Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av ett statligt förlag för skolböcker m. m.

1962-03-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:26, Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av ett statligt förlag för skolböcker m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 26—27 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1962

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av ett statligt

förlag för skolböcker m. m.

I eu inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion II: 623 av herr Johansson i Stockholm m. fl. föreslås, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om snabb utredning om

upprättande av ett statligt förlag för skolböcker och viss annan skolmateriel.

Efter att ha erinrat om att förslag om inrättande av statligt bokförlag

tidigare framförts men avvisats anför motionärerna att de funnit det i hög

grad angeläget att återkomma med en viktig del av frågekomplexet, nämligen

frågan om ett statligt skolboksförlag. Det har riktats kritik mot läroböckernas

kvalitet och bristande objektivitet när kontroversiella ämnen

behandlas men även mot det typografiska utförandet i olika hänseenden.

Skolboksutgivningen är en lysande affär för de privata företagen och kostnaderna

för stat och kommun för de fria skolböckerna är mycket betydande.

Med ett statligt skolboksförlag skulle man kunna vinna bättre kvalitet

på läroböckerna, en väl planerad utgivning samt lägre kostnader för det

allmänna. Som exempel hänvisas till försök med kommunal utgivning som

gjorts i Göteborg.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från skolöverstyrelsen,

statens läroboksnämnd och Göteborgs stad.

Skolöverstyrelsen anför, att det åligger läroboksnämnden att granska prissättningen,

den typografiska uppställningen, illustrationsmaterialet och den

yttre kvaliteten samt böckernas vetenskapliga objektivitet och vederhäftighet.

Genom restriktiva bestämmelser har man sökt hålla skolbokskostnaderna

nere. En successiv kvalitetsförbättring har skett. En svaghet är att

sorteringen av läroböcker för visst slag av undervisning kan bli större än

som är behövligt och lämpligt, men en sådan tendens bör kunna motverkas

genom kontakt förlagen emellan. Det synes icke styrelsen självklart att ett

statligt bokförlag skulle äga bättre förutsättningar än privatföretagen att

producera gångbara läroböcker, och man bör undvika risken att ekonomiska

synpunkter kommer att diktera bokvalet mera än pedagogiska. Styrelsen

är emellertid av den uppfattningen, att starka skäl kan anföras för att staten

på olika sätt kan och bör påverka och engagera sig i läroboksproduktionen

men anser dock, att utredning icke bör igångsättas, innan större

erfarenhet vunnits av hur nuvarande förlagsnäring lyckas betjäna grundskolan,

fackskolorna och det nya gymnasiet med bra och billiga läroböcker.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 26—27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1962

Statens läroboksnämnd anför följande:

Enligt motionärerna bär allvarlig kritik anförts mot läroböckernas kvalitet

samt mot deras onödigt spatiösa tryck och betydelselösa illustrationer.

Nämnden tinner, att det bär är fråga om allmänt hållna omdömen, vilka

icke exemplifierats, och att totalt sett en väsentlig förbättring av läroböckernas

kvalitet kunnat iakttagas, särskilt under det senaste decenniet. Vid

bedömning av en läroboks tryck och illustrationer måste hänsyn tagas till

typografiens betydelse för uppfattning och inlärning och till speciellt betingade

pedagogiska önskemål, till exempel om spatiöst tryck för vissa åldersstadier

och elevkategorier och om rikt illustrerade böcker i vissa ämnen.

Frågan om den lämpligaste typografiska utformningen av läroböcker är

för övrigt för närvarande föremål för en utredning av Sveriges standardiseringskommission,

Standardkommittén för skolmateriel.

Enligt motionen skulle läroböckerna, i synnerhet de i ämnena samhällskunskap,

historia och geografi, i vissa fall brista i objektivitet. Läroboksnämnden

kan icke dela denna uppfattning och vill för sin del blott anföra,

att skolboksförlagen i det förberedande arbetet på en lärobok anlitar ett

flertal experter och att exempelvis en lärobok i samhällskunskap för läroboksnämndens

del blir föremål för granskning av flera sakkunniga, vilka

företräder olika områden av samhällslivet, innan ärendet angående boken

avgöres i nämnden.

Beträffande det i motionen framförda förslaget, att det föreslagna statliga

förlagets böcker av läroboksnämnden skulle granskas redan i manuskript,

vill nämnden anföra att dessa böcker, för den händelse det statliga förlaget

icke avses få monopol på läroboksutgivningen, bör granskas på samma sätt

som böcker från andra förlag. Frågan om en granskning på manuskriptstadiet

har behandlats av 1945 års lärobokskominitté, som i sitt år 1947 avgivna

betänkande (SOU 1947:51 s. 38 f) redovisar skälen för sin ståndpunkt,

att dylik granskning icke bör medgivas. Nämnden vill tillägga, att

det med granskningsorganets nuvarande organisation icke synes möjligt

att genomföra sådan granskning.

I motionen framföres också kritik mot den, enligt motionärerna, alltför

rikhaltiga läroboksfloran. En nedskärning av antalet titlar skulle bland annat

medföra den fördelen, att den enskilda bokens upplaga skulle bli större,

varigenom dess pris skulle kunna bli lägre. Nämnden vill ingalunda bestrida

riktigheten av detta påstående, men det är giltigt oavsett om det är

ett statligt eller privat förlag, som utger böckerna. Nämnden vill vidare

fästa uppmärksamheten på att den pedagogiska utvecklingen gått i sådan

riktning, att det måste anses önskvärt, att valmöjligheter beträffande

läroböcker står skolan och lärarna till buds. Ett genomförande av de intentioner

och den målsättning, som kommit till uttryck i 1957 års skolberednings

betänkande (SOU 1961: 30) och dess förslag till Läroplaner för grundskola

och fackskolor (SOU 1961:31) torde ytterligare öka behovet av ett

rikt differentierat läroboksbestånd.

Angående frågan om priserna på läroböckerna får nämnden framhålla,

att dessa priser regleras enligt en särskild överenskommelse mellan Svenska

Bokförläggareföreningen och läroboksnämnden. Då nämnden anser behov

härav föreligga upptages förhandlingar med Bokförläggareföreningen i

detta hänseende. Sådana överläggningar rörande vissa prisfrågor är sålunda

planerade att äga rum inom den närmaste tiden.

Slutligen vill nämnden framhålla, att statlig förlagsverksamhet i vissa

lall kan vara motiverad till exempel då i visst ämne eller viss ämnesgren

lärobok saknas och intet förlag avser att utgiva sådan. Statligt ingripande

kan emellertid i sådana fall ske genom såväl Kungl. Skolöverstyrelsen som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1962 3

Kungl. överstyrelsen för Yrkesutbildning. Båda dessa ämbetsverk har nämligen

egen förlagsverksamhet och har redan tidigare utgivit läroböcker.

Göteborgs stadskollegium hänvisar till bl. a. ett yttrande av kollegiet över

ett betänkande av stadsfullmäktiges beredning för utredning av fråga om

inrättande av ett kommunalt skolförlag och till en särskild promemoria

beträffande de i motionen upptagna spörsmålen. Kollegiets majoritet uttalar,

att om det framdeles befinnes ur ekonomiska och pedagogiska synpunkter

motiverat, har kollegiet icke något att erinra mot att läroböcker av

allmän karaktär utges på statliga eller kommunala förlag.

En minoritet inom kollegiet åberopar ovannämnda promemoria, vari

bl. a. anföres:

Att stadsfullmäktiges beredning och senare allmänna skolstyrelsen, stadskollegiet

och stadsfullmäktige funnit ett kommunalt bokförlag med större

omfattning vara ett icke ekonomiskt försvarligt arrangemang, innebär icke

att förhållandena i fråga om nu förekommande skolböcker skulle vara helt

idealiska. De av motionärerna påpekade bristerna, exempelvis många upplagor

med obetydliga ändringar, spatiöst tryck och överdrivet många illustrationer,

förorsakar kommunerna betydande kostnader. Till de omnämnda

bristerna kan läggas ytterligare en, nämligen de föga hållbara banden. I

sammanhanget bör också påtalas den fördyrande effekten av att den statliga

lärobok sgranskningen sker först sedan korrektur framställts. Förlagens

extra kostnader för eventuellt avvisade manuskript måste därigenom slås

ut på återstående säljbara skolböcker.

Utskottet

Av vad ovan anförts framgår att statens läroboksnämnd utövar en omfattande

kontroll i olika hänseenden över utgivningen av läroböcker och

därmed sammanhängande frågor. Nämnden anför bl. a. att en väsentlig

förbättring av läroböckernas kvalitet kunnat iakttagas under senare år.

Frågan om den lämpligaste typografiska utformningen av läroböcker utredes

nu f. ö. av standardkommittén för skolmateriel. Priserna på läroböcker

regleras enligt en överenskommelse genom förhandlingar mellan

Svenska bokförläggareföreningen och nämnden. Vad gäller böckernas innehåll

sker före varje utgivning en granskning genom ett flertal sakkunniga.

Det må vidare framhållas att skolöverstyrelsen och överstyrelsen för

yrkesutbildning redan nu har möjlighet att på egna förlag när så befinnes

erforderligt själva utgiva läroböcker.

Det kan, oavsett det ovan anförda, icke anses uteslutet att vissa fördelar

skulle kunna vinnas genom en mera aktiv medverkan från statens sida vid

läroboksutgivningen. Som skolöverstyrelsen framhållit torde det emellertid

vara skäl att avvakta större erfarenheter av hur den nuvarande förlagsnäringen

lyckas betjäna grundskolan, fackskolorna och det nya gymnasiet

innan frågan härom upplages till prövning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1962

Utskottet får sålunda under hänvisning till vad ovan anförts hemställa,

att motion II: 623 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 27 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller,

Nestrup*, Sörlin, Kaijser*, Söderberg*, Axel Emanuel Andersson*, Hedström*,

Olofsson, Hellebladh, Widén* och Schött; samt

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv, fru

Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille*, Lundmark*, Björkänge, Börjesson

i Glömminge*, Berglund och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.