Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetarskyddet inom TV-hanteringen.
1962-05-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1962:29, Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetarskyddet inom TV-hanteringen.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962
1
Nr 29
Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetarskyddet inom
TV-hanteringen.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 214,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Henningsson m. fl. framhållit
de stora risker som är förbundna med reparation av televisionsapparater,
framför allt faran för implosion av bildröret och faran av att komma
i beröring med spänningsförande delar. Motionärerna har uppgivit att bestämmelser
angående arbetarskydd inom TV-hanteringen saknas och gjort
gällande att sådana regler är i hög grad önskvärda. De har yrkat »att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning
av dessa spörsmål samt utformandet av de regler till vilka en sådan utredning
kan giva anledning».
Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från arbetarskyddsstvrelsen. Yttrande har därjämte
på utskottets begäran avgivits av Sveriges radiohandlares riksförbund.
Redogörelse för yttrandena lämnas i det följande.
Gällande bestämmelser m. m.
Grundläggande föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa och
olycksfall återfinns i arbetarskyddslagen den 3 januari 19i9 och den därtill
knutna arbetarskyddskungörelsen den 6 maj 19i9. Denna lagstiftning, som
äger tillämpning på varje rörelse, industriell eller icke, vari arbetstagare användes
till arbete för arbetsgivares räkning, ålägger arbetsgivaren en allmän
skyldighet att iakttaga allt som med hänsyn till arbetets natur och de förhållanden,
under vilka arbetet bedrivs, samt arbetstagares ålder, yrkesvana
och övriga förutsättningar för arbetet skäligen kan erfordras för att förebygga
att hos honom sysselsatt arbetstagare ådrar sig ohälsa i följd av arbetet
eller drabbas av olycksfall i detta. Arbetsgivaren skall sålunda tillse
att hans anställda erhåller kännedom om de särskilda risker för ohälsa och
olycksfall som är förbundna med arbetet och meddela erforderliga föreskrifter
och förhållningsregler. Han skall vidare tillse att arbetstagare som saknar
nödig erfarenhet icke användes till arbete, som kan medföra risk för
olycksfall, utan erforderlig undervisning och ledning. Arbetstagare ålägges
att använda förefintliga skyddsanordningar samt att i övrigt iakttaga tillbörlig
försiktighet. Arbetarskyddslagen föreskriver vidare, att arbetsmaski
Biharig
till riksdagens protokoll 1962. 9 samt. 2 avd. Nr 2.9
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962
ner och andra därmed jämförliga maskinella anordningar skall vara försedda
med erforderliga skyddsanordningar och i övrigt utförda och anordnade
så att de erbjuder betryggande säkerhet. För att förebygga att arbetstagare
skadas genom bl. a. splitter, explosiva ämnen eller genom elektrisk
ström skall sådana åtgärder vidtagas, att fara härför i möjligaste mån
undgås. — Tillsyn å efterlevnaden av arbetarskyddslagen och arbetarskyddskungörelsen
utövas av arbetarskyddsstyrelsen och under dess överinseende
och ledning av yrkesinspektionens befattningshavare och kommunala tillsynsman.
Frågan om vilka skyddsåtgärder som lämpligen bör vidtagas för undvikande
av implosion av bildrör har vid flera tillfällen behandlats inom arbetarskyddsstyrelsen,
som i anledning av förfrågan från armétygförvaltningen
1956 och företag inom TV-branschen senare år uttalat, att ögonskydd
bör användas vid hantering av bildrör, att skyddshandskar bör användas
vid upp- och nedpackning av sådana rör, att bildrör lämpligen bör förvaras
i annan lokal än där montering sker, att arbetstagare ej bör bära ringar eller
andra föremål, som kan ge upphov till repor på rören, samt att arbetsgivaren
bör lämna föreskrifter om sättet för upp- och nedpackning av rören.
Säkerhetsföreskrifter för behandling av bildrör har vidare utfärdats av
yrkesinspektören i I distriktet, omfattande Stockholms stad och Gotlands
län. Föreskrifterna, som skall tillämpas inom detta distrikt, har följande
lydelse:
»1. Bildrör måste behandlas ytterst försiktigt. Alla stötar och andra påkänningar
genom repor på glasytan eller påkänningar genom olämpligt
montage måste undvikas.
2. Om man tillfälligt måste ställa ifrån sig ett bildrör, skall det ställas på
ett mjukt underlag med bildytan nedåt.
3. Bildrör få ej uppställas oskyddade en längre tid utan skola alltid förvaras
i sina originalkartonger.
4. Vid uttagande av ett bildrör ur kartongen fattar man om dess nedre
del. Bildrör få aldrig lyftas i halsen.
5. Vid inmontering av bildrör i TV-mottagare skall tillses, att avlänkningsenheten
ej spänner mot bildrörets hals och att bildrörets yta ej repas
av skruvmejslar eller andra verktyg.
6. Innan ett bildrör utmonteras ur en TV-mottagare skall högspänningskontakten
via ett motstånd på c:a 10 kohm kortslutas till chassiet under
minst % minut.
7. Bildrör, som monterats ur en varm TV-mottagare, måste under avsvalningen
skyddas mot kalla luftfläktar.
8. Vid transport av chassin skall noga tillses att varken bildrörets glaskolv
eller dess hals och sockel utsattes för stötar.
9. Vid handhavandet av bildrör skall följande skyddsutrustning användas:
a) Skyddsglasögon med sidoskydd.
b) Skydd för halspulsådrorna (halsduk).
c) Läderhandskar med skydd för armpulsådrorna.
d) Förkläde av läder eller av kraftigt tyg.
Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962
3
10. Vid arbeten på TV-chassin med isittande bildrör skall skyddsglasögon
med sidoskydd användas.
11. Kasserade bildrör bringas att implodera i sluten behållare.
12. Personer, som uppehålla sig i närheten, men som icke syssla med bildrör
skola skyddas från ev. kringflygande splitter genom att det farliga
området i erforderlig utsträckning omgives med väggar, skärmar eller
förhängen.»
Bestämmelser till skydd mot olycksfall eller annan skada genom elektrisk
ström återfinns främst i en av kommerskollegium den 17 december 1960 utfärdad
kungörelse med föreskrifter angående utförande och skötsel av
elektriska starkströmsanläggningar. I kungörelsen, som är mycket omfattande,
lämnas bl. a. regler om skydd mot oavsiktlig beröring av spänningsförande
anläggningsdelar.
Remissyttrandena
Båda remissorganen avtyrker motionen.
En redogörelse för yttrandena kan lämpligen uppdelas i två avsnitt, det
ena avseende faran för implosion och det andra avseende faran för att komma
i beröring med spänningsförande delar.
Faran för implosion
Arbetarskyddsstyrelsen lämnar inledningsvis följande uppgifter angående
faran för implosion av bildröret samt för olycksfallsfrekvensen:
Bildrörets glaskolv, som är evakuerad, består av en front av tjockt glas,
hopskarvad med en hals av tunnare glas. Skulle glaset av någon anledning
brista kan luft hastigt rusa in i röret och en implosion uppstå, med påföljd
att glassplitter kan kastas omkring och förorsaka personskada. Spricker
röret i skarven anses faran vara störst.
Inom landet ha ca 800 000 TV-apparater monterats och uppskattningsvis
ha samma antal apparater justerats eller reparerats. Några olycksfall, som
inträffat till följd av att bildrör imploderat, äro icke kända av riksförsäkringsverket,
och styrelsen har ej heller från annat håll fått kännedom härom.
Såvitt för närvarande kan bedömas får således risken för personskada
genom imploderat bildrör anses vara mycket liten.
Styrelsen anser emellertid, att olyckstillbud, som kommit till styrelsens
kännedom, samt erfarenheter från utlandet talar för att vissa skyddsåtgärder
ändock kan erfordras vid hantering av bildrör. I detta sammanhang
erinrar styrelsen om sina ovan redovisade uttalanden om skyddsutrustning
m. m. samt om de av yrkesinspektören i I distriktet utfärdade säkerhetsföreskrifterna.
Styrelsen uppger vidare, att yrkesinspektören översänt dessa
föreskrifter till styrelsen med hemställan att styrelsen med ledning av dessa
skall utarbeta för hela landet gällande anvisningar i ämnet samt att det är
styrelsens avsikt att så snart möjlighet därtill givcs ta upp denna fråga til!
behandling med berörda parter.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962
Sveriges radiohandlares riksförbund är ense med motionärerna att icke
oväsentliga risker är förknippade med reparationsarbete på TV-mottagare.
När det gäller fara för implosion av bildröret anför förbundet emellertid:
Vid de TV-mottagare, som numera marknadsföras och till vilken kategori
det ojämförligt största antalet sålda mottagare måste räknas, består mottagaren
av två enheter, nämligen dels själva apparathöljet med däri fastsittande
bildrör och skyddsglas (metoden att montera bildrör och chassi i en
enhet var föråldrad redan 1959!) och själva chassiet, vilket i regel kan fällas
ut på gångjärn eller liknande anordningar (s. k. klapp- eller fällchassier).
Vid arbeten i sådana mottagare kommer servicemannen endast ytterst sällan
i direkt kontakt med själva bildröret, varför riskerna för en oavsiktligt
framkallad bildrörsimplosion måste bedömas som ytterligt små. Mot bakgrunden
härav torde de anvisningar, som lämnats av Yrkesinspektionen i
Stockholm väl täcka behovet av skydd för den person som utför reparationsarbetet.
För denna uppfattning talar också enligt förbundet det förhållandet, att
veterligen icke något fall av personskada till följd av bildrörsimplosion inträffat,
trots att minst en miljon arbetsoperationer i öppnade TV-mottagare
hitintills utförts.
Faran av att komma i beröring med spänningsförande delar
Arbetarskyddsstyrelsen åberopar i detta avsnitt vad styrelsen inhämtat
hos kommerskollegii elektriska byrå, vilken bl. a. uttalat, att den fackkunniga
personal, som är sysselsatt med reparationsarbete på radio- och TVapparater,
måste för att kunna utföra arbetet äga så god kännedom om
apparatens uppbyggnad, belägenhet av farliga delar, uppträdande spänningar
o.s.v. att tillräcklig säkerhet kan sägas vara för handen även om alla åtkomliga
spänningsförande delar ej är beröringsskyddade under arbetet.
Styrelsen fortsätter:
Normalt tillämpad arbetsrutin synes hittills ha visat sig vara tillfredsställande,
vilket även bekräftas av att enligt statens elektriska inspektionsstatistik
över elektriska olycksfall (med mer än 3 sjukdagar) har sedan 1950
icke anmälts något olycksfall i samband med reparation av radio- eller TVapparater.
Utfärdande av särskilda föreskrifter för ifrågavarande arbeten
synes ur elektrisk säkerhetssynpunkt ej vara påkallat för närvarande. Säkerhetsproblemet
bör dock självfallet uppmärksammas framför allt vid utbildningen
av radio- och TV-reparatörer men även från TV-apparatfabrikanternas
sida genom tillhandahållande av instruktiva kopplingsschema och
trimningsanvisningar samt genom upplysningsverksamhet inom berörda
fackorganisationer.
Sveriges radiohandlares riksförbund anser det på i yttrandet angivna,
tekniska skäl föga troligt att olyckor av det slag som angives i motionen
skall inträffa. Förbundet fortsätter:
Sedan flera år tillbaka har statens hantverksinstitut i samarbete med såväl
förbundet som servicemännens organisation Sveriges radiomästareför
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962 5
bund och de svenska radioleverantörerna anordnat utbildning för radiooch
TV-tekniker. Det torde f. n. knappast finnas en reparationsverkstad
inom detaljhandelsledet, där icke någon av de anställda teknikerna genomgått
sådan utbildning. Som ett synnerligen viktigt inslag i kurserna har såväl
S-märkningsbestämmelserna som säkerhetsföreskrifterna betraktats,
och vikten av att noga följa de anvisningar som finnas, har städse inskärpts
hos teknikerna. Sveriges radiohandlares riksförbund anser därför särskilda
lagstiftningsåtgärder opåkallade, särskilt som såväl statens yrkesinspektion
som kunglig kommerskollegium redan synas ha fullt tillräckliga befogenheter
för att, då behovet anses påkallat, med stöd av i kraft varande författningar
utfärda ytterligare anvisningar.
Utskottet
I förevarande motion framhålles de störa risker, som är förbundna med
montering och reparation av TV-mottagare, främst faran för implosion av
bildröret och faran av att komma i beröring med spänningsförande delar.
Motionärerna gör gällande att särskilda bestämmelser är erforderliga för
arbetarskyddet inom TV-hanteringen och hemställer om utredning av detta
spörsmål.
Av remissyttranden från arbetarskyddsstyrelsen och Sveriges radiohandlares
riksförbund framgår, att arbetsoperationer hittills utförts i minst en
miljon öppnade TV-apparater utan att det därvid inträffat något olycksfall
med personskada som följd på grund av bildrörsimplosion. Icke heller
har det sedan 1950 anmälts till statens elektriska inspektion något olycksfall
genom elektrisk ström i samband med reparation av radio- eller TVapparater.
Enär dessa förhållanden icke kan ha sin förklaring enbart däri
att personalen i fråga är väl utbildad för sina uppgifter och således kan
undvika olycksfall i arbetet, måste såvitt utskottet kan bedöma de i motionen
påtalade riskerna för personskada vid montering och reparation av
TV-mottagare i realiteten vara mycket små. Detta utesluter naturligtvis inte
att man med uppmärksamhet bör följa de problem som sammanhänger
med arbetarskyddet inom TV-branschen. Såsom framgår av arbetarskyddsstyrelsens
yttrande har styrelsen också vid upprepade tillfällen behandlat
frågor av1 sådant slag. Det är därjämte styrelsens avsikt att så snart möjlighet
därtill gives ta upp frågan om för hela landet gällande anvisningar i
ämnet till behandling. Vid sådant förhållande finner utskottet det icke påkallat
med någon riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandet. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion, 11:214, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 maj 1962
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist. fru Gärda Svenson, fröken Nordström
och herr Enarsson;
från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Rimmerfors, Bengtsson
i Varberg, fröken Sandell, fru Eriksson i Ängelholm, herrar Jönsson i
Ingemarsgården, Björkman och Gustavsson i Alvesta.
Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962
620547
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.