Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om bättre tillvaratagande av arbetskraftens kapacitet inom den statliga förvaltningen.

1962-04-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:31, Utlåtande i anledning av väckt motion om bättre tillvaratagande av arbetskraftens kapacitet inom den statliga förvaltningen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

3

Nr 31

Utlåtande i anledning av väckt motion om bättre tillvaratagande

av arbetskraftens kapacitet inom den statliga förvaltningen.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 418 av fru

Kristensson hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte understryka

önskvärdheten av att organisatoriska undersökningar genomföres

inom den statliga förvaltningen och i de affärsdrivande verken i syfte

att möjliggöra ett bättre tillvaratagande av arbetskraftens kapacitet.

I motionen framhålles bl. a. att det inom den offentliga sektorn är svårare

att tillämpa moderna personaladministrativa principer än inom den privata

arbetsmarknaden.

Motionären framhåller såsom ytterst väsentligt att tillvarataga ambition

och vilja att taga större ansvar bland alla anställda. Det är angeläget att ge

så många som möjligt den chans till befordran som bygger på i arbetet visad

duglighet, ådagalagd vilja till vidareutbildning och ett personligt engagemang

i arbetet. Detta gäller alla kategorier oavsett utbildning. Effektiva lösningar

av förevarande problem är alltså på en gång ett arbetstagar- och ett

arbetsgivarintresse.

Det bör, säger motionären, vara angeläget att fortsatta organisationsundersökningar

bedrives och att man därvid fäster avgörande avseende vid

den mänskliga faktorns betydelse för de faktiska rationaliseringsmöjligheterna.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från kanslistutbildningsnämnden

och statskontoret samt berett Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen

i Sverige (LO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR) till

fälle att inkomma med yttrande.

Kanslistntbildningsnämnden uttalar att någon oenighet om angelägenheten

av det i motionen angivna önskemålet icke lär råda och anför bl. a.:

Problemet är endast på vilket eller vilka sätt detta önskemål skall kunna

realiseras, om hur långt man därvid vill sträcka sig för att undanröja de

svårigheter, som står hindrande i vägen för tillgodoseende av detta önskemål

bland de statsanställda.

Svårigheter av dylik art innefattas bl. a. i de kompetensföreskrifter, som

inom statlig och statsunderstödd verksamhet uppställts såsom garantier för

att speciella arbetsuppgifter skall bli fullgjorda av klart kvalificerad ar
1*-—Bihang

till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 30—33

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

betskraft. Relativt nyligen har härmed sammanhängande problem varit

föremål för en allmän översyn inom civildepartementet genom den med stöd

av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1952 tillsatta kompetensutredningen,

vilken avslutade sitt arbete i december 1960. Utredningen har i ett

betänkande »Om kompetenskrav» (SOU 1954: 15) angivit sina allmänna synpunkter

på den avvägning, som i ett modernt demokratiskt samhälle bör

göras vid tillämpningen av formella kompetenskrav.

Utredningen fann en restriktiv inställning till kompetenskrav av allmänbildningskaraktär

vara påkallad och framlade vissa av Kungl. Maj:t sedermera

genomförda förslag om avskaffande av dylika krav, men ansåg å andra

sidan fackmässiga kompetenskrav i betydande utsträckning icke kunna

undvaras. I den mån såsom dylik kompetensföreskrift uppställes ett examenskrav

anges därmed den normalt erforderliga utbildningen. Enligt utredningens

mening bör som regel därtill fogas ett tillägg av innebörd, att den

tillsättande myndigheten beredes möjlighet att vid tjänstetillsättningar upptaga

till reell prövning även ansökningar från personer, som icke avlagt föreskriven

examen men som på annat sätt skaffat sig likvärdig kompetens.

Utredningen rekommenderade en vidsynt tillämpning av dispensbestämmelserna

beträffande förekommande kompelensföreskrifter och deras verkningar.

I den mån ämbetsverken icke i enlighet med verksstadgans föreskrifter

förmår att genomföra en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifterna

mellan olika personalkategorier, bör det vara möjligt att genom utomstående

organ åstadkomma dylika resultat genom relativt begränsade organisatoriska

undersökningar eller snarare arbetsuppgiftsanalyser. Utbildningsnämnden

vill som en modell erinra om kompetensutredningens undersökningar

rörande möjligheterna att till en ny personalkategori, kanslister,

överföra arbetsuppgifter, som tidigare fullgjorts av amanuens- och byråsekreterarpersonal

eller ingenjörspersonal. Jfr betänkandet »Kanslister i

administrativ tjänst» (SOU 1957: 23). Sådana undersökningar gjordes inom

ett antal verk. Hos samtliga myndigheter påvisades kvalificerade arbetsuppgifter,

vilkas fullgörande icke erfordrade akademisk utbildning utan

kunde anförtros åt en administrativt specialutbildad mellangrupp, rekryterad

bland personalen i lägre lönegrader. — -— Sedan 1961 har anordnandet

av dylik utbildning anförtrotts åt kanslistutbildningsnämnden, som f. n.

håller på att planera den fjärde och femte kanslistkursen. Behovet av sådan

utbildning är uppenbarligen långtifrån tillgodosett härmed utan kommer

att kräva fortsatt kursverksamhet. Särskilt anslag för bl. a. denna utbildningsverksamhet

har fr. o. in. nästa budgetår äskats under civildepartementets

huvudtitel.

Om betydelsen av kanslistreformen ur de personalsynpunkter, för vilka

motionären deklarerat sitt intresse, anförde kompetensutredningen i nyssnämnda

betänkande följande.

»Rekryteringen av aspiranter till kanslisttjänsterna är avsedd att ske

både direkt utifrån och från biträdes- och expeditionsvaktsgrupperna. Genom

att för särskilt duktiga befattningshavare inom sistnämnda personalgrupper

öppna en befordringsmöjlighet, efter det att de med bibehållen lön

genomgått en kostnadsfri specialutbildning, bör införandet av mellangradstjänsterna

kunna tjäna som ett stimulerande element i verksamheten för

dessa personalgrupper på samma sätt som de av gammalt självklara beford
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1962 5

ringschanserna inom den akademiskt utbildade personalgruppen. De hittills

så gott som oöverstigliga hinder, som inom de centrala administrativa verken

mött mot vidare befordran för personal som saknat sådan utbildning, har

stundom hos ambitiösa och framåtsträvande tjänstemän i de lägre lönegraderna

skapat eu känsla av att de i den statliga tjänsten hamnat i en

återvändsgränd. Det har för kompetensutredningen framstått som angeläget

att i någon mån mjuka upp denna alltför stora stelhet i det statliga tjänstesystemet,

vilken varit till skada såväl för de enskilda tjänstemännens trivsel

i arbetet och vidare personliga utveckling som för statens möjligheter att

även av sådana anställda, som i ungdomen saknat studiechanserna, få ut

arbetsprestationer, som i rimlig grad svarar mot deras begåvning och duglighet.

»

De hittillsvarande erfarenheterna av kanslister i administrativ tjänst har

enligt utbildningsnämndens bedömande visat sig gynnsamma ur olika synpunkter

. . .

Slutligen vill nämnden erinra om det arbete, som pågår inom den av

chefen för civildepartementet jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den

5 maj 1961 tillkallade personalutbildningsberedningen. Genom nämnda beredning

har, såsom framgår av direktiven, avsetts att tillgodose sådana

moderna personaladministrativa synpunkter på utbildningsområdet, som

berörts i motionen. Vissa förslag, som av beredningen utarbetats och delvis

redan genomförts i försöksbetonad skala, synes vara av betydelse i detta

sammanhang. Här må nämnas att, sedan under fjolåret försöksvis anordnats

en introduktionskurs för relativt nyanställda biträden med kontorsgöromål

vid centrala ämbetsverk, har Kungl. Maj :t på personalutbildningsberedningens

förslag uppdragit åt nämnden att anordna tio sådana biträdeskurser

under år 1962, därav två i landsorten. Arbetet med planläggningen

av dessa kurser pågår. I slutet av innevarande månad kommer vidare jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande att anordnas en försökskurs i allmän administration

för amanuenser inom den centrala statsförvaltningen, allt i

enlighet med av beredningen föreslagna riktlinjer. Inom beredningen har

tillika utarbetats ett förslag om gemensam utbildning för vårdarpersonalen

inom fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

och en arbetsgrupp är sysselsatt med den högre förvaltningsutbildningens

problem. Det säger sig självt att denna utbildningsverksamhet

bland de statsanställda icke endast är effektivitetsbefrämjande utan

även ökar trivseln i arbetet samt befordringsmöjligheterna för de dugliga.

Av det anförda torde framgå att Kungl. Maj:t under senare år ägnat

uppmärksamhet åt det personaladministrativa problemkomplex, som med

lätt hand berörts i motionen, och att ett betydande arbete har nedlagts och

pågår inom förvaltningen på lösningen av hithörande problem. Mycket återstår

för visso ännu att göra på området. Strävandena i denna riktning bör

f. ö. ständigt upprätthållas. Såvitt utbildningsnämnden kan bedöma, torde

det med hänsyn till vad här anförts icke vara påkallat att genom en särskild

skrivelse erinra Kungl. Maj:t om angelägenheten att beakta dessa problem.

Statskontoret framhåller alt ämbetsverket bedriver organisalionsundersökningar

där personaladministrativa synpunkter tillgodoses efter i stort

sett samma linjer som kanslistutbildningsnämnden förordar. Personalinformationen

tillmätes slor betydelse icke minst av den anledningen att det är

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

av värde för arbetstrivseln och därmed för arbetseffektiviteten att varje

befattningshavare får klart för sig på vilket sätt hans arbete ingår i ett större

sammanhang.

Statskontoret anför vidare:

Såvitt statskontoret har sig bekant tillmätes den personaladministrativa

aspekten stor betydelse även vid rationaliseringsarbete, som bedrives inom

stasförvaltningen av andra instanser än statskontoret, exempelvis av affärsverkens

rationaliseringsorgan.

Enligt statskontorets erfarenhet är god arbetsledning nödvändig för att

arbetskraftens kapacitet skall kunna utnyttjas effektivt. Det förekommer

emellertid ej sällan att statstjänstemän med arbetsledande funktioner saknar

särskild utbildning i arbetsledning. Det ingår därför i statskontorets

arbetsprogram att anordna kurser i arbetsledning för befattningshavare hos

myndigheter, där organisationsundersökningar bedrivits eller bedrives.

Statskontoret omnämner även sådan kursverksamhet som omfattar utbildning

i arbetsledning och annan fortbildning av olika slag. Sålunda anordnas

kurser för ämbetsverkens organisationsföredragande samt specialkurser

i ämnen tillhörande rationaliseringsområdet. I såväl organisationsföredragandekurser

som i specialkurser brukar inrymmas personaladministrativa

ämnen.

Förslagsverksamhet — framhåller statskontoret — som är ett sätt att tillvarataga

uppslagsrikedom och effektivitetsintresse hos personal, förekommer

såväl inom försvaret och affärsverken som inom den civila icke-affärsdrivande

statsförvaltningen. Inom den sistnämnda sektorn medverkar statskontoret

såtillvida att ämbetsverket granskar inkomna förslag och vidarebefordrar

dem till Kungl. Maj:t med särskilt yttrande avseende bl. a. lämplig

storlek av eventuell belöning.

Sammanfattningsvis anför statskontoret, att ämbetsverket i allt väsentligt

kan lämna sin anslutning till de allmänna synpunkter motionären anlagt på

frågan om ett bättre tillvaratagande inom statsförvaltningen av arbetskraftens

kapacitet. Det bör dock understrykas, att den mänskliga faktorns betydelse

redan beaktas vid strävanden som i olika former pågår för att ytterligare

öka arbetseffektiviteten inom statsförvaltningen. Mot denna bakgrund

är, anser statskontoret, någon åtgärd från riksdagens sida i motionens

syfte för närvarande icke påkallad.

TCO, SACO, LO och SR erinrar om personalutbildningsberedningens arbete

och ger uttryck åt uppfattningen att ett positivt intresse för de frågor

som motionären upptagit i motionen visats både från statens och de fackliga

organisationernas sida och att frågorna bör lösas i samverkan mellan

parterna. Motionen bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet

Av remissyttrandena över motionen framgår bl. a. att statskontoret, som

framhållit betydelsen av god arbetsledning för ett effektivt utnyttjande av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1962 7

arbetskraftens kapacitet, på sitt arbetsprogram har kurser i arbetsledning

för befattningshavare hos myndigheter, där organisationsundersökningar

bedrivits eller pågår. Vidare gives kurser för verkens organisationsföredragande

och specialkurser i ämnen på rationaliseringsområdet. I dessa

kurser brukar inrymmas personaladministrativa ämnen. Statskontoret understryker

bl. a. att den mänskliga faktorns betydelse redan beaktas vid

strävanden som i olika former pågår för att ytterligare öka arbetseffektiviteten

inom förvaltningen.

Kungl. Maj :t har i början av år 1961 i enlighet med ett förslag av kompetensutredningen

(betänkanden: SOU 1954: 15 om kompetenskrav samt SOU

1957:23 om kanslister i administrativ tjänst) tillsatt kanslistutbildningsnämnden

för att planlägga och handha utbildningen av kanslister vid centrala

verk m. m. Vidare har våren 1961 tillkallats den s. k. personalutbildningsberedningen

med uppdrag att verkställa en översyn av den av staten bedrivna

personalutbildningen m. in. Nämnden har i sitt ovan atergivna yttrande

över motionen redogjort för sin och personalutbildningsberedningens

hittillsvarande och planerade verksamhet samt framlagt sina synpunkter på

de i motionerna upptagna spörsmålen. Nämnden anför avslutningsvis:

Av det anförda torde framgå att Kungl. Maj:t under senare år ägnat

uppmärksamhet åt det personaladministrativa problemkomplex, som med

lätt hand berörts i motionen, och att ett betydande arbete har nedlagts och

pågår inom förvaltningen på lösningen av hithörande problem. Mycket

återstår för visso ännu att göra på området. Strävandena i denna riktning

bör f. ö. ständigt upprätthållas. Såvitt utbildningsnämnden kan bedöma,

torde det med hänsyn till vad här anförts icke vara påkallat att genom en

särskild skrivelse erinra Kungl. Maj :t om angelägenheten att beakta dessa

problem.

I yttrandena över motionen har samstämmigt vitsordats att motionären

upptagit frågor som förtjänar stort beaktande och att de pågående strävandena

bör konsekvent fullföljas. I samtliga yttranden har emellertid uttalats

att något initiativ från riksdagens sida i enlighet med motionärens förslag

icke kan anses påkallat f. n. Utskottet delar den uppfattning i dessa hänseenden,

som kommit till uttryck i remissyttrandena och får därför hemställa,

att motion 11:418 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 3 april 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1962

•>)''. t/1 . . .. . -.1 »i..'' ,, ,;/ . . f/ -....... L

Närvarande:

iilj

från första kammaren: herrar Möller*, Sörlin, Hellebladh, Ringaby,

Tage Johansson, Schött, Eric Peterson och Jonasson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Hamrin i Jönköping, fru Thunvall, herrar Carlsson i Huskvarna*,

Björkänge, Haglund, fru Hörnlund, fru Kristensson*, fru Ekroth, herrar

Magnusson i Nennesholm och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.