Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om slopande av kontrollen vid överlåtelse av bostadsrätt. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 3001 i första kammaren av herr Bergh, Ragnar, och nr 371 i andra kammaren av herrar Dårlin och Nordgren.

1962-03-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1962:13, Utlåtande i anledning av motioner om slopande av kontrollen vid överlåtelse av bostadsrätt. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 3001 i första kammaren av herr Bergh, Ragnar, och nr 371 i andra kammaren av herrar Dårlin och Nordgren.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1962

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av motioner om slopande av kontrollen vid

överlåtelse av bostadsrätt.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 3001 i första kammaren av herr Bergh, Ragnar,

och nr 371 i andra kammaren av herrar Dårlin och Nordgren.

I motionerna, som är likalydande, hemställes, »att riksdagen måtte antaga

följande

Förslag

till

lag om ändring av lagen den 19 juni 194-2 (nr 430) om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, dels att 11 och 16 §■§ lagen den 19 juni 1942 (nr 430)

om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt samt rubriken till

11 § skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att 5—10 §§

samma lag jämte rubriken till 5 § skola upphöra att gälla.

Om upplåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt

11 §.

Förening som---lägenheten upplåtits.

Vad i 4 i§ första stycket stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande

tillämpning med avseende å annan andelsrätt i förening eller aktiebolag,

varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

16 §.

Den som---eller fängelse.

Till enahanda straff dömes den som bryter mot 4 !§ första eller andra

stycket, 11 § andra stycket i vad det hänför sig till 4 § första stycket, eller

mot 12 §. Vad i —--där sägs.

Den som underlåter att lämna uppgift, varom föreskrift meddelats enligt

4 § i tredje stycket, eller mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift,

straffes ock med dagsböter eller fängelse.

1 Motionen i dess helhet tryckt bland andra kammarens motioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 saml. 3 avd. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1962

Denna lag--— Svensk Författningssamling.

Bestämmelserna i 4, 11 och 12 §§ skola ej gälla, om avtal träffats eller

anvisning å lägenhet skett före lagens ikraftträdande i orten.

Lagen äger---30 september 1943.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1962.»

Gällande rätt

Med bostadsrättsförening avses ekonomisk förening med ändamål att i

föreningens hus åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter

under nyttjanderätt för obegränsad tid. Den rätt inom föreningen, som på

grund av sådan upplåtelse tillkommer medlem, benämnes bostadsrätt.

De grundläggande bestämmelserna om bostadsrätt finnes i lagen den

25 april 1930 om bostadsrättsföreningar (bostadsrättslagen).

Genom lagen den 19 juni 194-2 (nr 429) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen)

stadgades begränsning av hyrans storlek för flertalet

lägenheter, möjlighet till tvångsförlängning av hyreskontrakt och reglering

av vissa andra hyresförhållanden. Som ett komplement härtill infördes

genom lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse

av bostadsrätt m. m. (bosiadsrättskontrollagen) reglering av lägenhetsförvärv,

som grundats på bostadsrätt och andra former av bostadskooperation.

Ursprungligen gällde båda lagarna i alla städer, köpingar och

municipalsamhällen, vilkas invånarantal vid 1942 års ingång uppgick till

minst 2 000 samt dessutom, efter särskilda förordnanden av Kungl. Maj :t,

i inemot 300 andra orter. Båda lagarna är provisoriska och förlänges numera

på två år i sänder. Den senaste förlängningen avser tiden till och

med den 31 december 1963.

På senare år har frågan om hyresregleringens avveckling tilldragit sig

stor uppmärksamhet, och genom vissa åren 1956 och 1957 genomförda lagändringar

har en viss avveckling skett eller möjlighet därtill skapats. Från

hyresregleringens huvudstadganden om hyresmaximering har undantagits

två stora kategorier av hus, nämligen sådana hus som efter år 1956 erhållit

statliga lån med villkor om hyresbegränsning och sådana hus som

tillhör kommuner eller vissa s. k. allmännyttiga bostadsföretag. Genom lagändringen

år 1956 tillskapades vidare möjlighet för Kungl. Maj :t att upphäva

hyresregleringen ortsvis (regional avveckling) och genom lagändringen

år 1957 motsvarande möjlighet beträffande särskilda kategorier av

lägenheter (kategorimässig avveckling).

Bostadsrättskontrollagen är, som redan nämnts, avsedd att komplettera

hyresregleringslagen. Utan en sådan kontroll som lagen avser skulle syftet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1962

3

med hyresregleringen kunna kringgås. Fastighetsägare skulle kunna bilda

bostadsrättsföreningar och upplåta lägenheter under bostadsrätt mot oskäliga

avgifter, och innehavare av en bostadsrättslägenhet skulle kunna utnyttja

bristen på lägenheter till att betinga sig oskäligt hög ersättning vid

överlåtelse av sin bostadsrätt.

Beträffande bostadsrättshavares överlåtelse av bostadsrätt mot

vederlag finnes i 5—10 §§ i bostadsrättskontrollagen ganska utförliga bestämmelser,

vilka i huvudsak innebär följande.

Överlåtelse är i allmänhet ej gällande med mindre den godkännes av

hyresnämnden (5 § första stycket). För att sådan prövning skall komma till

stånd har föreskrivits att överlåtaren är skyldig att inom viss tid anmäla

överlåtelsen hos nämnden (5 § andra stycket). Det gäller förbud mot att

mottaga, träffa förbehåll om eller begära ersättning utöver vad som angives

i det nämnden underställda avtalet och mot att mottaga större ersättning

än nämnden godkänt (7 §). Hyresnämndens godkännande av överlåtelsen

utgör även villkor för att förvärvaren skall få antagas till medlem i bostadsrättsföreningen

(8 §). Regler ges om överlåtelsens bestånd i fall då överlåtelsen

ej anmälts till eller ej godkänts av hyresnämnden (9—10 §§). Beskaffenheten

av hyresnämndens prövning av överlåtelse av bostadsrätt

framgår av 6 §, som har följande lydelse.

överlåtelse av bostadsrätt må ej godkännas, om ersättning för bostadsrätt

skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens andel

i föreningens behållna tillgångar, utan så är att bostadsrätten av särskild

anledning har högre värde.

Enligt 11 § andra stycket skall bl. a. bestämmelserna i 5—10 §§ gälla

även annan andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed följer rätt att

besitta eller hyra lägenhet.

I 16 § andra och tredje styckena straffbelägges bl. a. överträdelse av bestämmelserna

i 5 § andra stycket, 7 § och 11 § andra stycket i vad det hänför

sig till 7 §. 16 § fjärde stycket stadgar straff för styrelseledamot, som i

strid med bostadsrättskontrollagen antager någon som medlem eller delägare

utan att överlåtelsen godkänts av hyresnämnden.

Motionerna

I motionerna anges att tidigare motioner med förslag om avveckling av

regleringen beträffande bostadsrättslägenheter avvisats av riksdagen. Motionärerna

finner det emellertid vara ett rättvisekrav att denna reglering snarast

avskaffas och anser därför frågan böra omprövas redan innevarande

år. I övrigt anföres till stöd för motionsyrkandet följande.

Regleringen innebär i realiteten att en innehavare av bostadsrätt vid överlåtelse

av sin lägenhet inte får tillgodoräkna sig dennas marknadsvärde ulan

tvingas nöja sig med ett väsentligt lägre pris. På grund av penningvärdeför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1962

sämringen åsamkas härigenom lägenhetsägaren betydande ekonomiska förluster.

Det kan ifrågasättas om inte detta förhållande uppmuntrar till

oegentligt förfarande vid försäljningar och s. k. betalning under bordet.

Enligt vår mening föreligger inte någon principiell skillnad mellan överlåtelse

av bostadsrätt och försäljning av en villafastighet. Båda bostäderna

har kunnat anskaffas genom viss kontantinsats och innehaves med äganderätt.

En villaägare kan vid försäljning av sin bostad ta ut det pris fastigheten

betingar på den allmänna marknaden och sålunda få täckning för den

penningvärdeförsämring, som eventuellt inträtt sedan fastigheten förvärvades.

En bostadsrättsinnehavare har däremot på grund av gällande bestämmelser

icke dessa möjligheter utan får nöja sig med att få igen det nominella

belopp han erlagt för lägenheten.

För regleringens slopande på detta område talar också den omständigheten,

att bostadsrättsinnehavaren inte behöver frukta hyresstegringar eller

obefogade uppsägningar från föreningens sida om regleringen häves. En

större rörlighet på bostadsmarknaden skulle säkerligen bli följden om regleringen

hävdes, vilket i nuvarande bristsistuation måste anses önskvärt.

Frågans tidigare behandling

I utskottets utlåtande nr 19/1961 har intagits en utförlig redogörelse för

vad som fram till år 1961 förekommit angående frågan om beräkningen av

bostadsrätts överlåtelsevärde, därvid redovisats tidigare riksdagars behandling

av motioner med enahanda syfte som de nu förevarande. Med hänvisning

till nämnda redogörelse inskränker sig utskottet till att här upptaga

följande.

Riksdagen har på hemställan av tredje lagutskottet åren 1954, 1955, 1956,

1957, 1959 och 1961 avslagit motioner, vari upptagits yrkanden motsvarande

det nu framställda. I sitt utlåtande över 1961 års motioner i ämnet (uti. nr

24/1961) hänvisade utskottet till sina tidigare ställningstaganden i frågan

och uttalade att några omständigheter som skulle kunna föranleda ett ändrat

ståndpunktstagande ej syntes ha inträffat. En av de vid utlåtandet fogade

reservationerna innebar yrkande om bifall till motionerna i nu berörda hänseende.

Utskottets tidigare nämnda utlåtande nr 19/1961 avgavs i anledning även

motion med hemställan om utredning i vissa angivna hänseenden. Motionären

fann att föreningsstadgar och särskilt utfärdade bestämmelser —

varmed torde ha avsetts tertiärlånekungörelsen och särskilda av bostadsstyrelsen

utfärdade bestämmelser — kunde innefatta att den som överlåter

bostadsrätt ej äger uttaga det pris som kan fastställas enligt 6 § bostadsrättskontrollagen.

Den begärda utredningen borde enligt motionärerna bl. a.

röra frågan om införande i bostadsrättskontrollagen av bestämmelser, som

tillförsäkrade överlåtaren rätt att uttaga den i denna lag medgivna ersättningen

och som medgav överlåtaren att tillgodoräkna sig penningvärdeförsämring

som inträffat under den tid bostadsrätten innehafts.

I sitt utlåtande över motionerna konstaterade utskottet att bostadsrätts
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13 år 1962

5

kontrollagen uppenbarligen ej lägger hinder i vägen för att vid bestämmande

av ersättning för överlåtelse av bostadsrätt hänsyn tages till penningvärdets

förändringar. Utskottet fann visserligen att såväl genom föreningsstadgar

som genom lånevillkor i samband med beviljande av tertiärlån

för bostadsrättsföreningars hus kan gälla att överlåtelse ej får ske till

högre pris än som motsvarar det för lägenheten erlagda grundbeloppet jämte

verkställda amorteringar och andelar i eventuella fonder. Emellertid ansåg

utskottet att sådana bestämmelser — även om de stundom kan ge till resultat

värden, vilka ej helt överensstämmer med det värde som erhålles vid

en beräkning enligt i 6 § bostadsrättskontrollagen angivna grunder — ej är

i och för sig ägnade att leda till andra och för överlåtaren sämre värden

än en beräkning enligt nämnda lagrum. Något ingripande av det slag som

påkallats i motionerna befanns därför ej påkallat och utskottet hemställde

att motionerna ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en vid utlåtandet fogad reservation hävdades däremot att stadgebestämmelser

och lånevillkor av berört slag kunde leda till ett värde å bostadsrätten

understigande det verkliga värde — d. v. s. det marknadsmässiga

värdet bortsett från övervärde p. g. a. bostadsbristen — som skulle följa

vid en av hyresnämnden verkställd beräkning enligt i 6 ''§ bostadsrättskontrollagen

angivna grunder. Reservanterna fann att bostadsrättsföreningslagen

— som tillkommit för att skydda bostadsrättshavarnas ekonomiska

intressen — syntes ha en uppgift att fylla i fråga om tillåtligheten av ifrågavarande

stadgebestämmelser. Då en översyn av vissa bestämmelser i

bostadsrättsföreningslagen kunde förutsättas komma till stånd av annan

anledning, ansåg reservanterna att även förevarande problem därvid lämpligen

borde behandlas. Utskottet hade enligt reservanterna bort hemställa

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva till känna vad som anförts

i det av reservanterna förordade utlåtandet.

Beträffande det närmare innehållet i de olika uttalandena hänvisar utskottet

till utlåtandet och reservationen.

Riksdagen biföll i ärendet utskottets hemställan.

Utskottet vill slutligen anmärka att enligt bemyndigande den 12 januari

innevarande år statsrådet och chefen för justitiedepartementet tillkallat

särskilda sakkunniga för att verkställa översyn av bostadsrättslagstiftningen.

Utskottet

Förevarande motioner — liksom tidigare motioner i ämnet — bygger på

den uppfattningen att överlåtare av bostadsrätt, i fall då bostadsrättskontrollagen

är tillämplig, ej äger genom köpeskillingen betinga sig ersättning

för försämring i penningvärdet under den tid bostadsrätten innehafts. Med

sitt yrkande om ändring i bostadsrättskontrollagen synes motionärerna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje lagutskottets ulåtande nr 13 år 1962

främst åsyfta, att ersättning för sådan penningvärdesförlust skall få uttagas.

I utskottets utlåtande nr 19/1961, vars innehåll tidigare refererats, har

konstaterats att bostadsrättskontrollagen uppenbarligen icke hindrar att

vid prövning av ersättning för bostadsrättsöverlåtelse hänsyn tages till

penningvärdets förändringar. Denna uppfattning hade jämväl klart uttryckts

av hyresrådet i ett över då förevarande motion avgivet remissyttrande

och angavs också vara bestyrkt av andra uttalanden i skilda sammanhang.

För uppnående av nyssnämnda syfte med motionerna torde således någon

ändring i bostadsrättskontrollagen ej vara påkallad.

Vad de aktuella bestämmelserna i bostadsrättskontrollagen är avsedda

att förhindra är -—- som torde framgå av den tidigare redogörelsen — allenast

att innehavare av bostadsrätt utnyttjar en bristsituation på bostadsmarknaden

för att betinga sig ett övervärde på bostadsrätten. I sitt utlåtande

nr 20/1957, vari behandlades bl. a. motioner med yrkande motsvarande

det nu framställda, framhöll utskottet att i fråga om bostadsrättslägenheter

i fastigheter, som byggts med hjälp av statliga lån, knappast

funnes »anledning att med avseende å rätten att i ett läge med påtaglig bostadsbrist

tillgodogöra sig fastighetens övervärde ställa dessa lägenheter i

ett bättre läge än på motsvarande sätt finansierade villafastigheter, vilka ju

enligt nuvarande låneregler icke får överlåtas till högre pris än vad det

lånebeviljande organet medger». Beträffande privatfinansierade bostadsrättshus

uttalade utskottet att, eftersom ägare av vanliga hyresfastigheter

icke tillätes tillgodogöra sig ett genom bostadsbristen uppkommet övervärde

å sina lägenheter, detta ej heller borde medgivas bostadsrättsinnehavare.

De utlåtanden som utskottet därefter avgivit i ämnet (nr 15/1959 och nr

24/1961) innebär intet ändrat ståndpunktstagande i förevarande hänseende.

Skälen för att ej giva bostadsrättshavare en förmånsställning i fråga om

rätt att uttaga övervärde på grund av bostadsbrist föreligger enligt utskottets

mening alltjämt.

Ehuru den frågan ej berörts i motionerna vill utskottet anmärka att —

som närmare berörts i ovannämnda utlåtande nr 19/1961 — föreskrifter

i stadgar för bostadsrättsförening eller lånevillkor för statliga lån kan leda

till att den ersättning som får uttagas vid överlåtelse av bostadsrätt skall

beräknas efter andra grunder än enligt 6 § bostadsrättskontrollagen. Det

har från olika håll gjorts gällande att sådana beräkningar är ägnade att

leda till andra och lägre värden än dem som bostadsrättskontrollagen medger

och att åtgärder mot sådana föreskifter borde övervägas. I direktiven

för den i den tidigare redogörelsen nämnda, nyligen tillkallade utredningen

anbefalles en allmän översyn av bostadsrättslagstiftningen. Förevarande

spörsmål torde därför komma att uppmärksammas av utredningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets ulåtande nr 13 år 1962 7

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:300 och 11:371, icke måtte

föranleda någon annan riksdagens åtgärd än att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att motionerna

jämte detta utlåtande måtte överlämnas till den för översyn

av bostadsrättslagstiftningen tillkallade utredningen.

Stockholm den 13 mars 1962

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Göran Karlsson*, Kristiansson,

Ebbe Ohlsson, Georg Carlsson, Herbert Larsson, Lennart Geijer* och

Gunnar Pettersson;

från andra kammaren: herrar Nyberg, Munktell, Jansson i Benestad,

Svenning, Carlsson i Stockholm, Svanberg, fru Ekroth och herr Hammarberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:129 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om slopande av kontrollen vid överlåtelse av bostadsrätt. a1 i texten