Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam utredning angående behovet av daghemsplatser för förvärvsarbetande mödrars och ensamstående familjeförsörjares barn och därvid även om undersökning av möjligheterna till en viss samordning mellan de kommunala daghemmen och familjedaghemmen samt även kartläggning av det framtida behovet av sådana platser i enlighet med motionernas syfte.

1962-04-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:29, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam utredning angående behovet av daghemsplatser för förvärvsarbetande mödrars och ensamstående familjeförsörjares barn och därvid även om undersökning av möjligheterna till en viss samordning mellan de kommunala daghemmen och familjedaghemmen samt även kartläggning av det framtida behovet av sådana platser i enlighet med motionernas syfte.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1962

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående behovet av

daghems plats er, om inrättande av ett servicesystem

för tillsyn av sjuka barn samt om utredning rörande

servicehus.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats nedan nämnda motioner:

1) de likalydande motionerna I: 509 av herr Sundin och II: 591 av herr

Wahrendorff vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om en skyndsam utredning angående behovet av daghemsplatser

för förvärvsarbetande mödrars och ensamstående familjeförsörjares barn

och därvid även om undersökning av möjligheterna till en viss samordning

mellan de kommunala daghemmen och familjedaghemmen samt även kartläggning

av det framtida behovet av sådana platser i enlighet med motionernas

syfte.

I motionerna framhålles att det finns en stor arbetskraftsreserv bland de

hemarbetande gifta kvinnorna. Bl. a. svårigheten att på ett tillfredsställande

sätt lösa frågan om tillsynen av barnen hindrar dem från möjligheten att

göra en aktiv insats i produktionslivet.

Enligt motionärernas mening är det från nationalekonomisk synpunkt

angeläget för samhället att se till att de praktiska problem löses, som lägger

hinder i vägen för en hemarbetande kvinna att ta en deltidstjänst.

Det stora problemet är det otillräckliga antalet daghem, vilkas funktion

är av största betydelse, varför bristen snarast bör avhjälpas. Dessutom synes

det nödvändigt med en komplettering med ett större antal familjedaghem.

2) motionen II: 624 av herr Holmberg m. fl., vari hemställes, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till

åtgärder som gör det möjligt för kommunerna att snabbt inrätta ett servicesystem

för tillsyn av sjuka barn, vilkas mödrar har förvärvsarbete.

I motionen framhålles att förvärvsarbetande mödrar alltid måste vara beredda

att stanna hemma från arbetet om barnen blir sjuka. I synnerlig grad

gäller detta de ensamstående mödrarna. Motionärerna påpekar att ensamstående

mödrar kan tvingas att lämna sina sjuka barn ensamma hemma

därför att mödrarna är tvingade alt arbeta och att sådana situationer måste

innebära en allvarlig psykisk påfrestning för såväl mödrar som barn.

Vårdandet av ett sjukt barn är en viktig samhällelig funktion, som från

samhällets sida borde värdesättas mera än nu sker.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1962

Den bästa lösningen på detta problem anser motionärerna vore att en

service med särskilt anställda personer för vården av sjuka barn kom till

stånd. En dylik service finns redan på några håll i landet.

Ett statligt bidrag för detta ändamål borde ställas till kommunernas förfogande.

3) de likalydande motionerna I: 503 av herrar Boheman och Hilding samt

11: 588 av fru Netlelbrandt m. fl., vari föreslås, att riksdagen måtte i skrivelse

till Ivungl. Maj :t anhålla att frågan huruvida och på vilka vägar man

från statens sida kan stimulera till byggande av servicehus blir föremål för

skyndsam utredning.

I motionerna påpekas, att gifta kvinnor alltmer söker sig tillbaka till eller

stannar kvar på arbetsmarknaden, vilket ofta ställer dem inför svårlösta

problem, enär tillgången på hemarbetskraft minskat, daghemsplatserna är

otillräckliga och serviceanordningar ofta saknas. Samma svårigheter möter

för övrigt även andra kategorier, ensamstående, åldringar, sjuka etc.

I ett servicesystem bör finnas tillgång till daghem, isoleringsrum, sovplatser

för barn, sjuksköterskor, annan personal för olika ändamål, matsal, färdiglagad

mat o. d.

Bostadskollektiva kommitténs förslag ledde veterligen ej till några centrala

initiativ men den nu arbetande bostadsbyggnadsutredningen lär i viss

utsträckning komma att behandla frågan om kollektivhus. Det är emellertid

angeläget, att dessa frågor blir föremål för en grundläggande penetrering

av denna utredning eller av en särskild sådan.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 591, II: 624 och II: 588.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna I: 509 och II: 591 från

socialstyrelsen, Landsorganisationen (LO) och Yrkeskvinnors samarbetsförbund,

över motion II: 624 från socialstyrelsen och över motionerna I: 503

och II: 588 från bostadsstyrelsen och statens institut för byggnadsforskning.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

Socialstyrelsen anför att barnstugeverksamheten, vilken ingår som eu del

i samhällets familjestödjande åtgärder, avser att tillgodose barnfamiljernas

olika behov av tillsyn och vård av barnen. I sin information till kommunerna

om barnstugorna lämnar socialstyrelsen förslag om hur verksamheten

skall kunna anpassas till de aktuella behoven av barntillsyn på respektive

orter. Med anledning av vad motionärerna anfört om önskvärdheten för gifta

kvinnor att kunna ta deltidstjänst framhåller styrelsen att kommunerna

även blir uppmärksammade på möjligheten att inrätta halvdaghem, varmed

förstås daghem, som hålles öppna fem—sex timmar om dagen. De utgör antingen

fristående institutioner eller särskilda avdelningar i anslutning till

vanliga daghem eller lekskolor. Erfarenheten av dessa institutioner är god

på de få orter där de hittills bedrives.

Styrelsen påvisar att icke fullt en femtedel av landets samtliga kommuner

bedriver någon form av barnstugeverksamhet. Av dessa kommuner är

99 städer, 26 köpingar och 44 landskommuner. Av barnen i åldern 0—7 år

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1962

kan endast ca 1,4 procent beredas plats i daghem. Därtill kommer att ca 0,5

procent av barnen är placerade i familjedaghem. Av barnen i åldrarna 4—7

år kan ca 12,5 procent beredas plats i lekskolor. Icke ens i alla städer med

8 000--10 000 invånare bedrivs någon form av barnstugeverksamhet.

Kommunernas restriktiva inställning till att ta initiativ till och att fortsätta

utbyggnaden av barnstugeverksamhet måste bl. a. ses mot bakgrunden

av att det statliga driftbidraget till barnstugorna genom penningvärdeförändringen

mer och mer förlorat sin stimulerande verkan. Av de totala driftkostnaderna

för institutionerna täcker statsbidraget numera knappa 10 procent.

Till detta kommer de senaste årens brist på förskollärare. Socialstyrelsen

säger sig ha i remissyttranden och framställningar om anslag understrukit

behovet av en kraftigare utbyggnad av barnstugorna — både daghem,

lekskolor och fritidshem — och yrkat såväl på höjda statsbidrag till

drift- och anläggningskostnader som icke minst på en ökning av utbildningskapaciteten

vid förskoleseininarierna.

Med anledning av motionärernas önskemål om en kartläggning av det

framtida behovet av platser i daghem och familjedaghem anför styrelsen att

frågan om hur stort behovet är av tillsyn av de förvärvsarbetande mödrarnas

barn redan varit föremål för en inom socialstyrelsen verkställd undersökning.

Kommunerna bör på sätt motionärerna föreslår sträva efter att samordna

de olika formerna av hjälpåtgärder — barnstugor och familjevård — på ett

så ändamålsenligt sätt som möjligt i fråga om tillsynen av triska och sjuka

barn och inte minst vid placering av varje enskilt barn. Exempel på en ändamålsenlig

uppläggning av verksamheten finns på åtskilliga håll.

En fortsatt forskning beträffande frågor som rör tillsynen av barn till

förvärvsarbetande mödrar finner styrelsen påkallad.

(Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t till styrelsen

översänt riksdagens skrivelse i anledning av en motion till 1960 års

riksdag om en utredning beträffande förutsättningarna att inom den allmänna

sjukförsäkringens ram bereda ensamstående förvärvsarbetande familjeförsörjare,

som på grund av minderåriga barns sjukdom tillfälligt

tvingades stanna hemma från arbetet, ersättning för härigenom förlorad

arbetsförtjänst. Skrivelsen skulle tagas i beaktande i den verksamhet, som

ankommer på styrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet för den sociala hemhjälpsverksamheten.

Med anledning härav har styrelsen bl. a. till samtliga

hemhjälpsnämnder utsänt en skrivelse med råd och anvisningar för ordnande

av barnvaktstjänst för sjuka barn til! mödrar i förvärvsarbete.)

Yrkeskvinnors samarbetsförbund anför bl. a.:

Föräldrar med skiftarbete inom exempelvis servicenäringar och kommunikationsväsen

är genom daghemmens öppethållningstider hänvisade till familjedaghem,

likaväl som föräldrar med speciellt infektionskänsliga eller på

annat sätt klena barn. Enligt förbundets mening borde familjedaghemmen

i ökad omfattning utnyttjas för de helt små eller känsliga barnen. En överföring

av de äldre barnen från familjedaghem till de för många barn i lekåldern

mer aktiverande daghemmen, borde enligt förbundets mening kunna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1962

stimuleras genom med hänsyn till barnens ålder differentierade avgifter till

familj edaghemmen.

Daghemmens öppethållningstider innebär, såsom ovan framhållits, att vissa

kategorier förvärvsarbetande icke alls eller endast med stor svårighet kan

utnyttja daghemmen för barntillsyn. Förbundet vill framhålla betydelsen

av att frågan om tider för daghemmens öppethållande blir föremål för uppmärksamhet,

då allt större grupper förvärvsarbetande med hänsyn till allmänhetens

krav på service är i behov av barntillsyn under andra tider än

den hittills traditionella arbetstiden.

Motionären föreslår även att en undersökning företages angående möjligheterna

att samordna verksamheten mellan de två formerna av daghem. En

sådan samordning tillämpas med gott resultat i Stockholm, varför liknande

samarbete enligt förbundets mening borde komma till stånd på övriga platser

i landet.

Förbundet tillstyrker motionerna.

Landsorganisationen (LO) framhåller att arbetsmarknadens kvinnonämnd

år 1960 företog en undersökning, som klart visade behovet av daghemsplatser.

Utredningens slutsatser var att barnstugebeståndet i dess helhet

var otillräckligt, samt att familjedaghemsverksamheten ökat, medan daghemsbyggandet

stagnerat trots att de förvärvsarbetande mödrarnas önskemål

om daghemsplatser fortfarande kvarstod. Det framgick vidare att institutioner

för barntillsyn saknades på hälften av orterna (175 orter, därav

107 städer), som ingick i undersökningen. Av en annan undersökning, som

publicerats i skriftserien »Konsumentinstitutet meddelar» (nr 9/1961), framgår

det att ungefär en fjärdedel av de i undersökningen ingående barnen

under 10 år (68 av 281) får klara sig själva under moderns förvärvsarbete.

Vidare torde ett ganska stort antal kvinnor med intresse för förvärvsarbete

avstå från att söka arbete, då de bedömer utsikterna att få betryggande barntillsyn

som mycket små.

Enligt LO:s mening bör mer konkreta åtgärder tillgripas än vad som föreslås

i motionen om man vill nå en snabb förbättring av situationen för de

förvärvsarbetande mödrarna och ensamstående familjeförsörjarna. En sådan

åtgärd synes vara att höja det statliga bidraget till kommunerna, när

det gäller daghemsverksamheten. LO anser att en av de väsentliga orsakerna

till bristen på daghemsplatser är att det statliga stödet till kommunerna

för denna verksamhet är så otillräckligt att det inte utgör någon verklig

stimulans till utbyggnad och hänvisar till ett utlåtande över en motion, vilket

i sin helhet godkändes av 1961 års LO-kongress och vari anfördes:

Eftersom det är de kommunala myndigheterna som med nuvarande bestämmelser

bär huvudansvaret och får stå för huvudparten av de ofta mycket

dryga kostnaderna för daghemsverksamheten är det nödvändigt med en

omfördelning av kostnadsbördan mellan stat och kommun för att de förvärvsarbetande

mödrarna verkligen skall kunna få denna service av samhället.

LO anför vidare:

Under budgetåret 1959/60 utgjorde statens bidrag för hela barnstugeverksamheten

omkring 8,5 procent av de totala driftskostnaderna. När stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1962 5

bidraget till den halvöppna barnavården 1944 infördes uppgick det till 13

procent av driftskostnaderna. I årets statsverksproposition föreslås visserligen

en uppräkning med 40 procent av anslaget till daghemmen. Trots den

föreslagna anslagshöjningen blir den faktiska ökningen av statsbidragsprocenten

ganska obetydlig.

De nuvarande anläggningskostnaderna för daghemmen bestrids av kommunerna.

Staten kan dock genom medel ur Allmänna arvsfonden lämna vissa

bidrag. Anslaget kan utgöra högst hälften av byggnadskostnaderna med

begränsning till en viss maximisunnna.

Utbildningen av personal till daghem finner LO också vara av stor betydelse.

En snabb utbyggnad av antalet daghemsplatser fordrar också en motsvarande

ökning av utbildningskapaciteten för förskollärare till daghem.

Beträffande samordningen mellan daghemmen och familjedaghemmen

förutsätter LO att en sådan kommer till stånd. Hur motionären tänkt sig

denna samordning är något oklart och detta gäller även familjedaghemmens

ställning i förhållande till daghemmen. Enligt LO:s mening kan vid en samordning

endast familjedaghem, där kommunal insyn och kontroll över den

vård barnen erhåller, komma i fråga. Daghemmen bör vara den centrala

institutionen för kommunal organiserad barntillsyn. Till varje daghem hör

sedan ett antal familjedaghemsplatser stå till förfogande.

LO har sig bekant, att frågan om daghemsverksamlieten tagits upp i ett

vidare sammanhang i motionen II: 89. Därest nämnda motion skulle föranleda

utredning, vilket LO vill förorda, kan det förutsättas att även de i förevarande

motion upptagna frågorna blir föremål för utredning.

Bostadsstyrelsen ansluter sig i allt väsentligt till motionärernas synpunkter

rörande den otillräckliga bostadskollektiva servicen i dagens samhälle

och rekommenderar, att utredningsuppdraget anförtros åt bostadsbyggnadsutredningen.

Institutet för byggnadsforskning förklarar sig dela uppfattningen att den

bostadssociala servicen ofta är otillräcklig i våra bostadsområden. Institutet

har emellertid erfarit att bostadsbyggnadsutredningen erhållit särskilda

medel för att studera hithörande frågor. Vidare har bostadsbyggnadsutredningen

föreslagit att en särskild utredning borde göras av institutet

för byggnadsforskning beträffande ändamålsenliga bostäder för mindre

hushåll och häri även inrymt behovet av speciell service för dessa kategorier.

Institutet har även upprättat och kostnadsberäknat ett program för

sådana studier och förklarat sig villigt att åtaga sig utredningsuppdraget.

Motionerna bör därför icke föranleda någon åtgärd.

Yrkeskvinnors samarbetsförbund förklarar sig helt stödja de i motionerna

framförda önskemålen.

Utskottet

I motionerna I: 509 och II: 591 hemställes om en utredning angående behovet

av daghemsplatser för förvärvsarbetande mödrars och ensamstående

familjeförsörjares barn samt undersökning av möjligheterna till samordning

mellan de kommunala daghemmen och familjedaghemmen ävensom kartläggning

av det framtida behovet. I motion 11:024 hemställes om åtgärder

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1962

som gör det möjligt för kommunerna att snabbt inrätta ett servicesystem

för tillsyn av sjuka barn, vilkas mödrar har förvärvsarbete. I motionerna

I: 503 och II: 588 slutligen föreslås en utredning av frågan huruvida och på

vilka vägar staten kan stimulera byggandet av servicehus.

Ett huvudsyfte för samtliga motionärer har varit att tillgodose behovet

för förvärvsarbetande kvinnor att kunna lämna sina barn för tillsyn och

vård under den tid mödrarna är i arbete.

Det föreligger en tydlig tendens på arbetsmarknaden till ökat deltagande

av kvinnor — även mödrar med minderåriga barn — i förvärvsarbete. Utvecklingen,

som senast berörts av 1951 års långtidsutredning (SOU 1962:

10), torde medföra ett ytterligare ökat behov av kvinnlig arbetskraft. Det

är sålunda angeläget med åtgärder från samhällets sida för en utbyggnad

och effektivisering av anordningar för barntillsyn för de förvärvsarbetande

mödrarna.

Ett antal vid årets riksdag väckta motioner i hithörande eller närliggande

frågor har hänvisats till statsutskottet, vilket upptagit dem till prövning

i anslutning till sin behandling av den i statsverkspropositionen under femte

huvudtiteln upptagna anslagsposten till Bidrag till driften av barnstugor

(statsutskottets utlåtande nr 5, sid. 10—14). Statsutskottet har i utlåtandet

lämnat bl. a. uppgifter om den nuvarande situationen och tillstyrkt ett av

föredragande statsrådet framlagt förslag om uppräkning av bidragen till

daghem och fritidshem. Allmänna beredningsutskottet får hänvisa till utlåtandet,

vari med anledning av de förenämnda motionerna anföres bl. a.

följande:

Mot bakgrunden av den arbetsmarknadssituation, som kan förväntas för

de närmaste åren, och den ökning av yrkesverksamheten bland mödrarna,

som sannolikt kan påräknas, är det enligt utskottets mening angeläget, att

frågan om omfattningen och utformningen av statens stöd till barnstugor

och liknande ändamål blir föremål för en allmän översyn. Därvid kan en

kartläggning även behöva ske av de åtgärder som hittills vidta*its. Därjämte

bör så långt möjligt söka bedömas det framtida behovet av daghemsplalser.

Vidare kommer naturligen frågan om inriktningen av verksamheten

under prövning, varvid även avvägningen mellan vanliga daghem och familjedaghem

torde få övervägas.

Statsutskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om en översyn rörande omfattningen och utformningen av statens stöd

till barnstugor och liknande ändamål.

Allmänna beredningsutskottet ansluter sig till vad statsutskottet sålunda

anfört och föreslagit. Ett bifall till statsutskottets hemställan skulle innebära

att de spörsmål på förevarande område som upptagits i de till allmänna

beredningsutskottet hänvisade motionerna kommer under prövning. Utskottet

förutsätter att de i dessa motioner anförda synpunkterna kommer att beaktas

vid en blivande översyn. Detta gäller även de i motion II: 624 framförda

förslagen om särskilda åtgärder för tillsyn av sjuka barn.

Beträffande de i motionerna I: 503 och II: 588 framförda förslagen i övrigt

får utskottet hänvisa till att, som framgår av bvggnadsforskningsinstitu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1962

tets yttrande, frågan om servicehus i olika avseenden prövas av bostadsbyggnadsutredningen

och att även institutet ägnar spörsmålet uppmärksamhet.

Utskottet finner därför motionerna i dessa delar icke böra föranleda någon

riksdagens åtgärd men vill i övrigt hemställa,

att riksdagen i anledning av

1) de likalydande motionerna I: 509 och II: 591,

2) de likalydande motionerna I: 503 och II: 588 samt

3) motion II: 624

i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 10 april 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Sörlin, Hellebladh, Ringaby*,

Tage Johansson, Schött*, Eric Peterson och Jonasson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala*, Hamrin i Jönköping*, fru Thunvall, herrar Carlsson i Huskvarna*,

Björkänge, Haglund, fru Gunne, fru Hörnlund*, fru Ekroth*, herrar Magnusson

i Nennesholm* och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G20656

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:201 Skrivelse till Konwngen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om att avsätta området Padjelanta i Norrbottens län till nationalpark, m. m. a1 i texten