Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag angående grunder för avlöning och andra ersättningar u. åt civilförsvars pliktiga m. m., i vad propositionen hän visats till lagutskott. > ■ ‘w i •

1962-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1962:24, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag angående grunder för avlöning och andra ersättningar u. åt civilförsvars pliktiga m. m., i vad propositionen hän visats till lagutskott. > ■ ‘w i •

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1962

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

angående grunder för avlöning och andra ersättningar

u. åt civilförsvars pliktiga m. m., i vad propositionen hän
visats

till lagutskott. > ■ ‘w i •

Genom en den 19 januari 1962 dagtecknad proposition, nr 101, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med av

chefen för inrikesdepartementet förordade grunder utfärda bestämmelser

angående avlöning och andra ersättningar åt civilförsvarspliktiga m. m.; och

2. antaga vid propositionen fogade förslag till förordning om ändring i

förordningen den 29 mars 1946 (nr 99) om familjebidrag åt värnpliktiga

m. m. (familjebidragsförordningen).

Propositionen har, såvitt angår förslaget till förordning om ändring i familjebidragsförordningen,

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra

lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats till statsutskottet.

Propositionens huvudsakliga innehål]

Mot bakgrunden av den omorganisation av civilförsvaret, som beslutats

under senare år, föreslås i propositionen nya grunder för avlöning åt civilförsvarspliktiga.

Bestämmelserna är i första hand avsedda att tillämpas

under fredsförhållanden. Vidare föreslås att familjebidrag skall kunna utgå

till vissa civilförsvarspliktiga. Förmånerna förordas i princip skola utgå

enligt samma regler som för värnpliktiga vid tjänstgöring inom krigsmakten.

I viss mån gynnsammare föreskrifter föreslås gälla för civilförsvarspliktiga

över värnpliktsåldern, vilka anses böra erhålla en civilförsvarspenning

som i stort sett anpassas till vederbörandes inkomstläge. Män och kvinnor

jämställes med avseende å ekonomiska förmåner. I överensstämmelse med

reglerna inom försvaret föreslås skyldigheten att utgiva familjebidrag åt

civilförsvarspliktiga med undantag av verkskyddspersonal skola åvila kommunerna.

Statsbidrag förutsättes skola utgå till kommunernas kostnader

härför enligt samma grunder som beträffande värnpliktigas familjebidrag. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 saml. 2 avd. Nr 2b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1962

Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 29 mars 1946 (nr 99) om familjebidrag åt

värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen)

Härigenom förordnas, dels att rubriken till förordningen den 29 mars

1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. m. (familjebidragsförordningen)1

skall lyda på sätt nedan angives, dels att i samma förordning skall efter 1 §

införas en ny paragraf, benämnd 1 a §, av nedan angiven lydelse, dels ock

att 1, 27, 29, 35 och 40 §§ nämnda förordning skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Familjebidragsförordning

(Nuvarande lydelse)

1 §•

1 mom. Bestämmelserna i denna

förordning skola, i den omfattning

och under de villkor, som i förordningen

sägs, äga tillämpning beträffande

värnpliktiga, som enligt

värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring.

(Föreslagen lydelse)

Med värnpliktig---- —

2 mom. Vad i ■

J m o m. Bestämmelserna i denna

förordning skola, i den omfattning

och under de villkor, som i förordningen

sägs, äga tillämpning beträffande

värnpliktiga, som enligt värnpliktslagen

inkallas till tjänstgöring,

ävensom beträffande civilförsvarspliktiga,

som inkallas till tjänstgöring

enligt 12 § civilförsvarslagen, i

den mån de fullgöra tjänstgöring

före det kalenderår, under vilket de

fylla fyrtioåtta år, och tjänstgöringen

jämlikt 20 § civilförsvarslagen ej

skall anses fullgjord i kommunal anställning.

— gällande grunder.

Med ciuilförsvarspliktig avses den

som avlönas enligt får civilfärsvarspliktiga

gällande grunder.

28 § 1 mom. värnpliktslagen. 1

1 Senaste lydelse av förordningen i dess helhet, se SFS 1960:152.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

(Nuvarande lydelse)

3 m o m. Konungen äger föreskriva,

att bestämmelserna i denna förordning

skola, med de inskränkningar

som finnas påkallade, äga tilllämpning

å värnpliktiga jämväl i

andra fall än i 1 mom. avses ävensom

å krigsfrivilliga och annan personal,

som tjänstgör vid krigsmakten.

Konungen må jämväl förordna, att

medlemmar av frivillig försvarsorganisation,

däri inbegripet hemvärnet,

under tid, då de enligt i kommandoväg

meddelade bestämmelser deltaga

i utbildningskurs eller övning, skola,

i den omfattning och under de villkor

Konungen föreskriver, äga åtnjuta

familjebidrag.

4 mom. Vid krig

(Föreslagen lydelse)

3 m o m. Konungen äger föreskriva,

att bestämmelserna i denna förordning

skola, med de inskränkningar

som finnas påkallade, äga

tillämpning å värnpliktiga och civilförsvars

pliktig a jämväl i andra fall

än i 1 mom. avses ävensom å krigsfrivilliga

och annan personal, som

tjänstgör vid krigsmakten eller i

civilförsvaret.

Konungen må jämväl förordna, att

medlemmar av frivillig försvarsorganisation,

däri inbegripet hemvärnet,

eller med civilförsvaret samverkande

frivillig organisation under tid, då de

enligt i kommandoväg eller, såvitt

rör civilförsvaret, av Konungen eljest

meddelade bestämmelser deltaga i

utbildningskurs eller övning, skola,

i den omfattning och under de villkor

Konungen föreskriver, äga åtnjuta

familjebidrag,

äga tillämpning. 1

1 a§.

Vad i följande paragrafer med undantag

av 20 § stadgas om värnpliktig

skall gälla jämväl civilförsvarspliktig,

å vilken förordningen är

tillämplig enligt 1 §.

Vid tillämpning av förordningen

inom civilförsvaret skall iakttagas

att familjebidrag må utgå allenast

under förutsättning att tjänstgöring

fullgjorts minst sex dagar i följd,

att vad i förordningen sägs om

värnpliktigs hustru, hustrus barn och

adoptivbarn samt frånskilda hustru

skall gälla civilförsvarspliktigs make,

makes barn och adoptivbarn samt

frånskilda make,

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 saml. 2 avd. Nr 21

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 dr 1962

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

att vad som stadgas om värnpliktigs

första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd) skall, beträffande civilförsvarspliktig

som icke är i civilförsvaret

inskriven värnpliktig, avse

civilförsvarstjänstgöring som fullgöres

tidigare än under det kalenderår,

under vilket han uppnår tjugutre

års ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt 27 §

1 mom. värnpliktslagen skall motsvaras

av tjänstgöring jämlikt 12 §

2 mom. och 3 mom. första stycket

civilförsvar slagen.

Skyldigheten att utgiva familjebidrag

och hemortslön åligger komipn,

varest den värnpliktige å inryokningsdagen

var bosatt under sådana

förhållanden, att han, om mantalsskrivning

då skolat förrättas,

ägt där mantalsskrivas. Var den

värnpliktige nämnda dag bosatt utom

riket, ankommer betalningsskyldigheten

på Stockholms stad.

Om den -

27 §.

Skyldighet att pröva ansökan om

familjebidrag samt att, utom såvitt

rör familjebidrag till verkskyddspersonal,

utgiva familjebidrag och hemortslön

åligger den kommun, varest

den värnpliktige å inryckningsdagen

var bosatt under sådana förhållanden,

att han, om mantalsskrivning

då skolat förrättas, ägt där mantalsskrivas.

Var den värnpliktige

nämnda dag bosatt utom riket, ankommer

betalningsskyldigheten på

Stockholms stad.

åtnjuter familjebidrag.

Familjebidrag till verkskyddspersonal

skall utgivas au den civilförsvars

pliktiges arbetsgivare.

29 §.

Kommun, so®»-------av staten.

Då särskilda — —----styoket sägs.

’ Har familjebidrag på grund av Har familjebidrag på grund av

felaktigt förfarande från militär felaktigt förfarande från militär

myndighet rörande åtgärd, som järn- myndighet eller civilförsvarsmyndiglikt

meddelade föreskrifter ålegat het rörande åtgärd, som jämlikt med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1962 5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

militårmyndigheten, utgått med för

högt belopp eller för längre tid än

som rätteligen skolat ske och hade

familjebidragsnämnden icke skäligen

bort inse att sådan felaktighet förekommit,

äger kommun, som utgivit

ersättningen, på villkor som Konungen

äger fastställa efter ansökan

hos tillsynsmyndigheten av statsmedel

erhålla åter det för mycket

utgivna beloppet.

35

Talan mot beslut i ärende, som

avses i denna förordning, må fullföljas

av värnpliktig, vars rätt beslutet

rörer, samt ifråga om familjebidrag

jämväl av den, för vilken

familjebidrag kan utgå. För barn må

barnavårdsman fullfölja talan.

Talan mot länsstyrelses

delade föreskrifter ålegat militäreller

civilförsvarsmyndigheten, ut-i

gått med för högt belopp eller för

längre tid än som rätteligen skolat

ske och hade familjebidragsnämnden

icke skäligen bort inse att sådan

felaktighet förekommit, äger kommun,

som utgivit ersättningen, på

villkor som Konungen äger fastställa

efter ansökan hos tillsynsmyndigheten

av statsmedel erhålla åter det

för mycket utgivna beloppet.

§•

Talan mot beslut i ärende, som

avses i denna förordning, må fullföljas

av värnpliktig, vars rätt beslutet

rörer, samt i fråga om familjerbidrag

jämväl av den, för vilken

familjebidrag kan utgå, ävensom av

arbetsgivare, som enligt 27 § tredje

stycket är skyldig utgiva bidraget.

För barn må barnavårdsman fullfölja

talan.

--beslutet rörer.

40 §.

1 mom. Därest mera omfattande

inkallelser till krigstjänstgöring kunna

förväntas, äger Konungen förordna

om vidtagande av erforderliga

åtgärder till undvikande av tidsutdräkt

med familjebidragens utbetalande.

2 m o m. Om vid mera omfattande

inkallelser till krigstjänstgöring fara

uppstår för dröjsmål med utbetalande

av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten

meddela familjebidragsnämnd

tillstånd att i enlighet med

de närmare föreskrifter, tillsynsmyn
-

1 mom. Därest mera omfattande

inkallelser till krigstjänstgöring eller

civilförsvarst jänstgöring kunna förväntas,

äger Konungen förordna om

vidtagande av erforderliga åtgärder

till undvikande av tidsutdräkt med

familjebidragens utbetalande.

2 mom. Om vid mera omfattande

inkallelser till krigstjänstgöring

eller civilförsvarst jänstgöring fara

uppstår för dröjsmål med utbetalande

av familjebidrag, må tillsynsmyndigheten

meddela familjebidragsnämnd

tillstånd att i enlighet med de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1962

(Nuvarande lydelse)

digheten må lämna, för familjemedlem,

som i 3 § a) sägs, utbetala provisoriskt

bestämd familj epenning.

Tillståndet må avse en tid av högst

en månad. Sålunda utbetalat belopp

skall avräknas å slutligt fastställt

familjebidrag, i den mån detta senare

belöper å tid, för vilken provisoriskt

bestämd familjepenning utgått.

(Föreslagen lydelse)

närmare föreskrifter, tillsynsmyndigheten

må lämna, för familjemedlem,

som i 3 § a) sägs, utbetala provisoriskt

bestämd familjepenning.

Tillståndet må avse en tid av högst

en månad. Sålunda utbetalat belopp

skall avräknas å slutligt fastställt

familjebidrag, i den mån detta senare

belöper å tid, för vilken provisoriskt

bestämd familjepenning utgått.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1963.

Den redogörelse, som härefter lämnas för propositionen, upptar endast

de huvudsakliga delarna av vad föredragande departementschefen yttrat i

det avsnitt som hänvisats till lagutskott. I fråga om gällande bestämmelser

samt det utredningsförslag som legat till grund för propositionen ävensom

remissyttrandena över detta får utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Johansson, har anfört:

»I den nya organisationen för det lokala allmänna civilförsvaret skall i

huvudsak icke inskrivas annan personal än sådan, vars utbildning måste

ske i fredstid. Organisationen skall bl. a. tillföras ett ökat antal värnpliktiga

med uppskov. Totalt beräknas den i det lokala allmänna civilförsvaret

inskrivna personalen skola uppgå till cirka 210 000 personer, varav ungefär

20 000 värnpliktiga med uppskov, 150 000 andra män och 40 000 kvinnor.

Till förstärkning av det lokala allmänna civilförsvaret skall regionala

imdsättningskårer inrättas. Dessa avses skola omfatta omkring 10 000

man, så gott som uteslutande värnpliktiga med uppskov. Som befäl skall

placeras bl. a. underofficersutbildade värnpliktiga.

Civilförsvarspliktigs tjänstgöring under tid då civilförsvarsberedskap

ej råder skall liksom tidigare endast avse utbildning och övning. Tiden

härför bestämmes emellertid på annat sätt än förut. Enligt 1944 års civilförsvarslag

var inskriven civil för svar spliktig skyldig att tjänstgöra högst

60 och annan civilförsvarspliktig högst 30 timmar per kalenderår. Nu gäller,

att inskriven civilförsvarspliktig må tagas i anspråk för utbildning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1962

under högst 30 eller, om han krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i

annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller färdigheter, högst

60 dagar, räknat för hela den tid civilförsvarsplikten varar. Envar civilförsvarspliktig

är skyldig att under varje följd av 3 kalenderår deltaga

högst 60 timmar i övning; en del av denna tid må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

användas för utbildning. I civilförsvaret inskriven värnpliktig

må åläggas att deltaga i utbildning och övning under den längre tid,

som han efter inskrivningen kunnat åläggas att för motsvarande ändamål

tjänstgöra vid krigsmakten. 1960 års utbildningskungörelse upptager sex

utbildningskategorier med en utbildningstid inom den högsta kategorien

å högst 80 dagar och inom den lägsta kategorien högst 35 timmar.

De nu antydda ändringarna i civilförsvarets organisation och verksamhet

innebär bl. a., att utbildningen i ökad utsträckning kommer att försiggå

vid kurser med heldagsundervisning under en längre sammanhängande

följd av dagar. Sådan utbildning — vid vilken förläggning å civilförsvarsskolorna

i stor omfattning måste ske — kommer företrädesvis att avse

befälspersonalen. Kraven på ett tillfredsställande ekonomiskt stöd åt de

tjänstgörande och deras familjer kommer härvid att göra sig gällande med

större styrka än tidigare. Vidare framstår som önskvärt, att ersättningssystemet,

för att kunna tillgodose mera skiftande behov, ytterligare differentieras.

De nuvarande reglerna om ersättning åt civilförsvarspersonal

lämpar sig icke för värnpliktiga, som överföres till civilförsvaret. Förmånerna

för dem måste rimligen avvägas med hänsyn till vad som skolat utgå

vid fortsatt tjänstgöring inom krigsmakten. En omarbetning av ersättningsbestämmelserna

för civilförsvaret är följaktligen nödvändig.

Utredningens nu framlagda förslag är på det sätt begränsat, att det närmast

åsyftar fredsförhållanden. I överensstämmelse härmed utgår

de förslag, som i det följande överväges, från att de nya reglerna icke skall

gälla i den mån särskilda för beredskapstillstånd eller krig avsedda bestämmelser

skall tillämpas.

Beträffande de nya reglernas utformning är jag helt ense

med utredningen — vars förslag härutinnan godtagits av alla remissinstanser

— att till värnpliktiga med uppskov, vilka tillförts

civilförsvaret och där tjänstgör i stället för och regelmässigt i samma omfattning

som skulle ha skett vid krigsmakten, i princip bör utgå samma

ekonomiska förmåner, som skulle ha tillkommit dem vid värnpliktstjänstgöring.

Särskilda förhållanden inom civilförsvaret kan dock böra föranleda

jämkningar i förhållande till de militära ersättningsreglerna.

Jag delar vidare utredningens och remissinstansernas uppfattning, att

män och kvinnor vid tjänstgöring inom civilförsvaret bör likställas

i ekonomiskt hänseende.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1962

Vad angår de ekonomiska förmåner, vilka skall gälla för civilförsvarspliktiga

som icke är värnpliktiga med uppskov,

synes det naturligt att också för deras del anknyta till de militära bestämmelserna.

Man får därigenom ett enhetligt och redan utprövat ersättningssystem

för samtliga kategorier civilförsvarspliktiga. Den praktiska nyttan

härav vid ersättningsbestämmelsernas tillämpning är påtaglig. Även ur

allmän rättvisesynpunkt är det starkt motiverat, att, i den mån förhållandena

i övrigt är jämförbara, likvärdig tjänstgöring berättigar till lika lön.

Jag vill därför såsom huvudprincip också beträffande ifrågavarande

civilförsvarspliktiga föreslå, att förmånerna bestämmes på

samma sätt som för de civilförsvaret tillförda värnpliktiga.

Emellertid föreligger skäl för vissa jämkningar i förmånerna för den

civilförsvarspersonal, som icke är överförda värnpliktiga.

Vad angår familjebidragen anser jag, att kretsen av de p e r s oner

till vilka familjebidrag bör utgå — i överensstämmelse

med familjebidragsförordningens föreskrifter — bör bestämmas så, att

bidrag i princip skall tillkomma den som inkallas till tjänstgöring med stöd

av 12 § civilförsvarslagen och som avlönas enligt de allmänna bestämmelserna

för civilförsvarspliktiga. Av den föreslagna jämställdheten mellan

kvinnor och män följer, att även kvinnlig personal härigenom blir berättigad

till familjebidrag. De nya bestämmelserna bör därför såvitt här är ifråga

såsom familjemedlemmar ange make, makes barn och adoptivbarn samt

frånskild make. I övrigt bör den i familjebidragsförordningen gjorda uppräkningen

av familjemedlemmar tillämpas. Enär den av mig i det föregående

föreslagna civilförsvarspenningen för civilförsvarspliktiga över vämpliktsåldern

är anpassad efter inkomstläget, uppkommer icke behov av familjebidrag

för dessa civilförsvarspliktiga. Familjebidrag bör kunna utgivas vare

sig vederbörande är inskriven i civilförsvaret eller icke.

Försvarets civilförvaltning har föreslagit, att för beviljande av

familjebidrag skall förutsättas tjänstgöring visst

antal dagar. Jag delar uppfattningen, att man icke bör belasta familjebidragssystemet

med ansökningar från korttidstjänstgörande civilförsvarspliktiga.

Familjebidragsgivningen skiljer sig från övrig bidragsgivning, som

här varit ifråga, därigenom att den är behovsprövad. Den föranleder därför

ett omfattande arbete. I vanliga fall torde ej heller verkligt behov av

familjebidrag uppkomma under en tjänstgöring om endast ett fåtal dagar.

Den av försvarets civilförvaltning föreslagna väntetiden av åtta dagar förefaller

mig dock väl lång. Inom civilförsvaret torde utbildningskurser om en

vecka (6 vardagar) komma att anordnas i viss utsträckning. Sammanhängande

heldagskurser av kortare tidslängd än 6 dagar torde bli mera

sällsynta. Jag anser, att deltagare i veckokurser icke bör avskäras från

möjlighet att erhålla familjebidrag. På grund härav föreslår jag, att såsom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 dr 1962

förutsättning för att familjebidrag skall utgå föreskrives, att tjänstgöring

fullgjorts minst 6 dagar i följd, inklusive nödiga in- och utryckningsdagar.

Detta villkor bör gälla för samtliga civilförsvarspliktiga, sålunda även för

överförda värnpliktiga med uppskov, vilka tillförts civilförsvaret.

För värnpliktiga stadgade grunder rörande beräkning av familjebidragens

belopp bör i princip gälla även familjebidragen till

civilförsvarspliktiga.

De värnpliktigas familjebidragsförmåner är i vissa fall beroende av om

tjänstgöringen fullgöres enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen eller på annan

grund. Såsom utredningen anfört bör med värnpliktstjänstgöring enligt

nämnda författningsrum likställas civilförsvarstjänstgöring jämlikt 12 §

2 mom. och 3 mom. första stycket civilförsvarslagen. Av betydelse för de

värnpliktigas familjebidrag är även i vissa fall, om tjänstgöringen är första

tjänstgöring — då inhämtande av tillsynsmyndighetens medgivande kan

vara behövligt — eller om tjänstgöringen är av annat slag. Denna regel synes

icke i en adekvat form kunna överföras till civilförsvarets område för

tillämpning å sådana civilförsvarspliktiga, som icke är överförda värnpliktiga.

Med regelns syfte synes förenligt, att man i stället i dessa fall direkt

anknyter till den civilförsvarspliktiges ålder. Jag föreslår, att medgivande

i föreskrivna fall skall inhämtas när den civilförsvarspliktige under kalenderåret

icke uppnår 23 års ålder eller mera.

Enligt familjebidragsförordningen må Kungl. Maj :t såsom villkor för erhållande

av familjebidrag stadga skyldighet för familjemedlem

att hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen anmäla sig

såsom arbetssökande samt antaga lämpligt arbete, som erbjudes.

Motsvarande torde böra gälla i fråga om civilförförsvarspliktigas rätt

till familjebidrag.

Såsom jag tidigare uttalat bör arbetsgivare få besvärsrätt ifråga

om myndighets beslut angående familjebidrag till verkskyddspersonal.

För fall av mera omfattande inkallelser till krigstjänstgöring

äger Kungl. Maj :t förordna om vidtagande av erforderliga åtgärder till

undvikande av tidsutdräkt med familjebidragens utbetalande. Tillsynsmyndigheten

äger medgiva, att provisoriskt bestämd familjepenning må utbetalas.

Då liknande situationer är tänkbara inom civilförsvaret även under de

förhållanden, för vilka de föreslagna familjebidragsbestämmelserna skall

gälla, synes motsvarande bemyndiganden — avseende mera omfattande inkallelser

till civilförsvarstjänstgöring — böra omfattas av nämnda bestämmelser.

Jämlikt familjebidragsförordningen åligger kommun skyldighet

att utgiva familjebidrag. Enligt huvudregeln åvilar skyldigheten

den kommun, varcst den värnpliktige å inryckningsdagen var bosatt

under sådana förhållanden, att han, om mantalsskrivning då skolat förrättas,

ägt där mantalsskrivas. Var den värnpliktige bosatt utom riket, an
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1962

kommer betalningsskyldigheten på Stockholms stad. Vid flyttning kan

skyldigheten övergå å annan kommun. För kostnaderna äger kommun åtnjuta

statsbidrag, varå förskott kan erhållas. Statsbidragsbestämmelserna

innebär i korthet, att bidrag utgår för hela kostnaden för familjepenning

till medlem av den trängre familjekretsen och för begravningsbidrag

samt med 88 procent av kostnaden för familjepenning i annat än angivna

fall, för bostadsbidrag, näringsbidrag och sjukbidrag; vad Stockholms stad

utgiver för utom riket bosatt värnpliktig återgäldas helt av staten. I förordningen

avsedda ärenden handlägges å kommunens vägnar av en f a m i 1 j ebidragsnämnd.

Enligt utredningens förslag skall kommun bestrida kostnaderna jämväl

för familjebidrag till civilförsvarspliktig och skall kommunal myndighet

avgöra ärendena. Dessa förslag har godtagits eller lämnats utan erinran vid

remissbehandlingen. Även jag tillstyrker deras genomförande. Jag vill erinra,

att de väsentliga skälen för att kommunerna ålagts ekonomiskt ansvar

för familjebidragen till värnpliktiga varit, att kommunerna genom familjebidragen

befrias från vissa sociala utgifter och att bestämmanderätten ifråga

om familjebidragen och deras belopp lagts hos kommunerna. Någon annan

ordning för prövning av familjebidrag till civilförsvarspliktig än genom

kommunal myndighet torde icke kunna ifrågakomma. Även i övrigt äger

vad som anförts för kommunernas ansvar beträffande värnpliktigas familjebidrag

i lika mån giltighet när det gäller motsvarande förmåner för civilförsvarspliktiga.

Prövningen rörande familjebidrag till civilförsvarspliktiga bör ankomma

på samma kommunala myndighet som prövar bidragen till de värnpliktiga,

d. v. s. familjebidragsnämnden.

Jag godtager vidare utredningens förslag, att statsbidrag skall utgå till

kommunernas utgifter för familjebidrag till civilförsvarspliktiga enligt

samma grunder som stadgas för familjebidrag till värnpliktiga.

Kostnaden för familjebidrag till verkskyddspersonal

skall slutgiltigt stanna på arbetsgivaren. Utbetalning av bidrag till de bidragsberättigade

torde utan olägenhet kunna ske direkt från arbetsgivaren

efter erhållet besked från familj ebidragsnämnden angående storleken av

vad som skall utgivas. Härigenom inbesparas arbete för kommunerna med

utbetalning och räkenskapsföring, och förskottsförfarande undgås.

Vad i familjebidragsförordningen är stadgat om att Konungen förordnar

tillsynsmyndighet bör gälla också beträffande familjebidragen

till civilförsvarspliktiga.

De kommunala myndigheter, som skall handha familj ebidragsgivningen,

behöver vissa uppgifter från civilförsvarsmyndigheterna. Ett remisseller

rapporteringssystem måste därför ordnas beträffande

såväl de inskrivna som i förekommande fall de icke inskrivna civilförsvarspliktiga

jämte annan personal, som må vara berättigad till familjebidrag.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1962

11

Utskottet

Utskottet har, såvitt angår den del av föreliggande proposition som hänvisats

till lagutskott, icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag.

På grund härav får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

101, i vad densamma hänvisats till lagutskott.

Stockholm den 3 maj 1962

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson,* Axel Svensson, fru

Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, herr Edström,* fru Nilsson, herrar Eric Carlsson*

och Enarsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,

Odhe, fru Ekendahl, fru Gunne, herr Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm*

och herr Gomér.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.