Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvetenskaplig forskning.

1962-03-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvetenskaplig forskning.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1962

Nr 24

Utlåtande i anledning av väckta motioner om arbetsvetenskaplig

forskning.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 382 av herr Nyman m. fl. och II: 582 av fröken Elmén m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär utredning av behovet av ökad

arbetsvetenskaplig forskning och sättet på vilket den kan samordnas och

främjas.

I motionerna erinras om att motioner i samma syfte väckts vid riksdagarna

åren 1951 och 1961. År 1951 bifölls motionen av riksdagen, men

regeringen verkställde aldrig beslutet. 1961 års motion avstyrktes däremot

av utskottet och avslogs av riksdagen.

Vad som i första hand krävs är en samordning av forskningen. Den tekniska

utvecklingen ställer arbetstagaren inför svåra anpassningsproblem.

Arbetet har blivit fysiskt lättare men psykiskt mera påfrestande. Den nuvarande

forskningen är otillräcklig och ökade resurser erfordras.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 582.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Personaladministrativa

rådet, som anför:

Arbetsmarknadens huvudorganisationer är representerade i PA-rådet. Av

dessa bereddes Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen tillfälle att

yttra sig över den motion i samma fråga, som avgavs till föregående års

riksdag. Båda organisationerna uttalade sig för att en kommitté i enlighet

med motionärernas förslag borde tillsättas för att närmare utreda, i vilken

omfattning arbetet och arbetsplatsens förhållanden behövde bli föremål för

en ökad vetenskaplig forskning och hur en sådan på lämpligaste sätt borde

främjas och samordnas. Någon ändring i SAF:s och LO:s uppfattningar i

denna fråga har enligt vad vi inhämtat icke ägt rum. Även Tjänstemännens

Centralorganisation har genom sina representanter i PA-rådet uttalat sig för

att en kommitté tillsättes.

I detta sammanhang vill vi — mot bakgrunden av motionärernas önskemål

om bl. a. en samordning av den arbetsvetenskapliga forskningen —

erinra om att till PA-rådet knutits en arbetsgrupp för forskning, vari olika

discipliner som kan sägas ingå i begreppet arbetsvetenskaplig forskning är

företrädda. Denna grupp har bl. a. till uppgift att framlägga förslag till

lämpliga forskningsobjekt och ur vetenskaplig synpunkt bedöma de olika

framställningar om forskningsanslag, som inkommer till rådet. Vetenskapsmän

från denna grupp är även representerade i andra forskningsråd, såväl

statliga t. ex. Samhällsvetenskapliga forskningsrådet som andra på privat

initiativ tillkomna. Detta bör möjliggöra en viss överblick och samordning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2i år 1962 5

Det kan även vara skäl att erinra om vad som framfördes av Gymnastiska

Centralinstitutet i dess remissyttrande till föregående års motion, där bl. a.

framhålles att en väg att främja arbetsvetenskaplig forskning vore att ge

statligt stöd åt sådana institutioner som redan i dag bedriver forskning på

området.

Vi vill också framhålla, att det icke enbart är den arbetsvetenskapliga

forskningen, som är i behov av personella och ekonomiska resurser. Lika

angeläget anser vi det vara att de lärosäten, från vilka statsförvaltningen och

näringslivet rekryterar den personal, som i framtiden kommer att intaga

ledande befattningar inom respektive verksamheter, ges en möjlighet att

bedriva en gedigen och kontinuerlig undervisning på det arbetsvetenskapliga

området. Det är med andra ord mycket väsentligt att det vid i första

hand de högre utbildningsanstalterna, tekniska högskolor, handelshögskolor

och universitet, inrättas lärartjänster i sådana ämnen som personaladministration,

arbetsledning, industripsykologi m. in.

Rådet har intet att erinra mot en utredning.

Utskottet

Utskottet hade vid 1961 års riksdag till behandling motioner angående

utredning om vetenskaplig forskning rörande arbetet och arbetsplatsen. 1

sitt utlåtande (nr 24) över motionerna anförde utskottet bl. a. att sedan

riksdagen år 1951 bifallit motioner med samma syfte hade läget blivit väsentligt

annorlunda. Utskottet hänvisade till tillkomsten av Personaladministrativa

rådet och lämnade en redogörelse för dess verksamhet. Utskottet framhöll

vidare bl. a. att det på skilda håll pågående forskningsarbetet vore av

betydande intensitet och omfattning och att frågan om planering och samordning

ägnades uppmärksamhet. Utskottet förklarade sig icke finna sannolikt

att den föreslagna utredningen i dagens läge skulle i någon väsentlig

grad befrämja forskningen och avstyrkte motionerna, som icke föranledde

någon riksdagens åtgärd.

I sitt ovan återgivna yttrande över de i år väckta motionerna, vilka har

väsentligen enahanda syfte som de tidigare berörda motionerna till förra

årets riksdag, har Personaladministrativa rådet anfört bl. a. att till rådet

knutits en arbetsgrupp för forskning, vari olika discipliner som kan sägas

ingå i begreppet arbetsvetenskaplig forskning är företrädda. Gruppen har

bl. a. att föreslå lämpliga forskningsprojekt och bedöma framställningar om

forskningsanslag. Medlemmar i gruppen är även med i andra forskningsråd,

exempelvis samhällsvetenskapliga forskningsrådet, vilket möjliggör en viss

överblick och samordning. Det bör i detta sammanhang även uppmärksammas

att enligt vad utskottet erfarit medicinska forskningsrådet i september

1961 beslutat tillsätta en ny kommitté med ändrade och vidgade arbetsuppgifter,

»subkommittén för medicinsk yrkesforskning», med uppgift bl. a. att

skaffa en överblick över den arbetsmedicinska forskningen och forskningsbehovet

mot bakgrunden av näringslivets, särskilt industriens, intressen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1962

samt föreslå åtgärder. I kommittén sitter jämväl ledamöter, utsedda av tekniska

forskningsrådet och jordbrukets forskningsråd. Kommittén avser att

upptaga bl. a. frågor om brister i dagens forskning, om vilken forskning som

bör bedrivas mer omfattande och intensivt, om vilka krav som kan ställas av

industrien eller arbetslivet nu och i framtiden och om vilka resurser som nu

finnes för forskare och institutioner.

Samordning uppgives vara eu viktig uppgift för kommittén men inte att

dirigera verksamheten utan mera att se till att de organisationer eller institutioner

som för närvarande är engagerade i forskning blir informerade och

lämna informationer om vad de själva gör. Enstaka förslag kan ingivas

direkt till rådet utan att subkommitténs utlåtande avvaktas.

Vad nu anförts synes utskottet närmast utgöra ytterligare stöd för den

uppfattning utskottet redovisade vid förra årets riksdag. Det är enligt utskottets

mening mest väsentligt att Personaladministrativa rådet fortsätter

sin verksamhet och att forskningen och samordningsarbetet på detta område

får ökade ekonomiska och personella resurser.

Utskottet får sålunda med hänsyn till vad som förekommit i frågan sedan

förra årets riksdagsbehandling hemställa,

att de likalydande motionerna I: 382 och II: 582 i den mån

de icke kan anses besvarade med vad utskottet ovan anfört

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Axel Emanuel Andersson, Hellebladh,

Ringaby, Tage Johansson, Schött och Eric Peterson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg, fru Thunvall, herrar Carlsson i

Huskvarna och Björkänge, fru Hörnlund och fru Ekroth.

Reservation

av herrar Eric. Peterson, Hamrin i Jönköping och Carlsson i Huskvarna,

vilka ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande:

Arbetsförhållandena har förändrats mycket till det bättre under enbart

de sista tio åren. Framför allt gäller förbättringen den fysiskt-tekniska miljön.

De biotekniska synpunkterna börjar alltmer beaktas, förebyggandet av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1962 7

olycksfall har förbättrats och arbetet blivit mindre tungt. Samtidigt har

dock den tekniska utvecklingen på arbetsplatsen ställt människan inför

ökade psykiska påfrestningar och skapat problem icke minst för den äldre

arbetskraften.

Arbetet och arbetsplatsens problem har endast en relativt kort tid varit

föremål för mera systematisk vetenskaplig forskning eller arbetsvetenskap,

varvid avses den psyko-fysiologiska forskningsgren, som undersöker i vilken

utsträckning arbetsförhållandena kan förändras genom att arbetsbetingelserna

växlar. Det var i USA man på 20-talet började se på de faktorer som

påverkar industrimänniskans anpassning och arbetsresultat.

I vårt land har olika institutioner samt enskilda forskare tagit upp olika

delproblem inom arbetsvetenskapen. År 1952 bildades Personaladministrativa

rådet (PA-rådet) på initiativ av Svenska arbetsgivareföreningen. Rådets

verksamhet omfattar dels konsultation, dels arbetsvetenskaplig forskning.

Även om forskning bedrives i vårt land på det arbetsvetenskapliga området,

så finns det utrymme för betydligt vidgade insatser, om tillräckligt med

medel kan ställas till förfogande. Om förståelsen för människan på arbetsplatsen

kunde öka och hennes anpassning förbättras, vilket är det primära,

skulle dessutom stora ekonomiska värden kunna utvinnas. Detta skulle utan

större investeringar medföra, att vår utbyggda produktionsapparat bättre

utnyttjades utan att människan därmed skulle behöva förslitas. För att nå

detta mål skulle arbetsvetenskaplig forskning behöva intensifieras och samordnas.

I de föreliggande motionerna har med hänvisning till bl. a. ovan berörda

förhållanden hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

utredning av behovet av ökad arbetsvetenskaplig forskning och sättet

på vilket den kan samordnas och främjas. Personaladministrativa rådet,

som yttrat sig över motionerna, har framhållit att det inte har något att

erinra mot motionärernas hemställan. Som vidare framgår av rådets yttrande

tillstyrkte såväl Arbetsgivareföreningen som Landsorganisationen i

sina remissyttranden i anledning av fjolårets motioner i samma ärende att

eu kommitté i enlighet med motionärernas förslag tillsattes för att närmare

utreda i vilken omfattning arbetet och arbetsplatsens förhållanden behövde

bli föremål för en ökad vetenskaplig forskning och hur eu sådan på lämpligaste

sätt borde främjas och samordnas. Rådet har inhämtat att SAF och

LO fortfarande är av denna uppfattning. Även från TCO:s sida har en utredning

tillstyrkts.

Behovet och önskvärdheten av den av motionärerna föreslagna utredningen

har således klart dokumenterats. Personaladministrativa rådet har

i sitt yttrande meddelat att det till sig knutit eu arbetsgrupp med uppgift

att följa och främja utvecklingen på det arbetsvetenskapliga området. Genom

beslut av den 25 september 1961 har medicinska forskningsrådet dessutom

tillsatt en arbetsgrupp, bestående av representanter för skilda discipli
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1962

ner inom det arbetsvetenskapliga området. Denna skall i första hand skaffa

en överblick över pågående arbetsmedicinsk forskning, studera forskningsbehovet

inom området, uppskatta behovet för framtiden mot bakgrund av

särskilt industriens intressen samt lämna förslag till åtgärder. Tillkomsten

av arbetsgrupperna hälsar utskottet med tillfredsställelse. Den utredning,

som motionärerna föreslagit och som även utskottet anser önskvärd, torde

härigenom komma till utförande. Den medicinska arbetsgruppen skall avlämna

sin rapport till medicinska forskningsrådet. För att snabbare nå

praktiska resultat i fråga om den förstärkning och samordning av forskningsresurserna

på det arbetsvetenskapliga området skulle det enligt utskottets

bedömande vara till fördel om arbetsgruppen — förutom till forskningsrådet

— redovisade sina slutsatser och rekommendationer direkt till Kungl.

Maj :t, som även kan ombesörja att gruppens utlåtande remitteras för yttrande

till berörda institutioner och organisationer. Utskottet utgår från att

denna arbetsgrupp inte avgränsar sin utredning till enbart det arbetsmedicinska

området utan skaffar överblick över forskningsbehovet rörande även

andra problem som gäller arbetsbehovet. Utskottet förutsätter att löpande

samråd äger rum med den till PA-rådet knutna arbetsgruppen. Med hänsyn

till forskningsrådets ansträngda ekonomiska resurser skulle det enligt utskottets

mening vara lämpligt att kostnaderna i samband med utredningsarbetet

bestrides genom vederbörande departements utredningsanslag.

Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 382 och II: 582 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till

känna vad utskottet anfört.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.