Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

1962-02-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1962:6, Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående höjning an) de

allmänna öarnhidragen.

1 följande sex inom riksdagen väckta motioner har yrkanden angående de

allmänna barnbidragen framställts, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 437 i första kammaren av herrar Öhman

och Lager samt nr 513 i andra kammaren av herr Nilsson i Gävle m. fl. om

ökat byggande av daghem, m. m.,

2) de likalydande motionerna nr 487 i första kammaren av herrar Öhman

och Lager samt nr 564 i andra kammaren av herr Nilsson i Gävle m. fl. om

viss höjning av det allmänna barnbidraget, samt

3) de likalydande motionerna nr 517 i första kammaren av herr Mattsson

m. fl. och nr 627 i andra kammaren av herr Antonsson om vissa skattelättnader

för ensamstående barnförsörjare, m. m.

Motionerna under 1) har, såvitt de angår höjning av de allmänna barnbidragen,

hänvisats till lagutskott och i övrigt till statsutskottet. Motionerna

under 2) har i sin helhet hänvisats till lagutskott. Motionerna under 3) har,

såvitt de angår höjning av de allmänna barnbidragen, hänvisats till lagutskott

och i övrigt till bevillningsutskottet. I de avseenden motionerna hänvisats till

lagutskott har de behandlats av andra lagutskottet.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:437 och 11:513 hemställes, ”att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majt:t begär skyndsam utredning och förslag i syfte att under 60-talet

genomföra en sådan höjning av de allmänna barnbidragen att de uppgår till

100 kronor per månad”.

I motionerna I: 487 och II: 564 yrkas, ”att riksdagen måtte besluta att från

budgetåret 1962/63 höja barnbidragen med 50 kronor till 600 kronor per

år och barn”.

1 motionerna 1:517 och 11: 627 hemställes, ”att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning och förslag angående möjligheterna

att underlätta de ensamstående barnförsörjarnas situation genom

särskild höjning av barnbidragen”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utliihang

till riksdagens protokoll 1961. 9 sand. 2 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

skottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna II: 513, II: 564 och II: 627.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 jidi 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 550 kronor för

år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är svensk medborgare,

förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven

i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader

vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det då barnet fötts

eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med det kvartal, varunder barnet

fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

Beslut angående barnbidrag ankommer på den barnavårdsnämnd, inom

vars verksamhetsområde barnet är kyrkobokfört. Denna nämnd har även att

ombesörja utanordning av bidraget. Tillsynen över barnavårdsnämndernas

verksamhet med barnbidragen åvilar inom länet länsstyrelsen och utövas för

riket som helhet av socialstyrelsen.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag skall i fall som

angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag, av allmänna medel utgivas särskilt

barnbidrag. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning med

högst 996 kronor för barn och år. Som allmänt villkor stadgas att barnet skall

vara svensk medborgare, stadigvarande vistas i riket och vara under 16 år.

Dessutom gäller som villkor, att barnet icke är berättigat till barnpension

enligt lagen om barnpensioner (se nedan). Från regeln om medborgarskap

finns vissa undantag. Bidragsberättigade är 1) barn, vars fader åtnjuter

folkpensionsförmån, 2) barn, vars moder åtnjuter sådan förmån, om föräldrarna

ej sammanbor och modern har vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans

med barnet, samt 3) barn, vars moder är gift med annan än barnets

fader, om styvfadern åtnjuter folkpensionsförmån och modern har vårdnaden

om eller stadigvarande bor tillsammans med barnet. Beträffande adoptivbarn

gäller i huvudsak enahanda bestämmelser.

Ansökan om särskilt barnbidrag prövas av pensionsnämnd. Beslutet jämte

tillhörande handlingar överlämnas till riksförsäkringsverket, som efter granskning

av beslutet utbetalar bidraget. Utbetalningen äger rum månadsvis.

Tidigare utgick särskilt barnbidrag jämväl till barn utom äktenskap, som

fyllt tre år och vars fader var okänd. Från den 1 juli 1960 gäller emellertid

jämlikt föreskrift i lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhåll-sbidrag

till barn, att da faderskap ej fastställts beträffande barn utom äkten
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

3

skap bidragsförskott av allmänna medel skall kunna utgå. Därvid skall anses,

att fadern genom rättens beslut eller avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag

till barnet med 996 kronor om året från och med den månad, under vilken

barnet fyllt 3 år, till och med dagen före den, då barnet fyller 16 år.

Jämlikt lagen den 5 maj 1960 om barnpensioner skall för barn, vars fader

eller moder eller båda föräldrar avlidit, utgå barnpension av allmänna medel.

Som förutsättning gäller att barnet är svensk medborgare och stadigvarande

vistas här i riket samt icke fyllt 16 år. Adoptivbarn likställes med den avlidnes

eget barn. Barnpensionen utgör för år räknat 1 400 kronor för barn, vars

båda föräldrar avlidit, och 1 000 kronor för annat barn. Pensionen kan i vissa

fall reduceras med hänsyn till utfallande livränta.

Ansökan om barnpension göres hos pensionsnämndens ordförande, som utan

föregående prövning av pensionsnämnden har att insända ansökningen till riksförsäkringsverket.

Finner detta att barnet är berättigat till pension, skall riksförsäkringsverket

besluta om pensionens utbetalande.

Historik

En utförlig historik angående de allmänna barnbidragen fram till år 1961

är intagen i andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961, till vilket utskottet

får hänvisa. Av denna redogörelse må här nämnas endast följande:

De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som

en ersättning för de dittills utgående bamavdragen vid den statliga beskattningen

och fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då bamavdragen

slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, höjdes barnbidragen vid

1950 års riksdag med 30 kronor som kompensation därför. År 1957 höjdes

Indragen ånyo, denna gång med hänsyn till den penningvärdeförsämring, som

ägt rum sedan bidragen infördes. Bidragens belopp ökades därvid till 400 kronor

per barn och år. Det framhölls emellertid, att en än större höjning skulle ha

krävts, om bidragen skulle återfå sitt ursprungliga realvärde, men att det

tillgängliga budgetutrymmet icke medgav en höjning i hela den utsträckning

som motsvarade förskjutningen av penningvärdet. I samband med införandet

av den allmänna varuskatten höjdes de allmänna barnbidragens belopp från

den 1 januari 1960 till 450 kronor för barn och år. Ökningen var avsedd att

utgöra en kompensation till barnfamiljerna för den höjning av levnadsomkostnaderna,

som den allmänna varuskatten väntades medföra.

Vid 1961 års riksdag väcktes ett flertal motioner angående de allmänna

barnbidragen, m. m. Bland dessa må nämnas motionerna I: 511 och II: 594,

i vilka föreslogs en höjning av de allmänna barnbidragen till 600 kronor per

år samt indexreglering av desamma. Vidare hemställdes i dessa motioner om

framläggande av en långtidsplan som skulle syfta till att samhällets stöd åt

barnfamiljerna skulle motsvara minst en tredjedel av barnkostnaderna och att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

enföräldersfamiljerna skulle få ett stöd som gjorde deras barn mera ekonomiskt

jämställda med andra. I motionen II: 590 hemställdes bl. a om utredning

och förslag om en sådan förskjutning i stödet till barnfamiljerna att barnbidragen

i högre grad kom flerbarnsfamiljer och ofullständiga familjer till godo.

Motionerna behandlades av andra lagutskottet, som i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 10 ifrågasatte huruvida barnbidragen var rätt avvägda

med hänsyn till den utveckling som ägt rum. Redan av siffror, som redovisats

av 1954 års familjeutredning, justerade med hänsyn till kostnadsutvecklingen

därefter, framgick att bidragens realvärde 1961 låg under deras ursprungliga

värde. Detta gällde, framhöll utskottet, i än högre grad om man gjorde jämförelsen

mellan bidragens skatteutjämnande roll 1961 och 1947. Utskottet fortsatte:
Under

åberopande av vad sålunda anförts anser utskottet det angeläget,

att de allmänna barnbidragen göres till föremål för översyn. Vid en sådan

torde såväl möjligheterna till en höjning av bidragens belopp som frågan

om en indexreglering av dessa kunna bli föremål för övervägande. Det kan

också ifrågasättas, huruvida man inte vid översynen jämväl bör särskilt

beakta flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga familjernas situation. Riksdagen

har vid tidigare tillfällen tagit avstånd från en differentiering av

barnbidragens belopp kombinerad med slopandet av bidraget till det första

barnet. I det avseendet intar utskottet fortfarande samma ståndpunkt. Däremot

anser utskottet att det kan i samband med översyn i syfte att förbättra

stödet åt barnfamiljerna genom allmänna barnbidrag vara" befogat att undersöka,

huruvida flerbarnsfamiljerna och de ofullständiga familjerna bör

få större del av en sådan förbättring än enbamsfamiljerna. Att begära en långtidsplan

av det innehåll, som föreslås i motionerna I: 511 och II: 594, anser

utskottet däremot icke påkallat.

Riksdagen hemställde därefter i skrivelse nr 122 till Kungl. Maj:t om en

översyn av de allmänna barnbidragen i enlighet med vad utskottet anfört.

I propositionen nr 190 till 1961 års riksdag föreslogs en höjning av de allmänna

barnbidragen med 100 kronor till 550 kronor per barn och år. Förslaget

motiverades dels med den i annan proposition föreslagna höjningen av omsättningsskatten

och dels med behovet av ökat stöd åt barnfamiljerna. I motionerna

I: 717 och II: 862, väckta i anledning av propositionen, hemställdes att barnbidragen

skulle bestämmas till 600 kronor om året.

Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 73

bl. a. följande:

I samband med införandet av omsättningsskatten 1959 höjdes det allmänna

barnbidraget från 400 till 450 kronor för att barnfamiljerna därigenom skulle

erhålla kompensation för den ökning av levnadskostnaderna som omsättningsskatten

väntades medföra. I konsekvens därmed bör enligt utskottets mening

en ökning av omsättningsskatten föranleda att det allmänna barnbidraget ånyo

höjes. Mot bakgrunden av riksdagens uttalande i våras att möjligheterna till

en höjning av barnbidragets belopp med hänsyn till bl. a den allmänna stan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

5

dardstegringen i landet borde utredas noterar utskottet, att den i propositionen

föreslagna höjningen går längre än vad enbart en kompensation för den ökade

omsättningsskatten motiverar. Utskottet tillstyrker därför den höjning av bidragets

belopp som förordas i propositionen. Därmed har utskottet avstyrkt

yrkandet i motionerna I: 717 och II: 862.

I redogörelsen för behandlingen hos Kungl. Maj:t av riksdagens skrivelser

(Kungl. Maj:ts skrivelse nr 30 år 1962) uppges, att riksdagens skrivelse nr

122/1961 i anledning av väckta motioner angående de allmänna barnbidragen,

m. m. blivit anmäld och slutbehandlad genom propositionen 190/1961.

De höjda barnbidragen utgår från och med den 1 januari 1962.

Utskottet

I förevarande motioner framställes olika yrkanden som tar sikte på en höjning

av de allmänna barnbidragens belopp. I motionerna I: 437 och II: 513

hemställes sålunda att barnbidragen under 1960-talet skall höjas till 100 kronor

per månad, så att bidragen kommer att motsvara en tredjedel av de faktiska

barnkostnaderna. I motionerna I: 487 och II: 564 yrkas att beloppen från

instundande budgetår skall höjas med 50 kronor till 600 kronor per år, och

i motionerna I: 517 och II: 627 slutligen hemställes om förslag angående möjligheterna

att underlätta de ensamstående barnförsörjarnas situation genom

särskild höjning av barnbidragen.

Yrkanden av i stort sett samma innebörd som de nu föreliggande behandlades

av riksdagen under våren 1961. Med utgångspunkt från att barnbidragen då

uppgick till 450 kronor per år ifrågasatte riksdagen, huruvida de med hänsyn

till den skedda kostnadsutvecklingen och standardhöjningen i landet var rätt

avvägda och ansåg det angeläget att de allmänna barnbidragen gjordes till

föremål för översyn. Vid en sådan borde enligt riksdagens mening såväl möjligheterna

till en höjning av bidragens belopp som frågan om en indexreglering

av dessa kunna bli föremål för övervägande. Därjämte borde man särskilt

beakta flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga familjernas situation och

undersöka huruvida icke dessa vid en förbättring av stödet åt barnfamiljerna

borde få större del av en sådan förbättring än andra barnfamiljer. Riksdagen

ansåg det däremot icke påkallat att begära eu sådan långtidsplan, som syftade

till att samhällets stöd åt barnfamiljerna skulle motsvara minst en tredjedel

av barnkostnaderna.

Under hösten 1961 höjdes de allmänna barnbidragen i samband med ökningen

av den allmänna varuskatten med 100 kronor till 5o0 kronor per ar.

Höjningen av bidragens belopp gick längre än vad enbart en kompensation

för den ökade omsättningsskatten motiverade.

(Idiom den ökning av barnbidragen som sålunda skett efter riksdagens ovannämnda

hemställan om en översyn av barnbidragen har emellertid icke sådan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

förbättring av barnfamiljernas situation genomförts, som åsyftades med hemställan.

Vid diskussion av stödet åt barnfamiljerna får man å andra sidan

icke alltför ensidigt inrikta sig på stöd i form av allmänna barnbidrag. De

nuvarande barnbidragen utgör väsentligen en socialpolitiskt motiverad form

av skatteåterbäring till barnfamiljerna och bör därför ses mot bakgrunden av

vårt gällande beskattningssystem. Det är möjligt att man inom detta kan

skapa regler som bättre än nu tillgodoser barnfamiljerna. Hela beskattningssystemet

är också för närvarande föremål för en allmän översyn av allmänna

skatteberedningen, och denna torde komma att behandla de problem som sammanhänger

med just barnfamiljernas beskattning. En annan viktig form för

stöd åt barnfamiljerna är meddelande av bidrag till deras bostadskostnader.

Sedan slutet av 1940-talet lämnas till familjer med två eller flera barn familjebostadsbidrag

efter viss inkomstprövning verkställd schablonmässigt på grundval

av den beskattningsbara inkomsten. I årets statsverksproposition framhålles

att åtskilliga skäl talar för att familjebostadsbidragen ges en mera generell

räckvidd än de nu har samt att det är socialministerns avsikt att inom en snar

framtid låta utreda frågan om familjebostadsbidragens utformning. Vid en

sådan utredning torde enligt utskottets mening särskild uppmärksamhet böra

ägnas åt flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga barnfamiljernas bostadssituation.

De sistnämnda familjernas problem i dess helhet är redan föremål

för uppmärksamhet inom socialpolitiska kommittén, som enligt sina direktiv

bl. a. har att pröva i vad mån eftersatta gruppers förhållanden kan antas bli

påverkade av socialpolitiska åtgärder. Med sådana eftersatta grupper åsyftas

även ofullständiga barnfamiljer.

Med hänsyn till det utredningsarbete som således på olika områden pågår

eller förestår i syfte att förbättra barnfamiljernas situation anser utskottet

icke påkallat att det för närvarande företages någon ändring av barnbidragens

belopp. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, nämligen

1) motionerna I: 437 och II: 513, såvitt de hänvisats till

lagutskott,

2) motionerna I: 487 och II: 564, samt

3) motionerna I: 517 och II: 627, såvitt de hänvisats till

lagutskott,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1962

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1962

7

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson, fru

Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Enarsson och Thorsten

Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*, Odhe*,

Wahlund* fru Ekendahl, herrar Bengtsson i Yarberg, Fredriksson och

Hamilton.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

R. W. Statlanders boktr., Sthlm 1962.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.