Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetarskyddet inom TV-hanteringen.

1962-05-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1962:29, Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetarskyddet inom TV-hanteringen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetarskyddet inom

TV-hanteringen.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 214,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Henningsson m. fl. framhållit

de stora risker som är förbundna med reparation av televisionsapparater,

framför allt faran för implosion av bildröret och faran av att komma

i beröring med spänningsförande delar. Motionärerna har uppgivit att bestämmelser

angående arbetarskydd inom TV-hanteringen saknas och gjort

gällande att sådana regler är i hög grad önskvärda. De har yrkat »att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

av dessa spörsmål samt utformandet av de regler till vilka en sådan utredning

kan giva anledning».

Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från arbetarskyddsstvrelsen. Yttrande har därjämte

på utskottets begäran avgivits av Sveriges radiohandlares riksförbund.

Redogörelse för yttrandena lämnas i det följande.

Gällande bestämmelser m. m.

Grundläggande föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa och

olycksfall återfinns i arbetarskyddslagen den 3 januari 19i9 och den därtill

knutna arbetarskyddskungörelsen den 6 maj 19i9. Denna lagstiftning, som

äger tillämpning på varje rörelse, industriell eller icke, vari arbetstagare användes

till arbete för arbetsgivares räkning, ålägger arbetsgivaren en allmän

skyldighet att iakttaga allt som med hänsyn till arbetets natur och de förhållanden,

under vilka arbetet bedrivs, samt arbetstagares ålder, yrkesvana

och övriga förutsättningar för arbetet skäligen kan erfordras för att förebygga

att hos honom sysselsatt arbetstagare ådrar sig ohälsa i följd av arbetet

eller drabbas av olycksfall i detta. Arbetsgivaren skall sålunda tillse

att hans anställda erhåller kännedom om de särskilda risker för ohälsa och

olycksfall som är förbundna med arbetet och meddela erforderliga föreskrifter

och förhållningsregler. Han skall vidare tillse att arbetstagare som saknar

nödig erfarenhet icke användes till arbete, som kan medföra risk för

olycksfall, utan erforderlig undervisning och ledning. Arbetstagare ålägges

att använda förefintliga skyddsanordningar samt att i övrigt iakttaga tillbörlig

försiktighet. Arbetarskyddslagen föreskriver vidare, att arbetsmaski
Biharig

till riksdagens protokoll 1962. 9 samt. 2 avd. Nr 2.9

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962

ner och andra därmed jämförliga maskinella anordningar skall vara försedda

med erforderliga skyddsanordningar och i övrigt utförda och anordnade

så att de erbjuder betryggande säkerhet. För att förebygga att arbetstagare

skadas genom bl. a. splitter, explosiva ämnen eller genom elektrisk

ström skall sådana åtgärder vidtagas, att fara härför i möjligaste mån

undgås. — Tillsyn å efterlevnaden av arbetarskyddslagen och arbetarskyddskungörelsen

utövas av arbetarskyddsstyrelsen och under dess överinseende

och ledning av yrkesinspektionens befattningshavare och kommunala tillsynsman.

Frågan om vilka skyddsåtgärder som lämpligen bör vidtagas för undvikande

av implosion av bildrör har vid flera tillfällen behandlats inom arbetarskyddsstyrelsen,

som i anledning av förfrågan från armétygförvaltningen

1956 och företag inom TV-branschen senare år uttalat, att ögonskydd

bör användas vid hantering av bildrör, att skyddshandskar bör användas

vid upp- och nedpackning av sådana rör, att bildrör lämpligen bör förvaras

i annan lokal än där montering sker, att arbetstagare ej bör bära ringar eller

andra föremål, som kan ge upphov till repor på rören, samt att arbetsgivaren

bör lämna föreskrifter om sättet för upp- och nedpackning av rören.

Säkerhetsföreskrifter för behandling av bildrör har vidare utfärdats av

yrkesinspektören i I distriktet, omfattande Stockholms stad och Gotlands

län. Föreskrifterna, som skall tillämpas inom detta distrikt, har följande

lydelse:

»1. Bildrör måste behandlas ytterst försiktigt. Alla stötar och andra påkänningar

genom repor på glasytan eller påkänningar genom olämpligt

montage måste undvikas.

2. Om man tillfälligt måste ställa ifrån sig ett bildrör, skall det ställas på

ett mjukt underlag med bildytan nedåt.

3. Bildrör få ej uppställas oskyddade en längre tid utan skola alltid förvaras

i sina originalkartonger.

4. Vid uttagande av ett bildrör ur kartongen fattar man om dess nedre

del. Bildrör få aldrig lyftas i halsen.

5. Vid inmontering av bildrör i TV-mottagare skall tillses, att avlänkningsenheten

ej spänner mot bildrörets hals och att bildrörets yta ej repas

av skruvmejslar eller andra verktyg.

6. Innan ett bildrör utmonteras ur en TV-mottagare skall högspänningskontakten

via ett motstånd på c:a 10 kohm kortslutas till chassiet under

minst % minut.

7. Bildrör, som monterats ur en varm TV-mottagare, måste under avsvalningen

skyddas mot kalla luftfläktar.

8. Vid transport av chassin skall noga tillses att varken bildrörets glaskolv

eller dess hals och sockel utsattes för stötar.

9. Vid handhavandet av bildrör skall följande skyddsutrustning användas:

a) Skyddsglasögon med sidoskydd.

b) Skydd för halspulsådrorna (halsduk).

c) Läderhandskar med skydd för armpulsådrorna.

d) Förkläde av läder eller av kraftigt tyg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962

3

10. Vid arbeten på TV-chassin med isittande bildrör skall skyddsglasögon

med sidoskydd användas.

11. Kasserade bildrör bringas att implodera i sluten behållare.

12. Personer, som uppehålla sig i närheten, men som icke syssla med bildrör

skola skyddas från ev. kringflygande splitter genom att det farliga

området i erforderlig utsträckning omgives med väggar, skärmar eller

förhängen.»

Bestämmelser till skydd mot olycksfall eller annan skada genom elektrisk

ström återfinns främst i en av kommerskollegium den 17 december 1960 utfärdad

kungörelse med föreskrifter angående utförande och skötsel av

elektriska starkströmsanläggningar. I kungörelsen, som är mycket omfattande,

lämnas bl. a. regler om skydd mot oavsiktlig beröring av spänningsförande

anläggningsdelar.

Remissyttrandena

Båda remissorganen avtyrker motionen.

En redogörelse för yttrandena kan lämpligen uppdelas i två avsnitt, det

ena avseende faran för implosion och det andra avseende faran för att komma

i beröring med spänningsförande delar.

Faran för implosion

Arbetarskyddsstyrelsen lämnar inledningsvis följande uppgifter angående

faran för implosion av bildröret samt för olycksfallsfrekvensen:

Bildrörets glaskolv, som är evakuerad, består av en front av tjockt glas,

hopskarvad med en hals av tunnare glas. Skulle glaset av någon anledning

brista kan luft hastigt rusa in i röret och en implosion uppstå, med påföljd

att glassplitter kan kastas omkring och förorsaka personskada. Spricker

röret i skarven anses faran vara störst.

Inom landet ha ca 800 000 TV-apparater monterats och uppskattningsvis

ha samma antal apparater justerats eller reparerats. Några olycksfall, som

inträffat till följd av att bildrör imploderat, äro icke kända av riksförsäkringsverket,

och styrelsen har ej heller från annat håll fått kännedom härom.

Såvitt för närvarande kan bedömas får således risken för personskada

genom imploderat bildrör anses vara mycket liten.

Styrelsen anser emellertid, att olyckstillbud, som kommit till styrelsens

kännedom, samt erfarenheter från utlandet talar för att vissa skyddsåtgärder

ändock kan erfordras vid hantering av bildrör. I detta sammanhang

erinrar styrelsen om sina ovan redovisade uttalanden om skyddsutrustning

m. m. samt om de av yrkesinspektören i I distriktet utfärdade säkerhetsföreskrifterna.

Styrelsen uppger vidare, att yrkesinspektören översänt dessa

föreskrifter till styrelsen med hemställan att styrelsen med ledning av dessa

skall utarbeta för hela landet gällande anvisningar i ämnet samt att det är

styrelsens avsikt att så snart möjlighet därtill givcs ta upp denna fråga til!

behandling med berörda parter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962

Sveriges radiohandlares riksförbund är ense med motionärerna att icke

oväsentliga risker är förknippade med reparationsarbete på TV-mottagare.

När det gäller fara för implosion av bildröret anför förbundet emellertid:

Vid de TV-mottagare, som numera marknadsföras och till vilken kategori

det ojämförligt största antalet sålda mottagare måste räknas, består mottagaren

av två enheter, nämligen dels själva apparathöljet med däri fastsittande

bildrör och skyddsglas (metoden att montera bildrör och chassi i en

enhet var föråldrad redan 1959!) och själva chassiet, vilket i regel kan fällas

ut på gångjärn eller liknande anordningar (s. k. klapp- eller fällchassier).

Vid arbeten i sådana mottagare kommer servicemannen endast ytterst sällan

i direkt kontakt med själva bildröret, varför riskerna för en oavsiktligt

framkallad bildrörsimplosion måste bedömas som ytterligt små. Mot bakgrunden

härav torde de anvisningar, som lämnats av Yrkesinspektionen i

Stockholm väl täcka behovet av skydd för den person som utför reparationsarbetet.

För denna uppfattning talar också enligt förbundet det förhållandet, att

veterligen icke något fall av personskada till följd av bildrörsimplosion inträffat,

trots att minst en miljon arbetsoperationer i öppnade TV-mottagare

hitintills utförts.

Faran av att komma i beröring med spänningsförande delar

Arbetarskyddsstyrelsen åberopar i detta avsnitt vad styrelsen inhämtat

hos kommerskollegii elektriska byrå, vilken bl. a. uttalat, att den fackkunniga

personal, som är sysselsatt med reparationsarbete på radio- och TVapparater,

måste för att kunna utföra arbetet äga så god kännedom om

apparatens uppbyggnad, belägenhet av farliga delar, uppträdande spänningar

o.s.v. att tillräcklig säkerhet kan sägas vara för handen även om alla åtkomliga

spänningsförande delar ej är beröringsskyddade under arbetet.

Styrelsen fortsätter:

Normalt tillämpad arbetsrutin synes hittills ha visat sig vara tillfredsställande,

vilket även bekräftas av att enligt statens elektriska inspektionsstatistik

över elektriska olycksfall (med mer än 3 sjukdagar) har sedan 1950

icke anmälts något olycksfall i samband med reparation av radio- eller TVapparater.

Utfärdande av särskilda föreskrifter för ifrågavarande arbeten

synes ur elektrisk säkerhetssynpunkt ej vara påkallat för närvarande. Säkerhetsproblemet

bör dock självfallet uppmärksammas framför allt vid utbildningen

av radio- och TV-reparatörer men även från TV-apparatfabrikanternas

sida genom tillhandahållande av instruktiva kopplingsschema och

trimningsanvisningar samt genom upplysningsverksamhet inom berörda

fackorganisationer.

Sveriges radiohandlares riksförbund anser det på i yttrandet angivna,

tekniska skäl föga troligt att olyckor av det slag som angives i motionen

skall inträffa. Förbundet fortsätter:

Sedan flera år tillbaka har statens hantverksinstitut i samarbete med såväl

förbundet som servicemännens organisation Sveriges radiomästareför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962 5

bund och de svenska radioleverantörerna anordnat utbildning för radiooch

TV-tekniker. Det torde f. n. knappast finnas en reparationsverkstad

inom detaljhandelsledet, där icke någon av de anställda teknikerna genomgått

sådan utbildning. Som ett synnerligen viktigt inslag i kurserna har såväl

S-märkningsbestämmelserna som säkerhetsföreskrifterna betraktats,

och vikten av att noga följa de anvisningar som finnas, har städse inskärpts

hos teknikerna. Sveriges radiohandlares riksförbund anser därför särskilda

lagstiftningsåtgärder opåkallade, särskilt som såväl statens yrkesinspektion

som kunglig kommerskollegium redan synas ha fullt tillräckliga befogenheter

för att, då behovet anses påkallat, med stöd av i kraft varande författningar

utfärda ytterligare anvisningar.

Utskottet

I förevarande motion framhålles de störa risker, som är förbundna med

montering och reparation av TV-mottagare, främst faran för implosion av

bildröret och faran av att komma i beröring med spänningsförande delar.

Motionärerna gör gällande att särskilda bestämmelser är erforderliga för

arbetarskyddet inom TV-hanteringen och hemställer om utredning av detta

spörsmål.

Av remissyttranden från arbetarskyddsstyrelsen och Sveriges radiohandlares

riksförbund framgår, att arbetsoperationer hittills utförts i minst en

miljon öppnade TV-apparater utan att det därvid inträffat något olycksfall

med personskada som följd på grund av bildrörsimplosion. Icke heller

har det sedan 1950 anmälts till statens elektriska inspektion något olycksfall

genom elektrisk ström i samband med reparation av radio- eller TVapparater.

Enär dessa förhållanden icke kan ha sin förklaring enbart däri

att personalen i fråga är väl utbildad för sina uppgifter och således kan

undvika olycksfall i arbetet, måste såvitt utskottet kan bedöma de i motionen

påtalade riskerna för personskada vid montering och reparation av

TV-mottagare i realiteten vara mycket små. Detta utesluter naturligtvis inte

att man med uppmärksamhet bör följa de problem som sammanhänger

med arbetarskyddet inom TV-branschen. Såsom framgår av arbetarskyddsstyrelsens

yttrande har styrelsen också vid upprepade tillfällen behandlat

frågor av1 sådant slag. Det är därjämte styrelsens avsikt att så snart möjlighet

därtill gives ta upp frågan om för hela landet gällande anvisningar i

ämnet till behandling. Vid sådant förhållande finner utskottet det icke påkallat

med någon riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandet. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, 11:214, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1962

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1962

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist. fru Gärda Svenson, fröken Nordström

och herr Enarsson;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Rimmerfors, Bengtsson

i Varberg, fröken Sandell, fru Eriksson i Ängelholm, herrar Jönsson i

Ingemarsgården, Björkman och Gustavsson i Alvesta.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962

620547

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.