Utlåtande i anledning av väckta motioner om hälsokontroll av den vuxna befolkningen.
1962-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1962:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om hälsokontroll av den vuxna befolkningen.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1962
13
Nr 19
Utlåtande i anledning av väckta motioner om hälsokontroll av
den vuxna befolkningen.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
l: 3M av herr Pettersson, Harald, m. fl. och II: 399 av herr Larsson i Luttra
m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om att en plan för hälsokontroll av hela befolkningen med avseende främst
på cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar skyndsamt måtte upprättas och
föreläggas riksdagen.
I motionerna framhålles bl. a. att hälsoundersökningar förekommer i viss
utsträckning. Motionärerna anser att målsättningen bör vara att dessa undersökningar
skall omfatta hela befolkningen. En periodisk hälsokontroll
framstår som angelägen främst från humanitär men även från samhällsekonomisk
synpunkt. Det framhålles vidare att en allmän hälsokontroll
givetvis blir arbetskrävande men å andra sidan torde medföra att många
sjukdomsfall kan förebyggas och att i andra fall sjukdomarna på ett tidigare
stadium kan botas med förkortade behandlingstider som följd. Sådan
har utvecklingen varit i fråga om tuberkulosen.
Motionärerna anser att utbyggnaden av hälsokontrollen kan ske successivt
och inriktas på vissa sjukdomsgrupper i första hand cancer samt
hjärt- och kärlsjukdomar.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 347.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen.
Medicinalstyrelsen anför:
Vid skilda tillfällen har medicinalstyrelsen hävdat, att hälsovårdspolitiken
borde vara inriktad på en för alla åldrar genomförd systematisk
hälsokontroll, varvid samtidigt betonats att möjligheten att genomföra en
generellt utbyggd verksamhet för hälsoundersökningar i dagens läge påverkas
av knappheten på medicinalpersonal. Det föreligger brist, bland annat
på läkare, sjuksköterskor och utbildad laboratoriepersonal. Den sistnämnda
bristen framträder särskilt då fråga är om cytologisk cancerdiagnostik
— framställning om medel till utbildning har i detta ärende avgivits
till Konungen den 21 december 1961. — Här må vidare erinras om att
läkarprognosutredningen, vars ordförande varit chefen för medicinalstyrelsen,
beräknat läkarbehovet vid en generell hälsokontroll till ungefär
500 läkare. Någon beräkning beträffande behovet av sjuksköterskor och
övrig personal för angivet ändamål föreligger icke, men detsamma torde
vida överskrida läkarbehovet. Tillgänglig sjukvårdspersonal måste, under
åtminstone de närmaste åren, i största omfattning reserveras för att till
-
14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1992
godose behovet för egentlig sjukvård, vilken arbetsuppgift dock måste
givas företräde inom vår hälso- och sjukvårdsorganisation.
Medicinalstyrelsen har med början år 1948 i olika sammanhang förordat
begränsad försöksverksamhet beträffande systematisk hälsokontroll
samt även ingivit framställningar härom. En mera omfattande dylik hälsokontroll,
med anlitande av moderna tekniska resurser och utan att engagera
medicinalpersonalen i större omfattning, har medicinalstyrelsen föreslagit
i skrivelse till chefen för kungl. inrikesdepartementet den 15 december
1961 (Värmlandsundersökningen). Denna framställning har i särskild proposition
underställts riksdagen.
I medicinalstyrelsens regi har under år 1961 hållits en serie överläggningar
beträffande möjligheten att förebygga lungcancer, genitalcancer, bröstkörtelcancer,
mag-tarmcancer, prostatacancer och struma. Till dessa överläggningar
har kallats tillgänglig svensk expertis inom respektive sjukdomsgrupp.
Målsättningen för pågående bearbetning av det framkomna
materialet är att komma fram till ett handlingsprogram innebärande ytterligare
åtgärder för prevention och tidigdiagnostik av här angivna sjukdomar.
För närvarande föreligger sålunda inom medicinalstyrelsen långt avancerade
planer beträffande hälsokontroll med hänsyn till gynekologisk cancer,
bröstkräfta hos kvinnor och lungcancer hos män. — Utbildning av läkare
i den speciella teknik som är erforderlig för diagnostiserande av gynekologisk
cancer är påbörjad i Svenska gynekologförbundets regi. En till
omfattningen begränsad utbildning pågår beträffande preparatriser till s. k.
sereeners för cytologisk granskning av vaginalutstryk. Utbildning finnes
även anordnad beträffande sereeners för undersökning av utstrykspreparat
från luftvägarna. (Svenska nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar).
Under de senaste åren har dessutom i kommuners och organisationers
regi bedrivits vissa hälsokontroller, vanligen i anslutning till medicinalstyrelsens
skärmbild sundersökning och ytterligare hälsokontroller överväges.
Dessa undersökningar har haft eller avses få antingen karaktären av en
mera generell hälsokontroll eller inriktas på förebyggande av viss sjukdom
eller sjukdomsgrupp.
Styrelsen finner dylika initiativ värda allt erkännande men vill erinra
om att såväl de personella som de tekniska resurserna härför mången gång
är alltför otillräckliga. Inom en bred sektor av här berörda områden bör innan
undersökningsverksamheten upptages i en större omfattning, fullgoda
garantier skapas för att sådan genomföres på ett för vetenskap och klinisk
erfarenhet betryggande sätt. Medicinalstyrelsen vill bestämt varna för att
hälsokontroll i masskala sättes i gång för tidigt utan garantier av nyss angivet
slag. Om så sker, kan verksamheten bli till ringa nytta och härigenom
misskrediteras. — Slutligen må erinras om att den administrativa erfarenheten
om hur dylika undersökningar i masskala bör rationellt organiseras
och genomföras är mycket begränsad. Det synes dock sannolikt att vissa
vägledande erfarenheter kan erhållas bland annat från Värmlandsundersökningen.
Väsentligt är, såsom styrelsen vid upprepade tillfällen hävdat
alltsedan den allmänna sjukförsäkringens tillkomst 1955, att ersättning
utgår också för hälsovårdande åtgärder, bland annat individuell hälsokontroll.
I direktiven för den av statsrådet och chefen för socialdepartementet
den 30 juni 1961 tillsatta yrkesskadeutredningen gives anvisningar av denna
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1962 15
innebörd. Det är för planläggningen av en allmän hälsokontroll av största
betydelse att frågan om dess finansiering blir klarlagd relativt snart.
Under hänvisning till det ovan anförda anser sig medicinalstyrelsen för
närvarande icke kunna förorda upprättande av en plan för generell hälsokontroll
av hela befolkningen enligt i motionen uppdragna riktlinjer. Medicinalstyrelsen
finner det däremot angeläget och erforderligt att samtliga
åtgärder avseende hälsokontroll inom riket samordnas och ändamålsenligt
planlägges och genomföres samt vunna resultat och erfarenheter enhetligt
bedömes. Målsättningen bör nämligen vara att efter viss tids försöksverksamhet
nå fram till enhetliga riktlinjer för hälsokontroll av hela befolkningen.
Ovan angivna arbetsuppgifter bör lämpligen uppdragas åt medicinalstyrelsen.
För denna krävande uppgift torde det härvid bliva oundgängligt
med en personell förstärkning av styrelsen, med möjlighet att vid de
olika bedömandena tillkalla särskild expertis.
Utskottet
Införande av en allmän hälsokontroll för hela befolkningen torde vara
ett i vårt land allmänt omfattat önskemål. Utskottet har för egen del vid skilda
tillfällen (exempelvis i utskottets utlåtanden nr 18/1960 och 9/1961)
funnit anledning till uttalanden i denna fråga och därvid framhållit bl. a. att
en effektiv hälsokontroll är en angelägenhet av vikt och att de förebyggande
åtgärderna bör givas en framträdande plats vid planeringen av den framtida
hälso- och sjukvården.
Riksdagens och Kungl. Maj:ts ståndpunkt i frågan torde kunna anses
sammanfattad i chefens för inrikesdepartementet uttalande i 1961 års statsverksproposition,
att allmän hälsokontroll bör genomföras så snart förutsättningarna
härför med hänsyn främst till personalresurserna blir för
handen. De bristande personella resurserna på sjukvårdens område synes
dess värre lägga hinder i vägen för ett förverkligande av dessa intentioner i
dagens läge. Läkarprognosutredningen har beräknat behovet av läkare vid
en generell hälsokontroll till ungefär 500. Behovet av sjuksköterskor och
annan personal torde bli vida större. Härtill kommer att den tillgängliga
sjukvårdspersonalen åtminstone under de närmaste åren torde huvudsakligen
vara erforderlig för de ordinära sjukvårdsuppgifterna.
Som framgår av den av medicinalstyrelsen lämnade redogörelsen pågår
f. n. såväl under styrelsens ledning som i kommuners och enskilda organisationers
regi hälsokontroller av mer eller mindre begränsad räckvidd —
d. v. s. omfattande vissa grupper av personer eller med inriktning på förebyggande
av viss sjukdom eller sjukdomsgrupp. Det kan i sammanhanget
även erinras om att i årets statsverksproposition under inrikeshuvudtiteln
föreslagits en höjning av anslaget till lokala skärmbildsundersökningar från
525 000 till 1 600 000 kronor.
Såvitt utskottet kunnat bedöma skulle det på sätt medicinalstyrelsen för
-
16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1962
ordat vara värdefullt med samordning och planering genom styrelsens
försorg av sådana åtgärder för hälsokontroll som ovan berörts. Däremot
finner utskottet övervägande skäl tala för att rätta tidpunkten ännu icke
är inne för upprättande av den av motionärerna föreslagna, vittsyftande
planen. Härmed synes böra anstå i avvaktan bl. a. på ytterligare erfarenheter
av den pågående verksamheten.
Utskottet, som behj ärtar motionernas syfte, finner sig med hänsyn till
det ovan anförda likväl böra hemställa,
att de likalydande motionerna 1:347 och 11:399 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 mars 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Nestrup*, Sörlin*, Kaijser*, Axel Emanuel
Andersson, Hedström*, Hellebladh, Widén*, Tage Johansson, Schött,
Lars Larsson* och Eric Peterson; , j,,,r .... fi .;:J ,i:
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herr
Svensson i Kungälv, fru Thunvall*, herrar Carlsson i Huskvarna, Nilsson i
Bästekille, fröken Anderson i Lerum, herr Larsson i Borrby, fru Ekroth,
herrar Westberg* och Edlund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering. 7Vi ; jt .... i
• H- :-''i I -t!).'')! ..:.(i . :
I
?■{
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 62
202131
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.