Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning ”med uppgift att företaga en ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att underlätta en rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av husmödrarnas arbetsinsats i hemmet”. Motionerna innehåller även yrkanden om ratificering av vissa av Internationella arbetsorganisationens konventioner samt om utredning av möjligheterna för en självständig pensionering inom ATP för hemarbetande husmödrar.

1962-03-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1962:12, Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning ”med uppgift att företaga en ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att underlätta en rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av husmödrarnas arbetsinsats i hemmet”. Motionerna innehåller även yrkanden om ratificering av vissa av Internationella arbetsorganisationens konventioner samt om utredning av möjligheterna för en självständig pensionering inom ATP för hemarbetande husmödrar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

1

Nr 12

Utlåtande i anledning atv väckta motioner om en ekonomisk värdering

av hushållsarbetet.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 28 i första kammaren av herr Lundström

m. fl. samt nr 54 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning ”med uppgift att företaga en

ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att underlätta en rättvisande

bedömning av det ekonomiska värdet av husmödrarnas arbetsinsats i hemmet”.

Motionerna innehåller även yrkanden om ratificering av vissa av Internationella

arbetsorganisationens konventioner samt om utredning av möjligheterna

för en självständig pensionering inom ATP för hemarbetande husmödrar. I

dessa delar kommer motionerna att behandlas i senare utlåtanden.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 54.

Tidigare behandling av förevarande fråga

Vid 1960 år riksdag väcktes motioner (I: 310 och II: 386) med yrkande av

samma innebörd som i de förevarande.

I motionerna pekades på behovet av en realistisk ekonomisk bedömning av

den hemarbetande husmodems arbetsinsats. Motionärerna framhöll, att staten

måste ta hänsyn till värdet av husmoderns arbete i olika sammanhang, såsom

vid utformningen av ersättningsreglerna inom sjukförsäkringen, vid fastställandet

av förvärvsavdragen vid beskattningen, vid beräknandet av underhållsbidrag

och bidragsförskott m. m. Den utveckling mot familjevård i stället för

anstaltsvård som ansetts lämplig särskilt för missanpassad ungdom påkallade

enligt motionärernas uppfattning med nödvändighet en mera realistisk bedömning

av vad vården i hemmen egentligen kostade. Motionärerna erinrade

om att vissa försök av mera allmänt omfattande karaktär för att få fram vissa

beräkningar gjorts av bostadskollektiva kommittén i dess 1954 avgivna betänkande

»Kollektivhus» och av 1954 års familjeutredning i dess 1955 avgivna

betänkande »Samhället och barnfamiljerna». Familjeutredningcn beräknade

med utgångspunkt från en hembiträdcslön plus mat och logi för hembiträdet,

att arbetsinsatsen i en familj med två barn 1955 skulle motsvara en summa

Bihang till riksdagens protukull 1962. 9 samt 2 avd. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

av 5 000 kr. per år, eller drygt 6 000 kr. i dag. Motionärerna framhöll, att en

jämförelse, som föreföll realistisk, kunde göras med lönen till en hemvårdarinna.

Denna utgick efter 4 lönegraden eller med cirka 10 000 kr. om året. 1

motionerna anfördes härefter:

Ett mera ingående studium av det ekonomiska utbytet av husmoderns arbetskraft

torde dock vara värdefullt att få utfört. Det torde vara praktiskt

utförbart att undersöka den ekonomiska skillnad som uppstår om en husmor

själv sköter tvätten, lagar maten, syr familjens kläder och sköter familjens

textilförråd emot om hon anlitar andra inom eller utom hemmet att utföra

dessa arbeten. En riktigare bedömning torde också kunna ernås genom att vid

en undersökning uppdela familjerna i olika grupper efter stads- och lanthushåll,

efter barnlösa familjer och familjer med barn etc.

Värdet av den hemarbetande kvinnans arbetsinsatser är utan tvivel betydande,

även om den aldrig tagits upp i vår nationalinkomst. Uppskattningen

av de ekonomiska värden, som denna grupp av kvinnor tillför vår produktion,

växer sig också allt starkare inom stora grupper. Att ta upp detta problem

till närmare studium och draga de därav betingade slutsatserna vid bl. a.

avvägningen av statens stöd inom familjepolitiken anser vi vara påkallat.

Vid remissbehandlingen av motionerna tillstyrktes ovannämnda yrkande av

Folkpartiets kvinnoförbund, Tjänstemännens centralorganisation och Yrkeskvinnors

samarbetsförbund. Högerns kvinnoförbund instämde i motionärernas

uppfattning om behovet av en realistisk ekonomisk bedömning av den hemarbetande

husmodems arbetsinsats. Förbundet ansåg det emellertid vara en

framkomligare väg att göra en arbetsvärdering av de olika moment som ingår

i den hemarbetande husmoderns arbetsuppgifter och förordade en sådan arbetsvärdering.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund framhöll, att det

ur flera synpunkter vore angeläget att åstadkomma en värdesättning av de

hemarbetande husmödrarnas arbetsinsatser. Emellertid ville förbundet också

framhålla, att en sådan värdesättning stöter på utomordentligt stora svårigheter,

bl. a. på grund av nödvändigheten att finna beräkningsnormer, som

beaktar de stora skillnaderna i hushåll av olika slag. Frågan kompliceras,

anförde förbundet, inte bara av hushållens olika utrustning utan främst av

familjernas olika storlek och struktur. Motionsyrkandet avstyrktes av Landsorganisationen

i Sverige och Riksförbundet Landsbygdens folk. LO ansåg,

att en ekonomisk värdering av husmödrarnas arbete icke är erforderlig för

avvägningen av husmödrarnas förmåner inom socialförsäkringarna. RLF uttalade,

att det torde vara omöjligt att erhålla en allmängiltig norm för värdering

av husmoderns arbete, vilken i samtliga fall ger en rättvis bedömning av

hennes insatser. Att, såsom ibland skett, utgå från kostnaden för lejd arbetskraft

-— i den mån sådan går att få -— innebar enligt förbundets mening i

regel en underskattning av husmoderns arbete och betydelse i hemmet, särskilt

om det finns småbarn i familjen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962 3

Motionerna avstyrktes av andra lagutskottet (utlåtande nr 60), som därvid

anförde:

Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att göra en rättvisande

uppskattning av värdet av husmoderns arbete i hemmet. Många av hennes

arbetsuppgifter torde sålunda sakna motsvarigheter inom arbetslivet i övrigt.

Vidare tar åtskilliga av arbetsuppgifterna inte kontinuerligt hela hennes arbetskraft

i anspråk och uträttas därför delvis samtidigt med andra uppgifter.

En arbetsvärdering på tidsstudiebas framstår följaktligen knappast såsom

möjlig. En mera framkomlig väg är måhända att utgå från kostnaden för

lejd arbetskraft, men vid sådana beräkningar måste bortses från några av

husmoderns viktigaste uppgifter. Härvid tänker utskottet på husmoderns insatser

för att bereda, barnen en lugn och trygg uppväxt samt för att skapa

trivsel i hemmet. Även om man inte tar hänsyn till att betydelsen av sådana

insatser skiftar från hem till hem, kan man inte komma ifrån att de är omöjliga

att skatta i pengar. Likväl måste det indirekta värdet härav antagas vara betydande.

Med hänsyn till dessa förhållanden saknades enligt utskottet anledning att

antaga, att man genom den i motionerna begärda utredningen skulle uppnå

mera rättvisande resultat än genom de uppskattningar, som gjorts av bostadskollektiva

kommittén och familjeutredningen eller som kunde göras med ledning

av lönen till en hemvårdarinna.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

I motioner (I: 105 och II: 131) till 1961 års riksdag yrkades, att riksdagen

måtte »i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning med uppgift att

företaga, en ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att underlätta en

rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av den arbetsinsats som bortfaller,

när husmodern på grund av sjukdom, förvärvsarbete etc. inte i full

utsträckning kan deltaga i arbetet i hemmet».

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 6 avstyrkte andra lagutskottet

motionerna. Utskottet anförde:

Riksdagen har så sent som under fjolårets höstsession behandlat motionsyrkanden

av samma innebörd som det i förevarande motioner framställda.

Därvid avslogs yrkandena med den motiveringen, att det saknas anledning att

antaga att man genom utredning av den föreslagna arten skulle kunna uppnå

en mera rättvisande uppskattning av det ekonomiska värdet av husmoderns

arbete än vad som kunde åstadkommas med hjälp av redan tillgängligt material.

Enligt utskottets mening har därefter inte förekommit något som bör

föranleda till ett ändrat ställningstagande.

Utskottet

I förevarande motioner framhålles, att en ekonomisk värdering av husmödrarnas

arbetsinsatser i hemmet är erforderlig ur flera synpunkter, framför

allt för att husmödrarna skall kunna få fullvärdig del av den sociala

tryggheten. Även i andra sammanhang, t. ex. vid bestämmandet av under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

hållsbidrag och skadestånd, där man nu tvingas att bedöma värdet av husmödrarnas

arbetsinsats efter godtyckliga regler, skulle enligt motionärerna

en sådan värdering vara betydelsefull.

Riksdagen har såväl 1960 som 1961 haft att taga ställning till motionsyrkanden

av samma innebörd som de förevarande. Därvid har erinrats om

att vissa försök gjorts att ekonomiskt värdera husmödrarnas arbete i 1954 års

familjeutrednings betänkande »Samhället och barnfamiljerna» och i bostadskollektiva

kommitténs betänkande II »Kollektivhus». Under motivering att

det saknades anledning antaga att man genom utredning av den i motionerna

föreslagna arten skulle kunna uppnå en mera rättvisande uppskattning av det

ekonomiska värdet av husmödrarnas arbete än vad som kunde åstadkommas

med hjälp av det redan tillgängliga materialet har motionsyrkandena vid

båda tillfällena avslagits. Enligt utskottets mening har därefter inte förekommit

något arv beskaffenhet att föranleda ändrat ställningstagande.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 28 och II: 54, såvitt avser de

däri under 2. a) upptagna yrkandena, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1962

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första, kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, herr Birke, fru Gärda Svenson, fröken

Nordström;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall,* Nilsson i Göteborg,

fröken W etterström, herr Odhe, fröken Sandell, herr Gustavsson i Alvesta,

fru Svensson i Kungsör och herr Carlsson i Huskvarna.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I.

av fru Hamrin-Thorell, fröken Nordström, herrar Anderson i Sundsvall och

Carlsson i Huskvarna, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

5

»Även om det uppenbarligen är förenat med vissa svårigheter att göra en

rättvisande uppskattning av husmödrarnas arbete i hemmet anser utskottet

en dylik vara, av värde för en adekvat beräkning av t. ex. förvärvsavdraget

vid beskattningen, beräkningsgrunderna för underhållsbidrag och bidragsförskott,

ersättning för familjevård och fosterbamsvård samt vid inordnandet

av husmödrarna i vårt socialförsäkringssystem. Vidare bör en sådan värdering

kunna vara till nytta, vid uppgörandet av vissa civilrättsliga avtal.

Samtidigt som utskottet vill understryka att en ekonomisk värdering av

husmoderns arbetskraft inte kan bli tillämplig i varje enskilt fall finner utskottet

det självklart att denna värdering uteslutande skall bygga på de insaitser

i hemmet som över huvud taget går att ekonomiskt värdera, framför

allt i jämförelse med lejd arbetskraft. Normer för hur det ekonomiska värdet

av hushållsarbetet skall bedömas anser utskottet vara möjliga att utarbeta,

i synnerhet som vissa undersökningar i detta avseende redan företagits av

bl. a. statens institut för konsumentfrågor. Utskottet anser, att en vidare

utbyggnad av dessa undersökningar borde kunna åstadkommas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner I: 28 och

II: 54, såvitt avser det däri under 2. a) upptagna yrkandet,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en förutsättningslös

utredning angående en ekonomisk uppskattning av hushållsarbetet,

som kan ligga till grund för en realistisk bedömning i

olika sammanhang av värdet av husmodems arbetsinsats.»

II

av fröken Wetterström.

R. N\7. Statlanders boktr., Sthlm 1962.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.