Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statligt stöd till de fria kristna samfunden I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna I: 88 av herr Wirmark m. fl. och II: 116 av herr Svensson i Kungälv in. fl. anhålles, att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa, att i motionerna anförda frågor blir föremål för en offentlig utredning.

1962-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statligt stöd till de fria kristna samfunden I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna I: 88 av herr Wirmark m. fl. och II: 116 av herr Svensson i Kungälv in. fl. anhålles, att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa, att i motionerna anförda frågor blir föremål för en offentlig utredning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1962

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

statligt stöd till de fria kristna samfunden

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 88 av herr Wirmark m. fl. och II: 116 av herr Svensson i Kungälv in. fl.

anhålles, att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa, att i motionerna

anförda frågor blir föremål för en offentlig utredning.

Enligt motionerna omfattar de fria kristna samfunden närmare 375 000

vuxna och omkring 230 000 ungdomar. Den ekonomiska årsomslutningen

uppgår till i runt tal 100 milj. kr., huvudsakligen insamlade genom kollekter

och gåvor. En omfattande verksamhet finansieras med dessa medel. Byggnadsverkamheten

är betydande. Kostnaderna för missionsverksamheten är

stora.

Verksamheten har varit ytterst värdefull för samhället och olika förslag

har framförts för att stödja den. De stödformer som kan komma i fråga

måste emellertid vara sådana, att de lämnar församlingarnas frihet obeskuren.

De fria samfunden saknar uttaxeringsrätt men det synes i längden

ofrånkomligt att det även på det ekonomiska området dras vissa slutsatser

av religionsfrihetsprincipen under beaktande av de fria samfundens krav

på självbestämmanderätt.

Staten lämnar lån till anordnande av allmänna samlingslokaler samt bidrag

till studieverksamhet o. d. Från arvsfonden kan anslag erhållas för

byggande av ungdomslokaler. För bidrag till byggande av samlingslokaler

fordras att lokalerna också upplåtes till på andra områden verksamma

organisationer på orten, vilket visat sig utgöra ett allvarligt hinder för sådana

statslån till de fria kristna samfunden. Bidrag till byggnadsverksamheten

utgör det viktigaste önskemålet men även andra former av bidrag

kan övervägas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 116.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statens nämnd för

samlingslokaler och Frikyrkliga samarbetskommittcn.

Statens nämnd för samlingslokaler anför bl. a. att statslån beviljas för

anordnande av allmänna samlingslokaler under förutsättning att lokalerna

opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor upplåtes till envar på

orten verksam organisation. Lånemöjligheterna för samlingslokaler under

de fria kristna samfundens huvudmannaskap torde därigenom de facto be1—Bihang

till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1962

gränsas. De statsbelånade allmänna samlingslokalerna står givetvis till de

fria kristna samfundens förfogande och utnyttjas också av dem i relativt

stor utsträckning. Nämnden har emellertid icke något att erinra mot utredning.

Frikyrkliga samarbetskommittén anför:

I motionen användes dels uttrycket de fria kristna samfunden, dels frikyrkosamfunden

och av allt att döma i samma betydelse. Det finns emellertid

skäl att observera, att den förra benämningen avser fler samfund än den

senare. Detta förhållande torde inte behöva påverka bedömningen av sakfrågan,

men samarbetskommittén anser sig böra fästa uppmärksamheten

på att inte alla de avsedda samfunden är representerade i Frikyrkliga samarbetskommittén.

En frikyrklig uppfattning av förhållandet mellan trossamfund och stat

innebär, att trossamfundens liv och arbetsformer skall utformas utan något

inflytande från staten. Därför har samfunden byggt sin verksamhet på frivilliga

gåvor, och välkänt är att medlemmarna varje år lämnar avsevärda

bidrag. Men frivilligheten har också en djupare motivering. Den avslöjar

enligt frikyrklig uppfattning något av kristendomens rätta väsen, som en

religion byggd på en av kärlek erbjuden och av fri vilja mottagen nåd. Med

någon tveksamhet har därför samfunden utnyttjat vissa i motionen antydda

möjligheter för att få stöd till sin verksamhet bland ungdomen. Dessutom

har statlig och kommunal hjälp utnyttjats vid uppförandet av t. ex. hem för

gamla. De erfarenheter, som gjorts i samband härmed, har hittills varit

goda. Några speciella krav på verksamhetens utformning har inte rests av

vederbörande myndigheter.

I de fall som ovan antytts, har det varit fråga om offentligt stöd, som inte

blott gäller de fria kristna samfunden utan som har en mer allmän karaktär.

Motionärernas hemställan tar däremot sikte på stöd, som speciellt avser de

fria kristna samfunden. Frikyrkliga samarbetskommittén har förståelse för

syftet med motionen. Av vad som ovan sagts framgår emellertid, att ett

eventuellt utnyttjande är helt beroende av bestämmelserna för stödets erhållande.

Vad motionärerna föreslår är en utredning, och mot en sådan har

samarbetskommittén intet att erinra. 1 samband med denna kan det bli

klart, om villkoren kan utformas så att det för de fria kristna samfunden

är möjligt att acceptera dem. Därvid kan, alltjämt under de angivna förutsättningarna,

också andra former av bidrag till verksamheten prövas. Den

yttersta orsaken till att samarbetskommittén förordar en utredning är

hoppet, att samfunden och församlingarna utan att bli bundna skall få utökade

möjligheter att fullgöra sitt uppdrag, i vilket bidrag till folkets moraliska

fostran ingår som ett led.

Samarbetskommittén vill inte underlåta att ge uttryck åt sin uppfattning,

att det hade varit önskvärt, att även de förslag till skattelindring för gåvor

till främjande av humanitär verksamhet in. m., som antydes i föreliggande

motion, bleve föremål för utredning. Samarbetskommittén kan inte finna,

att dessa förslag behöver ställas i motsats till det förslag, som framlagts i

motionen.

Frikyrkliga samarbetskommittén vill alltså, med hänvisning till vad som

ovan anförts, tillstyrka att en förutsättningslös utredning i enlighet med

motionens syfte kommer till stånd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1962 3

Utskottet

De fria kristna samfundens insatser på skilda samhällsområden, framför

allt i fråga om barna- och ungdomsvård samt socialvård, åtnjuter i många

fall stöd av det allmänna. Det synes också utskottet befogat att staten skall

äga möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till samfund, vilka icke bär förmåga

att själva helt bekosta kyrkor eller samlingslokaler, som motsvarar

rimliga krav på tidsenlig standard, eller att sörja för nödigt underhåll av

dem.

I fråga om statligt stöd för olika ändamål intager de fria kristna samfunden

såvitt utskottet kunnat bedöma samma ställning som andra organisationer.

Utskottet anser detta vara en riktig principiell utgångspunkt för

överväganden i frågor om sådant stöd. Det är emellertid uppenbart att samfundens

särskilda karaktär medför svårigheter för dem att tillgodogöra sig

i vart fall en viss form av stöd. Utskottet åsyftar härmed det i motionerna

såsom huvudfråga upptagna spörsmålet om stöd till byggande och underhåll

av kyrkor och samlingslokaler.

Enligt gällande regler kan statslån beviljas för allmänna samlingslokalei

på bl. a. det villkoret, att lokalerna opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga

villkor upplåtes till envar på orten verksam organisation. Genom dessa

regler har, som statens nämnd för samlingslokaler framhållit, lånemöjligheterna

för samlingslokaler under de fria kristna samfundens huvudmannaskap

i realiteten begränsats.

Utskottet finner ovan anförda omständighet tala för att frågan om möjligheterna

att lämna statligt stöd till samfundens byggande och underhåll

av kyrkor och samlingslokaler bör bli föremål för utredning. Utskottet anser

att utredningen bör vara förutsättningslös och har icke möjlighet att

här framlägga något förslag till direktiv för densamma utan vill inskränka

sig till att framföra ett par allmänna synpunkter i frågan.

Det har sålunda icke varit utskottets avsikt att samfunden skulle i förevarande

hänseende givas någon privilegierad ställning i förhållande till

andra organisationer utan endast att hänsyn skall tagas till deras särart.

I den mån stöd anses böra lämnas inom ramen för det nuvarande systemet

med statligt stöd till allmänna samlingslokaler blir ett av de mest framträdande

och svårlösta problemen att åstadkomma en jämkning i de lånevillkor

som avser skyldighet att upplåta lokalerna till utomstående organisationer.

Eu avvägning måste härvid ske mellan de olika intressen som i detta

sammanhang anmäler sig. A ena sidan bör samfundens naturliga anspråk

på självbestämmanderätt inom vida gränser beaktas. Så bör ske även när

det gäller andra organisationer än de kristna samfunden. Det synes sålunda

icke skäligt att organisation skall behöva upplåta lokal för ändamål som

är oförenligt eller står i strid med dess allmänna syften. För de kristna

samfundens del skulle detta i första hand innebära att hänsyn linge tagas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1962

till samfundslokalernas karaktär av gudstjänstrum. Man kan å andra sidan

icke bortse från att det från olika synpunkter kan vara ett samhälleligt

intresse att lokalerna i rimlig omfattning ställes till förfogande för vissa

andra ändamål.

Stockholm den 20 mars 1962

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 88 och II: 116 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om eu

utredning beträffande frågan om möjligheterna för de fria

kristna samfunden att erhålla statligt stöd till byggande och

underhåll av kyrkor och samlingslokaler.

Stockholm den 20 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Nestrup*,

Sörlin*, Söderberg*, Hedström*, Olofsson*, Hellebladh, Schött, fru

Hamrin-Thorell* och herr Enarsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Dickson*, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall*,

herrar Nilsson i Bästekille, Keijer, Börjesson i Glömminge*, Lundkvist,

Berglund och Magnusson i Nennesholin*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Särskilt yttrande

av herrar Keijer och Berglund:

I det remissvar som på begäran avgivits av Frikyrkliga samarbetskommittén

i anledning av föreliggande motioner har denna uttalat att också

andra former av bidrag till den frikyrkliga verksamheten borde prövas i

den utredning kommittén tillstyrker. Den uttalar: »Samarbetskommittén

vill inte underlåta att ge uttryck åt sin uppfattning, att det hade varit önskvärt,

att även de förslag till skattelindring för gåvor till främjande av humanitär

verksamhet m. m., som antydes i föreliggande motion, bleve föremål

för utredning. Samarbetskommittén kan inte finna, att dessa förslag

behöver ställas i motsats till det förslag, som framlagts i motionen.» I detta

önskemål ger Samarbetskommittén uttryck för vad också Frikyrkomötet

år 1958 uttalade.

Vi har ansett det angeläget att i detta sammanhang ge uttryck för vår

uppfattning, att ett stöd från samhällets sida i fråga om byggande och

underhåll av de fria kristna samfundens kyrkor och samlingslokaler inte

bör hindra ett framtida, mera generellt stöd genom rätt till avdrag vid beskattningen

för gåvor till bl. a. religiösa ändamål. Denna uppfattning

överensstämmer, som framgår av redovisningen ovan, med innebörden i ett

uttalande som i ärendet gjorts av frikyrkliga samarbetskommittén.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 62

202057

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:164 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner ang. utredning rörande statligt stöd till de kristna samfunden. a1 i texten