Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tillfartslederna till Mälaren.
1962-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1962:12, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tillfartslederna till Mälaren.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1962
3
Nr 12
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tillfartslederna
till Mälaren.
I de likalydande, till allmäna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 191 av herrar Georg Carlsson och Ferdinand Nilsson samt 11: 210 av herrar
Grebäck och Wahlund hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om skyndsam utredning av frågan om tillfartsledema till Mälaren
och deras utbyggnad samt frågan om anordnande av fasta broförbindelser
över farlederna, i enlighet med vad i motionerna anförts.
I motionerna framhålles bl. a. att mälarområdet undergår en omfattande
befolkningsmässig och industriell expansion, vilket föranlett en omfattande
utbyggnad av landkommunikationsmedlen medan sjötransporterna icke ägnats
motsvarande uppmärksamhet. Mälaren skulle kunna mottaga fullastade
40 000 tons fartyg. Mälarens ursprungliga förbindelse med Östersjön genom
Stockholm har blivit av underordnad betydelse, och trafiken har i stället
hänvisats till Södertälje kanal. Denna tillåter emellertid icke genomfart av
större fartyg än 4 000 ton. Med hänsyn till nutida krav bör målsättningen
vara att kanalen är minst 16 meter djup liksom den till kanalen hörande
slussen, vilken bör vara minst 32 meter bred och 230 meter lång. Fasta broförbindelser
över kanalen bör medge minst 42 meters segelfri höjd. Detsamma
bör gälla för leden genom Stockholm och bl. a. farleden till Köping.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 240.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från sjöfartsstyrelsen,
länsstyrelserna i Sockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län
samt Stockholms stad och Sveriges redareförening.
Sjöfartsstyrelsen anför att utredning pågår angående alternativa
förslag till förbättringsåtgärder för Södertälje kanal och mälarfarlederna.
Utredningen väntas bli färdigställd inom de närmaste månaderna. Två huvudalternativ
är under utredning, nämligen en fördjupning till fartygsdjupgående
av 7,5 resp. 9,5 meter. Det förstnämnda bedömes som det mest realistiska.
Det skulle möjliggöra för fartyg med upp till 9 000 tons lastförmåga
att fullastade trafikera Mälaren. Nuvarande sluss är 8 m djup, 20 m
bred och 135 m lång. Den skulle behöva förlängas, medan djup och bredd
skulle vara tillräckliga. Nuvarande kanalsträckning skulle kunna bibehållas.
Vill man ha möjlighet att ta in större fartyg måste ny sluss byggas
och kanalen omläggas. Kostnaden vid eu fördjupning till 9,5 m beräknas
preliminärt till 200 milj. kr. vartill skulle komma följdinvesteringar i de
närmast berörda hamnarna.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1962
De i motionerna angivna måtten skulle möjliggöra för fullastade 40 000
tons fartyg att passera kanalen. Ombyggnaden till dessa mått skulle innebära
betydligt mer kostnadskrävande investeringar.
Riktlinjer för åtgärder på detta område bör vara att de samhällsekonomiska
nyttoverkningarna innebär en rimlig förräntning av det nedlagda
kapitalet. Med denna utgångspunkt har det ansetts lämpligt att främst inrikta
utredningsarbetet på 7,5-metersalternativet.
I fråga om leden genom Stockholm anför styrelsen, att tunnelbanans dragning
under Liljeholmsviken låst det framtida djupgåendet i leden till Hammarbyslussens
nuvarande kapacitet.
Beträffande brohöjden hänvisar styrelsen till sitt yttrande över ett vid
Österbygdens vattendomstol anhängigt mål angående bro över kanalen. Styrelsen
hade intet att erinra mot att landsvägsbrons höjd i nedsänkt läge bestämmes
till 26 m över havets medelvattenyta eller samma höjd som för
järnvägsbron.
Länsstyrelsen i Stockholms län anför att det inom länet
icke finnes någon mälarort med sådana hamnmöjligheter, som kunde motivera
en utvidgad och förbättrad båttrafik till Mälaren. Emellertid har fråga
uppkommit att förse Märsta samhälle med en hamn vid Steningeviken. Vidare
har önskemål framförts om en förbättrad och fördjupad farled förbi
Almarestäket. Båda frågorna uppges ha upptagits till behandling i sjöfartsstyrelsen.
En hamn vid Märsta kan bli nödvändig för samhällets oljeförsörjning och
framtida oljeförsörjning av Arlanda flygplats. Länsstyrelsen har intet att
erinra mot en utredning.
Länsstyrelsen i Uppsala län anför att hamnarna i länet ej
kan mottaga större fartygsenheter, varför en utbyggnad av Södertälje kanal
ej skulle vara av något större värde för länet. Framdeles kan dock fråga
uppkomma om en större hamn vid Kalmarviken och länsstyrelsen har ej
något att erinra mot en utredning.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anför, att för länets
del för närvarande ej finnes något behov att öka djupet i kanalen. En cellulosaindustri
har emellertid planer på att förlägga en fabrik till Kvicksund,
och det är sannolikt, att en sådan fabrik, om den kommer till stånd, kan ha
vissa önskemål.
Länsstyrelsen i Västmanlands län anser det vara av stort
intresse för länet att åtgärder vidtages för att möjliggöra för större fartyg
att gå in i Mälaren. Då emellertid utredning pågår inom sjöfartsstyrelsen,
vilken kommer att framläggas inom den närmaste tiden, anser länsstyrelsen,
att motionerna ej bör föranleda någon åtgärd.
Stockholms stadskollegium hänvisar till sitt yttrande förra
året över motioner angående tunnelbanan under Liljeholmsviken, däri staden
avstyrkte fördjupning av segelleden Saltsjön-Mälaren genom Hammarbyleden.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1962 5
I fråga om motionärernas yrkande om fördjupning av segelleden till 16 m
påpekar stadskollegiet, att djupet i exempelvis Panamakanalen är 12,5 in.
Vidare framhålles att måtten på Hammarbyleden avpassats efter den fartygsstorlek
för vilken leden var avsedd samt att leden delvis är utsprängd i
berg, varför en fördjupning erbjuder svåra tekniska problem och skulle
medföra mycket höga kostnader. Härtill kommer att den blivande sydvästra
tunnelbanegrenen nedlagts på ett djup av 6,9 m. Sistnämnda ärende
har prövats av vattendomstolen, vattenöverdomstolen och Kungl. Maj :t. Under
år 1960 fattades beslut om byggande av den s. k. Essingeleden. Kungl.
Maj :t har i juni 1960 avlyst den allmänna farleden mellan Gröndal och
Stora Essingen, och österbybygdens vattendomstol har i juli 1960 medgivit
att fast bro bygges på 26 meters segelfri höjd.
Stadskollegiet avstyrker motionerna.
Sveriges redareförening hänvisar till den inom sjöfartsstyrelsen
pågående utredningen angående fördjupning av Södertälje kanal, vilken
kan förväntas bli klar inom några månader. Denna utredning bör avvaktas,
innan ny utredning sättes i gång. Dessförinnan är föreningen i vart fall
icke beredd att ta ställning.
Utskottet
Vid 1960 års riksdag förelåg motioner i anledning av planerad tunnelbana
genom Liljeholmsviken i Stockholm med syfte att förhindra att tunneln förlädes
på så begränsat djup, att trafik för fartyg med större djupgående än
som möjliggöres vid bottendjup om 6,9 m skulle vara utesluten. Allmänna beredningsutskottet
(uti. nr 29) avstyrkte dessa motioner under hänvisning
till att österbygdens vattendomstol givit tillstånd till tunnelbanans framdragande
på angivet djup. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen. Härefter
synes intet ha inträffat, som skulle kunna föranleda till ändrat ståndpunktstagande
till spörsmålet.
I fråga om farleden genom Södertälje kanal pågår såsom framgår av
sjöfartsstyrelsens yttrande över motionerna inom styrelsen utredning av
alternativa förbättringar av kanalen och mälarfarlederna. Denna utredning
uppges komma att bli färdigställd inom de närmaste månaderna.
Utskottet, som förutsätter att den sålunda angivna tidsplanen kommer
att följas, finner vid dessa förhållanden icke erforderligt, att riksdagen i särskild
skrivelse anhåller om ny utredning utan får hemställa,
att motionerna I: 191 och II: 240 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 mars 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1962
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Nestrup,
Sörlin, Söderberg, Olofsson, Hellebladh, Dahl*, Schött och Enarsson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Dickson*, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar
Nilsson i Bästekille, Keijer, Börjesson i Glömminge, Lundkvist, Berglund och
Magnusson i Nennesholm*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
i***}
11- k.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.