Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om översyn av vägtrafikförordningens bestämmelser rörande minderårigs rätt att framföra traktor å allmän väg. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare av herr Ekström i Iggesund m. fl. väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 19.

1962-04-10 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1962:21, Utlåtande i anledning av motion om översyn av vägtrafikförordningens bestämmelser rörande minderårigs rätt att framföra traktor å allmän väg. Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare av herr Ekström i Iggesund m. fl. väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 19.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av motion om översyn av vägtrafikförordningens

bestämmelser rörande minderårigs rätt att

framföra traktor å allmän väg.

Tredje lagutskottet har behandlat en i riksdagens andra kammare av

herr Ekström i Iggesund m. fl. väckt och till lagutskott hänvisad motion,

nr 19.

I motionen hemställes »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa

om en översyn av vägtrafikförordningens bestämmelser rörande minderårigs

rätt att framföra traktor å allmän väg».

För det närmare innehållet i motionen redogöres nedan.

Över motionen har i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver utlåtanden

inhämtats från Svea hovrätt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och statens trafiksäkerhetsråd. På begäran av utskottet har yttranden därjämte

avgivits av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

(NTF), Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk

(RLF).

Inledning

Gällande bestämmelser

Med traktor förstås i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 motordrivet

fordon, som är inrättat huvudsakligen såsom dragfordon för annat

fordon eller arbetsredskap, och som är konstruerat för en hastighet av

högst 30 km/tim samt endast med svårighet kan ändras till högre hastighet

(1 § 2 mom.). Med motorredskap menas ett motordrivet fordon, som är

inrättat huvudsakligen såsom arbetsredskap. Vidkommande högsta medgivna

hastighet för sådant redskap uppställes samma krav som för traktor.

Den allmänna bestämmelsen om förare av fordon återfinnes i 28 § 1 mom.

Där angives att fordon — vilket begrepp jämlikt 1 § 1 mom. samma förordning

inbegriper bl. a. traktorer och motorredskap — inte på väg får föras

av någon som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av starka drycker

m. m. eller eljest saknar nödiga förutsättningar att på betryggande sätt

kunna föra fordonet. — Med väg avses i förordningen allmän väg, gata

eller annan allmän plats, som är upplåten för allmän samfärdsel, samt enskild

väg, som nyttjas till farväg, därvid också körled avsedd bara för samfärdsel

vintertid inbegripes (1 § 1 mom.).

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 9 saml. 3 avd. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

I 29 § vägtrafikförordningen föreskrives, såvitt nu är i fråga, att med

gummihjul försedd traktor får framföras på väg bara av den som innehar

vederbörligt körkort. Dock erfordras inte körkort, om förandet sker tillfälligt

kortare sträcka vid färd till eller från arbetsplats eller mellan en gårds

ägor eller för liknande ändamål.

Körkort utfärdas för bil, för motorcykel och för traktor. Körkort för bil

och motorcykel gäller också för traktor (29 § 2 mom.). Körkort för traktor

kan enligt samma författningsrum erhållas vid 16 eller -— om särskilda

skäl är därtill — 15 års ålder. I fråga om traktorkörkort uppställes lägre

kompetenskrav för föraren än vad som gäller med avseende å övriga slag

av körkort. För godkänt förarprov för traktor kräves således enligt 31 § 4

mom. allenast att sökanden efter skriftligt och muntligt förhör befunnits

ha nödiga insikter om gällande trafikföreskrifter samt om den verkan ur

trafiksäkerhetssynpunkt, som trötthetstillstånd och alkoholhaltiga drycker

medför på den mänskliga organismen (jfr beträffande motsvarande krav

för andra slag av körkort 3 mom. i samma författningsrum).

För förande av andra traktorer än sådana, som är försedda med gummihjul,

liksom av motorredskap uppställes inga krav på körkort.

Här redovisade bestämmelser innebär alltså bl. a. att ett barn, oberoende

av ålder, har rätt att utan körkort tillfälligt och på kortare sträckor i samband

med jordbruk o. d. framföra gummihjulstraktor på väg, under villkor

bara att barnet inte exempelvis till följd av sin låga ålder kan anses

sakna de nödvändiga förutsättningarna för förandet. Beträffande andra slag

av traktorer och beträffande motorredskap inskränkes rätten att framföra

respektive fordon på väg bara av den sist angivna förutsättningen.

Om föraren av ett fordon saknar nödiga förutsättningar att på betryggande

sätt föra fordonet, ifrågakommer ansvar för vårdslöshet i trafik jämlikt

1 § lagen den 28 september 1951 om straff för vissa trafikbrott. Häri

angives att vägtrafikant, som brister i den omsorg och varsamhet, vilken till

förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, dömes för

vårdslöshet i trafik, om inte oaktsamheten är ringa. Påföljden är dagsböter

eller fängelse. Har någon vid förande av bl. a. traktor eller motorredskap

ådagalagt grov oaktsamhet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors

liv, dömes han jämlikt andra stycket samma lagrum för grov vårdslöshet

i trafik. På detta brott kan straffarbete följa. Grov vårdslöhet bestraffas

alltså också om fordonet förts annorstädes än på väg. — Har färd

med gummihjulstraktor företagits längre sträcka eller för annat än de förut

nämnda ändamålen, är detta att anse som olovlig körning enligt 3 § trafikbrottslagen.

Påföljden är dagsböter, eller, om brottet är grovt, jämväl fängelse.

Om någon tillåter annan att fora körkortspliktigt fordon utan att denne

är därtill genom körkort berättigad straffes jämväl den förre med dagsböter

(3 § tredje stycket).

En annars straffbar gärning är enligt 5 kap. 1 § allmänna strafflagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

3

strafflös, om den begås av barn, innan det fyllt 15 år. I detta fall kan emellertid

för andra personer — föräldrarna eller den som eljest tillåtit barnet

att köra -— uppkomma fråga om ansvar för anstiftan eller medhjälp till

förseelsen (SL 3:4).

Ytterligare må anmärkas att, jämlikt kungörelsen den 6 maj 1949 (nr

209) om förbud att använda minderårig till vissa farliga arbeten, barn under

16 års ålder inte må sättas att föra traktor eller motorredskap. Detta förbud,

som straffsanktionerats i kungörelsen, gäller dock bara barn som är

arbetstagare i gällande arbetarskyddslagstiftnings mening, alltså exempelvis

inte familjemedlemmar som sysselsättes i jordbruk.

Vidare kan omnämnas att arbetarskyddsstyrelsen den 10 april 1958 föreskrivit,

att nya traktorer skall förses med anordning, som skyddar föraren

vid omkullkörning.

Tillkomsten av bestämmelserna i vägtrafikförordningen

Förarfrågan

Enligt den före 1951 års vägtrafikförordning gällande motorfordonsförordningen

den 23 oktober 1936 krävdes inte körkort för förande av traktor

i annat fall än då till traktorn kopplats släpfordon, d. v. s. då fråga var om

traktortåg. Sådant fick föras på väg endast av den som innehade körkort

för bil (18 §).

1945 års trafiksäkerhetskommitté förordade körkortstvång för samma

slag av fordon och fordonståg, som enligt motorfordonsförordningen var

körkortspliktiga.

1944 års trafikförfattningssakkunniga föreslog körkortsplikt för traktor

och motorredskap, dock allenast såvitt angick färd på väg. Körkort skulle

utfärdas för bil, för motorcykel eller för traktor och motorredskap. Körkort

för bil skulle gälla för alla slag av motordrivna fordon. Körkort för motorcykel

skulle även giva rätt att föra traktor och motorredskap. Traktortåg

skulle på väg få föras endast av den, som innehade körkort för bil. Minimiåldern

för erhållande av körkort skulle vara 18 år beträffande bil och

16 år beträffande motorcykel samt traktor och motorredskap. Körkort

för motorcykel skulle dock, om föraren ej fyllt 18 år, gälla endast för lätt

motorcykel, traktor och motorredskap.

I propositionen nr 30 år 1951, varigenom riksdagens yttrande begärdes

över förslag till vägtrafikförordning, slopades motorfordonsförordningens

krav på innehav av bilkörkort för rätt att fora traktortåg. Det av 1944

års trafikförfattningssakkunniga föreslagna kravet på körkort för traktor

och motorredskap upptogs inte i propositionen.

I två i anledning av propositionen väckta likalydande motioner, I: 302 och

II: 401, föreslogs skyldighet för den, som förde traktor på väg, att inneha

körkort för bil.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

I två andra, likaledes i anledning av propositionen väckta, likalydande

motioner, 1:319 och 11:418, hemställdes att körkortsplikt måtte införas

för den, som använde traktor för färd utanför brukningsenhet.

Andra lagutskottet, som behandlade propositionen och motionerna i

sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 30 år 1951, berörde till en början

frågan om gummihjulstraktorernas trafikfarlighet och anförde härutinnan

bl. a. följande.

De senaste årens utveckling har visat, att gummihjulstraktorerna öka

hastigt i antal samt i allt större omfattning utnyttjas för egentlig vägtrafik.

Vidare kan man iakttaga en fortgående ökning av dessa traktorers

konstruktiva hastighet. Slutligen pekar statistiken på en oavlåtlig stegring

av antalet olyckor i traktortrafik. Dessa omständigheter synas berättiga

till den slutsatsen, att man numera har att räkna med en betydligt ökad

typisk trafikfarlighet hos gummihjulstraktorerna. Det är all anledning

att förmoda, att —- såvitt angår dessa traktorers antal, konstruktiva hastighet

och utnyttjande för egentlig vägtrafik — den nu inledda utvecklingen

kommer att fortsätta. Detta medför, att man även för framtiden kan

påräkna en ökning av gummihjulstraktorernas trafikfarlighet.

Dessa förhållanden ha åberopats som ett viktigt skäl för att i propositionen

föreslagits registreringsplikt bl. a. för gummihjulstraktorer. Av

samma skäl har i propositionen upptagits, att sådana traktorer skola föras

in under automobilansvarighetslagen och trafikförsäkringslagen.

Utskottet anser denna skärpta reglering berättigad. Samma skäl som

påkalla denna synas emellertid tala för en skärpning också av kraven

på förare av gummihjulstraktor.

Vidare anförde utskottet, att man borde ha garanti från vissa angivna

synpunkter för att förare av gummihjulstraktor vore lämplig som förare

och ägde kännedom om vissa angivna förhållanden. En sådan garanti

torde enligt utskottet knappast kunna vinnas med mindre man införde

körkortstvång för förare av gummihjulstraktor. Den typiska trafikfarligheten

vore emellertid, uttalade utskottet vidare, givetvis mindre hos gummihj

ulstraktorer än hos motorfordon med dessas höga konstruktiva hastighet.

Fordringarna för traktorkörkort kunde därför ställas lägre än för

bil- eller motorcykelkörkort.

I fråga om körkortsåldern uttalade utskottet, att denna i princip borde

bestämmas till 16 år. Vidare anförde utskottet bl. a. följande.

Emellertid skulle särskilt för jordbrukets vidkommande ej sällan väsentliga

fördelar vinnas, om möjlighet beredes att vinna behörighet som

traktorförare redan före 16-årsåldern. Så skulle det exempelvis för en

jordbrukare, som har svårt att skaffa vuxen arbetskraft, kunna vara av

stort värde, om hemmavarande barn finge börja med traktorkörslor redan

vid 15 års ålder. Om en regel, som öppnar sådan möjlighet, tillämpas restriktivt,

d. v. s. endast då särskilda skäl föreligga, torde ur trafiksäkerhetsynpunkt

knappast några bärande invändningar kunna resas däremot.

På grund härav torde böra föreskrivas, att om särskilda skäl därtill äro,

körkort för gummihjulstraktor må meddelas även den, som fyllt 15 år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

Hänsynen särskilt till jordbrukets behov torde emellertid, fortsatte utskottet,

kräva att från körkortsplikt undantoges tillfällig, kortare färd med

gummihjulstraktor till eller från arbetsplats eller mellan en gårds ägor

eller för liknande ändamål. För längre färd torde sådant undantag enligt

utskottet icke böra stadgas, även om färden vore av tillfällig art.

I fråga om band- eller järnhjulstraktorer eller motorredskap syntes enligt

utskottet körkortsplikt icke vara påkallad.

I den sedermera utfärdade 1951 års vägtrafikförordning fick bestämmelserna

den utformning, som framgår av den ovan i detta utlåtande lämnade

redogörelsen för gällande bestämmelser.

Frågan om det allmänna lämplighetskravet

19U års trafikförfattningssakkunniga lämnade i sitt betänkande ingen

förklaring rörande den närmare innebörden av det nu i 28 § vägtrafikförordningen

förekommande uttrycket »eljest saknar nödiga förutsättningar»;

forarens ålder och därmed förbundna omständigheter berördes inte. Denna

detalj behandlades inte heller under de försätta förarbetena till förordningen.

Länsstyrelsens i Skaraborgs län framställning den 29 november 1955

I underdånig skrivelse den 29 november 1955 gjorde länsstyrelsen i Skaraborgs

län hos Kungl. Maj :t en med den i nu förevarande motion överensstämmande

hemställan. I skrivelsen — föranledd av en inom länet inträffad

dikeskörning med traktor, vid vilken den 13-årige föraren dödats —

hänvisades å ena sidan särskilt till traktorers svårmanövrerbarhet och å

andra sidan till arbetskraftsläget inom jordbruket.

På Kungl. Maj :ts uppdrag avgav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens

trafiksäkerhetsråd och 1953 års trafiksäkerhetsutredning yttrande över

framställningen. Remissinstanserna fann olyckor av berörd art vara så sällsynta

att de, i betraktande av den nackdel som skulle vara förbunden med

ett avstående från jordbrukarungdomens arbetskraft, inte i dåläget borde

medföra skärpning av de i här förevarande avseende gällande bestämmelserna.

Trafiksäkerhetsutredningen anförde härvid också att intresseavvagnmgar

av liknande art också i övrigt förekom i trafiklagstiftningen. Utredningen

pekade i det hänseendet på bl. a. de risker, för vilka barn är utsatta

under färd med cykel. Barnets behov av att kunna använda cykel,

exempelvis för färd till och från skolan, hade här bedömts så stort, att

man inte lämpligen ansett sig kunna förbjuda barn att cykla.

I resolution den 30 januari 1959 fann Kungl. Maj :t framställningen inte

föranleda annan åtgärd än att ett av remissvaren skulle överlämnas till

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för kännedom; därmed

avsågs att framhålla önskvärdheten av en upplysningskampanj med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

syfte i första hand att klargöra riskerna med minderåriga passagerare på

traktorer eller därtill kopplade fordon.

Motion Tid 1956 års riksdag

I en vid 1956 års riksdag väckt motion, II: 16, hemställdes »att riksdagen

måtte, med anledning av olyckor som inträffa då barn tjänstgöra

som traktorförare, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om översyn av

bestämmelserna angående minderårigas rätt att föra traktorer».

Andra lagutskottet erinrade i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 6,

över motionen bl. a. om att länsstyrelsens i Skaraborgs län ovan berörda

framställning var föremål för övervägande inom 1953 års trafiksäkerhetsutredning.

Under hänvisning till det läge, vari den förevarande frågan alltså

befann sig, hemställde utskottet att motionen icke skulle föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Motionens närmare innehåll

Efter redogörelse för de i huvudsak gällande bestämmelserna på området,

sägs i motionen:

Av det ovan anförda framgår, att möjlighet f. n. finnes att hindra eller

beivra minderårigs förande av traktor på allmän väg enligt gällande rätt.

Av ett uppmärksammat fall, där först vederbörande häradsrätt givit ett

friande utslag medan däremot hovrätten dömt till ansvar, synes framgå

att vägtrafikförordningens utformning på denna punkt icke kan anses vara

tillfredsställande. I det här åberopade fallet hade en sex års pojke kört en

10,5 tons bandtraktor under ett flertal timmar och även tillåtits att fora

traktorn vid schaktningsarbeten vid planeringen av en idrottsplats. Pojken

ansågs kunna manövrera traktorn lika bra som en vuxen, och efter avslutat

arbete tilläts han att själv köra traktorn efter allmän väg. Hans fader och

en äldre broder hade därvid åkt före i en personbil. Åtal följde, och vid rättegången

framkom, att sexåringen även tidigare kört faderns traktor vid

flera tillfällen. Bl. a. hade en gång en femårig flicka medföljt som passagerare

vid förarplatsen.

I sitt utslag anförde häradsrätten att man visserligen ansåg det timade

olämpligt, men att man likväl med hänsyn till den gällande lagstiftningen

icke ansåg sig kunna bifalla åklagarens yrkande om straff för pojkens fader

och en äldre broder som deltagit vid tillfället. Häradsrätten stödde sitt

utslag på 28 § vägtrafikförordningens bestämmelser. Det hade nämligen

omvittnats, att pojken icke »saknade nödiga förutsättningar att på betryggande

sätt kunna föra fordonet».

Åklagaren överklagade emellertid domen, och med ändring av underrättens

frikännande utslag dömde sedermera vederbörande hovrätt såväl fadern

som den äldre sonen till bötesstraff, enär man fann de föreliggande omständigheterna

vara sådana, att båda gjort sig skyldiga till vårdslöshet i

trafik.1 I detta sammanhang bör även erinras om flera inträffade fall där

olyckor uppstått vid minderårigs förande av traktor.

1 Här må anmärkas att den gärning, för vilken hovrätten tällde de tilltalade till ansvar, var

medhjälp till vårdslöshet i trafik.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

Motionärerna angiver avslutningsvis att det synes uppenbart att vägtrafikförordningens

bestämmelser på denna punkt bör erhålla en annan

utforming.

Remissyttrandena

Utredning av de här förevarande frågorna tillstyrkes av väg- och vattenbgggnadsstgrelsen,

trafiksäkerhetsrådet och NTF, medan Svea hovrätt,

Lantbruksförbundet och RLF avstyrker bifall till motionen.

Svea hovrätt återgiver i sitt utlåtande huvuddragen av det utav motionärerna

omtalade rättsfallet och anger i den delen följande:

Att motionärerna nu funnit frågan påkalla ny uppmärksamhet, sammanhänger

med en senare inträffad händelse, som ledde till att två myndiga

personer åtalades för medhjälp till vårdslöshet i trafik. Därvid lades dem

till last, att de låtit en sexårig gosse — son respektive broder till de tilltalade

— ensam framföra en större traktor på vägar mellan arbetsplats och bostad,

genom vilket framförande gossen med hänsyn till hans ringa ålder samt

därav följande bristfälliga omdömes- och kör förmåga påstods ha åsidosatt

tillbörlig varsamhet. Enär traktorn var banddriven, uppkom i målet icke

fråga om körkortskravets innebörd; endast tillämpligheten av det allmänna

lämplighetsstadgandet i 28 § vägtrafikförordningen var föremål för prövning.

Vederbörande häradsrätt, som fann utrett dels att gossen tidigare fört

traktorn ensam ett femtiotal timmar dels att traktorn varit lätt att kora dels

ock att de tilltalade från en personbil övervakat de med åtalet avsedda färderna,

ogillade åtalen. Svea hovrätt, vars dom (nr VI: B 224/1961) vann laga

kraft, ansåg däremot, att gossen på grund av sin ungdom icke kunde förväntas

bemästra alla på en allmänneligen befaren väg uppkommande trafiksituationer

och att övervakningen icke varit tillfyllest, samt biföll åklagarens

talan.

Hovrätten påvisar — i likhet med vad 1953 års trafiksäkerhetsutredning

tidigare gjort (ovan s. 5) — parallellen mellan tillåtande av å ena sidan att

barn kör traktor och å andra sidan att de färdas på cykel på väg.

Hovrätten anför härefter följande:

Vad traktorerna beträffar, finner hovrätten för sin del, att den såvitt känt

sparsamma förekomsten av olycksfall av beskriven art, i och för sig djupt

beklagliga, icke kan undanskymma hänsynen till näringslivets möjligheter

att praktiskt utnyttja dessa fordon. Körkortstvång i stil med vad trafikförfattningssakkunniga

på sin tid föreslogo, synes alltså för närvarande icke

böra ifrågakomma. Införande av ytterligare en åldersgräns för rätten att

föra traktor torde icke komma att bilda någon tillfredsställande grund för

framtida avgöranden. Fastmera torde åt domstolarna kunna överlåtas att

även framdeles tolka gällande bestämmelser — särskilt begreppet »nödiga

förutsättningar» i 28 § vägtrafikförordningen — på sätt som tillgodoser alla

legitima intressen. I fråga om sagda paragrafs uttröttningsrekvisit har visserligen

i praxis (NJA I 1960 s. 18) hävdats, att enbart förekomsten av vissa

allmänna omständigheter — lång avsaknad av sömn — som erfarenhets
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

mässigt leda till uttröttning, ej utgöra fullt bevis om olämplighetsgrundande

trötthet i det särskilda fallet utan att därför fordras utredning om faktiska

trötthetssymtom hos den tilltalade. Motsvarande krav torde dock ej alltid

behöva uppställas beträffande det åldersrekvisit, som hovrätten i sin ovan

refererade dom ansett inbegripet i paragrafen; uppenbart är nämligen att

åldern måste redan i och för sig i de yngsta åldersgrupperna spela en avgörande

roll.

Hovrätten vill sålunda förorda, att åtminstone för närvarande ingen lagstiftningsåtgärd

vidtages utan att frågan får från fall till fall avgöras i rättstillämpningen.

Lantbruksförbundet uttalar till en början att förbundet finner det olämpligt

att barn i den lägre skolåldern tillätes köra traktor på allmän väg ävensom

att sådana tilltag bör beivras. Förbundet påpekar att detta emellertid

— såsom framgår av det utav motionärerna omtalade rättsfallet — redan

kan ske med stöd av 1 § trafikbrottslagen.

Förbundet anför härefter följande:

Genom den föreslagna översynen av vägtrafikförordningen åsyftar motionärerna

tydligen att få till stånd en ändring av förordningens 29 §, i vilken

bl. a. stadgas vissa undantag från krav på körkortsinnehav för förande av

traktor på väg. Bestämmelsen innebär att person som saknar körkort —

således även minderårig — tillätes föra traktor kortare sträcka på väg vid

färd till eller från arbetsplats eller mellan en gårds ägor etc. Bestämmelsen

är av stor betydelse för jordbruket. Barn i den högre skolåldern hjälper ofta

till som traktorförare på föräldrarnas jordbruk, och deras arbetsinsats är

därvid oftast lika med en vuxen persons. I synnerhet under arbetstopparna

vid sådd och skörd är denna hjälp mycket värdefull med hänsyn till den

brist på arbetskraft, som merendels föreligger vid dessa tillfällen. Under

arbetet kan det emellertid många gånger vara nödvändigt att köra en kortare

sträcka på väg — även allmän väg — exempelvis vid förflyttning från ett

tält till ett annat. Skulle detta bli otillåtligt för minderåriga kommer deras

möjligheter att hjälpa till att bli starkt inskränkt.

Vägtrafikförordningens nuvarande bestämmelser i detta stycke anser förbundet

väl avvägda. Då, som tidigare anförts, möjlighet finnes att med tilllämpning

av annat lagrum beivra missbruk av undantagsbestämmelsen avstyrker

förbundet motionärernas förslag om översyn av vägtrafikförordningens

bestämmelser rörande minderårigs rätt att framföra traktor å allmän

väg.

RLF anför i huvudsak samma synpunkter som lantbruksförbundet.

Även våg- och vattenbyggnadsstyrelsen berör i sitt yttrande det av motionärerna

omtalade rättsfallet och anför i denna del:

Det vill synas som om häradsrätten i sin tolkning av begreppet »nödiga

förutsättningar» huvudsakligen beaktat pojkens färdighet i vad avser det

manuella handhavandet av fordonets manöverorgan. Enligt styrelsens åsikt

bör »nödiga förutsättningar» även innebära den allmänna mognad som krävs

för att på ett betryggande sätt kunna uppträda i trafiken. Med den omfattning

som trafiken nu har och de hastigheter, som allmänt förekommer, torde

kraven på sådan mognad med fog kunna ställas ganska höga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

Även om hovrättens fällande dom synes ha givit de berörda bestämmelserna

en viss stadga, torde det kunna ifrågasättas om inte kravet på körkort

trots de olägenheter detta kan medföra med avseende på jordbrukets

arbetskraftsförhållanden -— borde utvidgas att gälla utan undantag på alla

allmänna vägar.

I sammanhanget tar styrelsen även upp frågan om krav på körkort för

den, som framför vissa fordon av typen motorredskap. Styrelsen anger att

det blivit allt vanligare med sådana fordon såsom kranbilar, gaffeltruckar

och diverse lastningsmaskiner, vilka i många fall har 10 å 20 tons vikt och

för vilkas framförande körkort ej erfordras.

Styrelsen anser att den av motionärerna upptagna frågan med tanke på

dels trafikens tillväxt och dels att frågan även berör fordon av typen motorredskap

är av sådan vikt att den bör bli föremål för utredning.

NTF anger som sin åsikt att minderåriga över huvud taget inte bör äga

rätt att föra gummihjulsförsedd traktor på väg, i vart fall inte innan de uppnått

15 års ålder och därmed har rätt att föra moped. Föreningen anser

vidare att den, som inte fyllt 15 år, inte heller bör äga rätt att föra andra

slags traktorer eller motorredskap på väg. Redan det förhållandet att traktorer,

gummihjulsförsedda eller ej, samt motorredskap får föras på väg av

icke minderåriga, som saknar körkort, är enligt NTF anledning nog till översyn

av gällande bestämmelser. En utredning bör alltså avse jämväl dessa

frågor.

Trafiksäkerhetsrådet tar till behandling upp bl. a. det förhållandet att för

erhållande av körkort för traktor uppställes lägre kompetenskrav än för

bil- och motorcykelkörkort. Rådet anför följande:

I motsats till vad som gäller beträffande förarprov för bil eller motorcykel

må jämlikt 31 § nämnda förordning förarprov för traktor godkännas

utan att föraren behöver besitta ur trafiksäkerhetssynpunkt erforderlig körskicklighet,

sinnesnärvaro och omdömesförmåga, äga för brukandet erforderlig

kännedom om det slag av motorfordon, varom fråga är, äga kunskaper

om de särskilda risker, som äro förenade med omkörning, färd över

järnvägskorsning, passerande av barn som uppehålla sig på elier invid vägen,

körning under mörker, vid halt väglag eller under andra mera svårbemästrade

situationer samt om det körsätt, som förare i olika situationer

har att tillämpa för att undgå olyckor. Ej heller krävs av traktorförare,

som har körkort, att han skall äga sådana insikter, att han kan antagas

förstå nödvändigheten av ett varsamt och hänsynsfullt uppträdande i trafiken.

Det enda, som krävs för att förarprov för traktor skall godkännas, är,

att föraren besitter nödiga insikter om gällande trafikföreskrifter samt om

den verkan ur trafiksäkerhetssynpunkt som trötthetstillstånd och alkoholhaltiga

drycker medföra på den mänskliga organismen.

Antalet gummihjulsförsedda traktorer i vårt land har under åren 1948—

1960 ökat från cirka 32 000 till över 180 000. Av dessa kan ett icke ringa

antal antagas bli utnyttjade för transportändamål. Detta medför en icke

obetydlig traktortrafik på vägarna. En viss del av denna trafik kan förut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

sättas vara sådan, som omfattar ett tillfälligt framförande av traktor under

en kortare sträcka även på större vägar. Det är givet, att — mot bakgrunden

av den mången gång livliga och snabba trafik, som förekommer på dessa

vägar — framförande av traktor jämväl under en kortare sträcka på en

sådan väg kan ställa stora krav på traktorförarens körskicklighet och omdömesförmåga.

Det synes därvid uppenbart, att såväl körkortslös minderårig

—- med den mindre grad av mognad och det mindre mått av omdöme

som kännetecknar honom i förhållande till en vuxen -t-1 som andra körkortslösa

— med deras ofta förekommande brist på tillfredsställande kunskap

om motorfordonstrafik och därmed sammanhängande frågor — under

angivna förhållanden utgöra en betydande trafikfara. Det framstår därför

enligt rådets mening som önskvärt, att, till höjande av trafiksäkerheten på

vägarna, reglerna om körkort för traktor erhålla en sådan utformning, att

såväl minderåriga körkortslösa som andra körkortslösa uteslutas från laglig

möjlighet att framföra traktor på allmänna vägar även där fråga är blott

om tillfälligt förande under en kortare sträcka.

Trafiksäkerhetsrådet finner det däremot inte från trafiksäkerhetssynpunkt

erforderligt att i vägtrafikförordningen intages något förbud för körkortslösa

att föra traktor på annan än allmän väg. I de enstaka fall, där

ett framförande av traktor på enskild väg skulle te sig oförsvarligt med

hänsyn bl. a. till förarens ålder, synes nämligen ett ingripande med stöd av

28 § vägtrafikförordningen kunna ske och ett upprepande av sådan körning

torde därigenom kunna förhindras.

Sammanfattningsvis anger rådet det vara önskvärt, dels att det i 29 § 1

mom. andra stycket vägtrafikförordningen stadgade undantaget begränsas

att gälla tillfälligt förande av traktor kortare sträcka på annan än allmän

väg, dels också att — med bibehållande av nuvarande x-egler om minsta

ålder — kraven för erhållande av traktorkörkort skärpes att omfatta i övrigt

samma fordringar, som uppställes för bekommande av körkort för motorcykel.

— Från trafiksäkerhetssynpunkt föreligger alltså enligt trafiksäkerhetsrådets

mening skäl till en översyn i enlighet med vad motionärerna

hemställt.

Utskottet

Motorismens fortgående snabba expansion och den oroande utvecklingen

i fråga om såväl antalet trafikolyckor som arten av dessa påkallar en ständigt

skärpt uppmärksamhet med avseende å de med trafiksäkerheten sammanhängande

spörsmålen. Vid övervägande av olika åtgärder i syfte att öka

säkerheten på våra vägar måste emellertid självfallet en avvägning ske mot

andra för samhället väsentliga intressen. Såsom exempel på sådana intresseavvägningar

må här erinras om vad 1953 års trafiksäkerhetsutredning tidigare

(jfr ovan s. 5) och nu även Svea hovrätt anfört beträffande barns

cykelåkning. Hovrätten erinrar i den delen om att exempelvis småbarn, som

cyklar i stadstrafik, kan utgöra en stor fara både för egen och för andra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

11

trafikanters säkerhet. Rätten att cykla är likväl enligt vägtrafikförordningen

obegränsad för envar utom såvitt följer av det allmänna stadgandet

i 28 §. Intresset av att bereda tillgång till enkla och billiga trafikmedel har

alltså, framhålles det, i detta hänseende tillerkänts större vikt än säkerhetsintresset.

Med utgångspunkt från ett aktuellt rättsfall har motionärerna hemställt

om en översyn av vägtrafikförordningens bestämmelser rörande minderårigs

rätt att framföra traktor på allmän väg. Översynen avses skola gå ut

på en skärpning av de nuvarande reglerna. I remissyttrandena har härvid

även aktualiserats en allmän översyn av föreskrifterna i fråga om rätt att

framföra traktor liksom motorredskap på väg. I ett remissyttrande har

också föreslagits skärpning av de gällande kompetenskraven för erhållande

av körkort för traktor.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen för gällande bestämmelser

är envar, som fyller det i 28 § uppställda allmänna lämplighetskravet, enligt

vägtrafikförordningen berättigad att på väg framföra såväl traktor, som

inte är försedd med gummihjul, som motorredskap. För rätt att föra traktor

med gummihj ul kräves däremot innehav av körkort utom för det fall att —

under vissa närmare angivna förutsättningar — körningen på väg blott avser

kortare sträcka. Här må ytterligare erinras om att kompetenskraven för

erhållande av körkort för traktor är avsevärt mindre än för körkort av

andra slag.

Traktorbeståndet har under senare år ökat i mycket snabb takt. Således

har, enligt vad trafiksäkerhetsrådet uppgivit, antalet sådana fordon under

åren 1948—1960 ökat från omkring 32 000 till 180 000. En kraftig ökning

av motorredskapsbeståndet torde också ha ägt rum. Det kan tagas för visst

att denna utveckling kommer att fortgå. Även om här berörda fordon i stor

utsträckning kommer till användning annorstädes än på allmänneligen befarna

vägar, har självfallet en avsevärd ökning av trafiken med dylika fordon

skett också på sådana vägar. Med hänsyn särskilt till dessa omständigheter

framstår det såsom från trafiksäkerhetssynpunkt väsentligt att kompetenskraven

på förare av fordon utav här aktuella slag sättes tillräckligt

höga.

Såsom framhållits av flera remissinstanser, är emellertid den förevarande

frågan av stor betydelse jämväl från näringspolitiska synpunkter, i synnerhet

då med hänsyn till jordbrukets svåra arbetskraftsituation och det därav

följande starka behovet av att kunna effektivt utnyttja all arbetskraft, som

finnes att tillgå, bl. a. hemmavarande ungdomar. Ett allmänt körkortstvång

beträffande traktorer och motorredskap torde jämväl i övrigt försvåra

näringslivets möjligheter att rationellt utnyttja dessa fordon.

I enlighet med vad förut redovisats (s. 5 f), var år 1959 samma spörsmål,

som upptagits av motionärerna, föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Härvid

hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och trafiksäkerhetsrådet i in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

fordrade yttranden funnit att traktorolyckor, där minderåriga förare varit

inblandade, varit så sällsynta att de — i jämförelse med de nackdelar som

skulle vara förbundna med ett avstående av jordbrukarungdomens arbetskraft

— inte vid den tidpunkten ansågs böra medföra en skärpning av de

gällande bestämmelserna. När skärpta föreskrifter nu förordats, har någon

utredning, som utvisar en ökad olycksfrekvens hos de unga traktorförarna,

inte förebragts eller eljest åberopats. Även om redan förekomsten av ett

väsentligen ökat antal traktorer liksom den fortgående allmänna skärpningen

av trafiksäkerhetsbestämmelserna i och för sig må tala för strängare

regler jämväl på det här förevarande området, finner utskottet en statistik

över olycksfallsfrekvensen erforderlig för ett ställningstagande till

spörsmålet huruvida hänsynen till säkerheten i trafiken kräver att de näringspolitiska

intressena får vika. Med hänsyn till de i remissyttrandena

framkomna synpunkterna finner utskottet emellertid att den statistik, som

sålunda bör sammanställas, inte bara bör avse sådana traktorolyckor, där

minderåriga förare varit inblandade, utan olycksfrekvensen över huvud

taget i fråga om traktorer och motorredskap. Härvid är också av intresse

att få utrönt, i vilken utsträckning förare vid olyckor med traktor (motorredskap)

eljest saknat körkort eller blott innehaft traktorkörkort. Förevarande

undersökning synes lämpligen böra anförtros trafiksäkerhetsrådet

och torde — med hänsyn bl. a. till den förut omtalade snabba ökningen av

antalet fordon utav nu aktuella slag — böra bedrivas med skyndsamhet.

Det torde därefter ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, vartill

undersökningen må föranleda.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att — såsom Svea hovrätt angivit

och det av motionärerna åberopade rättsfallet jämväl utvisar — bristande

allmän lämplighet hos förare av traktor och motorredskap kan beivras

jämlikt trafikbrottslagen, varför i allt fall allvarligare missbruk av körkortsfriheten

kan stävjas jämlikt nu gällande bestämmelser.

På sålunda anförda skäl får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 19 i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t uppdrager

åt statens trafiksäkerhetsråd att utföra en förutsättningslös

undersökning i enlighet med vad utskottet närmare angivit

i utlåtandet och därefter vidtager de åtgärder, vartill

undersökningen må föranleda.

Stockholm den 10 april 1962

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 21 år 1962

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Kristiansson, Ebbe

Ohlsson*, Georg Carlsson*, Åkesson, Herbert Larsson* och Wirmark*

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, Andersson i

Ryggestad, Carlsson i Stockholm*, Svanberg, Mattsson, Hammarberg och

Bengtson i Solna. b

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

202264

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:175 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om utredning rörande massöroch sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade. a1 i texten