Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i sjömanslagen den 30 juni 1952, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1962-11-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1962:39, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i sjömanslagen den 30 juni 1952, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag om ändring i sjömanslagen den 30 juni

1952, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 28 september 1962 dagtecknad proposition, nr 178, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag om ändring i sjömanslagen den 30 juni 1952 (nr 530); samt

2) lag om ändrad lydelse av 34 § sjölagen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådana ändringar i sjömanslagen att den utländska

arbetskraften i den svenska handelsflottan — omkring 1/3 av hela antalet

ombordanställda — likställes med svenska sjömän såvitt gäller vissa i sjömanslagen

lagfästa förmåner av social karaktär. De förmåner, som beröres

av det framlagda förslaget, avser rätt till sjuklön vid arbetsoförmåga, tillläggslön

till avliden sjömans efterlevande, fri hemresa efter längre tids

tjänstgöring samt vid sjukdom, fri sjukvård under viss tid i utlandet samt

fri hemresa och ersättning för förlust av personlig egendom vid fartygs förolyckande.

De nuvarande grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten

och redarna rubbas ej av förslaget. I anslutning till ändringarna i sjömanslagen

föreslås en mindre jämkning i sjölagen.

Författningsförslagen är av följande lydelse: 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 samt. 2 avd. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

Förslag

till

Lag

om ändring i sjömanslagen den 30 juni 1952 (nr 530)

Härigenom förordnas, dels att 87 § sjömanslagen den 30 juni 1952 skall

upphöra att gälla, dels att 18, 24, 26, 28, 41 och 42 §§ samma lag1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

18 §.

Lön utgår — — —---resan anträddes.

Lönen löper---— — — inrikes fart.

Sjömän är ej berättigad till lön för

tid, då han utan laga skäl håller sig

från tjänsten, eller då han till följd

av sjukdom eller skada, som han förtegat

vid tjänstens antagande, är

oförmögen till tjänstgöring. Ej heller

äger han åtnjuta lön för tid, då han

är satt ur stånd att tjänstgöra till

följd av sjukdom eller skada, som

han ådragit sig uppsåtligen eller genom

grovt vållande. Vad sist är stadgat

gäller dock ej, där sjömannen är

svensk och arbetsoförmågan uppkommit

till följd av könssjukdom.

Sjöman är ej berättigad till lön för

tid, då han utan laga skäl håller sig

från tjänsten, eller då han till följd

av sjukdom eller skada, som han förtegat

vid tjänstens antagande, är

oförmögen till tjänstgöring. Ej heller

äger han åtnjuta lön för tid, då han

är satt ur stånd att tjänstgöra till

följd av sjukdom eller skada, som

han ådragit sig uppsåtligen eller genom

grovt vållande. Vad sist är stadgat

gäller dock ej, där arbetsoförmågan

uppkommit till följd av könssjukdom.

Om förlust — — —----— i 33 §.

Vid beräkning--— — — — trettio dagar.

24 §.

Dör sjöman, —------till bestämmelseorten.

Var sjömannen svensk och efterlämnade

han hustru eller barn under

sexton år, skall till de sålunda efterlevande

utgå tilläggslön för en månad,

såframt hans död inträffat medan

han var i redarens tjänst eller å

tid, då han var berättigad till lön

jämlikt 18 § andra stycket andra

punkten. I sistnämnda fall må dock

avdragas vad utbetalts eller skall utbetalas

jämlikt berörda stadgande.

Efterlämnade sjömannen hustru

eller barn under sexton år, skall till

de sålunda efterlevande utgå tilläggslön

för en månad, såframt hans död

inträffat medan han var i redarens

tjänst eller å tid, då han var berättigad

till lön jämlikt 18 § andra stycket

andra punkten. I sistnämnda fall

må dock avdragas vad utbetalts eller

skall utbetalas jämlikt berörda stadgande.

26 §.

Vill svensk sjöman, som i utlandet Avgår sjöman å fartyg i utrikes

avgår från sin tjänst, resa till sin fart från sin tjänst i annat land än

hemort här i riket, skall av kostna- där hav är bosatt och vill han resa

1 Senaste lydelse av 41 f, se SFS 1961:211.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

3

(Gällande lydelse)

den för resan med underhåll hälften

bestridas av statsmedel och hälften

gäldas av redaren, såframt sjömannen

varit i tjänst å fartyget eller hos

redaren två år i följd och icke haft

tillfälle att lämna tjänsten i svensk

hamn under det senast förflutna

året. Beräknas fartyget inom sex månader

uppnå hamn, från vilken hemresan

kan ordnas med avsevärt

mindre kostnad eller omgång, är sjömannen

ej berättigad till fri hemresa

med mindre han kvarstår i tjänsten

tills fartyget uppnår sådan

hamn. Vill sjöman, som uppsäger

tjänsteavtalet eller begär entledigande,

erhålla fri hemresa, skall han

samtidigt göra framställning därom.

Hemresan skall ordnas av svenske

konsuln eller, om svensk konsul icke

finnes å platsen, av befälhavaren.

Ordnas hemresan av konsuln, skall

befälhavaren på begäran ställa säkerhet

för redarens andel. Kan åt sjömannen

inom skälig lid beredas

tjänst å fartyg, som är bestämt till

Sverige eller till ort varifrån han bekvämligen

kan resa hem, är han

pliktig att antaga tjänsten, såframt

hans hälsotillstånd medgiver det och

han anställes i egenskap motsvarande

den, vari han förut varit anställd,

och på lika förmånliga villkor.

Om förlust-------- —- —

(Föreslagen lydelse)

till sin hemort, skall av kostnaden

för resan med underhåll hälften bestridas

av statsmedel och hälften

gäldas av redaren, såframt sjömannen

varit i tjänst å fartyget eller hos

redaren två år i följd och icke haft

tillfälle under det senast förflutna

året att lämna tjänsten i det land

där han är bosatt. Beräknas fartyget

inom sex månader uppnå hamn, från

vilken hemresan kan ordnas med avsevärt

mindre kostnad eller omgång,

är sjömannen ej berättigad till fri

hemresa med mindre han kvarstår i

tjänsten tills fartyget uppnår sådan

hamn. Vill sjöman, som uppsäger

tjänsteavtalet eller begär entledigande,

erhålla fri hemresa, skall han

samtidigt göra framställning därom.

Hemresan skall ordnas av svenske

konsuln eller, om svensk konsul icke

finnes å platsen, av befälhavaren.

Ordnas hemresan av konsuln, skall

befälhavaren på begäran ställa säkerhet

för redarens andel. Kan åt

sjömannen inom skälig tid beredas

tjänst å fartyg, som är bestämt till

det land där han är bosatt eller till

ort varifrån han bekvämligen kan resa

hem, är han pliktig att antaga

tjänsten, såframt hans hälsotillstånd

medgiver det och han anställes i

egenskap motsvarande den, vari han

förut varit anställd, och på lika förmånliga

villkor.

i 33 §.

28 §.

Kostnaden för------i tjänsten.

Är sjöman sjuk eller skadad vid

tjänsteförhållandets upphörande, äger

han, med de undantag som följa av

tredje och fjärde styckena, jämväl

därefter åtnjuta vård på redarens

bekostnad, dock icke utöver sex veckor

eller, om han är svensk och vårdas

utom riket, tolv veckor. Tiden

räknas från dagen för avmönstringen

eller, om avmönstring icke ägt

ruin, från den dag fartyget gått vidare.

År sjömannen svensk och avskedas

han jämlikt 32 § eller lider han

lj liihang till riksdagens protokoll 1962.

Är sjöman sjuk eller skadad vid

tjänsteförhållandets upphörande, äger

han, med de undantag som följa av

tredje och fjärde styckena, jämväl

därefter åtnjuta vård på redarens

bekostnad, dock icke utöver sex veckor

eller, om han vårdas inom annat

land än där han är bosatt, tolv veckor.

Tiden räknas från dagen för avmönstringen

eller, om avmönstring

icke ägt rum, från den dag fartyget

gått vidare. Avskedas sjömannen

jämlikt 32 § eller lider han vid av
saml.

2 avd. Nr 39

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

(Gällande lydelse)

vid avgången från tjänsten av sjukdom

eller skada av beskaffenhet att

kunna föranleda avsked, är han

dessutom berättigad till fri resa med

underhåll till sin hemort här i riket.

Skall resan företagas från utlandet,

är sjömannen dock pliktig att antaga

tjänst å annat fartyg enligt vad i

26 § andra stycket stadgas.

Har sjömannen vid tjänstens antagande

förtegat sjukdomen eller skadan,

är han pliktig att själv bekosta

vården och är icke berättigad till fri

hemresa. Detsamma gäller, där han

ådragit sig sjukdomen eller skadan

uppsåtligen eller genom grovt vållande,

dock icke där sjömannen är

svensk och sjukdomen är könssjukdom.

Kvarlämnas i utlandet svensk sjöman,

som lider av könssjukdom i

smittsamt skede, skall kostnaden för

sjukhusvård, läkarbehandling och

läkemedel för tiden efter det hans

anställning upphört bestridas av

statsmedel.

(Föreslagen lydelse)

gången från tjänsten av sjukdom eller

skada av beskaffenhet att kunna

föranleda avsked, är han dessutom

berättigad till fri resa med underhåll

till sin hemort. Skall resan företagas

från annat land än där han är

bosatt, är sjömannen dock pliktig att

antaga tjänst å annat fartyg enligt

vad i 26 § andra stycket stadgas.

Har sjömannen vid tjänstens antagande

förtegat sjukdomen eller skadan,

är han pliktig att själv bekosta

vården och är icke berättigad till fri

hemresa. Detsamma gäller, där han

ådragit sig sjukdomen eller skadan

uppsåtligen eller genom grovt vållande,

dock icke där sjukdomen är könssjukdom.

Kvarlämnas sjöman, som lider av

könssjukdom i smittsamt skede, i annat

land än där han är bosatt, skall

kostnaden för sjukhusvård, läkarbehandling

och läkemedel för tiden efter

det hans anställning upphört bestridas

av statsmedel.

41 §.

Går fartyget-------sjöförklaringen avgivits.

Blir sjöman-------åtnju

Upphör till följd av fartygets förolyekande

svensk sjömans anställning,

äger han rätt att erhålla fri resa

med underhåll till sin hemort här

i riket så ock lön under resan i den

mån sådan ej utgår enligt andra

stycket. Kostnaden för sjömans hemresa

med underhåll skall bestridas

av statsmedel. Skall resan företagas

från utlandet, är sjömannen dock

pliktig att antaga tjänst å annat fartyg

enligt vad i 26 § andra stycket

stadgas.

42

För förlust av personlig egendom

vid fartygets förolyckande eller till

följd av sjöröveri eller av brand eller

annat haveri, som drabbat fartyget,

är svensk sjöman berättigad att

erhålla ersättning av redaren enligt

grunder, som Konungen fastställer.

ter lön.

Upphör sjömans anställning till

följd av fartygets förolyckande, äger

han rätt att erhålla fri resa med underhåll

till sin hemort så ock lön under

resan i den mån sådan ej utgår

enligt andra stycket. Kostnaden för

sjömans hemresa med underhåll

skall bestridas av statsmedel. Skall

resan företagas från annat land än

där sjömannen är bosatt, är han dock

pliktig att antaga tjänst å annat fartyg

enligt vad i 26 § andra stycket

stadgas.

§•

För förlust av personlig egendom

vid fartygets förolyckande eller till

följd av sjöröveri eller av brand eller

annat haveri, som drabbat fartyget,

är sjöman berättigad att erhålla ersättning

av redaren enligt grunder,

som Konungen fastställer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 34 § sjölagen

Härigenom förordnas, att 34 § sjölagen1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

34

Befälhavaren vare ------

Konungen äger under förutsättning

av ömsesidighet förordna, att

förpliktelse som i första stycket sägs

skall gälla jämväl i avseende å befälhavare

eller sjöman från annat

land, hans aska eller efterlämnade

effekter.

(Föreslagen lydelse)

§•

- kunna medtagas.

Konungen äger förordna, att förpliktelse

som i första stycket sägs

skall gälla jämväl i avseende å befälhavare

eller sjöman från annat

land, hans aska eller efterlämnade

effekter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963.

I samband med propositionen har utskottet haft att behandla de i anledning

av densamma väckta motionerna nr 749 i första kammaren av herr

Gorthon m. fl. och nr 904 i andra kammaren av herr Carlsson i Göteborg

m. fl. I motionerna, vilka är likalydande, hemställes att riksdagen måtte antaga

det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i sjömanslagen

med den ändringen att 26 § första stycket erhåller nedannämnda såsom

motionärernas förslag betecknade lydelse:

(Propositionens förslag)

Avgår sjöman å fartyg i utrikes

fart från sin tjänst i annat land än

där han är bosatt och vill han resa

till sin hemort, skall av kostnaden

för resan med underhåll hälften bestridas

av statsmedel och hälften gäldas

av redaren, såframt sjömannen

varit i tjänst å fartyget eller hos redaren

två år i följd och icke haft

tillfälle under det senast förflutna

året att lämna tjänsten i det land

där han är bosatt. Beräknas fartyget

---framställning därom.

(Motionärernas förslag)

Avgår sjöman å fartyg i utrikes

fart från sin tjänst i annat land än

där han är bosatt eller lämnar han

under sådant förhållande fartyg för

att åtnjuta semester eller tjänstledighet

och vill han resa till sin hemort,

skall av kostnaden för resan med underhåll

hälften bestridas av statsmedel

och hälften gäldas av redaren, såframt

sjömannen varit i tjänst å fartyget

eller hos redaren aderton månader

i följd och icke haft tillfälle

under det senast förflutna året att

lämna tjänsten i det land där han är

bosatt. Beräknas fartyget — — —

framställning därom.

1 Senaste lydelse, se SFS 1952:531.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till motionen I: 749.

Den redogörelse, som härefter lämnas för propositionen, upptar endast de

huvudsakliga delarna av vad föredragande departementschefen yttrat. 1

fråga om gällande bestämmelser samt det utredningsförslag som legat till

grund för propositionen ävensom remissyttrandena över detta får utskottet

hänvisa till propositionen.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Lange, har anfört:

»Under åren efter andra världskriget har den svenska handelsflottan ökat

väsentligt i omfattning och undergått betydande strukturella förändringar.

Utvecklingen har i fråga om fartygens storlek inneburit en alltmera markerad

förskjutning mot större enheter. Beträffande fartygens användning

utvisar sjöfartsstatistiken att det svenska handelstonnaget i allt högre grad

kommit att sysselsättas i fart huvudsakligen mellan utländska hamnar.

Nu berörda förhållanden har även medfört förändringar i fråga om handelsflottans

bemanning. Den omständigheten att tonnaget i betydande utsträckning

befinner sig i främmande farvatten har helt naturligt liksom

den rådande arbetskraftssituationen i Sverige under efterkrigsåren bidragit till

den stigande rekryteringen av utlänningar inom svensk handelssjöfart.

Vid tiden för tillkomsten av 1952 års sjömanslag utgjordes bemanningen

i den svenska handelsflottan till en fjärdedel av utländska sjömän. I dag tio

år senare har andelen utländska sjömän vuxit ytterligare något och utgör

omkring en tredjedel av hela antalet ombordanställda.

Det är mot bakgrunden av utvecklingstendenserna på det sociala området

och det nu tecknade läget i fråga om den utländska arbetskraftens användning

inom den svenska sjöfartsnäringen som man får se de framförda

önskemålen att utländsk sjöman skall likställas med svensk såvitt gäller

vissa i sjömanslagen lagfästa förmåner av social karaktär. Dessa förmåner

sjuklön vid arbetsoförmåga till följd av könssjukdom, tilläggslön till avliden

sjömans efterlevande hustru eller barn under 16 år, fri hemresa med

underhåll efter längre tids tjänstgöring, tolv veckors fri sjukvård i utlandet

(för utländsk sjöman sex veckor), fri hemresa med underhåll vid sjukdom,

fri sjukhusvård m. in. i utlandet i händelse av könssjukdom i smittsamt

skede samt fri hemresa med underhåll och ersättning för förlust av personlig

egendom vid fartygets förolyckande — tillkommer för närvarande endast

svensk sjöman. Enligt sjömanslagen kan emellertid Kungi. Maj:t under

forutsättning av ömsesidighet förordna att vad som gäller till förmån för

svensk sjöman skall tillämpas också beträffande utländsk sjöman. Samtliga

förmåner kan alltså redan nu tillerkännas utländsk sjöman, men, efter
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

7

som stadgandet bygger på ömsesidighetsprincipen, endast om sjömannens

hemland ger svensk sjöman samma förmåner.

Utvecklingen torde emellertid ha visat att ett fasthållande vid ömsesidighetsprincipen,

i varje fall såvitt gäller de aktuella förmånerna, icke synes

ägnat att leda till nämnvärda positiva resultat; vägen via avtal om ömsesidighet

torde för övrigt överhuvud icke vara framkomlig i fråga om medborgare

i länder som saknar handelsflotta. Det bör också beaktas, att huvudskälet

för den nuvarande ordningen —- vilket torde ha varit att utländska

sjömän icke skulle erhålla bättre ställning på svenska fartyg än svenska

sjömän i de utländska handelsflottorna — icke synes väga lika tungt då

endast få svenska sjömän tjänstgör i främmande länders handelsflottor

under det att den svenska handelsflottan sedan en längre tid, såsom framgår

av vad tidigare anförts, haft ett mycket starkt inslag av utländsk arbetskraft.

Det förslag om likställighet som nu framlagts har också den innebörden

att man övergår från systemet med avtal om ömsesidighet till lagstiftning

om likställighet. Förslaget har i det stora hela vunnit gillande vid remissbehandlingen.

De invändningar som från några håll, bl. a. sjöfartsstyrelsen

och redareföreningen, framförts och som redovisas närmare i det följande

i anslutning till de olika lagrummen, hänför sig till frågan om beträffande

vissa av de aktuella förmånerna skall uppställas särskilda krav såsom längre

tids tjänstgöring i den svenska handelsflottan eller bosättning i de nordiska

länderna för att den utländske sjömannen skall bli likställd. I det av

utredningsmannen framlagda förslaget har i detta hänseende icke förordats

annat än en begränsning i fråga om hemreserätten enligt 26 § sjömanslagen

vid avgång från tjänst efter anställning två år i följd på samma fartyg eller

hos samma redare. Enligt utredningsförslaget bör annan sjöman än sådan,

som är bosatt i de nordiska länderna eller som enligt särskilt förordnande av

Kungl. Maj :t likställts med sjömän från de nordiska länderna, anses tillgodosedd

om han befordras till anställningsorten eller annan ort dit resan

kan ske till motsvarande kostnad. I övrigt har likställighetsprincipen genomförts

i förslaget i full utsträckning.

Redan vid 1961 års behandling av den föreliggande frågan framhölls särskilt

av riksdagen att de aktuella bestämmelserna avsåg just sådana förmåner

som utgår i särskilt bekymmersamma situationer för den enskilde.

Det kan finnas anledning att i delta sammanhang ytterligare understryka

detta förhållande. Att beträffande förmåner av den natur att det merendels

är fråga om ett akut hjälpbehov indela de utländska sjömännen i olika kategorier,

såsom ifrågasatts, står icke i överensstämmelse med den grundtanke

om arbetskraftens likställdhet som man velat se uttryckt genom reformen.

En sådan kategoriindelning skulle kunna ge anledning till samma kritik

som riktats mot bestämmelserna i deras nuvarande utformning. Ej heller

finnes någon motsvarighet till en sådan differentiering i de stadganden i

sjömanslagen som nu tillförsäkrar såväl svensk som utländsk sjöman för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

måner av social karaktär, bl. a. den så sent som förra året införda regeln

om likställighet i fråga om rätt till lön under arbetslöshet till följd av fartygets

förolyckande. I fråga om hemreserätten enligt 26 § sjömanslagen torde

i huvudsak samma synpunkter kunna anläggas; vid stadgandets tillkomst

år 1952 befanns hemreserätten vara en utpräglat social förmån. Visserligen

föreligger icke här någon omedelbar nödsituation men å andra sidan bör

beaktas att för stadgandets tillämpning kräves bl. a. längre tids tjänstgöring,

två år i följd, på samma fartyg eller hos samma redare. Med ett villkor av

sådan karaktär kan ej heller i detta fall skäl anses föreligga för ett avsteg

från likställighetsprincipen.

Jag vill alltså i likhet med det alldeles övervägande antalet remissinstanser

tillstyrka en reform i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsförslaget.

Emellertid anser jag att likställighetsprincipen såvitt gäller de aktuella

förmånerna bör accepteras helt, sålunda även i det nyssnämnda fallet där

viss begränsning förordats i utredningsförslaget. Principen bör följaktligen

vara den att allt sjöfolk på svenska fartyg kommer i åtnjutande av de

ifrågavarande förmånerna.

Vad gäller kostnadsfrågan har såväl i utredningsföreslaget som vid remissbehandlingen

understrukits svårigheten att bedöma den kostnadsökning

som kan föranledas av reformen. Från redarehåll har närmare uppgifter

till belysning av kostnadsfrågan icke stått att få. Utredningsmannen har icke

heller på andra grunder kunnat framlägga något siffermaterial som mera

preciserat anger reformens betydelse för rederinäringens omkostnader vid

oförändrad kostnadsfördelning mellan näringen och statsverket. Det föreliggande

materialet ger dock skäl utgå från att kostnadsökningen för rederinäringen

blir förhållandevis måttlig. Utgiftsökningen för statens del vid

oförändrade grunder för kostnadsfördelningen har beräknats uppgå till något

mer än 40 000 kronor årligen.

Utredningsmannens ståndpunkt att de nuvarande grunderna för kostnadsfördelningen

ej bör ändras i detta sammanhang kan jag biträda. Frågan om

en eventuell ändring härvidlag bör emellertid såsom socialstyrelsen förordat

lämpligen ånyo upptagas i samband med en mera allmän översyn av sjömanslagens

bestämmelser. De statliga merutgifterna torde såsom föreslagits

i årets statsverksproposition under tredje huvudtiteln få belasta förslagsanslaget

''Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare’.

»

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

till sådana ändringar i sjömanslagen att utländska sjömän i den svenska

handelsflottan likställes med svenska sjömän såvitt gäller vissa i sjömanslagen

lagfästa förmåner av social karaktär. Icke heller har utskottet någon

erinran mot den i anslutning härtill föreslagna jämkningen i sjölagen.

Att i samband med dessa förslag till närmare behandling upptaga det i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1962

motionerna I: 749 och II: 904 framställda yrkandet om en generell utvidgning

av den i 26 § sjömanslagen reglerade förmånen av fri hemresa efter

längre tids tjänstgöring finner utskottet däremot inte lämpligt. Utskottet

får därför avstyrka dessa motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

178; samt

B. att förevarande motioner, I: 749 och II: 904, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 november 1962

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell*, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Enarsson och

Thorsten Larsson;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Lundberg, Rimmerfors,

fru Ekendahl*, herrar Wahrendorff, Carlsson i Huskvarna, Hamilton

och Carlsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

621227

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i sjömanslagen den SO juni 1952, m.m. a1 i texten