Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning av möjligheterna att bereda partiellt arbetsföra anställning i statlig och statsunderstödd verksamhet.

1962-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:21, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning av möjligheterna att bereda partiellt arbetsföra anställning i statlig och statsunderstödd verksamhet.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1962

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning av möjligheterna

att bereda partiellt arbetsföra anställning i

statlig och statsunderstödd verksamhet.

I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion 11:295 av herrar Mattsson och Antonsson hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning

av möjligheterna att i ökad utsträckning bereda partiellt arbetsföra

anställning i statlig och statsunderstödd verksamhet i enlighet med motionens

syfte.

I motionen framhålles, att det är av synnerlig vikt att de partiellt arbetsföra

i möjligaste mån inlemmas i arbetslivet. Från samhällsekonomisk

synpunkt är det betydelsefullt att deras produktiva förmåga tillvaratages.

Staten som arbetsgivare har därvid ett särskilt ansvar. Åtskilligt har också

från statens sida gjorts för att underlätta en produktiv insats av de partiellt

arbetsföra. Åtgärderna torde emellertid främst ha inriktats på att omplacera

personer, som under sin anställning hos staten råkat ut för arbetshinder

av olika slag, men det finns många andra partiellt arbetsföra vilkas

arbetskraft borde kunna utnyttjas. Bl. a. bör deltidstjänster kunna inrättas

i större utsträckning än hittills. Man bör inventera vilka möjligheter

det finns för placering av partiellt arbetsföra på lämpliga arbetsuppgifter.

De statliga myndigheterna bör alltid till den offentliga arbetsförmedlingen

anmäla avsedd intagning av civil tjänstemanna- och arbetarpersonal, såvida

inte särskilda kvalifikationer krävs. Nämnden för partiellt arbetsföra

bör ges ökade möjligheter till initiativ och inflytande.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från arbetsmarknadsstyrelsen

och De vanföras riksförbund.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför bl. a. att en upplysningskampanj angående

de partiellt arbetsföras problem genomfördes i länen år 1958. Kontinuerlig

kontakt med myndigheterna upprätthålles av styrelsens lokala arbetsvärds-

och arbetsförmedlingsorgan. Nämnden för partiellt arbetsföra

har i samråd med styrelsen hos Kungl. Maj :t gjort framställning om ett

s. k. neutralt löneanslag för omplacerade partiellt arbetsföra, och sedan budgetåret

1960/61 är ett belopp härför upptaget i riksstaten. Nämnden står

i praktiskt taget daglig kontakt med statliga myndigheter, men här som

i fråga om fältorganisationen blir det ytterst en fråga om tillgång på personal.

Nämndens erfarenheter pekar på ökad förståelse för och villighet till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1962 9

anställande av partiellt arbetsföra. Eftersom dessa kan komma i fråga för

de mest skilda arbetsuppgifter, ifrågasätter styrelsen om den föreslagna inventeringen

är rätta sättet att främja de partiellt arbetsföras intressen.

Däremot är en intensifierad allmän bevakning av lediga arbetstillfällen

inom statsförvaltningen nödvändig. I fråga om att ge nämnden större möjligheter

till initiativ och inflytande anser styrelsen, att den fortfarande bör

vara ett rådgivande organ.

Styrelsen framhåller avslutningsvis:

De möjligheter, som med stöd av gällande bestämmelser redan finnes för

partiellt arbetsföra att erhålla anställning i statlig verksamhet, borde rätt

utnyttjade i stort sett vara till fyllest. Styrelsen vill därför ifrågasätta, om

så mycket står att vinna med den föreslagna utredningen. Däremot torde

en ökad och fortlöpande upplysningsverksamhet i hithörande frågor såväl

inom statsmyndigheterna som bland de partiellt arbetsföra vara av värde.

De vanföras riksförbund framhåller, att trots statsmakternas positiva inställning

anställes icke handikappade i önskvärd utsträckning vid de statliga

verken och företagen. Genom personliga kontakter mellan vederbörande

arbetsvårdstjänsteman och verkschef bör det vara möjligt att överbrygga

de svårigheter, som kan föreligga vid en första prövning av fråga om

anställande av en handikappad sökande. Förbundet anser, att nämnden

för partiellt arbetsföra borde få fungera som rådgivande organ för både

statlig och statsunderstödd verksamhet. F. n. kan nämnden icke pröva ärenden

t. ex. rörande anställning vid sjukkassorna.

Utskottet

Utskottet finner i likhet med motionärerna angeläget att de problem som

kan uppstå för de partiellt arbetsföra i fråga om anställning i statlig verksamhet

bör ägnas stor uppmärksamhet i vad gäller såväl omskolning och

omplacering som nyanställning.

Som bl. a. framgår av remissyttrandena har under de senaste åren av statsmakterna

och vederbörande myndigheter vidtagits vissa åtgärder som är ägnade

att förbättra läget. Sålunda har Kungl. Maj:t vid skilda tillfällen utsänt

cirkulär till statsmyndigheterna angående anställning av partiellt arbetsföra

och därmed sammanhängande frågor (exempelvis SFS 1957: 5 samt

1900:275, 538 och 553). Innehållet i cirkulären ansluter sig till vissa allmänna

riktlinjer som angivits i prop. nr 132 till 1949 års riksdag, varom i

SFS 1960: 553 anföres bl. a. följande:

I nyssnämnda proposition betonas vidare, att en förutsättning för genomförande

av en allmän sysselsättnings- och socialpolitik, som syftar till att

tillvarataga de partiellt arbetsföras produktiva förmåga, är att staten tager

ledningen i detta avseende. Myndigheterna bör ej ha en restriktiv inställning

till de partiellt arbetsföra som arbetskraft. Det bör beaktas, att grundlagsstadgandet

om tjänstetillsättning efter förtjänst och skicklighet icke tilldelar

de partiellt arbetsföra någon undantagsställning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1962

Även arbetsmarknadsstyrelsen har, som närmare framgår av styrelsens

yttrande över motionen, vidtagit en rad åtgärder, bl. a. i syfte att sprida upplysning

i förevarande frågor bland myndigheterna och de lokala arbetsmarknadsorganen.

En inom styrelsen verksam rådgivande delegation, i vilken

bl. a. Svenska vanförevårdens centralkommitté och de partiellt arbetsföras

organisationer är representerade, följer frågan om de partiellt arbetsföras

ställning i samhället.

Av stor betydelse i detta sammanhang torde även tillskapandet år 1956 av

statens nämnd för partiellt arbetsföra vara. Nämnden har till uppgift bl. a.

att följa utvecklingen av de partiellt arbetsföras anställningsförhållanden

inom det statliga arbetsmarknadsområdet och att till Kungl. Maj :t avgiva förslag

i frågor, gällande bl. a. underlättande av anställning och omflyttning

och att biträda myndigheterna med råd och utlåtanden i hithörande spörsmål.

Nämnden äger kalla företrädare för berörda verk och personalorganisationer

att deltaga i nämndens överläggningar. Enligt vad utskottet erfarit

bär nämndens rekommendationer utan undantag följts av myndigheterna.

Motionärerna har hävdat, att hittills vidtagna åtgärder i stort sett gällt

omplacering av statsanställda partiellt arbetsföra, medan behovet av nyanställning

icke i samma grad skulle ha tillgodosetts. De har vidare efterlyst

en inventering av arbetsuppgifter lämpade för de partiellt arbetsföra samt

upptagit bl. a, frågan om anmälningsplikt till arbetsförmedlingarna.

Utskottet vill utan att taga ståndpunkt till motionärernas nyssnämnda uttalande

anföra, att, enligt vad utskottet erfarit, nyanställningsfrekvensen

ökat under de senaste åren. Det har också uppgivits att de statliga arbetsmarknadsorganen

i sin förevarande verksamhet f. n. avser att lägga tyngdpunkten

vid spörsmålen om nyanställning. Det synes vidare som om en bättre

förståelse för dessa problem skulle börjat göra sig gällande inom de statliga

myndigheterna även om förhållandena i detta hänseende ännu icke kan

anses tillfredsställande.

Beträffande frågan om omplacering av partiellt arbetsföra vill utskottet

erinra om att ett särskilt anslag för lönekostnader i samband med omflyttning

finnes upptaget under tolfte huvudtiteln. Den i bl. a. sådant sammanhang

viktiga frågan om utbildning och omskolning har icke närmare berörts

i motionen. Utskottet får härutinnan endast allmänt understryka vikten av

att den upprustning av rehabiliteringsverksamheten som nu pågår energiskt

fullföljes i anslutning till de förebådade reformerna i fråga om sjukförsäkring

och förtidspensionering, vilka även i andra avseenden kan få stor betydelse

för lösandet av här föreliggande spörsmål.

Vad beträffar motionärernas förslag om en inventering för att finna lämpliga

arbetsuppgifter för de partiellt arbetsföra bär utskottet i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen

känt tveksamhet om en sådan klassificering av olika

arbetsuppgifter som inventeringen skulle innebära kan anses från alla synpunkter

lämplig.

I fråga om arbetsförmedlingens roll i förevarande sammanhang vill utskottet

erinra om den planerade utbyggnaden av arbetsförmedlingens organisa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1962 11

tion. Verkningarna härav bör avvaktas innan frågan om skärpt anmälningsplikt

föres vidare. Utskottet vill framhålla önskvärdheten av att de statsägda

bolagen tillämpar samma normer som myndigheterna vid behandlingen av

hithörande frågor.

Utskottet vill hålla före att ett fortsatt arbete efter de nu tillämpade riktlinjerna

kan leda till goda resultat i motionens syfte. Det framstår för utskottet

såsom mest angeläget i dagens läge att föreliggande möjligheter väl

tillvaratas och att resurser ställs till förfogande för utveckling och intensifiering

av detta arbete. Däremot finner utskottet icke sannolikt att den föreslagna

utredningen skulle i någon väsentlig grad främja de intressen motionärerna

velat tillgodose. Utskottet, som behjärtar motionens syfte, finner

sig därför böra hemställa,

att motion II: 295 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Nestrup*,

Sörlin*, Söderberg*, Hedström*, Olofsson*, Hellebladh, Schött, fru

Hamrin-Thorell * och herr Enarsson*; samt

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Dickson*, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar

Nilsson i Bästekille, Keijer*, Börjesson i Glömminge*, Lundkvist, Berglund*

och Magnusson i Nennesholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620452

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.