Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
1962-02-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1962:6, Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående höjning an) de
allmänna öarnhidragen.
1 följande sex inom riksdagen väckta motioner har yrkanden angående de
allmänna barnbidragen framställts, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 437 i första kammaren av herrar Öhman
och Lager samt nr 513 i andra kammaren av herr Nilsson i Gävle m. fl. om
ökat byggande av daghem, m. m.,
2) de likalydande motionerna nr 487 i första kammaren av herrar Öhman
och Lager samt nr 564 i andra kammaren av herr Nilsson i Gävle m. fl. om
viss höjning av det allmänna barnbidraget, samt
3) de likalydande motionerna nr 517 i första kammaren av herr Mattsson
m. fl. och nr 627 i andra kammaren av herr Antonsson om vissa skattelättnader
för ensamstående barnförsörjare, m. m.
Motionerna under 1) har, såvitt de angår höjning av de allmänna barnbidragen,
hänvisats till lagutskott och i övrigt till statsutskottet. Motionerna
under 2) har i sin helhet hänvisats till lagutskott. Motionerna under 3) har,
såvitt de angår höjning av de allmänna barnbidragen, hänvisats till lagutskott
och i övrigt till bevillningsutskottet. I de avseenden motionerna hänvisats till
lagutskott har de behandlats av andra lagutskottet.
Motionsyrkandena
I motionerna 1:437 och 11:513 hemställes, ”att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majt:t begär skyndsam utredning och förslag i syfte att under 60-talet
genomföra en sådan höjning av de allmänna barnbidragen att de uppgår till
100 kronor per månad”.
I motionerna I: 487 och II: 564 yrkas, ”att riksdagen måtte besluta att från
budgetåret 1962/63 höja barnbidragen med 50 kronor till 600 kronor per
år och barn”.
1 motionerna 1:517 och 11: 627 hemställes, ”att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning och förslag angående möjligheterna
att underlätta de ensamstående barnförsörjarnas situation genom
särskild höjning av barnbidragen”.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utliihang
till riksdagens protokoll 1961. 9 sand. 2 avd. Nr 6
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
skottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionerna II: 513, II: 564 och II: 627.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen den 26 jidi 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,
som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag
till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 550 kronor för
år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är svensk medborgare,
förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven
i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader
vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det då barnet fötts
eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med det kvartal, varunder barnet
fyller sexton år.
Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides
av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost
och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet
är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.
Beslut angående barnbidrag ankommer på den barnavårdsnämnd, inom
vars verksamhetsområde barnet är kyrkobokfört. Denna nämnd har även att
ombesörja utanordning av bidraget. Tillsynen över barnavårdsnämndernas
verksamhet med barnbidragen åvilar inom länet länsstyrelsen och utövas för
riket som helhet av socialstyrelsen.
Enligt lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag skall i fall som
angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag, av allmänna medel utgivas särskilt
barnbidrag. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning med
högst 996 kronor för barn och år. Som allmänt villkor stadgas att barnet skall
vara svensk medborgare, stadigvarande vistas i riket och vara under 16 år.
Dessutom gäller som villkor, att barnet icke är berättigat till barnpension
enligt lagen om barnpensioner (se nedan). Från regeln om medborgarskap
finns vissa undantag. Bidragsberättigade är 1) barn, vars fader åtnjuter
folkpensionsförmån, 2) barn, vars moder åtnjuter sådan förmån, om föräldrarna
ej sammanbor och modern har vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans
med barnet, samt 3) barn, vars moder är gift med annan än barnets
fader, om styvfadern åtnjuter folkpensionsförmån och modern har vårdnaden
om eller stadigvarande bor tillsammans med barnet. Beträffande adoptivbarn
gäller i huvudsak enahanda bestämmelser.
Ansökan om särskilt barnbidrag prövas av pensionsnämnd. Beslutet jämte
tillhörande handlingar överlämnas till riksförsäkringsverket, som efter granskning
av beslutet utbetalar bidraget. Utbetalningen äger rum månadsvis.
Tidigare utgick särskilt barnbidrag jämväl till barn utom äktenskap, som
fyllt tre år och vars fader var okänd. Från den 1 juli 1960 gäller emellertid
jämlikt föreskrift i lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhåll-sbidrag
till barn, att da faderskap ej fastställts beträffande barn utom äkten
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
3
skap bidragsförskott av allmänna medel skall kunna utgå. Därvid skall anses,
att fadern genom rättens beslut eller avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag
till barnet med 996 kronor om året från och med den månad, under vilken
barnet fyllt 3 år, till och med dagen före den, då barnet fyller 16 år.
Jämlikt lagen den 5 maj 1960 om barnpensioner skall för barn, vars fader
eller moder eller båda föräldrar avlidit, utgå barnpension av allmänna medel.
Som förutsättning gäller att barnet är svensk medborgare och stadigvarande
vistas här i riket samt icke fyllt 16 år. Adoptivbarn likställes med den avlidnes
eget barn. Barnpensionen utgör för år räknat 1 400 kronor för barn, vars
båda föräldrar avlidit, och 1 000 kronor för annat barn. Pensionen kan i vissa
fall reduceras med hänsyn till utfallande livränta.
Ansökan om barnpension göres hos pensionsnämndens ordförande, som utan
föregående prövning av pensionsnämnden har att insända ansökningen till riksförsäkringsverket.
Finner detta att barnet är berättigat till pension, skall riksförsäkringsverket
besluta om pensionens utbetalande.
Historik
En utförlig historik angående de allmänna barnbidragen fram till år 1961
är intagen i andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961, till vilket utskottet
får hänvisa. Av denna redogörelse må här nämnas endast följande:
De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som
en ersättning för de dittills utgående bamavdragen vid den statliga beskattningen
och fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då bamavdragen
slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, höjdes barnbidragen vid
1950 års riksdag med 30 kronor som kompensation därför. År 1957 höjdes
Indragen ånyo, denna gång med hänsyn till den penningvärdeförsämring, som
ägt rum sedan bidragen infördes. Bidragens belopp ökades därvid till 400 kronor
per barn och år. Det framhölls emellertid, att en än större höjning skulle ha
krävts, om bidragen skulle återfå sitt ursprungliga realvärde, men att det
tillgängliga budgetutrymmet icke medgav en höjning i hela den utsträckning
som motsvarade förskjutningen av penningvärdet. I samband med införandet
av den allmänna varuskatten höjdes de allmänna barnbidragens belopp från
den 1 januari 1960 till 450 kronor för barn och år. Ökningen var avsedd att
utgöra en kompensation till barnfamiljerna för den höjning av levnadsomkostnaderna,
som den allmänna varuskatten väntades medföra.
Vid 1961 års riksdag väcktes ett flertal motioner angående de allmänna
barnbidragen, m. m. Bland dessa må nämnas motionerna I: 511 och II: 594,
i vilka föreslogs en höjning av de allmänna barnbidragen till 600 kronor per
år samt indexreglering av desamma. Vidare hemställdes i dessa motioner om
framläggande av en långtidsplan som skulle syfta till att samhällets stöd åt
barnfamiljerna skulle motsvara minst en tredjedel av barnkostnaderna och att
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
enföräldersfamiljerna skulle få ett stöd som gjorde deras barn mera ekonomiskt
jämställda med andra. I motionen II: 590 hemställdes bl. a om utredning
och förslag om en sådan förskjutning i stödet till barnfamiljerna att barnbidragen
i högre grad kom flerbarnsfamiljer och ofullständiga familjer till godo.
Motionerna behandlades av andra lagutskottet, som i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 10 ifrågasatte huruvida barnbidragen var rätt avvägda
med hänsyn till den utveckling som ägt rum. Redan av siffror, som redovisats
av 1954 års familjeutredning, justerade med hänsyn till kostnadsutvecklingen
därefter, framgick att bidragens realvärde 1961 låg under deras ursprungliga
värde. Detta gällde, framhöll utskottet, i än högre grad om man gjorde jämförelsen
mellan bidragens skatteutjämnande roll 1961 och 1947. Utskottet fortsatte:
Under
åberopande av vad sålunda anförts anser utskottet det angeläget,
att de allmänna barnbidragen göres till föremål för översyn. Vid en sådan
torde såväl möjligheterna till en höjning av bidragens belopp som frågan
om en indexreglering av dessa kunna bli föremål för övervägande. Det kan
också ifrågasättas, huruvida man inte vid översynen jämväl bör särskilt
beakta flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga familjernas situation. Riksdagen
har vid tidigare tillfällen tagit avstånd från en differentiering av
barnbidragens belopp kombinerad med slopandet av bidraget till det första
barnet. I det avseendet intar utskottet fortfarande samma ståndpunkt. Däremot
anser utskottet att det kan i samband med översyn i syfte att förbättra
stödet åt barnfamiljerna genom allmänna barnbidrag vara" befogat att undersöka,
huruvida flerbarnsfamiljerna och de ofullständiga familjerna bör
få större del av en sådan förbättring än enbamsfamiljerna. Att begära en långtidsplan
av det innehåll, som föreslås i motionerna I: 511 och II: 594, anser
utskottet däremot icke påkallat.
Riksdagen hemställde därefter i skrivelse nr 122 till Kungl. Maj:t om en
översyn av de allmänna barnbidragen i enlighet med vad utskottet anfört.
I propositionen nr 190 till 1961 års riksdag föreslogs en höjning av de allmänna
barnbidragen med 100 kronor till 550 kronor per barn och år. Förslaget
motiverades dels med den i annan proposition föreslagna höjningen av omsättningsskatten
och dels med behovet av ökat stöd åt barnfamiljerna. I motionerna
I: 717 och II: 862, väckta i anledning av propositionen, hemställdes att barnbidragen
skulle bestämmas till 600 kronor om året.
Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 73
bl. a. följande:
I samband med införandet av omsättningsskatten 1959 höjdes det allmänna
barnbidraget från 400 till 450 kronor för att barnfamiljerna därigenom skulle
erhålla kompensation för den ökning av levnadskostnaderna som omsättningsskatten
väntades medföra. I konsekvens därmed bör enligt utskottets mening
en ökning av omsättningsskatten föranleda att det allmänna barnbidraget ånyo
höjes. Mot bakgrunden av riksdagens uttalande i våras att möjligheterna till
en höjning av barnbidragets belopp med hänsyn till bl. a den allmänna stan
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
5
dardstegringen i landet borde utredas noterar utskottet, att den i propositionen
föreslagna höjningen går längre än vad enbart en kompensation för den ökade
omsättningsskatten motiverar. Utskottet tillstyrker därför den höjning av bidragets
belopp som förordas i propositionen. Därmed har utskottet avstyrkt
yrkandet i motionerna I: 717 och II: 862.
I redogörelsen för behandlingen hos Kungl. Maj:t av riksdagens skrivelser
(Kungl. Maj:ts skrivelse nr 30 år 1962) uppges, att riksdagens skrivelse nr
122/1961 i anledning av väckta motioner angående de allmänna barnbidragen,
m. m. blivit anmäld och slutbehandlad genom propositionen 190/1961.
De höjda barnbidragen utgår från och med den 1 januari 1962.
Utskottet
I förevarande motioner framställes olika yrkanden som tar sikte på en höjning
av de allmänna barnbidragens belopp. I motionerna I: 437 och II: 513
hemställes sålunda att barnbidragen under 1960-talet skall höjas till 100 kronor
per månad, så att bidragen kommer att motsvara en tredjedel av de faktiska
barnkostnaderna. I motionerna I: 487 och II: 564 yrkas att beloppen från
instundande budgetår skall höjas med 50 kronor till 600 kronor per år, och
i motionerna I: 517 och II: 627 slutligen hemställes om förslag angående möjligheterna
att underlätta de ensamstående barnförsörjarnas situation genom
särskild höjning av barnbidragen.
Yrkanden av i stort sett samma innebörd som de nu föreliggande behandlades
av riksdagen under våren 1961. Med utgångspunkt från att barnbidragen då
uppgick till 450 kronor per år ifrågasatte riksdagen, huruvida de med hänsyn
till den skedda kostnadsutvecklingen och standardhöjningen i landet var rätt
avvägda och ansåg det angeläget att de allmänna barnbidragen gjordes till
föremål för översyn. Vid en sådan borde enligt riksdagens mening såväl möjligheterna
till en höjning av bidragens belopp som frågan om en indexreglering
av dessa kunna bli föremål för övervägande. Därjämte borde man särskilt
beakta flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga familjernas situation och
undersöka huruvida icke dessa vid en förbättring av stödet åt barnfamiljerna
borde få större del av en sådan förbättring än andra barnfamiljer. Riksdagen
ansåg det däremot icke påkallat att begära eu sådan långtidsplan, som syftade
till att samhällets stöd åt barnfamiljerna skulle motsvara minst en tredjedel
av barnkostnaderna.
Under hösten 1961 höjdes de allmänna barnbidragen i samband med ökningen
av den allmänna varuskatten med 100 kronor till 5o0 kronor per ar.
Höjningen av bidragens belopp gick längre än vad enbart en kompensation
för den ökade omsättningsskatten motiverade.
(Idiom den ökning av barnbidragen som sålunda skett efter riksdagens ovannämnda
hemställan om en översyn av barnbidragen har emellertid icke sådan
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
förbättring av barnfamiljernas situation genomförts, som åsyftades med hemställan.
Vid diskussion av stödet åt barnfamiljerna får man å andra sidan
icke alltför ensidigt inrikta sig på stöd i form av allmänna barnbidrag. De
nuvarande barnbidragen utgör väsentligen en socialpolitiskt motiverad form
av skatteåterbäring till barnfamiljerna och bör därför ses mot bakgrunden av
vårt gällande beskattningssystem. Det är möjligt att man inom detta kan
skapa regler som bättre än nu tillgodoser barnfamiljerna. Hela beskattningssystemet
är också för närvarande föremål för en allmän översyn av allmänna
skatteberedningen, och denna torde komma att behandla de problem som sammanhänger
med just barnfamiljernas beskattning. En annan viktig form för
stöd åt barnfamiljerna är meddelande av bidrag till deras bostadskostnader.
Sedan slutet av 1940-talet lämnas till familjer med två eller flera barn familjebostadsbidrag
efter viss inkomstprövning verkställd schablonmässigt på grundval
av den beskattningsbara inkomsten. I årets statsverksproposition framhålles
att åtskilliga skäl talar för att familjebostadsbidragen ges en mera generell
räckvidd än de nu har samt att det är socialministerns avsikt att inom en snar
framtid låta utreda frågan om familjebostadsbidragens utformning. Vid en
sådan utredning torde enligt utskottets mening särskild uppmärksamhet böra
ägnas åt flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga barnfamiljernas bostadssituation.
De sistnämnda familjernas problem i dess helhet är redan föremål
för uppmärksamhet inom socialpolitiska kommittén, som enligt sina direktiv
bl. a. har att pröva i vad mån eftersatta gruppers förhållanden kan antas bli
påverkade av socialpolitiska åtgärder. Med sådana eftersatta grupper åsyftas
även ofullständiga barnfamiljer.
Med hänsyn till det utredningsarbete som således på olika områden pågår
eller förestår i syfte att förbättra barnfamiljernas situation anser utskottet
icke påkallat att det för närvarande företages någon ändring av barnbidragens
belopp. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, nämligen
1) motionerna I: 437 och II: 513, såvitt de hänvisats till
lagutskott,
2) motionerna I: 487 och II: 564, samt
3) motionerna I: 517 och II: 627, såvitt de hänvisats till
lagutskott,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 februari 1962
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962
7
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson, fru
Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Enarsson och Thorsten
Larsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*, Odhe*,
Wahlund* fru Ekendahl, herrar Bengtsson i Yarberg, Fredriksson och
Hamilton.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
R. W. Statlanders boktr., Sthlm 1962.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.