Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av ett statligt förlag för skolböcker m. m.
1962-03-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1962:26, Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av ett statligt förlag för skolböcker m. m.
Dokumentets text
Nr 26—27 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1962
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av ett statligt
förlag för skolböcker m. m.
I eu inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion II: 623 av herr Johansson i Stockholm m. fl. föreslås, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om snabb utredning om
upprättande av ett statligt förlag för skolböcker och viss annan skolmateriel.
Efter att ha erinrat om att förslag om inrättande av statligt bokförlag
tidigare framförts men avvisats anför motionärerna att de funnit det i hög
grad angeläget att återkomma med en viktig del av frågekomplexet, nämligen
frågan om ett statligt skolboksförlag. Det har riktats kritik mot läroböckernas
kvalitet och bristande objektivitet när kontroversiella ämnen
behandlas men även mot det typografiska utförandet i olika hänseenden.
Skolboksutgivningen är en lysande affär för de privata företagen och kostnaderna
för stat och kommun för de fria skolböckerna är mycket betydande.
Med ett statligt skolboksförlag skulle man kunna vinna bättre kvalitet
på läroböckerna, en väl planerad utgivning samt lägre kostnader för det
allmänna. Som exempel hänvisas till försök med kommunal utgivning som
gjorts i Göteborg.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från skolöverstyrelsen,
statens läroboksnämnd och Göteborgs stad.
Skolöverstyrelsen anför, att det åligger läroboksnämnden att granska prissättningen,
den typografiska uppställningen, illustrationsmaterialet och den
yttre kvaliteten samt böckernas vetenskapliga objektivitet och vederhäftighet.
Genom restriktiva bestämmelser har man sökt hålla skolbokskostnaderna
nere. En successiv kvalitetsförbättring har skett. En svaghet är att
sorteringen av läroböcker för visst slag av undervisning kan bli större än
som är behövligt och lämpligt, men en sådan tendens bör kunna motverkas
genom kontakt förlagen emellan. Det synes icke styrelsen självklart att ett
statligt bokförlag skulle äga bättre förutsättningar än privatföretagen att
producera gångbara läroböcker, och man bör undvika risken att ekonomiska
synpunkter kommer att diktera bokvalet mera än pedagogiska. Styrelsen
är emellertid av den uppfattningen, att starka skäl kan anföras för att staten
på olika sätt kan och bör påverka och engagera sig i läroboksproduktionen
men anser dock, att utredning icke bör igångsättas, innan större
erfarenhet vunnits av hur nuvarande förlagsnäring lyckas betjäna grundskolan,
fackskolorna och det nya gymnasiet med bra och billiga läroböcker.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 26—27
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1962
Statens läroboksnämnd anför följande:
Enligt motionärerna bär allvarlig kritik anförts mot läroböckernas kvalitet
samt mot deras onödigt spatiösa tryck och betydelselösa illustrationer.
Nämnden tinner, att det bär är fråga om allmänt hållna omdömen, vilka
icke exemplifierats, och att totalt sett en väsentlig förbättring av läroböckernas
kvalitet kunnat iakttagas, särskilt under det senaste decenniet. Vid
bedömning av en läroboks tryck och illustrationer måste hänsyn tagas till
typografiens betydelse för uppfattning och inlärning och till speciellt betingade
pedagogiska önskemål, till exempel om spatiöst tryck för vissa åldersstadier
och elevkategorier och om rikt illustrerade böcker i vissa ämnen.
Frågan om den lämpligaste typografiska utformningen av läroböcker är
för övrigt för närvarande föremål för en utredning av Sveriges standardiseringskommission,
Standardkommittén för skolmateriel.
Enligt motionen skulle läroböckerna, i synnerhet de i ämnena samhällskunskap,
historia och geografi, i vissa fall brista i objektivitet. Läroboksnämnden
kan icke dela denna uppfattning och vill för sin del blott anföra,
att skolboksförlagen i det förberedande arbetet på en lärobok anlitar ett
flertal experter och att exempelvis en lärobok i samhällskunskap för läroboksnämndens
del blir föremål för granskning av flera sakkunniga, vilka
företräder olika områden av samhällslivet, innan ärendet angående boken
avgöres i nämnden.
Beträffande det i motionen framförda förslaget, att det föreslagna statliga
förlagets böcker av läroboksnämnden skulle granskas redan i manuskript,
vill nämnden anföra att dessa böcker, för den händelse det statliga förlaget
icke avses få monopol på läroboksutgivningen, bör granskas på samma sätt
som böcker från andra förlag. Frågan om en granskning på manuskriptstadiet
har behandlats av 1945 års lärobokskominitté, som i sitt år 1947 avgivna
betänkande (SOU 1947:51 s. 38 f) redovisar skälen för sin ståndpunkt,
att dylik granskning icke bör medgivas. Nämnden vill tillägga, att
det med granskningsorganets nuvarande organisation icke synes möjligt
att genomföra sådan granskning.
I motionen framföres också kritik mot den, enligt motionärerna, alltför
rikhaltiga läroboksfloran. En nedskärning av antalet titlar skulle bland annat
medföra den fördelen, att den enskilda bokens upplaga skulle bli större,
varigenom dess pris skulle kunna bli lägre. Nämnden vill ingalunda bestrida
riktigheten av detta påstående, men det är giltigt oavsett om det är
ett statligt eller privat förlag, som utger böckerna. Nämnden vill vidare
fästa uppmärksamheten på att den pedagogiska utvecklingen gått i sådan
riktning, att det måste anses önskvärt, att valmöjligheter beträffande
läroböcker står skolan och lärarna till buds. Ett genomförande av de intentioner
och den målsättning, som kommit till uttryck i 1957 års skolberednings
betänkande (SOU 1961: 30) och dess förslag till Läroplaner för grundskola
och fackskolor (SOU 1961:31) torde ytterligare öka behovet av ett
rikt differentierat läroboksbestånd.
Angående frågan om priserna på läroböckerna får nämnden framhålla,
att dessa priser regleras enligt en särskild överenskommelse mellan Svenska
Bokförläggareföreningen och läroboksnämnden. Då nämnden anser behov
härav föreligga upptages förhandlingar med Bokförläggareföreningen i
detta hänseende. Sådana överläggningar rörande vissa prisfrågor är sålunda
planerade att äga rum inom den närmaste tiden.
Slutligen vill nämnden framhålla, att statlig förlagsverksamhet i vissa
lall kan vara motiverad till exempel då i visst ämne eller viss ämnesgren
lärobok saknas och intet förlag avser att utgiva sådan. Statligt ingripande
kan emellertid i sådana fall ske genom såväl Kungl. Skolöverstyrelsen som
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1962 3
Kungl. överstyrelsen för Yrkesutbildning. Båda dessa ämbetsverk har nämligen
egen förlagsverksamhet och har redan tidigare utgivit läroböcker.
Göteborgs stadskollegium hänvisar till bl. a. ett yttrande av kollegiet över
ett betänkande av stadsfullmäktiges beredning för utredning av fråga om
inrättande av ett kommunalt skolförlag och till en särskild promemoria
beträffande de i motionen upptagna spörsmålen. Kollegiets majoritet uttalar,
att om det framdeles befinnes ur ekonomiska och pedagogiska synpunkter
motiverat, har kollegiet icke något att erinra mot att läroböcker av
allmän karaktär utges på statliga eller kommunala förlag.
En minoritet inom kollegiet åberopar ovannämnda promemoria, vari
bl. a. anföres:
Att stadsfullmäktiges beredning och senare allmänna skolstyrelsen, stadskollegiet
och stadsfullmäktige funnit ett kommunalt bokförlag med större
omfattning vara ett icke ekonomiskt försvarligt arrangemang, innebär icke
att förhållandena i fråga om nu förekommande skolböcker skulle vara helt
idealiska. De av motionärerna påpekade bristerna, exempelvis många upplagor
med obetydliga ändringar, spatiöst tryck och överdrivet många illustrationer,
förorsakar kommunerna betydande kostnader. Till de omnämnda
bristerna kan läggas ytterligare en, nämligen de föga hållbara banden. I
sammanhanget bör också påtalas den fördyrande effekten av att den statliga
lärobok sgranskningen sker först sedan korrektur framställts. Förlagens
extra kostnader för eventuellt avvisade manuskript måste därigenom slås
ut på återstående säljbara skolböcker.
Utskottet
Av vad ovan anförts framgår att statens läroboksnämnd utövar en omfattande
kontroll i olika hänseenden över utgivningen av läroböcker och
därmed sammanhängande frågor. Nämnden anför bl. a. att en väsentlig
förbättring av läroböckernas kvalitet kunnat iakttagas under senare år.
Frågan om den lämpligaste typografiska utformningen av läroböcker utredes
nu f. ö. av standardkommittén för skolmateriel. Priserna på läroböcker
regleras enligt en överenskommelse genom förhandlingar mellan
Svenska bokförläggareföreningen och nämnden. Vad gäller böckernas innehåll
sker före varje utgivning en granskning genom ett flertal sakkunniga.
Det må vidare framhållas att skolöverstyrelsen och överstyrelsen för
yrkesutbildning redan nu har möjlighet att på egna förlag när så befinnes
erforderligt själva utgiva läroböcker.
Det kan, oavsett det ovan anförda, icke anses uteslutet att vissa fördelar
skulle kunna vinnas genom en mera aktiv medverkan från statens sida vid
läroboksutgivningen. Som skolöverstyrelsen framhållit torde det emellertid
vara skäl att avvakta större erfarenheter av hur den nuvarande förlagsnäringen
lyckas betjäna grundskolan, fackskolorna och det nya gymnasiet
innan frågan härom upplages till prövning.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1962
Utskottet får sålunda under hänvisning till vad ovan anförts hemställa,
att motion II: 623 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 27 mars 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller,
Nestrup*, Sörlin, Kaijser*, Söderberg*, Axel Emanuel Andersson*, Hedström*,
Olofsson, Hellebladh, Widén* och Schött; samt
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv, fru
Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille*, Lundmark*, Björkänge, Börjesson
i Glömminge*, Berglund och Edlund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.