Sök i Ratio Lex

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

1962-03-13 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1962:12, Tredje lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

1

Nr 12

Utlåtande i anledning av väckt motion angående översyn av bestämmelserna

om äganderättsanmälan beträffande bil.

Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare väckt

och till lagutskott hänvisad motion, nr 58, av herr Ekström i Iggesund

m. fl.

Motionärerna — beträffande vilkas fullständiga uttalanden hänvisas till

motionen — angiver i huvudsak: Äganderätten till bil är enligt gällande bestämmelser

reglerad bl. a. i fråga om skyldighet för ägaren att ha fordonet

registrerat. För registrerad bil skall trafikförsäkring finnas och bilskatt erläggas.

Enligt vägtrafikförordningen skall ägare av bil inom tre veckor från

förvärvet av fordonet göra anmälan om registrering av fordonet, varjämte

tidigare ägare är berättigad att anmäla sin överlåtelse. Enligt nu tillämpad

praxis får det dock anses vara ganska vanligt att den, som förvärvar en

bil, icke genast företager registrering utan därförutan avyttrar bilen. På

samma sätt kan den nye ägaren överlåta fordonet, tills detta omsider förvärvas

av någon, som ombesörjer registrering av bilen i sitt namn. Följden

blir att mellanhänderna icke tar befattning med vare sig registreringen eller

försäkringsförhållandet. Skattekvittot följer visserligen med bilen. Men

detta gäller ej försäkringen, som bara gäller viss ägare. — Det bör vara ett

allmänt intresse, att äganderättsförhållandena beträffande en bil kan följas

från den första registreringen samt vidare över förekommande omregistreringar

och överflyttningar mellan länen fram till bilens slutgiltiga avförande

ur registret. En åtgärd skulle kunna vara att registrering blott får ske,

om den, som anmäler äganderätt till bilen, till stöd härför kan åberopa

sammanhängande, till honom fortgående skriftliga överlåtelser, överlåtelse

in blanco bör icke tillåtas. — En översyn av bestämmelserna om registrering

av äganderättsövergången till bil bör alltså ske. Härvid bör även beaktas

registreringsförhållanden beträffande andra motorfordon, där registreringsplikt

för ägaren förefinnes.

Under åberopande av i huvudsak det anförda hemställer motionärerna, att

riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om översyn av vägtrafikförordningen

för att tillgodose de anförda synpunkterna beträffande anmälan

om äganderätten och förändring därav i fråga om bil och med sådan i registreringsavseende

likställt motorfordon.

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 saml. 3 avd. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om registrering av motorfordon är intagna i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951. Definitionen pa vad som avses med

motorfordon återfinnes i 1 § 2 mom. A av förordningen. Till gruppen motorfordon

hänföres bl. a. vanliga personbilar, bussar, lastbilar och motorcyklar.

Enligt mopedförordningen den 5 maj 1960 skall vägtrafikförordningens bestämmelser

om motorfordon icke tillämpas i fråga om moped.

Enligt 10 § vägtrafikförordningen skall hos länsstyrelse föras bilregister

och bilreservregister. Register föres i löpande följd i särskilda serier för bilar,

motorcyklar, traktorer och släpfordon. Då fordon upptages i bilregistret skall

det tilldelas ett ordningsnummer. Detta jämte en länsbokstav utgör fordonets

registreringsnummer.

Enligt 11 § får motorfordon eller med gummihjul försedd traktor bara

tagas i bruk, om fordonet är registrerat och försett med registreringsskylt.

Från denna regel finns vissa här ej aktuella undantag.

Bestämmelserna om registreringsförfarandet återfinnes i 16 — 19 §§.

Registrering sker hos länsstyrelsen (för Stockholm överståthållarämbetet)

i det län, där fordonet har sin hemort. Såsom ett fordons hemort anses enligt

huvudregeln den plats, där ägaren är mantalsskriven. Länsstyrelsen

tilldelar fordonet registreringsnummer. Ansökan om registrering skall i

princip göras av fordonets ägare inom tre veckor från förvärvet. — Om förr

don, som varit registrerat men avförts ur registret, åter tagits i bruk enligt

interimslicens, skall ägaren inom tre veckor från det fordonet tagits i bruk

söka ny registrering. — Inträffar sådan förändring i fråga om ett fordons

hemort, att det skall registreras i nytt län, skall ägaren inom tre veckor från

förändringen ansöka om ny registrering hos den länsstyrelse, där fordonet

skall vara registrerat. -—- När ett registrerat fordon övergår till ny ägare skall

såsom regel denne inom tre veckor efter förvärvet anmäla förhållandet hos

vederbörande länsstyrelse. Om fordonet genom äganderättsövergången fåp

hemort i annat län, gäller i stället ovan angivna regel om ny registrering vid

ändrad hemort. — Förre ägaren är alltid berättigad att hos länsstyrelsen

anmäla äganderättsförändringen. Om anmälan är åtföljd av bevis, som

styrker äganderättsövergången, skall enligt 20 § 4 mom. länsstyrelsen avföra

den förre ägaren ur registret. Genom anmälan av detta slag upphör inte den

nye ägarens anmälningsplikt. — Ansökan om registrering skall åtföljas

bl. a. av vederbörligt besiktningsinstrument eller typintyg (se härom 14 §

1 mom. och 15 § 2 mom.) samt av intyg om att fordonet icke därefter undergått

sådan ändring, att det ej längre överensstämmer med uppgifterna i besiktningsinstrumentet

eller typintyget. Vid ansökningen skall vidare fogas

bevis om gällande trafikförsäkring. — Anmälningsplikt åvilar jämväl ägare

av registrerat motorfordon om bl. a. ny trafikförsäkring. — Om ägare av

registrerat fordon har för avsikt att under viss tid eller tills vidare inte bruka

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

3

fordonet, kan han genom anmälan hos länsstyrelsen få sitt fordon överfört

till bilreservregistret. — Om registrerat fordon förstörts eller eljest kommit

i sådant skick att det kan antagas att fordonet icke vidare kommer att

brukas här i riket som registreringspliktigt fordon, åligger det ägaren att

inom tre veckor anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Länsstyrelsen avför

då fordonet ur registret. Detsamma må enligt 20 § 2 och 3 mom. också ske,

om sådant förhållande på annat sätt kommit till länsstyrelses kännedom.

Om länsstyrelses verksamhet i fråga om bilregister stadgas i 20 §, varur

vissa ytterligare bestämmelser må återgivas. — Registrering skall av länsstyrelse

vägras bl. a. om det befinnes, att fordonet icke är i föreskrivet skick.

— Länsstyrelsen skall avföra ett fordon ur bilregister, om den som är eller

bör vara antecknad som ägare av fordonet icke under två på varandra följande

kalenderår kunnat anträffas för uttagande av skatt, som för nämnda år

debiterats för fordonet. — Om särskilda omständigheter inte föranleder

till annat, skall länsstyrelsen ur reservregister avföra ett motorfordon, som

under tre år i följd varit reservregistrerat.

Ansvarspåföljderna är upptagna i 65 §. — Brukas ett motorfordon i strid

mot föreskriften i 11 §, straffas enligt 65 § 2 och 3 mom. i princip ägaren

med dagsböter. Om föraren ägde kännedom om hindret för fordonets brukande,

är också han förfallen till ansvar. — Straffpåföljderna för registreringsförseelser

är upptagna i 4 och 5 mom. Straffet för sådan förseelse är i

allmänhet dagsböter. — I vissa fall må länsstyrelse vid viten ålägga fordonsägare

att fullgöra registreringsplikt. Länsstyrelsen må också utdöma

förfallet vite.

Enligt huvudregeln i 1 § automobilskatteförordningen den 2 juni 1922

skall skatt årligen erläggas för automobil, som blivit registrerad här i riket.

Enligt 3 § inträder skatteplikten med den kalendermånad, då bilen första

gången införes i bilregistret. Skattskyldig för visst kalenderår är enligt 4 §

den, som vid årets början varit eller bort vara antecknad i bilregistret som

bilens ägare, eller om bilen för första gången registrerats under året den,

som därvid antecknats som ägare. Bil, för vilken skatt inte behörigen erlagts,

får enligt 10 § inte brukas, förrän skatten betalts. Den, som bryter

häremot, straffas enligt 11 § med penningböter.

Bestämmelserna om trafikförsäkring å motorfordon är upptagna i en särskild

lag den 10 maj 1929. — Enligt den i 1 § upptagna huvudregeln gäller

att trafikförsäkring skall finnas å motorfordon, som är registrerat här i riket

eller utan registrering här brukas i trafik. — Trafikförsäkring skall enligt

samma lagrum i princip tagas och vidmakthållas av fordonets ägare. -— Enligt

18 § svarar försäkringsgivare gentemot skadelidande för skadestånd på

grund av händelse, som inträffat innan 30 dagar förflutit från det anmälan

om dagen för upphörande av försäkringsavtal inkommit till den länsstyrelse^

hos vilken fordonet är registrerat. — I 21 § stadgas att samtliga de försäk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande, nr 12 år 1962

ringsanstalter, som äger meddela trafikförsäkring, solidariskt svarar för

skada, som inträffat i följd av trafik med motorfordon, där vid tillfället försäkring

bort finnas men ej förefunnits. Detsamma gäller om det ej kunnat

utrönas, genom vilket fordon skadan orsakats. Ansvar föreligger dock ej gentemot

den försäkringspliktige. — Ansvarspåföljderna är upptagna i 24 §.För

underlåten försäkringsplikt är straffet dagsböter. Samma påföljd gäller för

den försäkringspliktige, om oregistrerat fordon brukas av honom eller eljest

med hans vilja, utan att föreskriven försäkring finnes. Jämväl annan, som

brukar motorfordon med kännedom om att föreskriven försäkring inte finnes,

straffas med dagsböter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning den 15 januari 1962

Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafikbyrå har utarbetats en den

13 januari 1962 dagtecknad PM rörande kontroll av skadade motorfordon

m. m. I promemorian påtalas bl. a. vissa brister i nuvarande registreringssystem

för motorfordon. Promemorian innehåller jämväl förslag till åtgärder.

Sålunda föreslås nya bestämmelser i fråga om registreringsskyltar. I

fråga om anmälan rörande övergång av äganderätten angives.

Den skyldighet som nu föreligger för köpare av fordon att till registreringsmyndigheten

anmäla köpet, bör vara obligatorisk även för säljaren.

Om ägarebyte har skett men ingendera parten gjort anmälan därom, kommer

fordonsskatten i sinom tid att påföras den förre ägaren. Kan denne då

nöjaktigt styrka att han ej längre är ägaren, torde det ej vara möjligt att

tvinga honom att betala bilskatten eller att exempelvis bekosta fordonets omhändertagande

för den händelse det blir funnet övergivet i skrotfärdigt

skick. Om den förre ägaren alltid hade anmälningsskyldighet i samband

med ägarebyte skulle utsikterna att finna den siste ägaren av en skrotbil

vara större.

Härjämte ifrågasättes bl. a. översyn och skärpning av reglerna om villkoren

för reservregistrering.

I underdånig framställning den 15 januari 1962 till Konungen har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen hemställt att Kungl. Maj :t måtte låta vidtaga

åtgärder i vissa uti framställningen berörda avseenden. Styrelsen anför

härvid.

Den hastigt ökande motorismen har medfört en omfattande handel med

begagnade motorfordon, som tyvärr på en del håll bedrives på ett sätt som

dels utgör ett hot mot trafiksäkerheten, dels strider mot god affärssed.

Uppmärksamheten har särskilt riktats mot handeln med bilar, som skadats

vid trafikolyckor. Vissa personer och firmor har satt i system att till billigt

pris uppköpa sådana bilar, som sedan nödtorftigt — men ej godtagbart - repareras och säljes till godtrogna köpare. Det är emellertid inte uteslutande

på säljaren som ansvaret faller i sådana fall. Också inånga köpare är

väl medvetna om den inköpta bilens dåliga tillstånd men bortser därifrån

av olika skäl: fordonet skall kanske användas endast en kort tid, exempel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962 f>

vis för semesterresa, köparen har ej erforderligt kapital för inköp av bättre

bil etc.

Åtskilliga åtgärder har vidtagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

länsstyrelserna, polismyndigheterna, försäkringsbolag m. fl. för att stävja

denna osunda trafik. Det är emellertid ej möjligt att inom ramen för gällande

bestämmelser få till stånd en fullgod kontroll över fordon som här

avses. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därför övervägt, vad som ytterligare

kan åtgöras i frågan.

Styrelsen hänför sig härefter till promemorian och angiver vidare.

Behandlingen av problemen gör icke anspråk på fullständighet och vissa

av frågorna kräver vidare utredning. Hela spörsmålet är för övrigt intimt

förbundet med frågan om införande av obligatorisk, periodisk säkerhetsinspektion

av fordon, vilken fråga för närvarande utredes av en särskild

kommitté. Vissa av de i promemorian framförda förslagen är emellertid

sådana att de synes kunna genomföras utan vidare utredning och utan

tidsutdräkt, samtidigt som en sådan åtgärd skulle utgöra ett beaktansvärt

steg mot bättre kontroll. Hit hör införande av föreskrifter om skyldighet

även för säljare av registrerat fordon att anmäla övergång av äganderätten,

om skyldighet för polisman att meddela körförbud för fordon, som allvarligt

skadats vid trafikolycka samt om skyldighet för länsstyrelse, som

mottager meddelande om registrering av fordon i annat län att underrätta

den senare länsstyrelsen när sådant fordon befinnes vara belagt med körförbud.

Utskottet

Vägtrafikförordningens bestämmelser om registrering av motorfordon är

ett led i det allmännas verksamhet för kontroll över dessa fordon. Registreringen

omfattar, såsom av det ovanstående framgår, bl. a. äganderättsförhållandena.

I motionerna patalas nu vissa brister i gällande registreringsförfarande

i vad detta avser äganderättsfrågorna. Motionärerna hemställer på grund

härav om sådan översyn av vägtrafikförordningens ifrågavarande bestämmelser

att äganderättsförhållandena kan följas från den första registreringen

fram till bilens slutgiltiga avförande ur registret. Jämväl i väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens

tidigare refererade framställning och den därvid fogade

promemorian har behovet av ändrade regler bl. a. i fråga om ägareanmälan

understrukits.

hör det allmänna är det från flera synpunkter av vikl alt kännedom

beträffande äganderätten till de med registreringsplikten avsedda fordonen

kan erhållas på ett bekvämt sätt. Såsom av den tidigare redogörelsen framgår

åvilar således skyldighet att hålla ett fordon trafikförsäkrat dess ägare.

Kontrollen av att försäkringsplikten fullgöres torde huvudsakligen ske i

samband med registreringsåtgärder. Men också av fiskaliska skäl är det av

vikt att äganderättsfrågan kan klarläggas, eftersom — enligt vad förut redovisats

— skyldigheten att gälda automobilskatt för visst år i princip åvilar

den, som vid årets början i bilregistret var eller bort vara antecknad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

som fordonets ägare. Effektiviteten i registreringsförfarandet är av vikt

också med hänsyn till andra betydelsefulla samhällsintressen. Ett problem

av allt allvarligare karaktär utgör sålunda förekomsten av bilar, som

övergivits av sina ägare och ofta vållar stora olägenheter bl. a. från naturvårdssynpunkt.

Eftersom undanskaffandet av ett kasserat fordon ankommer

på dess ägare, är det av vikt att dennes identitet kan fastställas. I

fråga slutligen om den förekommande icke önskvärda handeln med undermåliga

begagnade bilar torde visserligen sättet att komma till rätta därmed

i första hand vara särskilda kontrollbesiktningar och andra åtgärder

av liknande art. Emellertid synes jämväl den kontroll, som en effektiv

ägareregistrering innebär, i viss mån kunna verka hämmande på de icke

önskvärda tendenserna i denna verksamhet.

Såsom i redogörelsen för gällande bestämmelser angivits, föreligger visserligen

anmälningsplikt rörande förvärv av motorfordon för fordonets ägare.

Denna skyldighet gäller oberoende av varaktigheten av innehavet. De nuvarande

bestämmelserna brister emellertid -— såsom motionärerna liksom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivit — i effektivitet på grund av svårigheten

att kontrollera deras efterlevnad. På grund härav och med beaktande

av de ovan angivna synpunkterna angående behovet av klarhet rörande

äganderättsförhållandena, synes det angeläget att en översyn av ifrågavarande

bestämmelser sker.

De ovan berörda problemen torde visserligen i åtskilliga delar aktualiseras

i redan pågående utredningsarbete. Sålunda faller frågor, som angår

de kasserade bilarna, inom det uppdrag, vilket anförtrotts parkeringskommittén,

1960 års naturvårdsutredning och bilskrotningsutredningen. Jämväl

de spörsmål, som har samband med den icke önskvärda handeln med

begagnade bilar, är föremål för särskild utredning.

Enligt utskottets mening är emellertid en särskild översyn av bestämmelserna

om registreringsförfarandet erforderlig. Härvid beaktar utskottet

jämväl institutets begränsade omfång, vilket synes möjliggöra ett snart

genomförande av erforderliga ändringar. Frågan om sådan översyn har

också genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning bragts under

Kungl. Maj:ts prövning och är nu, enligt vad utskottet erfarit, föremål för

övervägande inom kommunikationsdepartementet. Med hänsyn till angelägenheten

av en effektivisering av registreringsbestämmelserna synes det utskottet

önskvärt att förslag om de reformer, som må kunna genomföras utan

vidare utredning, i görligaste mån framlägges utan att i övrigt erforderligt

utredningsarbete avbidas.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:l måtte såsom

sin mening giva till känna vad utskottet anfört i anledning

av motionen 11:58.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12 år 1962

i

Stockholm den 13 mars 1962

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Göran Karlsson*, Kristiansson,

Ebbe Ohlsson, Georg Carlsson, Herbert Larsson, Lennart Geijer* och Gunnar

Pettersson;

från andra kammaren: herrar Levin, Nyberg, Jansson i Benestad, Svenning,

Carlsson i Stockholm, Wachtmeister, fru Ekroth och herr Hammarberg.

|!) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till brandlag och brandstadga m. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutsko a1 i texten