Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tillfartslederna till Mälaren.

1962-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:12, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tillfartslederna till Mälaren.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1962

3

Nr 12

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående tillfartslederna

till Mälaren.

I de likalydande, till allmäna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 191 av herrar Georg Carlsson och Ferdinand Nilsson samt 11: 210 av herrar

Grebäck och Wahlund hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om skyndsam utredning av frågan om tillfartsledema till Mälaren

och deras utbyggnad samt frågan om anordnande av fasta broförbindelser

över farlederna, i enlighet med vad i motionerna anförts.

I motionerna framhålles bl. a. att mälarområdet undergår en omfattande

befolkningsmässig och industriell expansion, vilket föranlett en omfattande

utbyggnad av landkommunikationsmedlen medan sjötransporterna icke ägnats

motsvarande uppmärksamhet. Mälaren skulle kunna mottaga fullastade

40 000 tons fartyg. Mälarens ursprungliga förbindelse med Östersjön genom

Stockholm har blivit av underordnad betydelse, och trafiken har i stället

hänvisats till Södertälje kanal. Denna tillåter emellertid icke genomfart av

större fartyg än 4 000 ton. Med hänsyn till nutida krav bör målsättningen

vara att kanalen är minst 16 meter djup liksom den till kanalen hörande

slussen, vilken bör vara minst 32 meter bred och 230 meter lång. Fasta broförbindelser

över kanalen bör medge minst 42 meters segelfri höjd. Detsamma

bör gälla för leden genom Stockholm och bl. a. farleden till Köping.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 240.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från sjöfartsstyrelsen,

länsstyrelserna i Sockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län

samt Stockholms stad och Sveriges redareförening.

Sjöfartsstyrelsen anför att utredning pågår angående alternativa

förslag till förbättringsåtgärder för Södertälje kanal och mälarfarlederna.

Utredningen väntas bli färdigställd inom de närmaste månaderna. Två huvudalternativ

är under utredning, nämligen en fördjupning till fartygsdjupgående

av 7,5 resp. 9,5 meter. Det förstnämnda bedömes som det mest realistiska.

Det skulle möjliggöra för fartyg med upp till 9 000 tons lastförmåga

att fullastade trafikera Mälaren. Nuvarande sluss är 8 m djup, 20 m

bred och 135 m lång. Den skulle behöva förlängas, medan djup och bredd

skulle vara tillräckliga. Nuvarande kanalsträckning skulle kunna bibehållas.

Vill man ha möjlighet att ta in större fartyg måste ny sluss byggas

och kanalen omläggas. Kostnaden vid eu fördjupning till 9,5 m beräknas

preliminärt till 200 milj. kr. vartill skulle komma följdinvesteringar i de

närmast berörda hamnarna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1962

De i motionerna angivna måtten skulle möjliggöra för fullastade 40 000

tons fartyg att passera kanalen. Ombyggnaden till dessa mått skulle innebära

betydligt mer kostnadskrävande investeringar.

Riktlinjer för åtgärder på detta område bör vara att de samhällsekonomiska

nyttoverkningarna innebär en rimlig förräntning av det nedlagda

kapitalet. Med denna utgångspunkt har det ansetts lämpligt att främst inrikta

utredningsarbetet på 7,5-metersalternativet.

I fråga om leden genom Stockholm anför styrelsen, att tunnelbanans dragning

under Liljeholmsviken låst det framtida djupgåendet i leden till Hammarbyslussens

nuvarande kapacitet.

Beträffande brohöjden hänvisar styrelsen till sitt yttrande över ett vid

Österbygdens vattendomstol anhängigt mål angående bro över kanalen. Styrelsen

hade intet att erinra mot att landsvägsbrons höjd i nedsänkt läge bestämmes

till 26 m över havets medelvattenyta eller samma höjd som för

järnvägsbron.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför att det inom länet

icke finnes någon mälarort med sådana hamnmöjligheter, som kunde motivera

en utvidgad och förbättrad båttrafik till Mälaren. Emellertid har fråga

uppkommit att förse Märsta samhälle med en hamn vid Steningeviken. Vidare

har önskemål framförts om en förbättrad och fördjupad farled förbi

Almarestäket. Båda frågorna uppges ha upptagits till behandling i sjöfartsstyrelsen.

En hamn vid Märsta kan bli nödvändig för samhällets oljeförsörjning och

framtida oljeförsörjning av Arlanda flygplats. Länsstyrelsen har intet att

erinra mot en utredning.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför att hamnarna i länet ej

kan mottaga större fartygsenheter, varför en utbyggnad av Södertälje kanal

ej skulle vara av något större värde för länet. Framdeles kan dock fråga

uppkomma om en större hamn vid Kalmarviken och länsstyrelsen har ej

något att erinra mot en utredning.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anför, att för länets

del för närvarande ej finnes något behov att öka djupet i kanalen. En cellulosaindustri

har emellertid planer på att förlägga en fabrik till Kvicksund,

och det är sannolikt, att en sådan fabrik, om den kommer till stånd, kan ha

vissa önskemål.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser det vara av stort

intresse för länet att åtgärder vidtages för att möjliggöra för större fartyg

att gå in i Mälaren. Då emellertid utredning pågår inom sjöfartsstyrelsen,

vilken kommer att framläggas inom den närmaste tiden, anser länsstyrelsen,

att motionerna ej bör föranleda någon åtgärd.

Stockholms stadskollegium hänvisar till sitt yttrande förra

året över motioner angående tunnelbanan under Liljeholmsviken, däri staden

avstyrkte fördjupning av segelleden Saltsjön-Mälaren genom Hammarbyleden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1962 5

I fråga om motionärernas yrkande om fördjupning av segelleden till 16 m

påpekar stadskollegiet, att djupet i exempelvis Panamakanalen är 12,5 in.

Vidare framhålles att måtten på Hammarbyleden avpassats efter den fartygsstorlek

för vilken leden var avsedd samt att leden delvis är utsprängd i

berg, varför en fördjupning erbjuder svåra tekniska problem och skulle

medföra mycket höga kostnader. Härtill kommer att den blivande sydvästra

tunnelbanegrenen nedlagts på ett djup av 6,9 m. Sistnämnda ärende

har prövats av vattendomstolen, vattenöverdomstolen och Kungl. Maj :t. Under

år 1960 fattades beslut om byggande av den s. k. Essingeleden. Kungl.

Maj :t har i juni 1960 avlyst den allmänna farleden mellan Gröndal och

Stora Essingen, och österbybygdens vattendomstol har i juli 1960 medgivit

att fast bro bygges på 26 meters segelfri höjd.

Stadskollegiet avstyrker motionerna.

Sveriges redareförening hänvisar till den inom sjöfartsstyrelsen

pågående utredningen angående fördjupning av Södertälje kanal, vilken

kan förväntas bli klar inom några månader. Denna utredning bör avvaktas,

innan ny utredning sättes i gång. Dessförinnan är föreningen i vart fall

icke beredd att ta ställning.

Utskottet

Vid 1960 års riksdag förelåg motioner i anledning av planerad tunnelbana

genom Liljeholmsviken i Stockholm med syfte att förhindra att tunneln förlädes

på så begränsat djup, att trafik för fartyg med större djupgående än

som möjliggöres vid bottendjup om 6,9 m skulle vara utesluten. Allmänna beredningsutskottet

(uti. nr 29) avstyrkte dessa motioner under hänvisning

till att österbygdens vattendomstol givit tillstånd till tunnelbanans framdragande

på angivet djup. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen. Härefter

synes intet ha inträffat, som skulle kunna föranleda till ändrat ståndpunktstagande

till spörsmålet.

I fråga om farleden genom Södertälje kanal pågår såsom framgår av

sjöfartsstyrelsens yttrande över motionerna inom styrelsen utredning av

alternativa förbättringar av kanalen och mälarfarlederna. Denna utredning

uppges komma att bli färdigställd inom de närmaste månaderna.

Utskottet, som förutsätter att den sålunda angivna tidsplanen kommer

att följas, finner vid dessa förhållanden icke erforderligt, att riksdagen i särskild

skrivelse anhåller om ny utredning utan får hemställa,

att motionerna I: 191 och II: 240 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1962

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Nestrup,

Sörlin, Söderberg, Olofsson, Hellebladh, Dahl*, Schött och Enarsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Dickson*, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar

Nilsson i Bästekille, Keijer, Börjesson i Glömminge, Lundkvist, Berglund och

Magnusson i Nennesholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

i***}

11- k.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.