Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mark för fritidsområden.

1962-05-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:45, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mark för fritidsområden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 är 1962

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående mark för fritidsområden.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:491 av herr Georg Carlsson och 11:569 av herrar Börjesson i Falköping

och Wahrendorff hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om en allsidig utredning av möjligheterna att begränsa spekulationsverksamhet

i fråga om mark som är lämpad för fritidsområden samt

att genom det allmännas medverkan skapa förutsättningar för städernas invånare

att i väsentligt ökad utsträckning till skäliga kostnader få tillgång

till fritidshem i välplanerade fritidsområden.

I motionerna anföres bl. a. att miljöförsämringen på olika områden och

det uppskruvade livstempot i det moderna samhället medför ökade påfrestningar

för individen med trötthet, olust och nevroser som vanlig följd. En

positiv och aktiv miljöpolitik måste därför höra till samhällets angelägna

uppgifter. En gynnsam fritidsmiljö måste skapas. För detta behövs i första

hand fritidsområden exempelvis genom bevarande av värdefulla strand- och

strövmarker. Lika viktigt är att underlätta stadshushållens möjligheter att

förvärva egna fritidshem. Särskilt låglönegrupperna har för närvarande

svårt att förverkliga sina önskedrömmar om ett fritidshem. En av orsakerna

härtill är den starkt spekulationsinriktade mäklarverksamhet som vuxit

upp. Möjligheterna bör undersökas att åstadkomma en sanering bl. a. genom

en systematisk förmedlingsverksamhet i det allmännas regi exempelvis

i anslutning till lantbruksnämnderna. I en sådan verksamhet bör ingå

även åtgärder för att säkerställa en estetiskt och tekniskt förnuftig planering

av fritidsområden och fritidsbyar samt att ordna problemets finansieringssida

t. ex. genom statliga garantilån.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 11:569.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från domänstyrelsen,

statens fritidsnämnd, länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads och Hallands

län samt Stiftelsen för västsvenska fritidsområden, varjämte Sportstugefrämjandet

inkommit med en skrivelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr A5 år 1962

Domänstyrelsen ansluter sig i huvudsak till vad motionärerna anfört. Styrelsen

har inom sin förvaltning vidtagit åtgärder för att ge allmänheten

bättre möjligheter att utnyttja domänverkets fastigheter för friluftsliv,

sport, fiske och camping som avkoppling från det dagliga jäktet. Styrelsen

är emellertid tveksam beträffande föreslagna åtgärder för anskaffande av

egna fritidshem. Att en osund spekulation pågår torde vara otvivelaktigt,

men det är icke givet, att det allmänna bör engagera sig i en verksamhet

för anskaffning av dylika fritidshem. Statens marker bör i första hand

tjäna det allmänna fritidsintresset, ehuru åtgärder för upplåtelser av planlagda

tomtområden också bör vidtagas.

Styrelsen anför vidare att 1960 års naturvårdsutredning väntas framlägga

förslag innevarande år. Frågan om utredning enligt motionernas förslag bör

anslå tills naturvårdsutredningens betänkande framlagts.

Statens fritidsnämnd anför, att frågan om anskaffande av mark för den

reguljära sommarstugebebyggelsen och dess finansiering ligger helt vid

sidan av nämndens verksamhet och därför undandrar sig nämndens bedömande.

Syftet med motionerna förtjänar emellertid beaktande.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som inhämtat yttrande från lantbruksnämnden,

länsarkitekten och överlantmätaren i länet, anför att fritidsbebyggelsen

i närheten av större befolkningskoncentrationer kräver allt större

markområden. Stora ströv- och naturområden måste lämnas fria från bebyggelse

och den bofasta befolkningens intressen får ej trädas för nära. I

stort sker denna avvägning genom den översiktliga planeringen i form av

översikts- och generalplaner. De flesta kommuner i länet har färdigställt

sådana. Länsstyrelsen hänvisar vidare till att Stiftelsen Stockholms skärgård

har till ändamål bl. a. att bevara och vårda representativa delar av

skärgården och tillvarata dess möjligheter i fråga om friluftsliv och rekreation.

Länsstyrelsen erinrar om den framställning, som länsstyrelsen i Östergötlands

län gjort till Kungl. Maj:t med förslag om att lantbruksnämnden

i länet skall få i uppdrag att inköpa och förvalta fastigheter i länets skärgård

och kustbygd. Dessa frågor har brännande aktualitet även för Stockholms

län, varför länsstyrelsen i utlåtande över 1958 års jordlagsutrednings

förslag till jordförvärvslag m. m. hemställt, att det tages under övervägande,

om icke möjlighet finns att i jordförvärvslagen inskriva en bestämmelse

i syfte att för framtiden rädda värden med stor social och ideell betydelse.

Länsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att de,

som så önskar, skall få möjlighet att förvärva fritidshem i välplanerade

fritidsområden, varvid skattesvaga kommuner, som medverkar, bör kunna

erhålla statsbidrag. Förslaget att skapa en förmedlingsverksamhet finner

länsstyrelsen icke realistiskt. Någon stimulerande effekt av ett system med

statliga garantilån kan knappast förväntas. Det är bättre att använda allmänna

medel för att säkra tillgången till natur- och strövområden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1962 3

Länsstyrelsen i Kristianstads län, som hört länsarkitekten i länet, framhåller,

att styrelsen på allt sätt söker befrämja att marker lämpliga för

kringströvande, bad och friluftsliv bevaras som friluftsområden. Behovet

av fritidsbyggnader och områden, lämpliga att bebyggas med dylika byggnader,

är ej på långa vägar täckt. Anskaffandet av fritidshem bör underlättas

för de familjer, som av ekonomiska skäl har svårigheter härmed.

Privat spekulation bör kunna motverkas genom att det allmänna förvärvar

mark och tillhandahåller tomter till skälig kostnad.

Länsstyrelsen i Hallands län har hört lantbruksnämnden, överlantmätaren

och länsarkitekten i länet. Länsstyrelsen har intet att erinra mot en

allsidig utredning av möjligheterna att begränsa spekulationsverksamhet i

fråga om mark, lämpad för fritidsområden. Någon obligatorisk förmedlingsverksamhet

genom det allmännas försorg anser länsstyrelsen däremot

icke lämplig. Osund affärsverksamhet bör kunna stävjas genom ökad insats

från kommunernas och ideella föreningars sida. Länsstyrelsen avstyrker

förslaget att sommarbostadsbebyggelse skall finansieras genom statliga lån.

Det skulle stimulera till ökad efterfrågan på tomter med följande ökning

av markpriserna, vilket skulle motverka motionernas syfte. Länsstyrelsen

kan ej heller förorda statliga garantilån för förvärv av fritidsbostäder,

enär detta skulle minska kreditinrättningarnas möjlighet att bevilja sådana

lån för angelägnare ändamål.

Stiftelsen för västsvenska fritidsområden har till ändamål att bevara för

friluftslivet värdefulla strand- och strövområden, öar och holmar i Västsverige,

så att de ej blir föremål för exploatering — fritidsbebyggelse inbegripet.

Härför kräves betydande kapitalinsatser och stiftelsen räknar med

att staten bidrar i större omfattning än nu. Detta är angelägnare än att

staten förvärvar områden för att exploatera för fritidsbebyggelse. Däremot

skulle det vara värdefullt om, såsom länsstyrelsen i Östergötlands län föreslagit,

lantbruksnämnderna bereddes möjlighet att inköpa strandfastigheter

lämpliga för allmänhetens fritidsvistelse och av värde från naturskyddssynpunkt.

Att lantbruksnämnderna sedan i en del fall skulle kunna för fritidsbebyggelse

upplåta sådan tomtmark, som utan olägenhet kan disponeras

för dylikt ändamål, bör betraktas som en sekundär fråga.

Skrivelsen från Sportstugef ram jandet avser att visa, att de lojala exploateringsbolagen

icke tar ut några oskäliga vinster i sin verksamhet.

Utskottet

Utskottet kan i likhet med de myndigheter som yttrat sig över motionerna

i allt väsentligt ansluta sig till de synpunkter motionärerna anfört beträffande

den utveckling som kan förutses i dagens samhälle emot ett allt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1962

mer ökat behov för befolkningen i våra tätorter att kunna skaffa sig rekreation

och avkoppling på fritidsområden eller i egna fritidshem. Motionärerna

har anfört bl. a. att en omfattande och hänsynslös verksamhet för exploatering

i spekulationssyfte av för sådana ändamål lämplig mark bedrives

på många håll och att det allmänna hör ingripa för att skapa bättre förutsättningar

för städernas invånare att tillgodose ovannämnda behov. I remissyttrandena

har vitsordats att en sådan spekulationsverksamhet förekommer.

Myndigheterna har särskilt understrukit behovet av strövmarker

och naturområden, tillgängliga för envar, medan i ett flertal yttranden

tveksamhet uttalats beträffande de av motionärerna föreslagna åtgärderna

från det allmännas sida i syfte att underlätta anskaffandet av egna fritidshem.

Utskottet vill, utan att här ga in på den verksamhet på förevarande område

som f. n. bedrives av staten, kommuner och organisationer, framhålla

att de i motionerna upptagna spörsmålen är av väsentlig samhällelig betydelse

och att hl. a. frågan om möjligheterna att stävja de påtalade yttringarna

av osund spekulation på området bör beaktas. Riksdagen kommer

emellertid att i annat sammanhang få taga ståndpunkt till problem, som

sammanfaller med eller nära anknyter till spörsmål, som upptagits i motionerna.

Till tredje lagutskottet har nämligen hänvisats en motion (11:615)

angående bl. a. lagstiftning om effektivt skydd mot jordvärdestegring och

om skydd för sommarstuge- och andra fritidsintressens rätt vid arrende

eller köp av tomtmark samt om åläggande för ett ämbetsverk att bevaka

förevarande fritidsintressen m. m. Tredje lagutskottet bar i sitt i kamrarna

redan bordlagda utlåtande (nr 27) över motionen, till vilket utlåtande allmänna

beredningsutskottet får hänvisa, anfört bl. a. att 1960 års naturvårdsutredning

har att pröva i detta sammanhang väsentliga frågor. Tredje

lagutskottet framhåller beträffande utredningens arbete att den vidtagit

åtgärder för en inventering av nu tillgängliga och för framtiden erforderliga

markområden, lämpade inte blott för naturvård utan också för fritidsändamål.

Utskottet anför att eu sådan inventering har ett givet värde som grundval

för en rationell användning av de resurser som står till buds. Utskottet

hemställer att motionen jämte utskottets utlåtande för kännedom överlämnas

till nät urvård sut red ningen.

Allmänna beredningsutskottet får för egen del framhålla, att utskottet

finner de betänkligheter av ekonomisk art, som i remissyttrandena anförts

emot motionärernas tanke på olika stödåtgärder från det allmännas sida,

vägande. Utskottet kan sålunda icke biträda förslaget om utredning härom!

Såvitt utskottet kunnat bedöma har i övrigt naturvårdsutredningen att pröva

frågor av grundläggande betydelse för en vidare bedömning av vissa i

motionerna upptagna spörsmål. Utskottet förutsätter att i motionerna anförda

synpunkter i tillämpliga delar kommer att beaktas av utredningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1962 5

och anser utredningens resultat böra avvaktas innan ytterligare åtgärder

ifrågasätts. Utskottet finner med hänsyn till det ovan anförda och till det

förslag av tredje lagutskottet som redan förelagts riksdagen icke anledning

till annan hemställan än,

att de likalydande motionerna 1:491 och 11:569 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller* Sörlin, Axel Emanuel Andersson,

Hedström, Olofsson, Ringaby, Tage Johansson, Schött och Eric Peterson*;
från

andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Hamrin i Jönköping, Dickson, fru Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv,

Björkängc, fru Ekroth och herrar Westberg och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Björkänge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.