Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande massöroch sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade.

1962-03-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:27, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande massöroch sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1962

5

Nr 27

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

massör- och sjukgymnastutbildning för blinda och

synskadade.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1: 2kl av fru Wallentheim m. fl. och II: 296 av herrar Munktell och Lindahl

föreslås, att riksdagen måtte besluta alt hos Kungl. Maj:t hemställa

om att massör- och sjukgymnastutbildningen för blinda och synskadade blir

föremål för utredning.

I motionerna erinras om att brist på sjukgymnaster råder och om de

allvarliga konsekvenser detta har. Sjukgymnastyrket liksom massöryrket

är emellertid lämpligt för synskadade och blinda, och i många andra länder

sker utbildning av dessa kategorier, varför det bör vara möjligt även i vårt

land. Tidigare har det varit svårt för blinda och synskadade att vinna inträde

till sjukgymnastutbildningen, emedan man krävt studentexamen och

de blinda haft små möjligheter att tillägna sig utbildningens teoretiska del.

Talboken har dock härvidlag öppnat nya möjligheter. Utbildningen av blinda

och synskadade synes med fördel kunna ordnas i en fristående elevgrupp,

varigenom utbildningskapaciteten dessutom skulle ökas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 1:241.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen,

sjukgymnastinstitutet i Stockholm, sydsvenska sjukgymnastinstitutet

och De blindas förening.

Medicinalstyrelsen anför följande:

Medicinalstyrelsen har redan under hösten 1961 påbörjat undersökning

angående lämpligheten att utbilda blinda och synskadade till sjukgymnaster.

Styrelsen införskaffade därvid uppgifter från Norge angående den utbildning

för ifrågavarande kategori, som äger rum vid Oslo ortopediske institut!.

Därefter har yttrande inhämtats från medlemmen av styrelsens vetenskapliga

råd, professorn Friberg, angående lämpligheten av att anordna

motsvarande utbildning vid de svenska sjukgymnastinstituten. Denna

har i skrivelse den 2 januari 1962 framhållit, att vissa svårigheter torde

finnas i fråga om utbildningen, men att dessa förefalla att vara av organisatorisk

och ekonomisk art samt lätta att överkomma. Han har vidare

uttalat, att vissa inskränkningar i fråga om anställning av blinda i sjukhusarbete

kan komma att visa sig lämpliga. Det sjukgymnastiska fältet

såväl inom som utom sjukhuset är dock så vilt, att enligt hans mening

några väsentliga betänkligheter icke kunna resas mot förslaget.

Under hänvisning till vad ovan anförts anser sig medicinalstyrelsen böra

tillstyrka, att frågan om sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade

blir föremål för utredning. Styrelsen finner det därvid lämpligt, att ovan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1962

nämnde utredningsman erhåller i uppdrag att vidtaga ifrågavarande utredning.

Vad beträffar massöryrket instämmer styrelsen med motionärerna, att

detta torde vara lämpligt för vissa blinda och synskadade. För sjukvårdens

del föreligger emellertid intet behov av anordnande av massörutbildning,

då inom detta område erfordras personer med sjukgymnastutbildning. Ur

de synpunkter styrelsen har att företräda, anser styrelsen det därför icke

erforderligt med en utredning, angående massörutbildning för nu ifrågavarande

kategori.

Sjukgymnastinstitutet i Stockholm uttalar bl. a. att en blind mycket väl

kan lämpa sig för massöryrket, medan det icke kan anses klarlagt hur det

förhåller sig med sjukgymnastyrket. Enbart massage som medicinsk behandlingsform

har emellertid mycket begränsat värde och liten användning.

Lärarrådet är positivt inställt till frågan om sjukgymnastutbildning för

blinda, men framhåller att denna utbildning skulle kräva andra resurser

än institutet förfogar över.

Institutet föreslår att en eventuell utredning måtte få i uppdrag att utreda

om en gemensam utbildning av blinda elever från de nordiska länderna kan

komma i fråga.

Sydsvenska sjukgymnastinstitutet framhåller, att den del av sjukgymnastutbildningen

som vore tänkbar att genomföra för blinda och synskadade

utan särskilt stora svårigheter vore utbildningen i dels massage och dels

i rörelsebehandling av enstaka leder. Den övriga utbildningen torde medföra

särskilt stora svårigheter. Deras fortsatta yrkesarbete måste förutsättas

ske under vissa bestämda, gynnsamma förhållanden, eftersom de endast

kan arbeta inom en liten del av den seende sjukgymnastens arbetsfält, och

för denna del kräves knappast den stadgade sjukgymnastutbildningen. Det

är för lärarrådet helt klart att föreskriven sjukgymnastutbildning icke lämpar

sig för blinda och synskadade. Utredning i detta avseende är därför ej

påkallad, men däremot synes möjligheterna för blinda och synskadade att

erhålla massörutbildning böra utredas.

De blindas förening anför:

Som motionärerna påpekar har de yrken där hlind arbetskraft kunnat göra

sig gällande ökats avsevärt. I dag arbetar blinda exempelvis inom metallindustri,

på kontor, på sjukhusens mörkrumsanläggningar och som

telefonister. Ett mindre antal blinda arbetar även som sjukgymnaster och

massörer. Med all säkerhet skulle antalet blinda massörer och sjukgymnaster

öka om utbildningsvägarna öppnades för dem och rätten till legitimation

efter genomgången godkänd utbildning garanterades. Om så blir möjligt

skulle samhället dels tillföras ett ytterligare antal utbildade sjukgymnaster

och massörer och dels skulle fler blinda beredas möjlighet til) förvärvsarbeten

och därigenom känna sig som fullvärdiga medborgare.

Motionärerna föreslår, att i de redan befintliga utbildningsanstalterna

bygga in en särskild tillrättalagd utbildning för blinda. Bortsett från att

institutionernas utbildningskapacitet ökats på detta sätt får De blindas förening

framhålla värdet av att de blinda erhåller en med hänsyn till deras

handicap anpassad undervisning. Undervisningen av blinda kräver en speciell

metodik. De har av naturliga skäl ej möjlighet att följa med en lektion

där läraren använder sig av exempelvis film eller skioptikonbilder. Den för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1962 7

undervisningen nödvändiga litteraturen kan dock med fördel läsas in.på

talband eller utskrivas på punktskrift. I de flesta länder där blinda utbildas

till sjukgymnaster och massörer sker detta vid särskilda utbildningsanstalter.

Med hänvisning till ovanstående får De blindas förening meddela att den

helt stöder motionärernas hemställan och således tillstyrker motionen.

Utskottet

Utskottet har icke haft möjlighet att bilda sig någon uppfattning i frågorna

om blinda och synskadade kan anses lämpade för sjukgymnast- och

massöryrkena, om en särskild utbildning för dem till dessa yrken är motiverad

och hur en dylik utbildning i så fall bör organiseras. Som framgår

av yttrandena över motionerna kan skäl anföras såväl för som emot tanken

på särskilda anordningar i detta syfte. Utskottet vill emellertid icke motsätta

sig att spörsmålen bringas under prövning i lämplig form.

Någon organiserad utbildning av massörer förekommer numera icke i

vårt land. Sjukgymnastutbildningen sker vid de statliga instituten härför

i Stockholm och Lund. År 1961 har chefen för ecklesiastikdepartementet

tillkallat en sakkunnig för utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster

och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningen har bl. a. påbörjat

en inventering av möjligheterna till utbildning vid undervisningssjukhusen.

I direktiven för utredningen har anförts bl. a. att den sakkunnige

har att samråda med den år 1960 tillkallade arbetsterapeututredningen

när det gäller möjligheterna till samordning av undervisningen i vissa delar

mellan utbildningen av sjukgymnaster respektive sysselsättnings- och arbetsterapeuter.

Det framhålles vidare att en sådan samordning skulle kunna

leda till krav på en fördelning av utbildningsorganisationen på flera

enheter än som är motiverad enbart av behovet av sjukgymnaster.

Utskottet finner lämpligt att de i motionerna anförda synpunkterna på

frågan om massör- och sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade

bringas till sjukgymnastutredningens kännedom och får därför hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att de

likalydande motionerna 1:241 och 11:296 jämte utskottets

utlåtande över desamma överlämnas till utredningen rörande

sjukgymnastutbildningen.

Stockholm den 27 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1962

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller,

Nestrup*, Sörlin, Kaijser*, Söderberg*, Axel Emanuel Andersson*, Hedström*,

Olofsson*, Widén*, Tage Johansson och Schött; samt

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv, fru

Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille*, Lundmark*, Börjesson i Glömminge*,

Berglund och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620486

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:174 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om utredning rörande massöroch sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade. a1 i texten