Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av reglerna för samhällets stöd åt ensamstående barnförsörjare.

1962-02-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1962:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av reglerna för samhällets stöd åt ensamstående barnförsörjare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1962

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av reglerna för

samhällets stöd åt ensamstående barnförsörjare.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 369,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Svensson m. fl. hemställt, ”att

riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om översyn och samordning av

de regler som gäller för samhällets stöd åt ensamstående försörjare i deras

vårdnad om barnen”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 369.

Gällande bestämmelser

Regler om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn ges i 7 kap. föräldrabalken.

Föräldrarna är skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets

uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten

upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till

föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något fall

förrän barnet fyllt sexton år (1 §). Är barnet, sedan dess rätt till underhåll

enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att

självt försörja sig, är föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet

skäligt underhåll (3 §). I kostnaden för barnets underhåll skall envar av föräldrarna

taga del efter sin förmåga. Fader eller moder, som ej har vårdnaden

om barnet, skall betala underhållsbidrag (2 §). Adoptant och adoptivbarn har

samma plikt att underhålla varandra som föräldrar och barn (5 §).

Frågan om vårdnaden om barn regleras i 6 kap. föräldrabalken. Barn i

äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enligt vad nedan sägs till dess

det fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap (1 §). I vissa fall tillkommer

emellertid vårdnaden endast endera av föräldrarna. Gör en av föräldrarna sig

skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid vårdnadens utövande,

eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande medel, eller för han ett

lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak

för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden, äger rätten förordna, att

vårdnaden skall tillkomma allenast den andre (6 §). Lever föräldrarna på grund

av söndring åtskilda, skall rätten på ansökan av endera förordna, vilken av

dem som skall ha vårdnaden om barnen eller, om ej alla barnen bör stå under

den enes vårdnad, huru de skall fördelas mellan föräldrarna. Dömes till återgång

av föräldrarnas äktenskap eller till hemskillnad eller äktenskapsskillnad

mellan dem, skall rätten tillika meddela förordnande angående vårdnaden om

Bihang till riksdagens protokoll 1969 9 samt * avd Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra.''.lagutskottets-utlåtande nr ,7- år 1962

barnen (7 §). Barn utom äktenskap står under moderns vårdnad till dess det

fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap. Är föräldrarna ense, att fadern skall

träda i moderns ställe, skall han, på anmälan, av rätten förordnas att övertaga

vardnaden om barnet, om han är lämplig därtill. Vidare gäller, att om modern

finnes ej vara lämplig att utöva vårdnaden, skall rätten, överflytta vårdnaden

å fadern eller särskilt förordnad förmyndare (12 §). . ,■

I vissa fall utges av allmänna medel förskott ä underhållsbidrag enligt regler

i lagen den 11 juni 1943 om förskotter ing. av underhållsbidrag till barn

(bidragsförskott). Barn, vars fader eller moder enligt rättens beslut eller skriftligt,

av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad

underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, äger att, där den

underhål Isskyldige underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning

och under de villkor som anges i lagen att av allmänna medel erhålla förskott

å underhållsbidraget (bidragsförskott). Vad sålunda stadgats äger dock icke

tillämpning i fråga om barn, vars föräldrar sammanbor, eller beträffande

barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige (1 §). Bidragsförskott

utgår icke för längre tid än, till och med dagen före den, då barnet fyller

sexton år (2 §), och skall vidare ej utgå, sedan skyldigheten att utge underhållsbidrag

till barnet upphört (12 § 1 mom). Förskottet utgår med det belopp

den underhållsskyldige jämlikt rättens beslut eller enligt avtal är skyldig att

utgiva till barnets underhåll, dock högst med 996 kronor för år räknat (8 §).

Har faderskapet ej fastställts beträffande barn utom äktenskap skall anses,, att

fadern genom beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal blivi}

ålagd att utgiva underhållsbidrag till barnet: med 99.6 kronor om året från

och med den månad, under vilken barnet fyllt tre år, till och med dagen

före den då barnet fyller sexton år (13 §), •

, Ansökan om bidragsförskott prövas i regel av barnavårdsnämnden i den

kommun där vårdnadshavaren är mantalsskrivent vid den tidpunkt då förskottet

sökes (3 §). Ansökningen, kan .göras-av vårdnadshavaren eller av särskilt

förordnad förmyndare eller barnavårdsman för barnet, om sådan finnes.

Ansökningen skall avfattas enligt fastställt formulär och innehålla nödiga upplysningar

för utredande av barnets rätt,till bidragsförskott ävensom en av

sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämpade upplys^

ningarna är med sanningen överensstämmande. Är sökanden ,ur stånd att.själv

avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två

trovärdiga, med förhållandena förtrogna personer. Vid ansökningen skall fogas

prästbevis och det till grund för. ansökningen liggande beslutet eller avtalet,

därest dessa handlingar icke annorledes är tillgängliga; för barnavårdsnämnden

(4 §). •

Bidragsförskott beviljas för tiden från och.med den månad, under vilken

förskottet sökts. Om den underhållsskyldige häftar i skuld för tidigare förfallet

bidrag, kan förskott utgå även för förfluten tid, dock längst från och med

andra månaden före den under vilken förskottet sökts. Förskottet beviljas i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Artära:lagutskottet^ utlåtande'' nr:? år 1962

3

regel till utgången av det löpande statliga budgetåret, varefter vid behov ny

ansökan får göras. Barnavårdsnämnden äger emellertid under juni månad

pröva ansökan jämväl för tiden till och med utgången av närmast följande

budgetår (7 §).,! regel utbetalas bidragsförskott månadsvis till vårdnadshavaren

eller, om särskilt förordnad förmyndare finnes, till denne. Särskilda utbetalningsföréskriftér

galler i vissa fall. Dessutom finns en del specialregler beträffande

barn som vistas a-anstalt m.m. (11 §). • • ''V - '' ■ • . ''?

Sedan skyldigheten att utgiva underhållsbidrag till barnet upphört, skall

beviljat förskott ej vidare utgå. Vidare skall förskott indragas om föräldrarna

sammanflyttar eller om barnet får bostad tillsammans med den underhållsskyldige.

Detsamma gäller i regel om barnet ej längre är svensk medborgare

eller stadigvarande vistas här i riket (12 §).''

Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer

barnet till godo (13 §). Rätten till bidragsförskott kan ej överlåtas eller tagas

i mät för gäld (14 §). . r- - •

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet,

i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige

(15 §). Denne har att till nämnden erlägga å förskottet belöpande del av

underhållsbidraget allteftersom det förfaller till betalning (16 §). Om han ej

efter förmåga fullgör donna sin skyldighet, skall nämnden utan dröjsmål

vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande (17 §).

kostnaden för bidragsförskott bestrides, i; deri mån ersättning ej kunnat

uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av staten och en fjärdedel

av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 §). Barnavårdsnämnden

har att hos vederbörande länsstyrelse söka gottgörélse av Statsverket

för utgivna bidragsförskott, Ansökningen, som skall avse forskottsutgifter

för visst budgetår, skall i regel göras före utgången av därnäst följande

budgetår. Länsstyrelsen skall granska ansökningen, eventuellt låta införskaffa

erforderlig ytterligare utredning och därefter, i den mån förskotten befunnits

beviljade och utbetalade i övérenStämmelse med föreskrifterna i lagen samt

barnavårdsnämnden skäligen får anses ha fullgjort vad densamma ålegat

i fråga om åtgärder för förskottens återkrävande, bevilja gottgörelse och utan*

ordna beviljat belopp (21 §).

över barnavårdsnämnds beslut i ärende rörande beviljande eller indragning

av bidragsförskott får den, som beslutet forer, anföra besvär hos länsstyrelsen

(24 §). Klagan över länsstyrelses beslut föres hos Konungen (25 §),

vilken jämväl äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för lagens

tillämpning (26 §)•

Enligt lagen den 6 juni 1952 (nr 234) om höjning av vissa underhållsbidrag

skall periodiska underhållsbidrag av familjerättslig karaktär, vilkas belopp

fastställts före den 1 januari 1055, förhöjas med hänsyn till penningvärdets

fall. Stadgandet härom äger dock ej tillämpning, om den dom eller det avtal,

varigenom bidraget fastställts, innehåller föreskrift, att bidraget skall vid ned
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1962

gång i penningvärdet eller ökning av den bidragspliktiges inkomster utgå med

förhöjning enligt angivna grunder. Höjningen utgör, om bidraget fastställts

under år 1940 eller tidigare 90%, under något av åren 1941—1946 55 % och

under något av åren 1947—1950 45 %, under år 1951 20 % och under något av

åren 1952—1954 10 %. Utan hinder av vad som stadgas i lagen äger rätten på

yrkande förordna på annat sätt om bidragsskyldigheten, när de i giftermålsbalken

eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag föranleder

därtill.

Enligt lagen den 31 maj 1957 om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger

barn vars fader eller moder enligt beslut, som av domstol meddelats före den

1 april 1957, eller enligt skriftligt avtal som slutits före sagda dag är pliktig att

utgiva underhållsbidrag till barnet, därest underhållsbidraget ej uppgår till

720 kronor för år, av allmänna medel erhålla vad som brister i nämnda belopp.

Sådant utfyllnadsbidrag må ej utgå till barn, vars föräldrar sammanbo, eller

till barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige, samt ej heller till

barn, som är berättigat till barnpension enligt lagen om barnpensioner.

Historik

1 proposition nr 139 till 1957 års riksdag anförde föredraganden, statsrådet

Lindström, i fråga om utfyllnadsbidragen:

I dagens läge anser jag det angelägnast, att tillgängliga resurser inriktas på

att bistå de sämst ställda inom gruppen ensamstående ogifta och frånskilda

med barn genom att lägga en fast grund under deras ekonomi. Om man därvid

utgår från att ett barn i dagens samhälle skulle behöva minst 60 kronor i

underhållsbidrag per månad från den föräldrapart, som inte sammanbor med

barnet, så kan samhället inte tydligare ge den principen till känna bland föräldrar

och myndigheter, som har till uppgift att bevaka barnens intressen,

än genom ett temporärt ekonomiskt stöd till avveckling av den bottensats av

lägre underhållsbidrag, som regleras av nu löpande, vanligen gamla avtal och

domstolsbeslut. Detta bör ske genom att barnet tillförsäkras skillnaden mellan

bidragsförskottets maximibelopp — här föreslaget till 60 kronor i månaden —

och det bestämda lägre underhållsbidraget i alla de fall, där underhållsbidraget

har fastställts före ett visst datum och där det ej framgår att barnet för sin

försörjning uppenbarligen ej har behov av dylikt bidrag.

Ett utfyllnadsbidrag i denna form tar uteslutande sikte på barnets behov,

vilket enligt min mening bör tillgodoses oavsett om misstanke eller vetskap

föreligger att den underhål Isskyldiges betalningsförmåga inte utnyttjas fullt.

Är detta senare fallet och kan rättelse ej uppnås genom överenskommelse, får

som hittills processvägen anlitas.

En huvudinvändning mot familjeberedningens förslag om normerade bidragsförskott

och fyllnadsbidrag har varit risken för att parter medvetet skulle

kunna sluta avtal om alltför lågt underhållsbidrag och härigenom åsamka

det allmänna kostnader, som egentligen borde bäras av de underhållspliktiga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1962

5

Om emellertid — som nyss antytts — rätten till utfyllnadsbidrag av den typ

jag föreslagit begränsas till barn, vilkas underhåll regleras i avtal, som ingåtts

före den 1 april 1957, eller genom domstolsbeslut, som meddelats före nämnda

dag, är varje möjlighet till missbruk utesluten. Jag förordar därför, att en

sådan begränsning genomföres.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 30 år 1957 anförde andra lagutskottet

i fråga om utfyllnadsbidragen bland annat:

Det till grund för förslaget om utfyllnadsbidrag liggande syftet att bringa

hjälp i de fall, där underhållsbidrag till barn utgår med orimligt låga belopp,

finner utskottet beaktansvärt. Mot den utformning understödsformen fått och

tidpunkten för förslagets framläggande kan dock resas vissa invändningar.

Sålunda har under den föreslagna bidragsformen icke kunnat inräknas de fall

där domstolsbeslut eller avtal om skyldighet att utgiva underhållsbidrag över

huvud taget icke föreligger. En avgränsning har — för förhindrande av missbruk

— vidare måst göras till de underhållsbidrag som fastställts före den 1

april 1957. Härigenom kommer de fall, där underhållsbidragen efter nämnda

tidpunkt fastställts till lägre belopp än 720 kronor för år, att falla utanför

lagens tillämpningsområde. Mot den principiella utformningen av bidraget

som ett komplement till den föreliggande civilrättsliga bidragsskyldigheten kan

anföras att, då genom lagen skapas garanti för ett visst minimistöd, detta kan

få som följd att vårdnadshavare kan finna det mindre angeläget att söka få till

stånd höjning av utgående familjerättsliga underhållsbidrag, oaktat^ sådan

höjning skulle varit lagligen möjlig. Det hade vidare mahända också varit,

lämpligare om förslaget framlagts vid sådan tidpunkt att detsamma kunnat

utformas i närmare anslutning till de regler, som i en nära framtid kan

förväntas komma att ersätta de nuvarande särskilda barnbidragen.

Trots de betänkligheter, som sålunda och i övrigt kan resas mot det föreliggande

lagförslaget, vill utskottet emellertid — med hänsyn till att detsamma

dock tillgodoser en stor del av de angelägna behov, som föreligger på

området, och under beaktande av att det är av vikt att möjliga hjälpåtgärder

icke fördröjes — icke motsätta sig att förslaget upphöjes till lag. Utskottet får

därför, ehuru med viss tvekan, tillstyrka propositionen jämväl i denna del.

I proposition nr 75 år 1960, vari bland annat föreslogs höjning av bidragsförskotten

från 720 kronor till 996 kronor för år, anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Nilsson, i fråga om utfyllnadsbidragen:

Utfyllnadsbidragen, som infördes år 1957, avsågs uttryckligen som en övergångsanordning,

tillkommen i syfte att till en skälig miniminivå höja vissa

äldre, till mycket låga belopp fastställda underhållsbidrag. På bidrag, som

fastställts efter den 31 mars 1957, kan utfyllnadsbidrag inte beviljas. Med hänsyn

härtill synes någon höjning av utfyllnadsbidragen inte böra företagas.

I motioner till 1961 års riksdag yrkades, att underhållsbidrag, som fastställts

före den 1 juli 1960 och icke uppgår till maximibeloppet för bidragsförskott

måtte genom utfyllnadsbidrag höjas till nämnda belopp.

I utlåtande nr 27 år 1961 avstyrkte andra lagutskottet motionerna och anförde

därvid bland annat:

De betänkligheter som anfördes vid lagens tillkomst måste enligt utskottets

mening tillerkännas ännu större betydelse vid bedömandet av frågan om att

bevilja utfyllnadsbidrag å underhållsbidrag fastställda efter den 31 mars 1957.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr:? år 1962

Ett bifall till motionsyrkande! i denna del skulle lätt kunna tolkas som om

utfyllnadsbidragen i motsats till vad som uttryckligen gavs till känna vid

deras införande — var avsedda som en permanent bidragsform. Under sådana

omständigheter skulle med all sannolikhet intresset för att få till stånd höjning

av den underhållsskyldiges bidragsskyldighet starkt minska. Det är icke heller

uteslutet, att vårdnadshavare vid ingåendet av nya avtal om underhållsbidrag,

i förlitande på att den tidpunkt, före vilken utfyllnadsbidrag kan beviljas,

kontinuerligt framflyttas, skulle komma att nöja sig med lägre underhållsbidrag

än som eljest varit fallet. Paran för missbruk i sådant avseende är

enligt utskottets mening påtaglig.

Samma principiella betänkligheter kan icke anföras mot en höjning av utfyllnadsbidragens

belopp såvitt avser underhållsbidrag fastställda före den

1 april 1957. Emellertid skulle ett bifall till motionsyrkandet i denna del medföra,

att underhållsberättigade, som efter den 31 mars 1957 fått underhåll fastställt

till lägre belopp än 996 kronor, blev sämre tillgodosedda än de som fått

underhållsbidrag fastställda tidigare och kanske till väsentligt lägre belopp.

En sådan ordning skulle enligt utskottets mening icke vara tillfredsställande.

På grund av det anförda finner sig utskottet, oaktat det till grund för motionerna

liggande syftet att bringa hjälp i fall där underhållsbidrag till barn

utgar med laga belopp är beaktansvärt, icke kunna biträda motionsyrkandena.

Utskottet vill framhålla, att de i motionerna påtalade olägenheterna i vissa

fall kan lindras genom att föreliggande möjligheter att höja de underhållsskyldigas

bidragsplikt energiskt tillvaratages. I sammanhanget kan också nämnas

att riksdagen nyligen, i enlighet med vad första lagutskottet hemställt i

sitt utlåtande nr 24, anhållit om en översyn av lagen om höjning av vissa

underhållsbidrag. En sådan översyn kan resultera i en höjning av de procentsatser,

efter vilka äldre underhållsbidrag uppräknas.

Utskottet

Enligt reglex i föräldrabalken är föräldrar skyldiga att vidkännas kostnaden

för sina barns uppehälle och utbildning om barnen ej har egna tillgångar.

Den av föräldrarna, som ej har vårdnaden om barnen, skall betala underhållsbidrag.

Dettas belopp fastställes genom avtal eller dom. med hänsyn till den

bidragsskyldiges betalningsförmåga. Betalas inte underhållsbidraget kan barnet

under vissa förutsättningar erhålla bidragsförskott. Detta utgår av allmänna

medel med det belopp den undcrhållsskyldige är skyldig att utgiva, dock högst

med 996 kronor om året. Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till och

med dagen före den, då barnet fyller Sexton år. Bidragsförskott beviljas i regel

av barnavårdsnämnden i den kommun där vårdnadshavären är mantalsskriven

och i princip endast för ett budgetår i taget. Enligt regler i lagen om utfyllnad

av vissa underhållsbidrag äger barn, som fått underhållsbidrag fastställda

före den 1 april 1957, om bidraget ej uppgår till 720 kronor om året, av allmänna

medel erhålla vad som brister i detta belopp.

I förevarande motion hemställes om en övei-syn och samordning av dessa

regler. Motionärerna ställer sig kritiska mot att i de fall då underhållsbidrag

fastställts till lägre belopp än 996 kronor om året barnet icke kan erhålla

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra, lagutskottets utlåtande nr 7 år 1962

7

bidragsförskott till högre belopp än det fastställda underhållsbidraget. Vidare

framhåller de, att i de fall då underhållsbidrag som ej överstiger 996 kronor

om: året av domstol sänkes på grund av försämring av den bidragsskyldiges

betalningsförmåga även bidragsförskottet minskas i motsvarande mån. För

att råda bot på dessa mindre tillfredsställande förhållanden ifrågasätter motionärerna

om icke ett minimibelopp bör bestämmas för fastställande av underhållsbidragen.

Motionärerna ifrågasätter också om bidragsförskott icke borde

utgå till och med den månad under vilken barnet fyller 18 år. Vidare framhåller

de, att den nuvarande regeln att bidragsförskott endast beviljas för ett

budgetår i sänder medför olägenheter och förlust av arbetsinkomst för mödrarna,

som ofta måste taga sig ledigt från sitt arbete för att besöka barnavårdsnämnden

och ingiva ansökan om fortsatt bidragsförskott. Frågan om

vilken barnavårdsnämnd som skall pröva ansökningen bör enligt motionärernas

uppfattning bero på var vårdnadshavaren är kyrkobokförd och icke såsom

nu bedömas efter mantalsskrivningen.

Till grund för motionerna ligger syftet att bringa hjälp i sådana fall där

underhållsbidrag utgår med låga belopp. Riksdagen hade under fjolåret att

taga ställning till motioner med samma syfte vilka utmynnade i yrkande om

att utfyllnadsbidrag skulle utgå även på underhållsbidrag fastställda senare

än den 31 mars 1957. Motionsyrkandet avslogs med den motiveringen att ett

bifall till detsamma lätt skulle kunna tolkas som om utfyllnadsbidragen — i

motsats till vad som uttryckligen gavs till känna vid deras införande — var

avsedda som en permanent bidragsform och att därigenom med all sannolikhet

intresset för att få till stånd en höjning av de underhållsskyldigas

bidragsskyldighet starkt skulle minska. Dessa principiella betänkligheter mot

att uppnå det angivna syftet genom att på sätt som då föreslogs framflytta

fastställelsetiden för rätten att erhålla utfyllnadsbidrag gör sig fortfarande

gällande. Enligt utskottets mening är det därför angeläget att finna en sådan

form för samhällets hjälpåtgärder, att möjligheten till missbruk och spekulation

på så sätt att vårdnadshavare med hänsyn till sådana hjälpåtgärder nöjer

sig med lägre underhållsbidrag av den bidragsskyldige uteslutes. Frågan om

kompletterande samhällelig hjälp i enlighet med motionärernas yrkande är av

komplicerad natur och förutsätter noggrann utredning. En sådan synes enligt

utskottets mening lämpligen böra ske inom socialpolitiska kommittén, som

bland annat har sin uppmärksamhet riktad på de ensamstående barnförsörjarnas

problem.

Under hänvisning till det anförda far utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion, II: 369, i

skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening måtte giva Kung],

Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 27 februari 1962

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1962

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson, fru

Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, fröken Nordström och herr

Enarsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

fru Ekendahl, fru Eriksson i Ängelholm, herr Gustavsson i Alvesta, fru Svensson

i Kungsör, herrar Hamilton* och Tobé*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

AB Roiopress, Stockholm 1962

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.