Utlåtande i anledning av väckta motioner om formerna för en intensifierad och planmässig social forskning.
1962-04-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1962:35, Utlåtande i anledning av väckta motioner om formerna för en intensifierad och planmässig social forskning.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1962
5
Nr 35
Utlåtande i anledning av väckta motioner om formerna för en
intensifierad och planmässig social forskning.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 193 av herrar Tage Johansson och Lars Larsson samt II: 238 av herr Blomkvist
föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om
skyndsam utredning och förslag beträffande formerna för ©n intensifierad
och planmässig social forskning.
I motionerna framhålles att det trots det ökade välståndet och den ekonomiska
utjämningen i vårt land finns många medborgare som har svårt att
anpassa sig i samhället. Särskilt oroväckande är den ökade kriminaliteten
och det ökade alkoholbruket. Man vet emellertid för litet om orsakerna och
vilka behandlingsmetoder, som bör väljas. Man känner icke heller tillräckligt
till om åldringarnas reaktioner för att kunna effektivt förbättra åldringsvården.
Anpassning till arbetslivet är för många av stor vikt men man vet
för litet om de faktorer som här spelar in. Vår i och för sig goda socialstatistik
utnyttjas icke tillräckligt. Det behövs ökad social forskning och framför
allt större planmässighet i denna forskning. Det finns olika möjligheter
att organisera forskningen: forskningsinstitution utan anknytning till undervisning,
social högskola eller fristående forskningsinstitut. Vidare bör
socionomutbildningen och utbildningen vid universitet och högskolor samordnas
bättre.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 193.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statens råd för
samhällsforskning, sociologiska institutionen vid Uppsala universitet, Sydsvenska
socialinstitutet och Sveriges socionomförbund.
Statens råd för samhällsforskning understryker vikten av att den sociala
forskningen intensifieras och att resultaten av denna forskning, där så befinnes
lämpligt, lägges till grund för socialpolitiska åtgärder. Rådet har
överblick över hela det samhällsvetenskapliga forskningsområdet och har
möjlighet att avgöra på vilka punkter forskningen bör intensifieras. Rådet
har placerat två av sina tre forskartjänster på områden, som från socialforskningssynpunkt
befunnits angelägna, nämligen inom ämnena kriminologi
och ungdomsproblem. Jämväl åldringsforskning och alkoholforskning
har uppmärksammats och understötts av rådet.
Rådet ifrågasätter behovet av det föreslagna forskningsinstitutet. Den
samordnande verksamheten synes väl kunna omhänderhas av befintliga
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 dr 1962
myndigheter och organ. Rådet finner det angelägnare, att ökade medel ställes
till förfogande för forskning på det sociala området.
Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet finner den föreslagna
utredningen synnerligen angelägen. Behovet av social forskning är enormt,
och forskningen bör intensifieras både vid universiteten, socialinstituten
och vid eventuella speciella forskningsinstitut. Alla har sina fördelar och
nackdelar och de olika möjligheterna bör prövas av utredningen.
Sydsvenska socialinstitutet förklarar sig i princip instämma i motionärernas
syfte. Det skulle vara mycket värdefullt om forskningen på det sociala
området finge större resurser. Starka skäl talar för att en upprustning
i första hand bör ske vid universitetsinstitutionerna och socialinstituten. De
begränsade personella resurserna bör icke splittras på många olika institutioner.
Det vore önskvärt med en bättre samordning inom de statliga utredningarna
och att vissa bestämda forskningsarbeten i samband med statliga
utredningar »beställdes» hos olika vetenskapliga institutioner.
Institutet anför vidare:
Motionärerna pekar på att sociala forskningsproblem inte bör lösas utan
hänsyn till socialinstitutens organisation och verksamhet och framhåller
att en bättre samordning mellan socionomutbildningen och utbildningen vid
universitet och högskolor är önskvärd. Styrelsen har sig bekant att socionomutbildningskommittén
delvis kommer att beröra de av motionärerna
antydda problemen. Eftersom denna kommitté beräknat att publicera sitt
huvudbetänkande under hösten 1962, anser styrelsen att det finns skäl att
avvakta kommitténs ståndpunktstagande.
Socionomförbundet finner de av motionärerna anförda motiven bärande.
Forskning och utbildning bör ömsesidigt samordnas och redovisas inom
samma institutioner. Det är därför angeläget, att socialinstituten får resurser
för forskning och att en eventuell central socialforskningsinstitution
får nära anknytning till utbildningsinstitutionerna. En utredning bör kunna
anförtros åt den sittande socionomutbildningskommittén. Förbundet tillstyrker
motionerna.
Utskottet
För forskning och undervisning i olika ämnen och ämnesområden som
berör sociala frågor tinnes ett antal lärartjänster, professurer, lektorat och
docenturer, vid de högre läroanstalterna. I sådant hänseende kan förutom
lärartjänsterna vid socialinstituten nämnas exempelvis professurer i sociologi
i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg, åtta docenturer och lektorat
i samma ämne i nämnda städer, en docentur i socialantropologi i Uppsala,
en professur i Stockholm och en docentur i Lund i ämnet socialpolitik,
docenturer i kriminalpolitik och kriminologi i Uppsala respektive Stockholm
samt professur i socialmedicin vid samtliga medicinska fakulteter och
högskolor med undantag för karolinska institutet. Institutet har emellertid
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1962 7
i sina petita för budgetåret 1962/63 upptagit en professur i ämnet och
motion i frågan har väckts vid årets riksdag. Stockholms universitet har
vidare begärt en professur i kriminologi varom likaledes väckts en motion.
Det torde icke råda några delade meningar om att det med hänsyn till
samhällsutvecklingen i allmänhet och den ökande betydelsen av samhällets
insatser på det sociala området är av stor vikt att en effektiv och väl samordnad
forskning kan bedrivas på hithörande områden. Ett enligt utskottets
mening i detta sammanhang angeläget önskemål är att samhällets åtgärder
på socialvårdsområdet blir ingående och fortlöpande vetenskapligt belysta,
så att exempelvis behov och verkningar av olika åtgärder kan klarläggas.
Härigenom torde största möjliga effektivitet kunna uppnås, och det är med
hänsyn till samhällets betydande kostnader för socialvården angeläget att
genom ett dylikt klarläggande kunna undvika felinvesteringar. Såvitt utskottet
erfarit föreligger i nämnda hänseenden f. n. vissa brister. En starkare
anknytning av forskningen till socialvårdssidan synes önskvärd. Frågan
vilken väg som bör beträdas för att nå detta syfte är emellertid mycket
svårbedömd. Alternativ som diskuterats är att liksom i Danmark inrätta
ett fristående särskilt institut för sådan forskning, att, som statens råd för
samhällsforskning framhållit såsom mest angeläget, stimulera forskningen
vid akademiska institutioner och annorstädes genom ökade medel eller
slutligen att knyta forskningen till socialinstituten. Den år 1960 tillkallade
socionomutbildningskommittén har i uppdrag att verkställa utredning
rörande socionomutbildningens uppgifter, innehåll och organisation. Utskottet
har erfarit att kommittén kommer att i anknytning till sina överväganden
beträffande utbildningen beröra spörsmålen om forskning. Även
om kommittén icke enligt sina direktiv har att framlägga förslag beträffande
forskningen synes det dock sannolikt att det förslag till en ny socionomutbildning
som kommittén kommer att framlägga kan ge en viss ny belysning
åt frågan hur forskningsverksamheten i framtiden lämpligen bör organiseras.
Enligt utskottets mening kan det också ifrågasättas att kommittén,
om den så finner lämpligt, hos Kungl. Maj :t begär utvidgning av sitt
uppdrag till att gälla jämväl de i motionerna upptagna frågorna. De i motionerna
framförda synpunkterna och det material utskottet införskaffat synes
därför böra delgivas kommittén, varför utskottet får hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 193 och II: 238 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att
motionerna jämte utskottets utlåtande över desamma måtte
överlämnas till socionomutbildningskommittén.
Stockholm den 10 april 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1962
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson, Sörlin, Axel
Emanuel Andersson, Hellebladh, Ringaby*, Tage Johansson, Nord*, Schött*,
Eric Peterson och Gunnar Pettersson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala*, Hamrin i Jönköping*, fru Thunvall, herrar Lundmark*, Björkänge,
Keijer*, fru Gunne, herr Börjesson i Glömminge*, fröken Anderson i Lerum*,
fru Hörnlund* och herr Edlund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62
202459
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:203 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om underhållet av rastplatserna vid de allmänna vägarna m. m. a1 i texten