Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden samt om en högskola för utbildning av vissa yrkesutövare inom film och TV.

1962-03-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:28, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden samt om en högskola för utbildning av vissa yrkesutövare inom film och TV.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 är 1962

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, radions och

televisionens områden samt om en högskola för utbildning

av vissa yrkesutövare inom film och TV.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:34- av herr Källqvist och 11:66 av herr Helén hemställdes, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t begär en utredning rörande i motionerna berörda

utbildningsfrågor inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden.

Vidare hemställes i en inom första kammaren väckt och likaledes till

allmänna beredningsutskottet hänvisad motion, 1:346, av herr Bengtson, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om tillsättande

av en utredning om skapandet av en högskola för utbildningen av

kreativa yrkesutövare inom film- och TV-produktionens områden.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

I de förstnämnda motionerna anföres bl. a. att diskussion sedan några

år pågår rörande vissa av teaterns, televisionens, ljudradions och filmens

utbildningsproblem. Åtgärder från det allmännas sida synes påkallade både

i fråga om den forskande och den skapande verksamheten. Utbildningen av

regissörer och liknande är försummad med undantag för den interna utbildningen

hos Sveriges Radio. Något forskningsprogram har icke kunnat

åvägabringas.

I motion 1:346 framhålles den rörliga bildens allt större användning. Ett

stort ansvar åvilar därför dem som har att svara för produktionen av filmer

och TV-program. Dramatiska teatern och Operan har visserligen utfört ett

utomordentligt arbete i fråga om skådespelarutbildning, och därutöver finns

det vissa skådespelarskolor, men filmens och televisionens behov av kreativa

krafter har icke i någon större utsträckning beaktats. Opinionen har krävt

tillskapande av en film- och TV-högskola. Utbildningen bör gälla all slags

kreativ personal, ett begrepp som får anses omfatta även vissa kategorier

tekniker. Även skådespelarutbildningen bär behov av en central institution

av här avsett slag.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

1:34 och 1:346.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från universitetskanslern,

som jämväl överlämnat yttranden av humanistiska fakulteterna i Upp
Bihang

till riksdagens protokoll 1962. 11 sand. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962

sala, Lund, Göteborg och Stockholm, samt från Dramatiska teatern, Sveriges

Radio och kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna.

Universitetskanslern anför, att ämbetet icke har någon erinran mot att

de i motionerna behandlade frågorna i lämpligt sammanhang utredes.

Humanistiska fakulteten i Uppsala framhåller bl. a., att forskning och

utbildning på kritikersidan bör kunna ske vid universiteten inom ramen

främst för ämnena teaterhistoria, litteraturhistoria, konsthistoria och musikforskning,

varvid dock erfordras eu utbyggnad med viss specialundervisning,

samt anför vidare:

Den praktiska undervisningen av blivande regissörer o. d. synes däremot

icke som helhet höra hemma inom universiteten. Här erfordras i stället en

utbildningsanstalt motsvarande Konstfackskolan eller snarare Konsthögskolan

och Musikhögskolan. Ett samarbete med universiteten är emellertid

tänkbart, och en möjlighet vore, att en filosofie kandidatexamen i vissa universitetsämnen

uppställdes som villkor eller i varje fall som merit för deltagande

i den praktiska utbildningen.

Det synes fakulteten högst rimligt, om den utbildningsanstalt, varom här

är fråga, bleve nordisk.

Med framförande av dessa kompletterande synpunkter får fakulteten tillstyrka

de i motionerna framförda förslagen om en utredning rörande utbildningsfrågorna

inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden.

Humanistiska fakulteten i Lund tillstyrker utredning.

Humanistiska fakulteten i Göteborg åberopar ett av professor Gustaf Hamberg

utarbetat utlåtande, vari anföres bl. a.:

Utan att vilja föregripa en eventuell utrednings resultat, skulle jag vilja

framhålla, att enligt min uppfattning inomakademiska studier i vissa fall

torde vara den lämpligaste formen för eu sådan utbildning. Det måste emellertid

samtidigt framhållas, att den akademiska undervisningen rimligtvis

icke kan direkt inriktas på blivande befattningshavare inom dessa områden

av kulturlivet, varför ett samarbete mellan universiteten och ett särskilt

institut, i form som en ev. utredning kan pröva lämplig, sannolikt vore den

bästa lösningen.

Jag ber därför att varmt få tillstyrka den i ovannämnda motioner föreslagna

utredningen.

Humanistiska fakulteten i Stockholm framhåller bl. a. att en stor del av

utbildningen måste vara gemensam för inom teatern och andra medier

verksamma medarbetare och anför härom vidare:

Denna gemensamma utbildning för regissörer, dekoratörer in. fl. gäller

inte bara den teoretiska med ämnen som teaterhistoria, litteratur- och konsthistoria,

psykologi, utan också till vissa delar den rent praktiska, sceniska

utbildningen. En specialutbildning för olika media liksom utbildning av

exempelvis producenter, fotografer och tekniker för bild-media bör också

kunna ske inom ramen för en för teatern och olika massmedia gemensam

utbildningsanstalt, en högskola, som vad beträffar den teoretiska utbildningen

bör kunna utnyttja den undervisning som universiteten kan ställa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962

3

till förfogande. Fakulteten anser det orealistiskt att tänka sig skapandet av

två skilda undervisningscentra, det ena för teatern, det andra för film

och TV.

Fakulteten tillstyrker motionerna 1:34 och 11:66 men avstyrker motion

1:346.

Dramatiska teatern tillstyrker utredning.

Sveriges Radio anför:

Sveriges Radio har tolkat motionerna så att de inom radions och televisionens

område i huvudsak avser konstnärlig eller artistisk verksamhet, då

ju frågan om journalistutbildningen redan föreligger i form av remissbehandlad

utredning.

Sveriges Radio vill om det i motion nr 34 påpekade behovet av forskning

på radions och televisionens områden anföra som sin mening, att initiativet

till sådan organiserad forskning skulle kunna tagas av en stiftelse, i vars

styrelse ett svenskt universitet och Sveriges Radio läte sig representeras

jämte andra eventuella intressenter. Sveriges Radio kan däremot svårligen

åtaga sig att ensamt svara för sådan forskning, bl. a. med hänsyn till att

företagets resurser i huvudsak måste inriktas på mera primära uppgifter.

Det synes ej heller lämpligt att Sveriges Radio skulle utöva något patronat

över fri forskning rörande dess egna prestationer. Det förefaller å andra sidan

självklart att Sveriges Radio bör erbjuda medverkan i sammanhanget,

särskilt som viss tillgång till arkivalier och arkiverade inspelningar utgör en

förutsättning för denna forsknings bedrivande.

Vad som anförts i motionerna om behovet av utbildningsanstalt för undervisning

med sikte på verksamhet inom radio och television är för Sveriges

Radio av principiellt intresse. Sveriges Radio har till »Kommittén för

nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna» den 24.2.61 överlämnat

material rörande 79 timmars undervisning om radio och television vid

ett eventuellt institut för film och teater. Denna skulle, om en utbildningsanstalt

utanför företaget inrättades, givetvis böra samordnas med verksamheten

inom nämnda anstalt. Även om en särskild undervisningsanstalt skulle

komma att ägna avsevärt mera tid åt ljudradio och television är arbetet i

dessa media dock så speciellt, att intern vidareutbildning även i ett sådant

fall kommer att krävas.

Emellertid torde alltför vittfamnande målsättningar för dylik undervisning

böra undvikas inom ramen för en och samma anstalt. En alltför mångförgrenad

utbildning kunde bli både oformlig och ineffektiv.

Rent allmänt bör betonas önskvärdheten att utbildning av ifrågavarande

slag koncentreras till en enda utbildningsanstalt dels enär arbetsmarknaden

för personer inom teater, film, radio och television är begränsad, dels

med hänsyn till att de yrkesverksamma i regel har engagemang på flera av

dessa områden. Själva slutfasen i utbildningen för de elever, vilkas förmåga

omedelbart skall nyttiggöras i den artistiska produktionen inom radio och

television, måste dock komma att förläggas till Sveriges Radios egna produktionsplatser.

Sammanfattningsvis kan anföras alt Sveriges Radio delar de i motionerna

framförda synpunkterna på behovet av forskning och utbildning samt ansluter

sig till önskemålet om utredning på här berörda områden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets uttalande nr 28 år 1962

Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filsosofiska fakulteterna anför:
Frågan

om utbildningen inom teaterns, filmens, radions och televisionens

områden har varit föremål för viss behandling inom kommittén, främst

inom en inom kommittén verksam arbetsgrupp, som haft i uppdrag att pröva

nya utbildningsvägar inom massmediayrken. Sedan arbetsgruppen avslutat

sin verksamhet rörande utbildningen för journalister och reklammän

i och med att kommittén framlagt betänkandet »Högre journalist- och reklamutbildning»

har avsikten varit att föra utbildningsarbetet rörande teaterns,

filmens, radions och televisionens områden vidare.

Kommitténs arbete på hithörande områden har — såsom i det föregående

antytts — varit av helt förberedande natur, den inom kommittén verksamma

arbetsgruppen har sålunda hittills haft kontakt med endast enstaka

företrädare för institutioner, företag och organisationer. Kommittén finner

det likväl befogat att i detta sammanhang något redogöra för vissa preliminära

utgångspunkter för sitt arbete. Inriktningen av diskussionerna inom

kommittén har bestämts av kommitténs direktiv, och utredningen har sålunda

haft anledning att pröva endast sådan utbildning, som på ett eller annat

sätt kunde tänkas ha en mer omedelbar anknytning till de filosofiska

fakulteterna. De kategorier yrkesmän, för vilka en lämplig utbildningsform

har eftersträvats, har sålunda främst utgjorts av regissörer inom film, teater,

radio och television, producenter inom television samt kritiker och

pedagoger.

Vid sina första överväganden har kommittén närmast kommit till den

uppfattningen att en kombination av utbildning vid filosofisk fakultet och

ett särskilt för ändamålet upprättat utbildningsinstitut kan utgöra en lämplig

utbildningsform. Kommittén har därvid utgått från att ämnet teaterhistoria

— sannolikt kombinerat med filmhistoria — under alla förhållanden

borde utgöra ett obligatoriskt ämne vid studierna i den filosofiska fakulteten.

I diskussionerna har även framförts önskvärdheten — eller nödvändigheten

— av att utbildning i ämnen såsom psykologi och sociologi ingår i de

akademiska studierna. Om det vid kommitténs första bedömning av frågan

befunnits angeläget att påbörja studierna med en sålunda skisserad utbildning

vid de filosofiska fakulteterna, har det likväl förutsatts att rekrytering

till det föreslagna särskilda institutet skulle ske jämväl på annan väg, främst

bland skådespelare som visat håg och fallenhet för regiuppgifter. Under alla

förhållanden torde emellertid en relativt hög teoretisk utbildningsnivå vara

erforderlig.

Kommittén har inte närmare kunnat pröva den erforderliga utbildningstiden

vid institutet. Vissa bedömningar har som utgångspunkt haft att man

skulle eftersträva en ettårig utbildning; ett mycket preliminärt försök till

timplan synes emellertid närmast ge vid handen att en längre praktisk utbildningstid

skulle bli erforderlig. För att studierna vid institutet skall bli

meningsfulla synes därjämte viss icke alltför kortvarig förpraktik vara erforderlig.

Kommittén har inte funnit det erforderligt att i detta sammanhang uppta

skådespelarutbildningen till prövning. Inte heller har utbildningen av grupper

såsom fotografer, belysningstekniker, dekoratörer etc. diskuterats inom

utredningen. Därest ett utbildningsinstitut för regissörer m. fl. skulle komma

till stånd, synes det emellertid möjligt att till ett sådant institut förlägga

vidareutbildning på vissa områden för skådespelare liksom utbildningen av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962 5

vissa kategorier av tekniker. Från utredningssynpunkt synes det icke nödvändigt

att behandla utbildningen av samtliga här berörda yrkesmän i ett

sammanhang. . „ .

Kommittén vill särskilt framhålla att den ifrågasatta utbildningen maste

omfatta utbildning för samtliga media — teater, film, radio och television

— med hänsyn till såväl att de yrkesverksamma i regel verkar på flertalet

av dessa områden som att arbetsmarknaden för här berörda kategorier inte

är så omfattande att särskilda utbildningslinjer torde vara lämpliga. Aven

med ett relativt vidsträckt utbildningsmål torde en utbildningsanstalt av har

angiven art bli relativt liten till sitt elevantal.

Kommittén har haft för avsikt att hos statsrådet och chefen för kungl.

ecklesiastikdepartementet hemställa, att experter måtte knytas till kommittén

för dess fortsatta utredningsarbete på här ifrågavarande områden.

Därest Kungl. Maj:t finner det lämpligare att tillsätta en. särskild utredning

för ändamålet, ger emellertid detta inte anledning till erinran från

kommitténs sida.

Utskottet

I motionerna 1:34 och 11:66 föreslås en utredning beträffande vissa utbildningsfrågor

inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden.

I motion 1:346 hemställes om utredning av frågan om en högskola för utbildning

av skapande yrkesutövare inom film- och TV-produktionen.

Frågor om utbildning för olika uppgifter inom här ifrågavarande områden

har nyligen varit eller är under prövning i skilda sammanhang i vad

gäller såväl grundutbildning som högre utbildning. Sålunda har 1955 års

provinsteaterutredning hösten 1961 framlagt ett betänkande rörande den

sceniska utbildningen. Utredningen har framhållit att inte enbart skådespe1

arutbildningen utan även utbildningen av regissörer och andra inom teatern

verksamma yrkesmän, såsom dekoratörer, teatertekniker, dramatiker

och teaterkritiker, är otillfredsställande. Utredningens förslag avser grundutbildningen,

men utredningen har också skisserat riktlinjer för en central

teaterskola för den fortsatta högre utbildningen. Den centrala skolan skulle

stå öppen icke endast för skådespelare utan även för ovan berörda kategorier

— regissörer, dekoratörer m. fl. -— och på dess schema skulle också stå

utbildning av kunnigt yrkesfolk för radio, TV och film. Skolan borde vidare

sörja för utbildningen av lärare för de fasta teatrarnas elevskolor. Med

hänsyn till sina uppgifter borde den få benämningen »Teater-, radio- och

filmskolan».

Utredningen ansåg det icke ligga i dess uppdrag att gå narmare in på

frågan om den centrala skolan. Inom en pågående utredning angående nya

former för utbildning helt eller delvis inom filosofisk fakultet hade emellertid

bildats bl. a. en underkommitté som sysslade med utbildning for personer,

verksamma vid massmedia. Spörsmålet om den centrala skolan borde

överlämnas antingen till denna kommitté eller åt en särskild utredning.

Nyssnämnda kommitté har i yttrande till utskottet uppgivit bl. a. att den

har för avsikt att föra frågan om utbildningsarbetet rörande teaterns, fil
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962

mens, radions och televisionens områden vidare. Dess befattning härmed har

hittills varit av förberedande natur. Kommittén anför bl. a.:

Inrilitningen av diskussionerna inom kommittén har bestämts av kommitténs

direktiv och utredningen har sålunda haft anledning att pröva endas

tsadan utbildning, som på ett eller annat sätt kunde tänkas ha en mer

omedelbar anknytning till de filosofiska fakulteterna. De kategorier yrkesman,

tor vilka en lämplig utbildningsform har eftersträvats, har sålunda

ramst utgjorts av regissörer inom film, teater, radio och television, producenter

mom television samt kritiker och pedagoger.

Kommittén uttalar, att den vid sina första överväganden närmast kommit

till den uppfattningen att en kombination av utbildning vid filosofisk fakultet

och ett särskilt för ändamålet upprättat utbildningsinstitut kan vara en

lämplig utbildningsform.

Kommittén säger sig icke ha funnit erforderligt att i detta sammanhang

uppta skådespelarutbildningen till prövning, och man har icke heller diskuterat

utbildningen av fotografer, belysningstekniker, dekoratörer etc. Kommittén

anför vidare:

Därest ett utbildningsinstitut för regissörer m. fl. skulle komma till stånd,

synes det emellertid möjligt att till ett sådant institut förlägga vidareutbildnmg

pa vissa områden för skådespelare liksom utbildningen av vissa kategoner

av tekniker. Från utredningssynpunkt synes det icke nödvändigt att

behandla utbildningen av samtliga här berörda yrkesmän i ett sammanhang.

Kommittén framhåller särskilt att den ifrågasatta utbildningen måste omfatta

samtliga media — teater, film, radio och TV — med hänsyn till att de

yrkesverksamma i regel verkar på flera av dessa områden och att arbetsmarknaden

för dem inte är så omfattande att särskilda utbildningslinjer

torde vara lämpliga.

Slutligen uttalar kommittén att den har för avsikt att hemställa att experter

knyts till densamma för det fortsatta utredningsarbetet. Mot alternativet

härtill en särskild utredning — har kommittén intet att erinra.

Det synes som om provinsteaterutredningens förslag om ett centralt institut,

som avses för utbildning jämväl av andra yrkesgrupper än skådespelarna,

skulle i betydande utsträckning täcka motionernas syfte i fråga

om den högre utbildningen på här ifrågavarande områden särskilt om utbildningen

vid institutet i lämpliga delar kombineras med undervisning vid

filosofisk fakultet. Den ovannämnda fakultetskommitténs preliminära överväganden

har skett helt mot bakgrunden av utredningens direktiv. Provinsteaterutredningens

förslag behandlas f. n. inom handelsdepartementet. Utskottet

vill ifrågasätta om icke Kungl. Maj :ts prövning av denna fråga, som

sker med beaktande av bl. a. ett omfattande remissmaterial, ävensom resultatet

av fakultetsutredningens aviserade framställning om särskilda experter

bör avvaktas innan ytterligare åtgärder påkallas. Såvitt utskottet kunnat

bedöma bör vid nyssnämnda prövning kunna framkomma material till

belysning av hithörande frågor som skulle ge säkrare utgångspunkter för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1962 7

riksdagens bedömning av frågan hur de i motionerna upptagna, viktiga

spörsmålen om utredning lämpligast bör behandlas.

I motionerna 1:34 och 11:66 har även frågorna om utbildningsgång för

andra än skådespelarna samt om forskning på förevarande områden berörts.

Enligt utskottets förmenande har dessa frågor ett så nära samband

med spörsmålen om den högre utbildningen att de bör behandlas i anslutning

till de lösningar man kan komma fram till beträffande denna. Det synes

utskottet bl. a. som om utformningen av grundutbildningen i viss utsträckning

måste bli beroende på de krav som anses böra ställas för tillträde

till den högre undervisningen. Möjligheterna för forskningsverksamheten

torde likaså vara i hög grad avhängiga av en utbyggnad av den högre

undervisningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att frågan om utbildning

av yrkesfolk inom teatern och de massmedia, som spelar en så

dominerande roll i dagens samhälle, bringas till en lösning. Utskottet har

emellertid, som framgår av vad ovan anförts, ansett den i olika sammanhang

nu pågående prövningen av vissa väsentliga frågor på området böra avvaktas

innan ytterligare åtgärder ifrågasätts. Utskottet anser sig därför nu

böra hemställa,

att de likalydande motionerna 1:34 och 11:66 samt motion

1:346 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Nestrup*, Sörlin, Söderberg*,

Hedström*, Olofsson*, Hellebladh, Schött och Enarsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i

Skoglösa*, Jacobsson i Sala, Dickson*, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv,

fru Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille*, Lundkvist*, Berglund och

Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Johnsson i Skoglösa och Magnusson i Nennesholm, vilka ansett

att utskottet bort anföra och hemställa följande:

I motionerna--■ — (lika med utskottet t. o. in. första meningen i sista

stycket sid. 6) — -— — vid filosofisk fakultet.

Såsom framgår av kommitténs utlåtande synes emellertid dessa frågor

kräva ytterligare överväganden, vilket framhålles kunna ske antingen ge
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 ur 1962

nom att experter knytes till kommittén för det fortsatta utredningsarbetet

eller genom en särskild utredning.

Såväl med hänsyn till att direktiven för det av motionärerna åsyftade utredningsarbetet

under alla omständigheter synes böra vidgas utöver vad

som f. n. gäller för kommittén som till att en utredning i här berörda avseenden

inte skall försenas i avvaktan på den inom handelsdepartementet

pågående beredningen av provinsteaterutredningens förslag i övrigt förordar

utskottet att en särskild utredning tillsättes för frågan om utbildningen av

kreativa yrkesutövare inom teater- film-, radio- och TV-produktionens områden.

Utskottet delar således motionärernas uppfattning om vikten av att

frågan om utbildning av yrkesfolk inom teatern och de massmedia, som spelar

en så dominerande roll i dagens samhälle, snabbt bringas till sin lösning.

Såsom den ovan nämnda kommittén anfört synes det från utredningssynpunkt

inte heller nödvändigt att behandla utbildningen av samtliga här berörda

yrkesmän i ett sammanhang. En utbrytning av frågan om utbildningen

av den kreativa personalen från frågan om den sceniska utbildningen i

övrigt, vilken provinsteaterutredningen i första hand ägnat uppmärksamhet,

skulle enligt utskottets mening vara till fördel för båda dessa frågor.

Självfallet bor i en sådan utredning hela utbildningsgången för den kreativa

personalen uppmärksammas liksom även den forskning, som utskottet i

likhet med motionärerna anser vara en angelägen fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen med anledning av motionen 1:346 samt de

likalydande motionerna 1:34 och 11:66 i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning rörande utbildningen

av kreativa yrkesutövare inom teater-, radio-,

film- och TV-produktionens områden.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1962

620450

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.