Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvetenskaplig forskning.
1962-03-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1962:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvetenskaplig forskning.
Dokumentets text
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1962
Nr 24
Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvetenskaplig
forskning.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 382 av herr Nyman m. fl. och II: 582 av fröken Elmén m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär utredning av behovet av ökad
arbetsvetenskaplig forskning och sättet på vilket den kan samordnas och
främjas.
I motionerna erinras om att motioner i samma syfte väckts vid riksdagarna
åren 1951 och 1961. År 1951 bifölls motionen av riksdagen, men
regeringen verkställde aldrig beslutet. 1961 års motion avstyrktes däremot
av utskottet och avslogs av riksdagen.
Vad som i första hand krävs är en samordning av forskningen. Den tekniska
utvecklingen ställer arbetstagaren inför svåra anpassningsproblem.
Arbetet har blivit fysiskt lättare men psykiskt mera påfrestande. Den nuvarande
forskningen är otillräcklig och ökade resurser erfordras.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 582.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Personaladministrativa
rådet, som anför:
Arbetsmarknadens huvudorganisationer är representerade i PA-rådet. Av
dessa bereddes Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen tillfälle att
yttra sig över den motion i samma fråga, som avgavs till föregående års
riksdag. Båda organisationerna uttalade sig för att en kommitté i enlighet
med motionärernas förslag borde tillsättas för att närmare utreda, i vilken
omfattning arbetet och arbetsplatsens förhållanden behövde bli föremål för
en ökad vetenskaplig forskning och hur en sådan på lämpligaste sätt borde
främjas och samordnas. Någon ändring i SAF:s och LO:s uppfattningar i
denna fråga har enligt vad vi inhämtat icke ägt rum. Även Tjänstemännens
Centralorganisation har genom sina representanter i PA-rådet uttalat sig för
att en kommitté tillsättes.
I detta sammanhang vill vi — mot bakgrunden av motionärernas önskemål
om bl. a. en samordning av den arbetsvetenskapliga forskningen —
erinra om att till PA-rådet knutits en arbetsgrupp för forskning, vari olika
discipliner som kan sägas ingå i begreppet arbetsvetenskaplig forskning är
företrädda. Denna grupp har bl. a. till uppgift att framlägga förslag till
lämpliga forskningsobjekt och ur vetenskaplig synpunkt bedöma de olika
framställningar om forskningsanslag, som inkommer till rådet. Vetenskapsmän
från denna grupp är även representerade i andra forskningsråd, såväl
statliga t. ex. Samhällsvetenskapliga forskningsrådet som andra på privat
initiativ tillkomna. Detta bör möjliggöra en viss överblick och samordning.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2i år 1962 5
Det kan även vara skäl att erinra om vad som framfördes av Gymnastiska
Centralinstitutet i dess remissyttrande till föregående års motion, där bl. a.
framhålles att en väg att främja arbetsvetenskaplig forskning vore att ge
statligt stöd åt sådana institutioner som redan i dag bedriver forskning på
området.
Vi vill också framhålla, att det icke enbart är den arbetsvetenskapliga
forskningen, som är i behov av personella och ekonomiska resurser. Lika
angeläget anser vi det vara att de lärosäten, från vilka statsförvaltningen och
näringslivet rekryterar den personal, som i framtiden kommer att intaga
ledande befattningar inom respektive verksamheter, ges en möjlighet att
bedriva en gedigen och kontinuerlig undervisning på det arbetsvetenskapliga
området. Det är med andra ord mycket väsentligt att det vid i första
hand de högre utbildningsanstalterna, tekniska högskolor, handelshögskolor
och universitet, inrättas lärartjänster i sådana ämnen som personaladministration,
arbetsledning, industripsykologi m. in.
Rådet har intet att erinra mot en utredning.
Utskottet
Utskottet hade vid 1961 års riksdag till behandling motioner angående
utredning om vetenskaplig forskning rörande arbetet och arbetsplatsen. 1
sitt utlåtande (nr 24) över motionerna anförde utskottet bl. a. att sedan
riksdagen år 1951 bifallit motioner med samma syfte hade läget blivit väsentligt
annorlunda. Utskottet hänvisade till tillkomsten av Personaladministrativa
rådet och lämnade en redogörelse för dess verksamhet. Utskottet framhöll
vidare bl. a. att det på skilda håll pågående forskningsarbetet vore av
betydande intensitet och omfattning och att frågan om planering och samordning
ägnades uppmärksamhet. Utskottet förklarade sig icke finna sannolikt
att den föreslagna utredningen i dagens läge skulle i någon väsentlig
grad befrämja forskningen och avstyrkte motionerna, som icke föranledde
någon riksdagens åtgärd.
I sitt ovan återgivna yttrande över de i år väckta motionerna, vilka har
väsentligen enahanda syfte som de tidigare berörda motionerna till förra
årets riksdag, har Personaladministrativa rådet anfört bl. a. att till rådet
knutits en arbetsgrupp för forskning, vari olika discipliner som kan sägas
ingå i begreppet arbetsvetenskaplig forskning är företrädda. Gruppen har
bl. a. att föreslå lämpliga forskningsprojekt och bedöma framställningar om
forskningsanslag. Medlemmar i gruppen är även med i andra forskningsråd,
exempelvis samhällsvetenskapliga forskningsrådet, vilket möjliggör en viss
överblick och samordning. Det bör i detta sammanhang även uppmärksammas
att enligt vad utskottet erfarit medicinska forskningsrådet i september
1961 beslutat tillsätta en ny kommitté med ändrade och vidgade arbetsuppgifter,
»subkommittén för medicinsk yrkesforskning», med uppgift bl. a. att
skaffa en överblick över den arbetsmedicinska forskningen och forskningsbehovet
mot bakgrunden av näringslivets, särskilt industriens, intressen
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1962
samt föreslå åtgärder. I kommittén sitter jämväl ledamöter, utsedda av tekniska
forskningsrådet och jordbrukets forskningsråd. Kommittén avser att
upptaga bl. a. frågor om brister i dagens forskning, om vilken forskning som
bör bedrivas mer omfattande och intensivt, om vilka krav som kan ställas av
industrien eller arbetslivet nu och i framtiden och om vilka resurser som nu
finnes för forskare och institutioner.
Samordning uppgives vara eu viktig uppgift för kommittén men inte att
dirigera verksamheten utan mera att se till att de organisationer eller institutioner
som för närvarande är engagerade i forskning blir informerade och
lämna informationer om vad de själva gör. Enstaka förslag kan ingivas
direkt till rådet utan att subkommitténs utlåtande avvaktas.
Vad nu anförts synes utskottet närmast utgöra ytterligare stöd för den
uppfattning utskottet redovisade vid förra årets riksdag. Det är enligt utskottets
mening mest väsentligt att Personaladministrativa rådet fortsätter
sin verksamhet och att forskningen och samordningsarbetet på detta område
får ökade ekonomiska och personella resurser.
Utskottet får sålunda med hänsyn till vad som förekommit i frågan sedan
förra årets riksdagsbehandling hemställa,
att de likalydande motionerna I: 382 och II: 582 i den mån
de icke kan anses besvarade med vad utskottet ovan anfört
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 28 mars 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Axel Emanuel Andersson, Hellebladh,
Ringaby, Tage Johansson, Schött och Eric Peterson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg, fru Thunvall, herrar Carlsson i
Huskvarna och Björkänge, fru Hörnlund och fru Ekroth.
Reservation
av herrar Eric. Peterson, Hamrin i Jönköping och Carlsson i Huskvarna,
vilka ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande:
Arbetsförhållandena har förändrats mycket till det bättre under enbart
de sista tio åren. Framför allt gäller förbättringen den fysiskt-tekniska miljön.
De biotekniska synpunkterna börjar alltmer beaktas, förebyggandet av
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1962 7
olycksfall har förbättrats och arbetet blivit mindre tungt. Samtidigt har
dock den tekniska utvecklingen på arbetsplatsen ställt människan inför
ökade psykiska påfrestningar och skapat problem icke minst för den äldre
arbetskraften.
Arbetet och arbetsplatsens problem har endast en relativt kort tid varit
föremål för mera systematisk vetenskaplig forskning eller arbetsvetenskap,
varvid avses den psyko-fysiologiska forskningsgren, som undersöker i vilken
utsträckning arbetsförhållandena kan förändras genom att arbetsbetingelserna
växlar. Det var i USA man på 20-talet började se på de faktorer som
påverkar industrimänniskans anpassning och arbetsresultat.
I vårt land har olika institutioner samt enskilda forskare tagit upp olika
delproblem inom arbetsvetenskapen. År 1952 bildades Personaladministrativa
rådet (PA-rådet) på initiativ av Svenska arbetsgivareföreningen. Rådets
verksamhet omfattar dels konsultation, dels arbetsvetenskaplig forskning.
Även om forskning bedrives i vårt land på det arbetsvetenskapliga området,
så finns det utrymme för betydligt vidgade insatser, om tillräckligt med
medel kan ställas till förfogande. Om förståelsen för människan på arbetsplatsen
kunde öka och hennes anpassning förbättras, vilket är det primära,
skulle dessutom stora ekonomiska värden kunna utvinnas. Detta skulle utan
större investeringar medföra, att vår utbyggda produktionsapparat bättre
utnyttjades utan att människan därmed skulle behöva förslitas. För att nå
detta mål skulle arbetsvetenskaplig forskning behöva intensifieras och samordnas.
I de föreliggande motionerna har med hänvisning till bl. a. ovan berörda
förhållanden hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära
utredning av behovet av ökad arbetsvetenskaplig forskning och sättet
på vilket den kan samordnas och främjas. Personaladministrativa rådet,
som yttrat sig över motionerna, har framhållit att det inte har något att
erinra mot motionärernas hemställan. Som vidare framgår av rådets yttrande
tillstyrkte såväl Arbetsgivareföreningen som Landsorganisationen i
sina remissyttranden i anledning av fjolårets motioner i samma ärende att
eu kommitté i enlighet med motionärernas förslag tillsattes för att närmare
utreda i vilken omfattning arbetet och arbetsplatsens förhållanden behövde
bli föremål för en ökad vetenskaplig forskning och hur eu sådan på lämpligaste
sätt borde främjas och samordnas. Rådet har inhämtat att SAF och
LO fortfarande är av denna uppfattning. Även från TCO:s sida har en utredning
tillstyrkts.
Behovet och önskvärdheten av den av motionärerna föreslagna utredningen
har således klart dokumenterats. Personaladministrativa rådet har
i sitt yttrande meddelat att det till sig knutit eu arbetsgrupp med uppgift
att följa och främja utvecklingen på det arbetsvetenskapliga området. Genom
beslut av den 25 september 1961 har medicinska forskningsrådet dessutom
tillsatt en arbetsgrupp, bestående av representanter för skilda discipli
-
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1962
ner inom det arbetsvetenskapliga området. Denna skall i första hand skaffa
en överblick över pågående arbetsmedicinsk forskning, studera forskningsbehovet
inom området, uppskatta behovet för framtiden mot bakgrund av
särskilt industriens intressen samt lämna förslag till åtgärder. Tillkomsten
av arbetsgrupperna hälsar utskottet med tillfredsställelse. Den utredning,
som motionärerna föreslagit och som även utskottet anser önskvärd, torde
härigenom komma till utförande. Den medicinska arbetsgruppen skall avlämna
sin rapport till medicinska forskningsrådet. För att snabbare nå
praktiska resultat i fråga om den förstärkning och samordning av forskningsresurserna
på det arbetsvetenskapliga området skulle det enligt utskottets
bedömande vara till fördel om arbetsgruppen — förutom till forskningsrådet
— redovisade sina slutsatser och rekommendationer direkt till Kungl.
Maj :t, som även kan ombesörja att gruppens utlåtande remitteras för yttrande
till berörda institutioner och organisationer. Utskottet utgår från att
denna arbetsgrupp inte avgränsar sin utredning till enbart det arbetsmedicinska
området utan skaffar överblick över forskningsbehovet rörande även
andra problem som gäller arbetsbehovet. Utskottet förutsätter att löpande
samråd äger rum med den till PA-rådet knutna arbetsgruppen. Med hänsyn
till forskningsrådets ansträngda ekonomiska resurser skulle det enligt utskottets
mening vara lämpligt att kostnaderna i samband med utredningsarbetet
bestrides genom vederbörande departements utredningsanslag.
Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 382 och II: 582 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till
känna vad utskottet anfört.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.