Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga som driver näring eller rörelse. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 7 i första kammaren av herr Gustafsson, Nils-Eric, och herr Olsson, Ernst, samt nr 17 i andra kammaren av herr Jansson i Benestad m. fl.

8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1962:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga som driver näring eller rörelse. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 7 i första kammaren av herr Gustafsson, Nils-Eric, och herr Olsson, Ernst, samt nr 17 i andra kammaren av herr Jansson i Benestad m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1962

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrade bestämmelser

om familjebidrag till värnpliktiga som driver

näring eller rörelse.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 7 i första kammaren av herr Gustafsson,

Nils-Eric, och herr Olsson, Ernst, samt nr 17 i andra kammaren av

herr Jansson i Benestad m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av anvisningarna

till 1946 års familjebidragsförfattningar, att den s. k. tolftedelningsmetoden

vid normerad behovsprövning skall ges det innehållet att inkomsten

från näring eller rörelse under företagarens militärtjänstgöring per månad

räknat schablonmässigt skall anses utgöra en halv tolftedel av inkomsten

föregående år samt att denna andel skall betraktas som hustrus inkomst.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:17.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från försvarets civilförvaltning.

Gällande bestämmelser

När en värnpliktig inkallas till militärtjänstgöring, bortfaller i allmänhet

hans civila inkomster. Kompensation för detta inkomstbortfall utgår icke.

Däremot skall anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige,

garanteras uppehälle inom viss ram. Vidare skall anhörig, som sammanbor

med den värnpliktige, tryggas i fråga om bostadskostnaden. Medel

skall också ställas till förfogande för sjukvård och begravningskostnader

samt för upprätthållande av värnpliktigs företag i vissa fall. Om familjens

inkomster under den värnpliktiges militärtjänstgöring är otillräckliga för

att täcka dessa behov, utgår familjebidrag.

Bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga är meddelade dels i förordningen

den 29 mars 19i6 om familjebidrag åt värnpliktiga m. m., dels i

kungörelsen den 29 mars 19b6 med närmare bestämmelser angående tilllämpning

av familjebidragsförordningen, dels ock i anvisningar utfärdade

av försvarets socialbyrå. Enligt förordningen utgår familjebidrag till värn
1

Bihang till riksdagens protokoll 1962. .9 sand. 2 avd. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1962

pliktig, därest behov därav prövas föreligga. Bidragsformerna är familjepenning,

bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

Familjepenning utgår för familjemedlem. Såsom sådan anses enligt 3 §

förordningen a) de närmare anhöriga, nämligen hustru med vilken den

värnpliktige sammanlever, samt barn och adoptivbarn under 16 år, som

står under hans vårdnad, b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn

i annat fall, d. v. s. hustru med vilken han inte sammanlever, hans

barn och adoptivbarn under 16 år, som icke står under hans vårdnad, samt

hans barn och adoptivbarn över 16 år, vidare hans föräldrar, hans hustrus

barn och adoptivbarn samt hans frånskilda hustru, under förutsättning dels

att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels

att antingen den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentlig mån

bidrog till vederbörandes underhåll eller det eljest kan antagas, att han

skulle ha i väsentlig mån bidragit till underhållet, om tjänstgöringen ej

mellankommit, c) husföreståndarinna under vissa förutsättningar och d)

undantagsvis annan anhörig. Familjepenningen utgår med olika belopp för

olika kategorier av familjemedlemmar. För hustru och frånskild hustru

samt under vissa förutsättningar för annan familjemedlem, som förestår

hemmet, utgör familjepenningen 7 kronor 20 öre per dag, för annan familjemedlem

över 16 år 4 kronor 30 öre samt för annan familjemedlem under 16

år 2 kronor 90 öre. Bostadsbidrag utgår i första hand för att bestrida kostnader

för bostad, där den värnpliktige sammanbor med familjemedlem. Det

utgår högst med belopp svarande mot de faktiska bostadskostnaderna, däri

inberäknat kostnaderna för uppvärmning. Under vissa förutsättningar kan

bostadsbidrag utgå även i andra fall. Näringsbidrag kan utgå, då vissa förutsättningar

är uppfyllda, dels för upprätthållande av näring eller rörelse,

varvid familjepenning och bostadsbidrag ej kan utgå, dels ock för att möjliggöra

återupptagande av näring eller rörelse, som måst nedläggas under

den värnpliktiges tjänstgöring, i vilket fall jämväl familjepenning och bostadsbidrag

kan utgå. I förra fallet är näringsbidraget avsett att täcka det

underskott som uppstår i rörelsen därigenom att särskild arbetskraft måst

anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta

honom. I sådana fall är näringsbidraget maximerat till 22 kronor 50 öre

per dag. I senare fallet avser näringsbidraget att täcka framför allt utgifter

för lokalhyra och ränteutgifter. Bidraget kan utgå med högst 225 kronor

per månad. Övriga former av familjebidrag saknas det i förevarande sammanhang

anledning att gå in på.

Som förut nämnts skall familjebidrag utgå endast om behov därav föreligger.

Då det gäller den värnpliktiges familjemedlemmar enligt 3 § a) förordningen,

alltså hustru med vilken han sammanlever samt barn och adoptivbarn

under 16 år, som står under hans vårdnad, skall familjepenning och

bostadsbidrag utgöra summan av familjepenningens maximum och bostadskostnaderna

efter avdrag enligt detaljerade föreskrifter för olika slag av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr IS år 1962

3

inkomst, som uppbäres under tjänstgöringen, s. k. normerad behovsprövning.

För andra fall tillämpas en behovsprövning av mera allmän natur,

s. k. fri behovsprövning. Bestämmelserna om normerad behovsprövning innebär

i huvudsak följande. Först fastställes summan för månad av familjepenningens

högsta belopp och kostnaden för bostaden. För en värnpliktig

med hustru och ett barn under 16 år samt med bostadskostnad på 200 kronor

i månaden utgör denna summa således (30X7:20 + 30x2:90 + 200=)

503 kronor. Detta belopp skall utgå, därest den värnpliktige eller hans anhöriga

icke har någon inkomst under tjänstgöringen. Inkomster som uppbäres

skall emellertid reducera familjebidraget. Den värnpliktiges under

tjänstgöringen från civil anställning behållna inkomst skall, i den mån den

överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, avdragas från familjebidraget.

Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som uppgår till eller

överstiger 1 200 kronor för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt

belopp, medan överskjutande del skall med hälften avdragas familjebidraget.

Har hustrun lägre arbetsinkomst än 1 200 kronor för månad är

det avdragsfria beloppet 300 kronor för månad. Återstoden föranleder med

halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns inkomst ävensom

inkomst av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra avdrag å

bidraget. Sålunda är inkomst av kapital avdragsfritt till ett belopp av 200

kronor (i vissa fall 100 kronor), medan överskjutande del skall avdragas

med hälften. Om i vårt exempel den värnpliktige har en civil månadslön av

800 kronor och under tjänstgöringen äger uppbära 300 kronor av denna,

skall (300 — 800/4 =) 100 kronor avdragas å familjebidraget. Har hans

hustru dessutom en månadsinkomst av 450 kronor, skall ( - —:!"n =) 75

kronor avdragas. Om barnet saknar inkomst och inkomst av kapital ej

heller föreligger, skall familjebidrag utgå med (503—100— 75 =) 328

kronor. Åtnjuter den värnpliktige eller hans närmare familjemedlemmar

andra inkomster än dem som redan nämnts, skall enligt familjebidragskungörelsen

skälig hänsyn vid behovsprövningen tagas till dessa. Därmed åsyftas

främst inkomst av näring eller rörelse. Enligt anvisningarna skall sådana

inkomster påverka familjebidraget enligt följande, överskottet av

företagets månadsavkastning skall vara avdragsfritt till ett belopp av 200

kronor. Detta avdragsfria belopp får dock höjas, därest den värnpliktiges

familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov, som föranledes av den värnpliktiges

bortovaro och som eljest måst tillgodoses genom anlitande av avlönad

arbetskraft. I praktiken har ansetts att det avdragsfria beloppet i allmänhet

bör höjas till högst det dubbla. Återstoden av överskottet reducerar

med hela sitt belopp familjebidraget. Vid beräkning av överskottet i näring

eller rörelse avdrages i förekommande fall kostnaden för nödvändig

ersättare. På grund av företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning

och på grund av möjligheten att från en redovisningsperiod till en'' annan

förskjuta såväl inkomster som utgifter kan många gånger avkastning
2

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 sand. 2 and. Nr 1S

opaginerad Kontrollera mot PDF

- '' >-

?i>y.■

■ . J i '' *>•

''■./-■i '' . ‘ " ri<> •

4*: •: ■

■

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1062

dragsfria beloppet — en fjärdedel av den normala månadsinkomsten —

successivt höjts i förhållande till den skedda löneutvecklingen, har sålunda

för de värnpliktiga rörelseidkarna det avdragsfria grundbeloppet varit oförändrat

sedan 1953. Med hänsyn härtill synes en ändring av ifrågavarande

bestämmelser motiverad. Huruvida ändringen skall göras genom andra bestämmelser

för beräkning av rörelsens avkastning och vem avkastningen

skall anses tillkomma, såsom motionärerna föreslagit, eller genom en ökning

av det avdragsfria grundbeloppet och ökad hänsyn till familjemedlemmarnas

arbetsinsatser i företaget, kan utskottet utan mera ingående utredning

icke taga ställning till.

Som följd av riksdagens i enlighet med utskottets utlåtande avfattade beslut

utfärdade försvarets socialbyrå i juni 1960 vissa tilläggsanvisningar angående

den normerade behovsprövningen, att tillämpas från och med den 1

juli 1960. Dessa innebar bl. a. att det avdragsfria beloppet av eventuellt överskott

i näring eller rörelse höjdes från 100 till 200 kronor i månaden. Samtidigt

uppdrog Kungl. Maj :t åt 1954 års värnpliktsavlöningsutredning att

verkställa den utredning, som omnämndes i utskottsutlåtandet. I sitt den 29

december 1960 avgivna betänkande med förslag rörande förmåner för värnpliktiga

m. fl. under frivillig tjänstgöring m. m. uttalade värnpliktsavlöningsutredningen

i fråga om normerna vid beräkning av familjebidrag åt

rörelseidkare, att de förbättringar som genomförts genom ändringarna av

anvisningarna till familjebidragsförfattningarna icke var till fyllest för att i

görligaste mån likställa rörelseidkare med löntagare, vilket utredningen ansåg

borde eftersträvas. Utredningen föreslog därför ändring av reglerna på

så sätt att % av inkomsten av näring eller rörelse skulle behandlas som inkomst

av arbete och återstående V3 av inkomsten som inkomst av kapital.

Då beträffande arbetsinkomst Vi och beträffande kapitalinkomst 200 kronor

(i vissa fall 100 kronor) i månaden jämte hälften av återstoden av kapitalinkomsten

är avdragsfritt vid den normerade behovsprövningen, innebar

förslaget att dels % av % av inkomsten av näring eller rörelse, dels y2 av

V3 av samma inkomst — tredjedelen först minskad med 200 kronor i månaden

— skulle avdragas från det maximala familjebidraget. Utredningen

diskuterade däremot icke hur inkomsten av företaget skulle beräknas. Den

framhöll endast att det ofta var förenat med svårigheter att beräkna en rörelseidkares

inkomst av rörelsen under tiden för värnpliktstjänstgöringen

och att tolftedelningsmetoden i många fall torde vara den enda framkomliga

beräkningsmetoden.

Vid remissbehandling av värnpliktsavlöningsutredningens förslag uttalade

sig flera remissinstanser ganska kritiskt om detsamma.

I anledning härav har frågan om familjebidrag till näringsidkare varit

föremål för utredning inom försvarsdepartementet, som i januari i år utarbetat

en promemoria i ämnet. I denna accepteras i princip den i motionerna

(såväl de vid 1960 års riksdag som de nu förevarande) framförda meningen,

att bortfallet av den värnpliktiges arbetsinsats i företaget medför att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskollets utlåtande nr 18 år 1962

7

nettoavkastningen sjunker och att den värnpliktige åsamkas en inkomstförlust.

Med denna utgångspunkt har särskilda regler utarbetats för bestämmande

av inkomstförlusten under militärtjänstgöringen av följande innebörd

:

Företagen indelas i tre grupper alltefter det sätt, på vilket ett företag enligt

vunna erfarenheter regelmässigt bedrivs under tid, då företagaren är inkallad.

Grupp 1. Denna grupp omfattar företag, där särskild, någorlunda fullgod

ersättare anställs under företagarens militärtjänstgöring. Denne ersättare

bör kunna vara närstående till företagaren, dock icke hustru eller barn eller

adoptivbarn under 16 år (se grupp 2 nedan). Hit bör även hänföras företag,

där redan anställd personal gör en betydande merinsats under militärtjänstgöringen

mot en däremot svarande väsentlig löneökning. Företaget anses i

dessa fall kunna drivas i stort sett som vanligt och lämna normal avkastning,

vilken principiellt beräknas utgöra för månad en tolftedel av den normala

rörelseinkomsten för ett helt kalenderår. Från avkastningen skall avräknas

lönen till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen.

Grupp 2. Hit hänförs företag, där ersättare icke anställs men där hustru

eller barn eller adoptivbarn under 16 år — som tidigare helt eller delvis

eller icke alls arbetat i företaget — gör en viss arbetsinsats, eventuellt merinsats,

varigenom rörelsen hjälpligt hålls igång. Till denna grupp torde

även böra hänföras dels fall, då anställd personal genom viss merinsats upprätthåller

företaget nödtorftigt, dels fall där visserligen ersättare finns men

denne på grund av ålder, bristande tid eller kvalifikationer e. d. endast i begränsad

omfattning kan arbeta i företaget. I de angivna fallen anses företaget

lämna hälften av normal avkastning, beräknad enligt tolftedelningsmetoden.

---[I dessa fall bör] från den sålunda bestämda avkastningen avräkning

icke ske med den eventuella ersättning som kan utbetalas till familjemedlem

eller med den mindre löneökning som kan ifrågakomma till anställd

personal.

Grupp 3. Denna grupp omfattar de företag, som upprätthålls utan någon

som helst ersättare eller insats från anhörigs sida eller som nedläggs. Till

denna grupp bör även hänföras företag där anställd personal saknar möjlighet

att genom merinsats påverka avkastningen samt i vissa fall företag

som nedläggs partiellt. Rörelsen anses icke lämna någon avkastning eller i

vart fall ingen avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet.

Av avkastningen skall 200 kronor vara avdragsfritt för företagare tillhörande

grupp 1 och 400 kronor för företagare tillhörande grupp 2. Företag

tillhörande grupp 0 anses, som nämnts, icke lämna någon avkastning alls.

Promemorian, som också innehåller förslag till ändrade regler angående

näringsbidrag, är för närvarande föremål för remissbehandling.

Remissyttrandet

Försvarets civilförvaltning anför all en lösning av förevarande problemkomplex

i enlighet med de i promemorian uppdragna principerna skulle i

allt väsentligt tillgodose motionärernas önskemål. Då den av motionärerna

opaginerad Kontrollera mot PDF

/iO''V. V. Mri i i .‘I - ''IM i. ■ ■ Vi

■i. I {’i ,•.**. V- V ■ V.v-V.»-- f.»i )

. . ... \ ‘\ ‘ , {.* •(?)!.., . i, • t -

: r . . ..(■ i f i! :* J> > * h ■ 5 1 Ii i; *if**-^

i h; - • ; r. : : f3- ..;»•<r.v-: • ;> r: i. mri?

m''« f • ■ '' ‘ 11 i i .V; vWi. . ; l i''i> t-'' • ! 1 01'' ’:J»''

‘ .i . i .}• /« ii,;. ''v; vj ;

. . f .-V* . ■ • • fsl • - i-; i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1962

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand*, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, herrar Birke*, Eric Carlsson* och

Nyman;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fröken Wetterström,

herr Bengtsson i Varberg, fröken Sandell*, herrar Wiklund i Stockholm,

Johansson i Södertälje, Fredriksson och Gomér*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962

620836

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.