderna. Det synes som om industrien i EFTA-!änderna

genom bestämmelsens utformning beretts skydd mot ett eventuellt

missbruk av undantagsordningen samtidigt som de finska intressena tillgodosetts

i rimlig utsträckning.

I detta sammanhang bör uppmärksammas, att Finland funnit det möjligt

att för de varuområden, som ej berörs av den nämnda undantagsordningen,

ta del i det snabbare genomförandet av den interna tullavvecklingen

som EFT A-länderna beslutat och som Kungl. Maj :t för Sveriges del

förelagt riksdagen för godkännande genom den av utrikesutskottet samtidigt

behandlade propositionen nr 146. Den 30-procentiga tullsänkning,

som Finland på så sätt genomför den 1 juli i år, bör uppfattas som ett tecken

på Finlands helhjärtat positiva inställning till EFTA.

Den tredje grundförutsättningen för Finlands association med EFTA _

hänsynstagande till Finlands bilaterala handelsförbindelser — har bl. a.

kommit till uttryck i att Finland för vissa närmare angivna varor, huvudsakligen

bränslen och gödselmedel, erhållit rätt att bibehålla kvantitativa

restriktioner även efter övergångstiden. Även denna undantagsregel är emellertid

försedd med vissa villkor. Sålunda skall den tillämpas på ett sådant

sätt att leverantörer i EFT A-staterna bereds tillfälle att konkurrera på lika

villkor med andra leverantörer om en rimlig andel av den finska marknaden.

Bestämmelsen skall vidare kunna bli föremål för översyn på begäran

av någon avtalsslutande part.

Det är naturligt att man från finsk sida varit angelägen att ge en association

med EFTA en sådan form som medgav ett bibehållande och en vidareutveckling

av goda handelsförbindelser och ett gott grannskapsförhållande

med Sovjetunionen. Detta finska önskemål, som mötte full förståelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1961

5

frän samtliga EFTA-länders sida, föranledde den finska regeringen att ytterligare

överväga det till Lissabon-mötet i maj förra året utarbetade associationsavtalets

förenlighet med de finsk-sovjetiska vänskaps- och handelsavtalen.

Dessa överväganden ledde fram till ett finsk-sovjetiskt förslag

till iullavtal i november 1960.

Den nu föreliggande associationsöverenskommelsen har erhållit sin slutliga

utformning efter tillkomsten av nyssnämnda finsk-sovjetiska tullavtal.

Då det inte kan uteslutas att det finsk-sovjetiska avtalet kan medföra vissa

problem beträffande snedvridning av EFTA-handeln har det överenskommits

att — om de ursprungsregler, som tillämpas av EFTA-länderna och

Finland, skulle visa sig otillräckliga för att möta en sådan snedvridning av

handeln — bestämmelserna i EFTA-konventionens artikel 5 skall kunna

tillämpas och åtgärder sålunda vidtagas i enlighet med konventionens bestämmelser.

Med hänsyn till att Finland ej är medlem av OEEC har det ansetts nödvändigt

att närmare definiera Finlands och EFTA-ländernas ömsesidiga

förpliktelser med avseende på osynliga transaktioner och överföringar. Utgångspunkten

har därvid varit OEEC:s liberaliseringsbestämmelser.

Överenskommelsen mellan EFTA-länderna och Finland har ingåtts med

tillämpning av moment 2 i artikel 41 i EFT A-konventionen, som handlar

om associationsöverenskommelser med annan stat. Tullsänkningarna mellan

EFTA-länderna och Finland skall genomföras enligt konventionens bestämmelser.

Med hänsyn härtill torde det bemyndigande, som av fjolårets

riksdag lämnades Kungl. Maj :t att förordna om de avvikelser från tulltaxan

som påkallas av Sveriges anslutning till EFT A-konventionen — i det

fall riksdagen godtager den nu förevarande överenskommelsen och densamma

träder i kraft — få anses gälla även de avvikelser som påkallas av

densamma.

Kungl. Maj:t bemyndigades i samband med godkännandet av EFTAkonventionen

att vidtaga sådana ändringar i regleringsförfattningarna på

jordbrukets och fiskets områden som föranleddes av Sveriges anslutning

till konventionen. Även detta bemyndigande torde — om riksdagen godkänner

överenskommelsen mellan EFTA och Finland — få anses gälla de

ändringar som föranleds av denna.

Utskottet. Utskottet, som inhämtat ytterligare upplysningar under ärendets

föredragning, uttrycker sin tillfredsställelse med att Finland nu, på

sätt propositionen utvisar, kan förväntas bli associerat med Europeiska

frihandelssammanslutningen (EFTA) och hemställer,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition,

dels godkänna Sveriges anslutning till överenskommelsen

den 27 mars 1961 angående bildandet av en association mellan

medlemsstaterna i Europeiska frihandelssammanslutningen

samt Republiken Finland jämte de tre till överenskommelsen

fogade bilagorna;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1961

dels godkänna ett den 27 mars 1961 upprättat protokoll

rörande tillämpningen av överenskommelsen angående bildandet

av en association mellan medlemsstaterna i Europeiska

frihandelssammanslutningen samt Republiken Finland

i förhållande till Furstendömet Liechtenstein;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del godkänna

sådana ändringar i förenämnda överenskommelse

jämte till denna fogade bilagor, vilka bör ankomma på

Kungl. Maj :ts ställningstagande och vilka icke kräver författningsändring

av beskaffenhet att påkalla riksdagens medverkan.

Stockholm den 4 maj 1961

På utrikesutskottets vägnar:

RICKARD SANDLER

Vid ärendets slutliga behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Sandler, Boheman, Lundström, Bengtson,

Elmgren, Georg Pettersson och Aspling;

från andra kammaren: herrar Bengtsson i Halmstad och Ohlin, fru

Renström-Ingenäs samt herrar Alemyr, von Friesen, Heckscher, Wahlund

och Allard.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610652

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående en överenskommelse om en association mellan medlemsstaterna i Europeiska frihandelssam a1 i texten