Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning ”med uppgift att företaga en ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att underlätta en rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av husmödrarnas arbetsinsats i hemmet”. Motionerna innehåller även yrkanden om ratificering av vissa av Internationella arbetsorganisationens konventioner samt om utredning av möjligheterna för en självständig pensionering inom ATP för hemarbetande husmödrar.
1962-03-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1962:12, Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning ”med uppgift att företaga en ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att underlätta en rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av husmödrarnas arbetsinsats i hemmet”. Motionerna innehåller även yrkanden om ratificering av vissa av Internationella arbetsorganisationens konventioner samt om utredning av möjligheterna för en självständig pensionering inom ATP för hemarbetande husmödrar.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962
1
Nr 12
Utlåtande i anledning atv väckta motioner om en ekonomisk värdering
av hushållsarbetet.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 28 i första kammaren av herr Lundström
m. fl. samt nr 54 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning ”med uppgift att företaga en
ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att underlätta en rättvisande
bedömning av det ekonomiska värdet av husmödrarnas arbetsinsats i hemmet”.
Motionerna innehåller även yrkanden om ratificering av vissa av Internationella
arbetsorganisationens konventioner samt om utredning av möjligheterna
för en självständig pensionering inom ATP för hemarbetande husmödrar. I
dessa delar kommer motionerna att behandlas i senare utlåtanden.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,
i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionen II: 54.
Tidigare behandling av förevarande fråga
Vid 1960 år riksdag väcktes motioner (I: 310 och II: 386) med yrkande av
samma innebörd som i de förevarande.
I motionerna pekades på behovet av en realistisk ekonomisk bedömning av
den hemarbetande husmodems arbetsinsats. Motionärerna framhöll, att staten
måste ta hänsyn till värdet av husmoderns arbete i olika sammanhang, såsom
vid utformningen av ersättningsreglerna inom sjukförsäkringen, vid fastställandet
av förvärvsavdragen vid beskattningen, vid beräknandet av underhållsbidrag
och bidragsförskott m. m. Den utveckling mot familjevård i stället för
anstaltsvård som ansetts lämplig särskilt för missanpassad ungdom påkallade
enligt motionärernas uppfattning med nödvändighet en mera realistisk bedömning
av vad vården i hemmen egentligen kostade. Motionärerna erinrade
om att vissa försök av mera allmänt omfattande karaktär för att få fram vissa
beräkningar gjorts av bostadskollektiva kommittén i dess 1954 avgivna betänkande
»Kollektivhus» och av 1954 års familjeutredning i dess 1955 avgivna
betänkande »Samhället och barnfamiljerna». Familjeutredningcn beräknade
med utgångspunkt från en hembiträdcslön plus mat och logi för hembiträdet,
att arbetsinsatsen i en familj med två barn 1955 skulle motsvara en summa
Bihang till riksdagens protukull 1962. 9 samt 2 avd. Nr 12
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962
av 5 000 kr. per år, eller drygt 6 000 kr. i dag. Motionärerna framhöll, att en
jämförelse, som föreföll realistisk, kunde göras med lönen till en hemvårdarinna.
Denna utgick efter 4 lönegraden eller med cirka 10 000 kr. om året. 1
motionerna anfördes härefter:
Ett mera ingående studium av det ekonomiska utbytet av husmoderns arbetskraft
torde dock vara värdefullt att få utfört. Det torde vara praktiskt
utförbart att undersöka den ekonomiska skillnad som uppstår om en husmor
själv sköter tvätten, lagar maten, syr familjens kläder och sköter familjens
textilförråd emot om hon anlitar andra inom eller utom hemmet att utföra
dessa arbeten. En riktigare bedömning torde också kunna ernås genom att vid
en undersökning uppdela familjerna i olika grupper efter stads- och lanthushåll,
efter barnlösa familjer och familjer med barn etc.
Värdet av den hemarbetande kvinnans arbetsinsatser är utan tvivel betydande,
även om den aldrig tagits upp i vår nationalinkomst. Uppskattningen
av de ekonomiska värden, som denna grupp av kvinnor tillför vår produktion,
växer sig också allt starkare inom stora grupper. Att ta upp detta problem
till närmare studium och draga de därav betingade slutsatserna vid bl. a.
avvägningen av statens stöd inom familjepolitiken anser vi vara påkallat.
Vid remissbehandlingen av motionerna tillstyrktes ovannämnda yrkande av
Folkpartiets kvinnoförbund, Tjänstemännens centralorganisation och Yrkeskvinnors
samarbetsförbund. Högerns kvinnoförbund instämde i motionärernas
uppfattning om behovet av en realistisk ekonomisk bedömning av den hemarbetande
husmodems arbetsinsats. Förbundet ansåg det emellertid vara en
framkomligare väg att göra en arbetsvärdering av de olika moment som ingår
i den hemarbetande husmoderns arbetsuppgifter och förordade en sådan arbetsvärdering.
Sveriges husmodersföreningars riksförbund framhöll, att det
ur flera synpunkter vore angeläget att åstadkomma en värdesättning av de
hemarbetande husmödrarnas arbetsinsatser. Emellertid ville förbundet också
framhålla, att en sådan värdesättning stöter på utomordentligt stora svårigheter,
bl. a. på grund av nödvändigheten att finna beräkningsnormer, som
beaktar de stora skillnaderna i hushåll av olika slag. Frågan kompliceras,
anförde förbundet, inte bara av hushållens olika utrustning utan främst av
familjernas olika storlek och struktur. Motionsyrkandet avstyrktes av Landsorganisationen
i Sverige och Riksförbundet Landsbygdens folk. LO ansåg,
att en ekonomisk värdering av husmödrarnas arbete icke är erforderlig för
avvägningen av husmödrarnas förmåner inom socialförsäkringarna. RLF uttalade,
att det torde vara omöjligt att erhålla en allmängiltig norm för värdering
av husmoderns arbete, vilken i samtliga fall ger en rättvis bedömning av
hennes insatser. Att, såsom ibland skett, utgå från kostnaden för lejd arbetskraft
-— i den mån sådan går att få -— innebar enligt förbundets mening i
regel en underskattning av husmoderns arbete och betydelse i hemmet, särskilt
om det finns småbarn i familjen.
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962 3
Motionerna avstyrktes av andra lagutskottet (utlåtande nr 60), som därvid
anförde:
Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att göra en rättvisande
uppskattning av värdet av husmoderns arbete i hemmet. Många av hennes
arbetsuppgifter torde sålunda sakna motsvarigheter inom arbetslivet i övrigt.
Vidare tar åtskilliga av arbetsuppgifterna inte kontinuerligt hela hennes arbetskraft
i anspråk och uträttas därför delvis samtidigt med andra uppgifter.
En arbetsvärdering på tidsstudiebas framstår följaktligen knappast såsom
möjlig. En mera framkomlig väg är måhända att utgå från kostnaden för
lejd arbetskraft, men vid sådana beräkningar måste bortses från några av
husmoderns viktigaste uppgifter. Härvid tänker utskottet på husmoderns insatser
för att bereda, barnen en lugn och trygg uppväxt samt för att skapa
trivsel i hemmet. Även om man inte tar hänsyn till att betydelsen av sådana
insatser skiftar från hem till hem, kan man inte komma ifrån att de är omöjliga
att skatta i pengar. Likväl måste det indirekta värdet härav antagas vara betydande.
Med hänsyn till dessa förhållanden saknades enligt utskottet anledning att
antaga, att man genom den i motionerna begärda utredningen skulle uppnå
mera rättvisande resultat än genom de uppskattningar, som gjorts av bostadskollektiva
kommittén och familjeutredningen eller som kunde göras med ledning
av lönen till en hemvårdarinna.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
I motioner (I: 105 och II: 131) till 1961 års riksdag yrkades, att riksdagen
måtte »i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning med uppgift att
företaga, en ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att underlätta en
rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av den arbetsinsats som bortfaller,
när husmodern på grund av sjukdom, förvärvsarbete etc. inte i full
utsträckning kan deltaga i arbetet i hemmet».
I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 6 avstyrkte andra lagutskottet
motionerna. Utskottet anförde:
Riksdagen har så sent som under fjolårets höstsession behandlat motionsyrkanden
av samma innebörd som det i förevarande motioner framställda.
Därvid avslogs yrkandena med den motiveringen, att det saknas anledning att
antaga att man genom utredning av den föreslagna arten skulle kunna uppnå
en mera rättvisande uppskattning av det ekonomiska värdet av husmoderns
arbete än vad som kunde åstadkommas med hjälp av redan tillgängligt material.
Enligt utskottets mening har därefter inte förekommit något som bör
föranleda till ett ändrat ställningstagande.
Utskottet
I förevarande motioner framhålles, att en ekonomisk värdering av husmödrarnas
arbetsinsatser i hemmet är erforderlig ur flera synpunkter, framför
allt för att husmödrarna skall kunna få fullvärdig del av den sociala
tryggheten. Även i andra sammanhang, t. ex. vid bestämmandet av under
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962
hållsbidrag och skadestånd, där man nu tvingas att bedöma värdet av husmödrarnas
arbetsinsats efter godtyckliga regler, skulle enligt motionärerna
en sådan värdering vara betydelsefull.
Riksdagen har såväl 1960 som 1961 haft att taga ställning till motionsyrkanden
av samma innebörd som de förevarande. Därvid har erinrats om
att vissa försök gjorts att ekonomiskt värdera husmödrarnas arbete i 1954 års
familjeutrednings betänkande »Samhället och barnfamiljerna» och i bostadskollektiva
kommitténs betänkande II »Kollektivhus». Under motivering att
det saknades anledning antaga att man genom utredning av den i motionerna
föreslagna arten skulle kunna uppnå en mera rättvisande uppskattning av det
ekonomiska värdet av husmödrarnas arbete än vad som kunde åstadkommas
med hjälp av det redan tillgängliga materialet har motionsyrkandena vid
båda tillfällena avslagits. Enligt utskottets mening har därefter inte förekommit
något arv beskaffenhet att föranleda ändrat ställningstagande.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, I: 28 och II: 54, såvitt avser de
däri under 2. a) upptagna yrkandena, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 6 mars 1962
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första, kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, herr Birke, fru Gärda Svenson, fröken
Nordström;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall,* Nilsson i Göteborg,
fröken W etterström, herr Odhe, fröken Sandell, herr Gustavsson i Alvesta,
fru Svensson i Kungsör och herr Carlsson i Huskvarna.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
I.
av fru Hamrin-Thorell, fröken Nordström, herrar Anderson i Sundsvall och
Carlsson i Huskvarna, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962
5
»Även om det uppenbarligen är förenat med vissa svårigheter att göra en
rättvisande uppskattning av husmödrarnas arbete i hemmet anser utskottet
en dylik vara, av värde för en adekvat beräkning av t. ex. förvärvsavdraget
vid beskattningen, beräkningsgrunderna för underhållsbidrag och bidragsförskott,
ersättning för familjevård och fosterbamsvård samt vid inordnandet
av husmödrarna i vårt socialförsäkringssystem. Vidare bör en sådan värdering
kunna vara till nytta, vid uppgörandet av vissa civilrättsliga avtal.
Samtidigt som utskottet vill understryka att en ekonomisk värdering av
husmoderns arbetskraft inte kan bli tillämplig i varje enskilt fall finner utskottet
det självklart att denna värdering uteslutande skall bygga på de insaitser
i hemmet som över huvud taget går att ekonomiskt värdera, framför
allt i jämförelse med lejd arbetskraft. Normer för hur det ekonomiska värdet
av hushållsarbetet skall bedömas anser utskottet vara möjliga att utarbeta,
i synnerhet som vissa undersökningar i detta avseende redan företagits av
bl. a. statens institut för konsumentfrågor. Utskottet anser, att en vidare
utbyggnad av dessa undersökningar borde kunna åstadkommas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen med bifall till förevarande motioner I: 28 och
II: 54, såvitt avser det däri under 2. a) upptagna yrkandet,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en förutsättningslös
utredning angående en ekonomisk uppskattning av hushållsarbetet,
som kan ligga till grund för en realistisk bedömning i
olika sammanhang av värdet av husmodems arbetsinsats.»
II
av fröken Wetterström.
R. N\7. Statlanders boktr., Sthlm 1962.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.