Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mindre företags elkraftförsörjning.

1962-05-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:41, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mindre företags elkraftförsörjning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr bl år 1962

1

Nr 41

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mindre företags

elkraftförsörjning.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:508 av herrar Mattsson och Torsten Andersson samt 11:589 av herrar Nilsson

i Tvärålund och Larsson i Borrby hemställes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla att frågan om mindre företags försörjning

med elektrisk energi och den allmänna taxesättningen där blir föremål för

skyndsam prövning i enlighet med vad i motionerna 1:466 och 11:546 anförts.

I de sistnämnda motionerna, vilka hänvisats till bevillningsutskottet, anföres

bl. a.:

Vad först beträffar den egenproducerade kraften bör uppmärksammas att

den svenska trä- och sågverksindustrien ofta har egenproduktion av elektrisk

kraft. Därvid tillvaratas sågavfall, såsom bark, spån m. m. Från nationalekonomisk

synpunkt måste det anses riktigt att så sker, och energibeskattningen

kan redan av det skälet ifrågasättas. Motiveringen för energibeskattningen

är att skapa resurser för utbyggnad av landets kraftresurser.

Detta utgör ett skäl att undanta egenproduktion av nämnt slag från beskattningen,

emedan de nuvarande kraftresurserna inte utnyttjas av dem som

har dylik egenproduktion.

Ett måhända ännu starkare skäl utgörs av omständigheten att vedbränslen,

som är den primära energikällan vid denna egenproduktion, inte omfattas

av energibeskattningen. Om det vid en trä- eller sågverksindustri produceras

egen energi genom ångmaskin, eldad med nämnda avfallsprodukter,

och överföringen till företagets maskiner sker mekaniskt, t. ex. genom lindrift,

utgår följaktligen inte energiskatt. Motionärerna förordar därför, att

energiskatteförordningen ändras så att egenproducerad elektrisk kraft inte

beskattas, om kraften alstras genom förbränning av vedbränsle.

Vad energibeskattningen av industriellt förbrukad elektrisk kraft beträffar

bör den gällande gränsen 40 000 kilowattimmar årlig förbrukning höjas.

Till följd av taxesättning m. m. har nämligen energibeskattningen relativt

sett blivit tyngre för de mindre företagen. Beskattningsvärdet utgörs nämligen

av samtliga debiterade avgifter, således även de fasta avgifterna, som

för mindre företag utgör en större andel av kraftkostnaderna än för större

företag. För sådana mindre företag blir inte endast den egentliga kraftkostnaden

utan också energiskatten särskilt oförmånlig.

En för de mindre företagen mera rättvis ordning skulle erhållas, om den

nämnda gränsen för borgerlig förbrukning höjdes. Motionärerna förordar

därför, att gränsen för borgerlig förbrukning höjs från nuvarande 40 000

kilowattimmar per år till 100 000 kilowattimmar per år.

Eu avgörande betydelse för de mindre företagens rationalisering och an
Iiihang

till riksdagrns protokoll 1962. 11 snrnl. Nr M

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr Al år 1962

passning till den nya marknadssituationen är därjämte de villkor enligt vilka

den elektriska energien ställes till deras förfogande. Enligt riksrevisionsverkets

inkomstberäkning beräknas den elektriska energiens beskattningsvärde

för nästkommande budgetår till följande värden i öre/kWh:

Kraft för elektrokemisk och elektrotermisk användning 1,0

övrig industrikraft 4,18

Kraft för borgerlig förbrukning

Erfarenhetsmässigt har dessa beskattningsvärden kommit att rätt väl ange

det genomsnittliga priset, inkl. fasta kostnader etc. på elektrisk energi

för skilda ändamål. Denna beräkning ger anledning till slutsatsen, att priset

på den elektriska energien alltjämt är högst varierande mellan skilda

konsumtionsorter och mellan t. ex. små och stora företag. Enligt vår uppfattning

motiverar detta en skyndsam prövning av frågan om de mindre

företagens försörjning med elektrisk energi och energiskattens omläggning

till en fixerad nivå oberoende av priset på elektrisk energi i varje enskilt

fall.

I samband med denna fråga bör även frågan om prissättningen i allmänhet

på elektrisk energi prövas. Ett förfarande med förhandling mellan producent

eller representant för denne och t. ex. organisation, representerande

konsumenterna, bör därvid prövas. Om överenskommelse icke kan träffas

mellan parterna bör möjlighet föreligga att hänskjuta prissättningen till

statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström.

I motionerna hemställes att egenproducerad kraft, som alstras genom

vedbränsle icke skulle beskattas, att gränsen för den s. k. borgerliga förbrukningen

skulle höjas från 40 000 till 100 000 kilowattimmar samt att

prövning måtte ske av frågan om energiskattens omläggning till fast avgift

per kilowattimme i enlighet med vad i motionerna anförts.

Bevillningsutskottet har behandlat motionerna i sitt betänkande nr 19.

Beträffande vad bevillningsutskottet anfört får allmänna beredningsutskottet,

i den mån det icke nedan beröres, hänvisa till betänkandet.

I föreliggande motioner har, under hänvisning till vad som anförts i de

likalydande motionerna 1:466 och 11:546, hemställts om en prövning av

frågan om mindre företags försörjning med elektrisk energi och taxesättningen

härför.

Motionerna 1:466 och 11:546 har hänvisats till bevillningsutskottet. I dessa

motioner hemställes, att egenproducerad kraft, som alstras genom vedbränsle

icke skulle beskattas, att gränsen för den s. k. borgerliga förbrukningen

skulle höjas från 40 000 till 100 000 kilowattimmar samt att prövning

måtte ske av frågan om energiskattens omläggning till fast avgift per

kilowattimme i enlighet med vad i motionerna anförts.

tätorter

landsbygd

13,1

16,9

Utskottet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr it dr 1962 3

I sitt utlåtande över motionerna har bevillningsutskottet (betänkande nr

19) under hänvisning bl. a. till riksdagens tidigare ståndpunktstagande i

dessa frågor och till att några skäl för ändrade ståndpunkter icke förelåg,

hemställt att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen har bifallit utskottets förslag.

Allmänna beredningsutskottet vill beträffande kraftpriserna framhålla,

att som omnämnts i ett av 1960 års riksdag godkänt utskottsutlåtande (bevillningsutskottets

betänkande 1960/73), utvecklingen går mot en alltmer

enhetlig prisnivå för elkraftleveranserna och att en väsentlig orsak härtill

varit den pågående, av elkraftutredningen rekommenderade övergången till

standardtariffer. Utskottet vill också erinra om möjligheterna för den som

anser sig pålagd ett för högt kraftpris att hos kontrollstyrelsen ansöka om

nedsättning av skatten.

Med hänsyn härtill och till att årets riksdag redan godkänt vad bevillningsutskottet

anfört i sitt ovannämnda betänkande nr 19, vartill utskottet

får hänvisa, anser utskottet skäl icke föreligga för bifall till motionärernas

förslag om prövning av vissa frågor. Utskottet får sålunda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:508 och 11:589 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Olofsson, Hellebladh*,

Ringaby, Tage Johansson, Schött, Eric Peterson, Gunnar Pettersson* och

Ferdinand Nilsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Jacobsson i Sala,

fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall*, herrar Nilsson i

Bästekille*, Björkänge, Gustafsson i Uddevalla*, Magnusson i Nennesholm*,

Westberg och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Ferdinand Nilsson, Björkänge och Magnusson i Nennesholm,

vilka ansett att utskottet bort anföra och yrka följande.

I föreliggande motioner har, under hänvisning till vad som anförts i de

likalydande motionerna 1:466 och 11:546, hemställts om en prövning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4/ år 1962

frågan om de mindre företagens försörjning med elektrisk energi och taxesättningen

härför.

Beträffande skälet för hemställan har i de sistnämnda motionerna hänvisats

till riksrevisionsverkets beräkning av den elektriska energiens beskattningsvärde

för nästkommande budgetår. Enligt denna beräkning skulle beskattningsvärdet

för kraft till elektrokemisk och elektrotermisk användning

utgöra 1,0 öre/kWh och för övrig industrikraft 4,18 öre/kWh. För borgerlig

förbrukning skulle motsvarande värden i tätorterna utgöra 13,1 öre/kWh

och på landsbygden 16,9 öre/kWh. I motionerna framhålles, att dessa värden

rätt väl anger det genomsnittliga priset på elektrisk energi för skilda

ändamål och att priset på den elektriska energien alltjämt är högst varierande

mellan skilda konsumtionsorter och mellan t. ex. små och stora företag.

Enligt motionärernas mening motiverar detta bl. a. en skyndsam prövning

av frågan om de mindre företagens försörjning med elektrisk energi.

Utskottet finner de i motionerna framförda synpunkterna värda beaktande.

Såsom framhållits i motionerna är de mindre företagens försörjning

med elektrisk energi och prissättningen för denna energi ej tillfredsställande

ordnad. Med hänsyn till den elektriska energiens betydelse torde vissa

menliga inverkningar på företagens möjligheter till utveckling och rationalisering

bli följden. Då det är angeläget att goda betingelser skapas för

de berörda företagen, synes en närmare prövning av ifrågavarande spörsmål

vara befogad. Utskottet tillstyrker sålunda att frågan om de mindre

företagens energiförsörjning närmare prövas.

Åberopande det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:508 och 11:589 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

att frågan om de mindre företagens försörjning med elektrisk

energi och taxesättningen härför måtte bli föremål för

skyndsam prövning.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1962

620630

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.