Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsvärdering.

1962-04-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:33, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsvärdering.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

15

Nr 33

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsvärdering.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 512 av herr Virgin m. fl. och II: 593 av fröken Wetterström m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl.

Maj :t måtte tillsätta en utredning, i vilken i motionerna berörda förhandlingsparter

är företrädda, med uppgift att dels undersöka frågan om arbetsvärderingsmetodens

tillämpbarhet inom den statliga sektorn och dels, om

utredningen ger anledning därtill, utarbeta förslag till arbetsvärderingssystem.

Systematisk arbetsvärdering kan, anför motionärerna, vara en väg till

rättvisare lönesättning. Man har emellertid uttryckt farhågor för att arbetsvärderingen

skulle innebära ett ingrepp i den fria förhandlingsrätten,

vilket dock torde vara obefogat. Till grund för arbetsvärderingen måste

ligga detaljerade arbetsanalyser, utförda under medverkan av båda parterna

på arbetsmarknaden. Motionärerna åsyftar en arbetsvärdering av befattningar

och icke en meritvärdering av befattningshavare.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 593.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statskontoret,

Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),

Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) och Statstjänstemännens

riksförbund (SR), varjämte Yrkeskvinnors samarbetsförbund inkommit

med en skrivelse.

Statskontoret anför bl. a. att systematisk arbetsvärdering kommit till användning

inom flera områden av det svenska arbetslivet, och erinrar om

att inom Personaladministrativa rådet en kommitté för närvarande är sysselsatt

med att sammanfatta erfarenheterna av vissa arbetsvärderingssystem

och arbetsvärderingsskalor. Statskontoret anför vidare:

Även på statsförvaltningens område har tillämpning av systematisk arbetsvärdering

i några fall aktualiserats. Sålunda framlade en av domänstyrelsen

tillsatt arbetsvärderingskommitté år 1957 förslag till normer för arbetsvärdering

av kontorsbefattningar vid domänverket. För ytterligare undersökningar

i nämnda hänseende arbetar för närvarande en inom domänstyrelsen

särskilt tillsatt arbetsgrupp. Beträffande arbetsvärdering av kamerala

tjänster vid statens vattenfallsverk har utredningar med förslag

framlagts av särskilda av vattenfallsstyrelsen åren 1950 och 1953 tillsatta

kommittéer. Inom postverket har tillämpats ett klassificeringssystem för

inplacering av personal i olika lönegrader (bl. a. brevbärare och poststa
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1902

tionsföreståndare). Vidare pågår vid statens järnvägar genom särskild arbetsgrupp

undersökningar rörande arbetsuppgifterna för befattningshavare

i stations- och kontorsskrivarkarriärerna, vilka undersökningar — såvitt

framgår av en i september 1961 avgiven delrapport — bland annat avser att

belysa möjligheterna att åstadkomma ett arbets- och meritvärderingssystem

för sagda personalgrupper.

Man bör kunna räkna med att åtgärder för utnyttjande av systematisk

arbetsvärdering efter hand kommer att vidtagas även på andra områden

inom statsförvaltningen. Särskild utredning är därför enligt statskontorets

mening f. n. icke erforderlig.

LO, TCO och Saco framför i stort sett sinsemellan likartade uppfattningar

och uttrycker meningarna att i den mån arbetsvärdering ifrågakommer

bör den vara en förhandlingsfråga mellan de avtalsslutande parterna

och att en annan ordning kan begränsa utrymmet för den fria förhandlingsrätten.

SR säger sig bl. a ifrågasätta lämpligheten av en utredning innan för

tjänstemannaområdet lämpliga arbetsvärderingssystem utarbetats.

Yrkeskvinnornas samarbetsförbund tillstyrker motionerna.

Tidigare riksdagsbehandling

överväganden rörande systematisk arbetsvärdering har i slutet av 1940- talet och i början av 1950-talet förekommit i olika sammanhang. Åren 1951,

1960 och 1961 behandlades frågan i riksdagen. En redogörelse för dessa

överväganden finns i andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1960, vartill

allmänna beredningsutskottet får hänvisa.

År 1960 fattade höstriksdagen i anledning av väckta motioner i ämnet

beslut i enlighet med en till andra lagutskottets utlåtande fogad reservation,

vari anfördes följande:

Arbetsvärdering förekommer i viss utsträckning redan nu inom det statliga

lönesystemet. Sålunda innebär de med vissa mellanrum återkommande

tjänsteförteckningsrevisionerna och de årliga förhandlingarna om lönegradsplaceringen

av vissa tjänster utan tvivel en värdering av de med tjänsterna

förenade arbetsuppgifterna. Denna arbetsvärdering kan emellertid

inte betecknas som systematisk utan har en mera schematisk karaktär. Genom

att lönegradsplaceringarna föregås av förhandlingar uppnås vissa garantier

för objektivitet, men det är uppenbart att lönesättningen inte helt

överensstämmer med de resultat motionärerna förmenar att en systematisk

arbetsvärdering skulle kunna ge.

Emellertid kan inte heller en systematisk arbetsvärdering göras helt

objektiv. Hur de olika faktorerna i ett arbetsvärderingssystem skall avvägas

i förhållande till varandra, t. ex. fysisk ansträngning i förhållande till

krav på utbildning, måste sålunda bli föremål för subjektiva bedömanden.

Dessutom innefattar fastställandet av de olika faktorspoängen för en tjänst

ett subjektivt avgörande. Härigenom förringas betydligt värdet av systematiska

arbetsvärderingsmetoder.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1962 17

Man bör därför inte överskatta de resultat som skulle kunna uppnås med

hjälp av systematisk arbetsvärdering. Såsom påpekats från remisshåll bör

de avvikelser från principen om lika lön för likvärdig arbetsuppgift som

har någon större betydelse kunna konstateras redan med hjälp av nu tilllämpade

mera schematiska arbetsvärderingar. Att så är fallet framgår för

övrigt av likalönskommitténs betänkande, där kommittén utan användande

av systematiska arbetsvärderingsmetoder ansåg sig kunna konstatera att åtskilliga

statliga tjänster, som uteslutande eller huvudsakligen rekryterades

med kvinnor, var för lågt lönegradsplacerade med hänsyn till arbetsuppgifternas

art.

Remissyttrandena präglas genomgående av en påtaglig tveksamhet i fråga

om möjligheterna att genom systematisk arbetsvärdering nå längre i strävandena

mot en objektiv och rättvisande lönesättning än vad som kunnat

uppnås med de metoder som nu tillämpas vid de förhandlingar mellan parterna,

vilka regelmässigt föregår löneöverenskommelserna. Utskottet delar

denna tveksamhet. Det kan vidare enligt utskottets mening ifrågasättas

lämpligheten av att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om

åtgärder, som kan tolkas såsom ett ingripande i den fria förhandlingsrätt

de anställdas organisationer eftersträvar.

Riksdagen avslog motionerna i enlighet med reservanternas förslag.

Samma motioner väcktes ånyo vid 1961 års riksdag men avslogs med

hänvisning till att skäl saknades för ett ändrat ståndpunktstagande.

Utskottet

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har frågan om utförande

av en systematisk arbetsvärdering inom den statliga verksamheten under

de senaste årtiondena varit under prövning i ett flertal sammanhang. Motioner

i frågan som väckts i riksdagen åren 1951, 1960 och 1961 har icke

föranlett någon riksdagens åtgärd.

Även om kraven på en rättvis lönesättning inom statsförvaltningen i och

för sig skulle kunna föranleda önskemål om införande av en systematisk

arbetsvärdering, kan detta svårligen genomföras totalt för de skiftande yrkesområden

som ryms inom statsförvaltningen. I den som riksdagens beslut

godkända reservationen till andra lagutskottets ovannämnda utlåtande nr

59 till 1960 års riksdag, vilket beslut bekräftats av riksdagen år 1961, anfördes

emellertid bl. a. att en viss arbetsvärdering, ehuru av mera schematisk

än systematisk karaktär redan nu förekommer inom det statliga lönesystemet,

exempelvis vid de med vissa mellanrum återkommande tjänsteförteckningsrevisionerna

och de årliga förhandlingarna om lönegradsplaceringen

av vissa tjänster. Reservanterna framhöll vidare att frågan hur de

olika faktorerna i ett arbetsvärderingssystem skulle avvägas mot varandra,

t. ex. fysisk ansträngning i förhållande till krav på utbildning, måste bli

föremål för subjektiva bedömanden. Man borde av bl. a. denna anledning

inte överskatta de resultat som kunde uppnås genom en systematisk arbetsvärdering.

Reservanterna delade den i remissyttrandena uttalade, på
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

tagliga tveksamheten om möjligheterna att genom en dylik värdering nå

längre i strävandena för en objektiv och rättvisande lönesättning än som

var möjligt med de metoder som tillämpades vid de regelmässiga löneförhandlingarna.

Man kunde vidare ifrågasätta lämpligheten av åtgärder, som

skulle kunna tolkas som ett ingripande i den fria förhandlingsrätten.

I de nu föreliggande motionerna föreslås att en utredning, i vilken förhandlingsparterna

är företrädda, tillsättes för att undersöka arbetsvärderingsmetodens

tillämpbarhet inom den statliga sektorn och utarbeta de

förslag till arbetsvärderingssystem som utredningen finner anledning till.

Motionärerna synes förmena att en dylik medverkan av parterna skulle

tillgodose önskemålet att åtgärder på förevarande område skall ske med

iakttagande av principen om den fria förhandlingsrätten. Samma tankegång

framfördes i de av riksdagen tidigare avvisade förslagen om direkta

åtgärder för åstadkommande av en systematisk arbetsvärdering. Löntagarorganisationerna

har emellertid nu liksom vid tidigare tillfällen i sina remissyttranden

avstyrkt motionerna under hänvisning bl. a. till att förslaget

skulle innebära inskränkning i den fria förhandlingsrätten. Såvitt utskottet

kunnat finna har icke förekommit några omständigheter som bör föranleda

riksdagen att nu ändra sin tidigare ståndpunkt i frågan, som innebar bl. a.

att riksdagen icke borde företaga åtgärder, vilka kunde tolkas som ett ingrepp

i den fria förhandlingsrätten.

Med hänsyn till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 512 och II: 593 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 april 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Axel Emanuel Andersson,

Hellebladh, Ringaby, Tage Johansson, Schött, fru Hamrin-Thorell* och

Eric Peterson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson

i Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg*, fru Thunvall, herr Carlsson i

Huskvarna*, fru Gunne, herr Lundkvist, fru Hörnlund och fru Kristensson*.

* Ej närvarande vid ntlåtandets justering.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1962

19

Reservation

av herrar Ringaby och Schött, fru Hamrin-Thorell, herrar Eric Peterson,

Hamrin i Jönköping och Carlsson i Huskvarna samt fru Gunne och fru

Kristensson, vilka ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande:

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har systematisk arbetsvärdering

utförts i viss begränsad omfattning. Utskottet som delar

motionärernas uppfattning att en systematisk arbetsvärdering vore en av

vägarna att uppnå en rättvisare lönesättning förordar att frågan om arbetsvärderingsmetodens

tillämpbarhet inom hela den statliga sektorn närmare

utredes.

I anledning av en ofta anförd feltolkning av arbetsvärderingens syfte vill

utskottet understryka att detta icke innebär en värdering av olika befattningshavares

meriter eller kvalifikationer utan avser en analys av befattningarnas

innehåll i fråga om arbetsuppgifter och kvalifikationskrav.

Den i motionerna förordade undersökningen måste utföras av personer,

representerande de berörda förhandlingsparterna, varigenom största möjliga

objektivitet ernås. Det torde icke vara till fyllest att basera ett arbetsvärderingssystem

på resultatet av undersökningar inom vissa branscher

eller av vissa befattningar eller grupper av befattningar. Det torde sannolikt

icke heller vara något eftersträvansvärt med ett enda system gällande

för hela den statliga sektorn. Utskottet räknar emellertid med att utredningen

klargör det mest ändamålsenliga i fråga om system.

Vissa invändningar har rests mot frågan om systematisk arbetsvärdering,

innebärande att en av riksdagen beslutad utredning skulle utgöra ett

intrång i arbetsmarknadens förhandlingsfrihet. Utskottet kan icke finna

att detta kan bli fallet. Genom att arbetsmarknadens parter från början

tillförsäkras det avgörande inflytandet inom utredningen ävensom att de

gemensamt svarar för arbetsvärderingens systematiska utformning borde

parternas fria ställning till arbetsvärderingen som sådan vara tryggad.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:512 och 11:593 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om

tillkallande av en utredning, i vilken i motionerna berörda

förhandlingsparter är företrädda, med uppgift att pröva i

motionerna upptagna frågor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.