Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande massöroch sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade.
1962-03-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1962:27, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande massöroch sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1962
5
Nr 27
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
massör- och sjukgymnastutbildning för blinda och
synskadade.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1: 2kl av fru Wallentheim m. fl. och II: 296 av herrar Munktell och Lindahl
föreslås, att riksdagen måtte besluta alt hos Kungl. Maj:t hemställa
om att massör- och sjukgymnastutbildningen för blinda och synskadade blir
föremål för utredning.
I motionerna erinras om att brist på sjukgymnaster råder och om de
allvarliga konsekvenser detta har. Sjukgymnastyrket liksom massöryrket
är emellertid lämpligt för synskadade och blinda, och i många andra länder
sker utbildning av dessa kategorier, varför det bör vara möjligt även i vårt
land. Tidigare har det varit svårt för blinda och synskadade att vinna inträde
till sjukgymnastutbildningen, emedan man krävt studentexamen och
de blinda haft små möjligheter att tillägna sig utbildningens teoretiska del.
Talboken har dock härvidlag öppnat nya möjligheter. Utbildningen av blinda
och synskadade synes med fördel kunna ordnas i en fristående elevgrupp,
varigenom utbildningskapaciteten dessutom skulle ökas.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 1:241.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen,
sjukgymnastinstitutet i Stockholm, sydsvenska sjukgymnastinstitutet
och De blindas förening.
Medicinalstyrelsen anför följande:
Medicinalstyrelsen har redan under hösten 1961 påbörjat undersökning
angående lämpligheten att utbilda blinda och synskadade till sjukgymnaster.
Styrelsen införskaffade därvid uppgifter från Norge angående den utbildning
för ifrågavarande kategori, som äger rum vid Oslo ortopediske institut!.
Därefter har yttrande inhämtats från medlemmen av styrelsens vetenskapliga
råd, professorn Friberg, angående lämpligheten av att anordna
motsvarande utbildning vid de svenska sjukgymnastinstituten. Denna
har i skrivelse den 2 januari 1962 framhållit, att vissa svårigheter torde
finnas i fråga om utbildningen, men att dessa förefalla att vara av organisatorisk
och ekonomisk art samt lätta att överkomma. Han har vidare
uttalat, att vissa inskränkningar i fråga om anställning av blinda i sjukhusarbete
kan komma att visa sig lämpliga. Det sjukgymnastiska fältet
såväl inom som utom sjukhuset är dock så vilt, att enligt hans mening
några väsentliga betänkligheter icke kunna resas mot förslaget.
Under hänvisning till vad ovan anförts anser sig medicinalstyrelsen böra
tillstyrka, att frågan om sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade
blir föremål för utredning. Styrelsen finner det därvid lämpligt, att ovan
-
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1962
nämnde utredningsman erhåller i uppdrag att vidtaga ifrågavarande utredning.
Vad beträffar massöryrket instämmer styrelsen med motionärerna, att
detta torde vara lämpligt för vissa blinda och synskadade. För sjukvårdens
del föreligger emellertid intet behov av anordnande av massörutbildning,
då inom detta område erfordras personer med sjukgymnastutbildning. Ur
de synpunkter styrelsen har att företräda, anser styrelsen det därför icke
erforderligt med en utredning, angående massörutbildning för nu ifrågavarande
kategori.
Sjukgymnastinstitutet i Stockholm uttalar bl. a. att en blind mycket väl
kan lämpa sig för massöryrket, medan det icke kan anses klarlagt hur det
förhåller sig med sjukgymnastyrket. Enbart massage som medicinsk behandlingsform
har emellertid mycket begränsat värde och liten användning.
Lärarrådet är positivt inställt till frågan om sjukgymnastutbildning för
blinda, men framhåller att denna utbildning skulle kräva andra resurser
än institutet förfogar över.
Institutet föreslår att en eventuell utredning måtte få i uppdrag att utreda
om en gemensam utbildning av blinda elever från de nordiska länderna kan
komma i fråga.
Sydsvenska sjukgymnastinstitutet framhåller, att den del av sjukgymnastutbildningen
som vore tänkbar att genomföra för blinda och synskadade
utan särskilt stora svårigheter vore utbildningen i dels massage och dels
i rörelsebehandling av enstaka leder. Den övriga utbildningen torde medföra
särskilt stora svårigheter. Deras fortsatta yrkesarbete måste förutsättas
ske under vissa bestämda, gynnsamma förhållanden, eftersom de endast
kan arbeta inom en liten del av den seende sjukgymnastens arbetsfält, och
för denna del kräves knappast den stadgade sjukgymnastutbildningen. Det
är för lärarrådet helt klart att föreskriven sjukgymnastutbildning icke lämpar
sig för blinda och synskadade. Utredning i detta avseende är därför ej
påkallad, men däremot synes möjligheterna för blinda och synskadade att
erhålla massörutbildning böra utredas.
De blindas förening anför:
Som motionärerna påpekar har de yrken där hlind arbetskraft kunnat göra
sig gällande ökats avsevärt. I dag arbetar blinda exempelvis inom metallindustri,
på kontor, på sjukhusens mörkrumsanläggningar och som
telefonister. Ett mindre antal blinda arbetar även som sjukgymnaster och
massörer. Med all säkerhet skulle antalet blinda massörer och sjukgymnaster
öka om utbildningsvägarna öppnades för dem och rätten till legitimation
efter genomgången godkänd utbildning garanterades. Om så blir möjligt
skulle samhället dels tillföras ett ytterligare antal utbildade sjukgymnaster
och massörer och dels skulle fler blinda beredas möjlighet til) förvärvsarbeten
och därigenom känna sig som fullvärdiga medborgare.
Motionärerna föreslår, att i de redan befintliga utbildningsanstalterna
bygga in en särskild tillrättalagd utbildning för blinda. Bortsett från att
institutionernas utbildningskapacitet ökats på detta sätt får De blindas förening
framhålla värdet av att de blinda erhåller en med hänsyn till deras
handicap anpassad undervisning. Undervisningen av blinda kräver en speciell
metodik. De har av naturliga skäl ej möjlighet att följa med en lektion
där läraren använder sig av exempelvis film eller skioptikonbilder. Den för
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1962 7
undervisningen nödvändiga litteraturen kan dock med fördel läsas in.på
talband eller utskrivas på punktskrift. I de flesta länder där blinda utbildas
till sjukgymnaster och massörer sker detta vid särskilda utbildningsanstalter.
Med hänvisning till ovanstående får De blindas förening meddela att den
helt stöder motionärernas hemställan och således tillstyrker motionen.
Utskottet
Utskottet har icke haft möjlighet att bilda sig någon uppfattning i frågorna
om blinda och synskadade kan anses lämpade för sjukgymnast- och
massöryrkena, om en särskild utbildning för dem till dessa yrken är motiverad
och hur en dylik utbildning i så fall bör organiseras. Som framgår
av yttrandena över motionerna kan skäl anföras såväl för som emot tanken
på särskilda anordningar i detta syfte. Utskottet vill emellertid icke motsätta
sig att spörsmålen bringas under prövning i lämplig form.
Någon organiserad utbildning av massörer förekommer numera icke i
vårt land. Sjukgymnastutbildningen sker vid de statliga instituten härför
i Stockholm och Lund. År 1961 har chefen för ecklesiastikdepartementet
tillkallat en sakkunnig för utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster
och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningen har bl. a. påbörjat
en inventering av möjligheterna till utbildning vid undervisningssjukhusen.
I direktiven för utredningen har anförts bl. a. att den sakkunnige
har att samråda med den år 1960 tillkallade arbetsterapeututredningen
när det gäller möjligheterna till samordning av undervisningen i vissa delar
mellan utbildningen av sjukgymnaster respektive sysselsättnings- och arbetsterapeuter.
Det framhålles vidare att en sådan samordning skulle kunna
leda till krav på en fördelning av utbildningsorganisationen på flera
enheter än som är motiverad enbart av behovet av sjukgymnaster.
Utskottet finner lämpligt att de i motionerna anförda synpunkterna på
frågan om massör- och sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade
bringas till sjukgymnastutredningens kännedom och får därför hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att de
likalydande motionerna 1:241 och 11:296 jämte utskottets
utlåtande över desamma överlämnas till utredningen rörande
sjukgymnastutbildningen.
Stockholm den 27 mars 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1962
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller,
Nestrup*, Sörlin, Kaijser*, Söderberg*, Axel Emanuel Andersson*, Hedström*,
Olofsson*, Widén*, Tage Johansson och Schött; samt
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv, fru
Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille*, Lundmark*, Börjesson i Glömminge*,
Berglund och Edlund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620486
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:174 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om utredning rörande massöroch sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade. a1 i texten