Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

1962-10-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1962:36, Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt den

svenska tobaksodlingen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 20 i första kammaren av herr Elofsson,

Gustaf, m. fl. samt nr 107 i andra kammaren av herr Larsson i Borrby
I

motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att höja det statliga stödet för svenskodlad obearbetad tobak från

nuvarande 80 öre till tre kronor per kilo.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan

får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 1:20.

över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från statens jordbruksnämnd. Yttrande har därjämte

på utskottets begäran avgivits av Svenska tobaksaktiebolaget. Redogörelse

för innehållet i remissyttrandena lämnas i det följande.

Gällande bestämmelser m. m.

Före den 1 juli 1924 utgick tull å oarbetad tobak och färdiga tobaksvaror.

Råtobakstullen utgjorde en krona per kilo.

I proposition nr 192 år 192i föreslogs bland annat, att den tidigare utgående

tullen på oarbetad tobak och färdiga tobaksvaror skulle upphävas

och inarbetas i den för färdiga tobaksvaror utgående skatten. Tullens syfte

att skydda den inhemska tobaksodlingen tillgodosågs på så sätt att i förordningen

angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket infördes

en föreskrift om att för varje kilogram av inom riket odlad tobak som

monopolets utövare inköper för tillverkning av tobaksvaror skall monopolets

utövare i den ordning Konungen bestämmer tillgodoföras ett belopp av

80 öre. Den mot råtobakstullen svarande subventionen bestämdes till 80 öre

per kilo efter företagen utredning angående de genomsnittliga fuktighetshalterna

på inköpt svenskodlad tobak och importerad färdigsvettad tobak.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 35 år 192''t fann bevillningsutskottet

icke anledning till erinran mot propositionen i denna del. Bestämmelsen

om subventionen finnes numera i övergångsbestämmelserna i den

nu gällade lagen den 16 juni 1961 om statsmonopol på tillverkning av tobaksvaror.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 samt. 2 avd. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

I motioner till 1961 års riksdag yrkades, att riksdagen måtte besluta höja

tullsatsen för importerad oarbetad tobak till tre kronor per kilo.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 53 år 1961 avstyrkte bevillningsutskottet

motionerna och anförde därvid:

Motionärerna torde med yrkandet i motionerna avse, att den nuvarande

subventionen skall ersättas med en råtobakstull. En sådan åtgärd skulle,

såsom tobaksmonopolet anfört i infordrat yttrande över motionerna, innebära

en höjning av den fiskala belastningen på inom landet tillverkade tobaksvaror

samt medföra prishöjning på dessa varor och en försämring av

den svenska tobaksindustriens konkurrensläge. Det kan vidare ifrågasättas

om EFTA-konventionen tillåter en återgång till en beskattningsform, som

medför högre avgifter på importerade varor än på motsvarande varor av

inhemsk tillverkning. Även om så skulle vara fallet är det emellertid inte

möjligt att bestämma skatten så, att avgiftsbelastning på importerade och

inhemska tobaksvaror av samma slag blir helt lika. Av anförda skäl anser

utskottet, att skyddet för den svenska tobaksodlingen inte bör ges i form

av tull på råtobak, utan att man tills vidare bör bibehålla den nuvarande

subventioneringen, som medger höjda priser på från de svenska odlarna

inköpt tobak. Andra lagutskottet har i sitt utlåtande nr 49 för sin del inte

funnit skäl att frångå det förslag, som härutinnan framlagts i propositionen.

I proposition nr 2 år 1962, vari bland annat äskades ett reservationsanslag

till bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. in., anförde departementschefen

i frågan om hjälp åt tobaksodlare:

Övervägande flertalet av landets tobaksodlare har i år åsamkats mycket

kännbara skador på sina odlingar på grund av angrepp av tobaksbladmögel.

Skadorna har haft sådan omfattning att mindre än en fjärdedel av normal

skörd kunnat bärgas. Det totala inkomstbortfallet har av Svenska tobaksaktiebolaget

uppskattats till cirka 1 200 000 kr.

1961 års riksdag (prop. 94; JoU 22; rskr. 227) uttalat, att så länge trädgårdsodlingen

ej kunnat innefattas i det permanenta skördeskadeskyddet

tillgångarna under förevarande reservationsanslag kunde utnyttjas för behovsprövade

kontantbidrag till skördeskadedrabbade utövare av trädgårdsnäringen.

Riksdagen betonade vidare önskvärdheten av att medel fanns tillgängliga

under anslaget i sådan omfattning att kontantbidrag skulle kunna

utbetalas till av skördeskador drabbade trädgårdsodlare utan tidsutdräkt

och utan avvaktan på anslagsförstärkning från riksdagens sida. Riksdagen

utgick vidare från att vid behovsprövningen av kontantbidragen tillämpades

i huvudsak samma grunder som vid stödgivningen i anledning av 1960

års skördeskador.

I anslutning härtill har Kungl. Maj :t genom beslut den 1 december 1961

förordnat,^ att behovsprövade bidrag skall utgå till odlare av tobak, som under

året fått vidkännas skördeskador. Vid prövningen av bidragsansökningarna

skall i princip tillämpas samma grunder som vid beviljandet av ekonomiskt

stöd till de jordbrukare och trädgårdsodlare, som under 1960 åsamkades

skördeskador. Samtidigt anmodades lantbruksstyrelsen att handha bidragsgivningen

och så snart anslagsbehovet kan överblickas inkomma med

hemställan om erforderlig medelstilldelning för ändamålet.

Den odisponerade behållningen under förevarande anslag var den 1 januari

1962 137 000 kr. Behovet av medel för att kunna lämna ekonomiskt

bistånd till de tobaksodlare som fått avsevärda skador på senaste skörden

kan väntas avsevärt överstiga anslagsbehållningen. Då det härjämte är ertorderligt

att kunna tillgodose även andra anspråk på anslaget, vilka kan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

3

uppkomma under innevarande budgetår, förordar jag att 400 000 kr. äskas

å tilläggsstat II till gällande riksstat.

I avvaktan på medelsanvisningen å tilläggsstat torde för bidragsutbetalning

till tobaksodlare förskottsvis böra disponeras medel ur det senast tilländalupna

regleringsårets överskott av införselavgifter på jordbruksvaror.

Det förskotterade beloppet bör återbetalas snarast efter det tilläggsstatsanslaget

beviljats.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 år 1962 tillstyrkte jordbruksutskottet

propositionen i denna del.

Remissyttrandena

Statens jordbruksnämnd har ej ansett sig böra ta ställning till frågan i

vad mån en höjning av det nuvarande statliga bidraget åt den svenska tobaksodlingen

kan vara befogad. Nämnden har ansett det vara till fyllest att

belysa frågan på följande sätt:

Tobaksodlingen tillhör ej de grödor som omfattas av jordbruksprisregleringen.

Det prisstöd som tobaksodlingen åtnjuter lämnas också i annan form

än stödet åt dessa grödor. Skulle den svenska tobaksodlingen läggas ned,

kan man räkna med att den därför använda arealen, eller åtminstone en

del därav, kommer att tas i anspråk för odling av jordbruksprisreglerade

produkter. Detta skulle emellertid få ringa betydelse, även om vår överskottsproduktion

av sådana produkter erhåller prisstöd, eftersom den sammanlagda

tobaksarealen uppgår till endast cirka 160 hektar.

Jordbruksnämnden har från Svenska tobaksaktiebolaget inhämtat att bolaget

lämnar ett prisstöd till den svenska tobaksodlingen utöver det statliga

prisstöd varom motionerna handlar och att detta prisstöd har beräknats

till 1,24 kronor per kilogram för 1960 års skörd. Det sammanlagda prisstödet

skulle då utgöra drygt 2 kronor per kilogram. Vid bifall till motionerna

skulle det bli 3 kronor per kilogram. Omräknas dessa belopp till arealenhet

kan konstateras att redan det nuvarande stödet till tobaken är större

än prisstödet till de jordbruksreglerade produkterna. Ett bifall till motionerna

skulle medföra att den komme i en än mer gynnad ställning i detta

avseende.

Svenska tobaksaktiebolaget hänvisar i sitt remissyttrande till ett yttrande

som under fjolårets riksdag avgavs till bevillningsutskottet i anledning av

motioner med yrkande om höjning av råtobakstullen. I detta sistnämnda

yttrande anföres:

Tobaksodlingen i Sverige är av ringa omfattning. Sålunda odlades föregående

år tobak av 734 odlare på en areal av 162 hektar, varav 158 hektar i

Kristianstads län. Skörden, som var av något över normal storlek, uppgick

till 385 ton, motsvarande cirka 300 ton färdigbehandlad tobak. Under samma

år förbrukade Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet i sin fabrikation cirka

9 950 ton utländsk råtobak. Den svenska tobaksskörden utgjorde alltså endast

cirka 3 procent av förbrukningen av utländsk råtobak.

Den svenskodlade tobaken indelas efter metoden för tobakens torkning i

3 typer, nämligen: takmogen, eldtorkad och värmetorkad tobak. Den takmogna

tobaken lufttorkas och är den typ, som sedan gammalt framställts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

här i landet. Den användes som råvara vid snustillverkningen. Den eldtorkade

tobaken röktorkas över eld i specialbyggda lador. Även denna typ användes

i snustillverkningen såsom ersättning för vissa importerade tobakssorter.

Den värmetorkade tobaken, som torkas i lador med ett enkelt värmeledningssystem,

användes som fyllnadsgods i röktobak. År 1960 fördelade sig skörden

på 244 ton takmogen, 129 ton eldtorkad och 12 ton värmetorkad tobak.

Prissättningen av tobaken i noga definierade kvalitetsklasser sker årligen

före odlingssäsongens början av en prisnämnd, bestående av två representanter

vardera för odlarna och Tobaksmonopolet samt en av Kungl. Maj:t

utsedd ordförande. Genomsnittspriset på tobak av 1960 års skörd utgjorde kr.

4: 72 per kg, varför det sammanlagda av bolaget till odlarna erlagda beloppet

uppgick till 1 818 000 kronor.

Sedan lång tid tillbaka har Sveriges utsädesförening, Svalöv, med anslag

från bolaget bedrivit växtförädlings- och annan försöksverksamhet med

svensktobak för att söka få fram bättre kvaliteter och sådana tobakstyper,

som kan användas i röktobaks- och cigarrettillverkning. Det är ännu för

tidigt att uttala sig om detta skall lyckas, men även om förädlingsverksamheten

skulle resultera i för nämnda ändamål användbara kvaliteter, förefaller

det osannolikt, att tobaken under normala förhållanden skall kunna

framställas till samma priser, som motsvarande utländsk tobak betingar.

Trots den statliga subventionen av 80 öre per kg inköpt totak åsamkas

Tobaksmonopolet en merkostnad för användning av svensktobak. Storleken

av bolagets subvention framgår av nedanstående uppställning. Som utgångspunkt

har tagits 1960 års skörd av svensk råtobak, därvid jämföres de priser

som debiteras fabrikationen för färdigbehandlad sådan tobak med debiteringspriserna

för närmast motsvarande utländska råtobakssorter. Vid beräkningen

av debiteringspriser för den svenska tobaken har givetvis avdrag

skett för den statliga subventionen.

Sort

Nu gällande

debiteringspris

kr. per kg

Debiteringspris på

närmast motsvaran- de utländsk råtobak

kr. per kg

Prisskillnad kr.

per kg

Takmogen..........................

6: 20

4: 75

1:45

Eldtorkad..........................

6:40

4:75

1:65

Värmetorkad ......................

7:50

5:10

2: 40

Prisskillnaden beräknad på 1960 års skörd

Sort

Inköp av

1960 års

skörd

kg

Beräknat svinn

vid svettning

1960 års

skörd efter

svettning

kg

Pris-

skillnad

kr.

Summa

kr.

%

kg

Takmogen..........

244 602

23

56 258

188 344

1:45

273 098: 80

Eldtorkad ..........

128 744

16

20 599

108 145

1:65

178 439: 25

Värmetorkad ......

11966

15

1795

10171

2:40

24 410: 40

385 312

20,4

78 652

306 660

1:55

475 948:45

Såsom framgår av uppställningen utgör bolagets subvention beräknad på

1960 års skörd cirka 476 000 kronor eller kr. 1: 55 per kg färdigbehandlad tobak.

Då vikten på sådan tobak utgör cirka 80 procent av vikten på den från

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

odlarna inköpta tobaken, uppgår subventionen beräknad på kvantiteten från

odlarna inköpt tobak till kr. 1: 24 per kg.

Med utgångspunkt från den gjorda beräkningen skulle alltså den statliga

subventionen behöva höjas från 80 öre till något över 2 kronor per kg för

att bolaget icke skall belastas med en merkostnad vid användandet av svensk

råtobak. Emellertid är det att förvänta, att prisdifferensen mellan svensk och

utländsk råtobak kommer att ytterligare öka. Med hänsyn härtill torde den

statliga subventionen för att fylla sitt ändamål behöva höjas till kr. 2: 50 per

kg tobak, som bolaget inköper från odlarna. Detta motsvarar i skyddshänseende

en råtobakstull av 3 kronor per kg.

Tobaksmonopolet har inget krav på att tobaksodlingen skall upprätthållas

i fortsättningen. Den svenska tobaken är av kvalitetsskäl icke nödvändig som

råvara vid tobakstillverkningen och kan ersättas med billigare utländsk råvara.

Ur beredskapssynpunkt är odlingen icke av någon nämnvärd betydelse,

då råtobak utan svårighet kan lagras och den skördade kvantiteten utgör

knappt 3 procent av den totala råtobaksförbrukningen.

Den enda framtidsmöjligheten för den svenska tobaksodlingen är om pågående

försöksverksamhet vid Svalöv skall resultera i att det framkommer

nya tobakstyper, som är användbara för cigarrett- och röktobakstillverkning

och som utan subvention kan säljas till priser icke överstigande dem, som

betalas för jämförbar utländsk vara. Utsikterna att nå detta resultat torde

emellertid vara små.

Odlarna är väl medvetna om läget, och motionerna torde ha föranletts av

att från bolagets sida vid föregående års prisnämndssammanträde klart sagts

ifrån att med hänsyn till det hårdnande konkurrensläge, som uppkommer

till följd av tullskyddets avveckling inom EFTA-området, bolaget icke kan

fortsätta att betala betydande belopp i subvention till tobaksodlarna. Ur bolagets

synpunkt är den svenska tobaksodlingen en ekonomisk belastning.

Om statsmakterna skulle anse skäl föreligga, att denna odling erhåller det

stöd som är erforderligt, för att tobaken prismässigt skall kunna hävda sig

gentemot importerad tobak av jämförlig kvalitet, bör subvention ges av

staten och icke av bolaget.

Därest en höjning av den statliga subventionen icke kommer till stånd och

prisnämnden skulle fastställa priser på svensktobak, som bolaget icke anser

sig kunna acceptera med hänsyn till världsmarknadspriserna, blir bolaget

nödsakat att successivt minska sina inköp. Detta måste leda till en minskning

av den areal, på vilken tobak odlas. Hur eu sådan minskning i praktiken

skall genomföras är en fråga, som bör tas upp med odlarnas organisation.

Utskottet

Tobaksodlingen i Sverige är av jämförelsevis ringa omfattning. År 1960

odlades tobak av 734 odlare på eu areal av 162 hektar. Skörden uppgick till

385 ton, motsvarande omkring 300 ton färdigbehandlad tobak. Under samma

år förbrukade Svenska tobaksaktiebolaget i sin fabrikation cirka 9 950

ton utländsk råtobak. Den svenska tobaksskörden utgjorde alltså endast omkring

tre procent av förbrukningen av importerad råtobak. Siffrorna för

senare år ger vid handen att den svenskodlade tobaken minskat än mer i

betydelse.

Tobaksodlingen omfattas ej av jordbruksprisregleringen. I stället utgår ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

särskilt statligt prisstöd, som enligt bestämmelser i lagen om statsmonopol

på tillverkning av tobaksvaror uppgår till ett belopp av 80 öre för varje

kilo inom riket odlad tobak. Därutöver lämnar tobaksaktiebolaget ett prisstöd,

som för 1960 års skörd har beräknats till en krona 24 öre per kilo.

Den sammanlagda subventionen utgör alltså drygt två kronor per kilo.

Motionärerna har framhållit, att den svenska tobaksodlingen för närvarande

har att kämpa med stora ekonomiska svårigheter och har därför yrkat,

att det statliga prisstödet måtte höjas från nuvarande 80 öre till tre

kronor per kilo.

Såsom nämnts är den svenska tobaksodlingen av ringa omfattning. Dess

betydelse ur beredskapssypunkt är icke nämnvärd, eftersom råtobak utan

svårighet kan lagras. Odlingen åtnjuter redan nu större prisstöd per arealenhet

än de jordbruksprisreglerade produkterna. Ett bifall till motionerna

skulle alltså medföra att tobaksodlingen kom i en än mer gynnad ställning i

förhållande till de prisreglerade grödorna. Med hänsyn härtill finner sig utskottet

icke kunna biträda motionerna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 20 och II: 107, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 oktober 1962

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Kaijser* och

Eric Carlsson*;

från andra kammaren: herrar Lundberg, Rimmerfors, Odhe, fröken

Sandell*, herrar Jönsson i Ingemarsgården, Rjörkman, Gustavsson i Alvesta

och fru Svensson i Kungsör.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Nils Elowsson och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett, att utskottet

bort anföra och hemställa:

Odlingen av tobak försiggår numera huvudsakligen på begränsade områden

i Skåne, där den bedrives dels av egnahemsägare på relativt små ytor

och dels av lantbrukare på något större områden. I det förra fallet är det

vanligen hemmafruar som handhar odlingen och i det senare fallet lejd

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 36 år 1962

arbetskraft, vanligen kvinnor det också. Inkomsten av odlingen beräknas i

båda fallen till 60 procent utgöra arbetslön.

Skulle odlingen upphöra och ersättas med annan mindre arbetskrävande

odling, skulle sålunda arbetsinkomsten för dessa arbetargrupper i avsevärd

grad minskas, vilket skulle betyda ett icke oväsentligt avbräck i vederbörandes

försörjning.

Som framgår av utskottets recit betraktar tobaksbolaget den svenska tobaksodlingen

närmast som en belastning, framhållande dels subventioneringen

och dels odlingens ringa betydelse ur beredskapssynpunkt. Till detta

bör sägas att bolaget dock uppmuntrat till fortsatt odling, dels genom sina

tjänstemän och dels genom att lämna räntefria lån för uppförandet av tobakslador,

vilket senare föranlett icke obetydliga investeringar i dylika, investeringar

som företagits i tro att tobaksodlingen skulle fortgå i väntan på resultaten

av forskningarna på detta område i Svalöv.

Vad beredskapen angår förhåller det sig vidare så, att denna självklart

kan drivas upp avsevärt över nuvarande låga nivå. Rökladorna kan sålunda

tredubbla sin kapacitet, odlingen kan utvidgas och flera lador byggas i händelse

av behov, men detta förutsätter att man har yrkeskunniga odlare samt

redskap. Nedlägges odlingen helt, har man intet av detta i händelse en avspärrning

skulle ske, och hur långt lagrad tobak då skulle räcka, beror på

hur förutseende man varit och hur länge avspärrningen varat.

På grund härav och med hänsyn till pågående odlingsförsök hemställer

utskottet,

att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, I: 20

och II: 107, för sin del måtte antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 16 juni 1961

om statsmonopol på tillverkning av tobaksvaror

Härigenom förordnas, med ändring av vad i 3 punkten övergångsbestämmelserna

till lagen den 16 juni 1961 om statsmonopol på tillverkning av

tobaksvaror finnes stadgat däremot stridande, att för varje kilogram inom

riket odlad tobak, som under beskattningsperiod inköpts för tillverkning av

tobaksvaror, monopolets utövare äger vid avgivande jämlikt förordningen

om tobaksskatt av deklaration för perioden i fråga tillgodoföra sig ett belopp

av tre kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621111

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.