Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
1962-05-08 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1962:46, Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
1
Nr 46
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
alkoholfrågan, om upplysningsverksamhet rörande alkohollagstiftningen,
om utredning angående forskning
avseende behandlingen av alkoholskadade samt om
utredning rörande de kroniska alkoholisternas vårdproblem.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats följande motioner angående
vissa spörsmål på nykterhetsvårdens område m. m., nämligen
1) motion I: 83 av herrar Kaijser och Sveningsson, vari hemställes, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville begära en ny och förutsättningslös
utredning rörande rusdrycksfrågan i hela dess vidd,
2) de likalydande motionerna I: 82 av herr Hilding m. fl. och II: 119 av
herr Wiklund i Stockholm m. fl., vari föreslås, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställer om förslag till åtgärder syftande till effektiv upplysning
till allmänheten om innebörden i alkohollagstiftningen,
3) de likalydande motionerna I: 85 av fröken Nordström m. fl. och II: 245
av herr Ståhl m. fl., vari hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t begära
tillsättande av en utredning angående forskningsverksamhet avseende
de alkoholskadades behandling samt förslag till sådan verksamhet på grundval
av utredningens resultat, samt
4) de likalydande motionerna I: 320 av herr Per-Olof Hanson m. fl. och
II: 419 av herr Rimmerfors m. fl., vari hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om en särskild utredning av de kroniska
alkoholisternas vårdproblem.
Motionerna
I motion 1:83 anföres bl. a. att den minskning av alkoholkonsumtionen
man under några år kunnat konstatera under år 1961 förbytts i stegring.
Även om konsumtionen av spritdrycker per invånare över 15 år nu är lägre
än under de sista åren av motbokstiden är det uppenbart, att missbrukare
och ungdom konsumerar mera. Särskilt fylleriet bland kvinnor och ungdom
visar konstant ökning. Även langningen har ökat. Frågan om vilka åtgärder
som bör vidtagas — t. ex. motbokssystem eller inköpsregistrering — kan inte
avgöras utan ingående utredning.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
1 liihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 46
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
I motionerna I: 82 och II: 119 utgår motionärerna ifrån kampanjen »Skaffa
inte sprit till ungdom» och framhåller, att allmänheten icke kunnat undgå
att observera affischerna eller höra radiomaningarna. Samhället har hittills
försummat att informera om alkohollagstiftningens innebörd och om följderna
av brott mot denna lagstiftning. Samhället bör tid efter annan återkomma
med liknande kampanjer, särskilt som många andra bestämmelser
i alkohollagstiftningen torde vara okända för den stora allmänheten. Det
ifrågasättes om samarbetsnämnden i alkoholfrågan borde få i uppdrag att
bedriva av statsmedel bekostade kampanjer av samma typ som »Skaffa inte
sprit till ungdom».
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen II:
119.
I motionerna I: 85 och II: 245 anföres bl. a. att det fortfarande föreligger
brist på djupare kunskap om alkoholismens orsaker och att denna brist är
betingad av att det saknas egentlig behandlingsforskning vid alkoholism. Endast
vid vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare söker man, säger motionärerna,
så långt nu detta är möjligt, mäta vårdresultatet. Endast en gång
har ett mera omfattande försök gjorts att statistiskt kartlägga dessa anstalters
effekt på klientelet.
En fråga av stor praktisk betydelse anser motionärerna vara hur vetenskapliga
forskningsresultat på olika fält utan alltför stor omgång skall kunna
tillgodogöras nykterhetsvården genom en kontinuerlig, behandlingsvetenskaplig
beredskap inom eller i nära samband med nykterhetsvården.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 245.
I motionerna I: 320 och II: 419 framhålles bl. a. att det för den samhälleliga
nykterhetsvården finns ett mycket svårt och omfattande problem, nämligen
omhändertagandet av de alkoholmissbrukare och alkoholister, som genom
hittills förekommande vårdåtgärder icke kan återvinna hälsa och arbetsförmåga
i sådan utsträckning, att de kan återanpassas i vanlig samhällsmiljö.
Det gäller här alkoholister, som efter ett flertal anstaltsvistelser regelmässigt
vid försökspermitteringar och utskrivningar snabbt återfallit och
blivit i nytt behov av vård och omhändertagande. Motionärerna önskar, att
en specialundersökning igångsättes med uppgift att försöka komma underfund
med problemets karaktär och omfattning samt att föreslå åtgärder för
förbättrad långtidsvård för detta klientel.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 419.
Yttrandena
Utskottet har inhämtat yttrande över motion 1:83 av kontrollstyrelsen,
över motionerna I: 82 och II: 119 av skolöverstyrelsen, statens ungdomsråd
och Centralförbundet för nykterhetsundervisning och över motionerna I: 85
och II: 245 samt I: 320 och II: 419 av socialstyrelsen och statens medicinska
forskningsråd.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962 3
Kontrollstyrelsen redogör för bl. a. de senaste årens utveckling i fråga om
spritkonsumtion och fylleriförseelser m. m. samt för olika utredningar och
andra åtgärder som förekommit efter 1954 års nykterhetspolitiska reform.
Yttrandet är som bilaga fogat till detta utlåtande, och utskottet får med hänvisning
härtill här endast framhålla att kontrollstyrelsens ståndpunktstagande
sammanfattats i följande uttalande:
Under hänvisning till de åtgärder som sålunda i olika sammanhang redan
vidtagits eller för närvarande överväges samt den omfattande forskning som
bedriVes på hithörande område, och då utvecklingen på alkoholområdet för
närvarande icke är lika ogynnsam som den framstod för några manader sedan,
får kontrollstyrelsen avstyrka det i motionen framförda yrkandet på en
ny och förutsättningslös utredning rörande rusdrycksfrågan i hela dess vidd.
Skolöverstyrelsen anför att den inte har något att erinra mot förslaget i
motionerna I: 82 och II: 119. Särskilt bör bestämmelserna om straffpåföljd
vid lagbrott göras mera kända. Hur en upplysningsverksamhet av föreslagen
art bör bedrivas säger sig överstyrelsen icke kunna närmare gå in på, men
överstyrelsen tillstyrker i princip motionerna.
Statens ungdomsråd anför, att en upplysningskampanj rörande alkohollagstiftningens
innebörd kan ses som ett led i den totala nykterhetspolitiken
men att problemet om upplysning inte är begränsat härtill utan gäller ett
väsentligt vadare område som även omfattar exempelvis lagstiftningen om
samhällets vård av barn och ungdom, brottsbalken o. s. v. När det gäller information
till ungdom bör undervisningen i samhällslära i skolan utnyttjas.
I fråga om information till vuxna anför rådet tveksamhet inför ett alltför flitigt
användande av kampanjmetoden. För att väcka tillräcklig uppmärksamhet
bör kampanjer av typen »Skaffa inte sprit till ungdom» inte anordnas
för ofta. Rådet framhåller angelägenheten av att statsmakterna på ett effektivt
sätt löser frågan om information till allmänheten om innehållet i den
lagstiftning som direkt berör allmänheten.
Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) instämmer i motionernas
syfte men framhåller, alt åtskilligt gjorts för att sprida en så god information
som möjligt bland allmänheten om alkohollagstiftningen. CFN
har givit ut en handbok och en handledning för skolans nykterhetsundervisning
och bedriver kursverksamhet, där problemen behandlas. Särskilt har
en omfattande upplysningsverksamhet förekommit angående trafiknykterhetsbestämmelserna.
Vid ny lagstiftning plägar CFN ägna uppmärksamhet
däråt vid sina kurser. CFN säger sig emellertid först och främst vilja understryka
vikten av att nykterhetslagstiftningen kommer in i den kontinuerliga
undervisningen och upplysningen i alkoholfrågan. Det talade ordet kan
bättre klargöra bakgrunden till olika lagbestämmelser. Det är emellertid påkallat
att i vissa fall kunna lägga upp större kampanjer. Man bör dock använda
stora kampanjer rörande ett och samma problem med viss återhållsamhet.
Annars förlorar de psykologiskt i verkningskraft.
Var huvudmannaskapet för olika kampanjer skall ligga bör bestämmas
från fall till fall. Vid eu mera renodlad upplysningskampanj i alkoholfrågan
synes de! ligga nära till hands, all CFN kopplas in.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
Socialstyrelsen anför beträffande motionerna I: 85 och II: 245 att behovet
av forskning rörande vården av alkoholskadade är stort. Styrelsen erinrar
om tillkomsten av kliniken för alkoholsjukdomar vid karolinska sjukhuset,
vilken nyligen har börjat sin verksamhet. Enligt Kungl. Maj :ts proposition
nr 83 år 1956 har denna klinik till uppgift att bedriva bl. a. behandlingsforskning.
I propositionen utsäges till och med att forskning och undervisning
bör vara det centrala i verksamheten vid kliniken.
Emellertid torde möjligheterna till behandlingsforskning rörande större
delen av det klientel, som vårdas på vårdanstalter för alkoholmissbrukare,
bli tämligen begränsade. Särskilt uppgifterna att kartlägga klientelet på anstalterna
och klargöra effekten av olika vårdformer behöver bli föremål för
studier.
Socialstyrelsen förordar en utredning i motionernas syfte.
Statens medicinska forskningsråd och dess alkoholforskningsnämnd anför
att nämnden under sin verksamhet för alkoholforskning sökt stimulera behandlingsforskningen
och anför vidare bl. a.:
Huvuddelen av de av rådet anslagna medlen för alkoholforskning har gått
till forskningsuppgifter på den teoretiska alkoholforskningens fält. Behandlingsforskningen
närliggande forskningsuppgifter har med understöd av medel
från rådet upptagits av bl. a. docent Gunnar Lundquist, som erhållit anslag
för en undersökning rörande alkoholmissbrukare, som sökt på Södersjukhusets
alkoholpoliklinik och av dr K. E. Törnqvist, som bearbetat ett
material av abnorma återfallsbrottslingar. Omfattande arbeten har utförts
av professor S. Izikowitz och medarbetare vid Beckomberga sjukhus’ alkoholintoxikationsavdelning,
vilka prövat nya metoder vid akuta psykiatriska
följdtillstånd av alkoholmissbruk. Dessa undersökningar har närmast syftat
till utvecklande respektive prövning av klinisk-kemiska undersökningsmetoder
med avseende på leverstatus såsom hjälpmedel vid ställande av
diagnos och prognos vid de olika akuta följdtillstånden till alkoholmissbruk
samt såsom hjälpmedel vid bedömande av indikationerna för och val av terapi
och för att följa terapieffekt. Bl. a. bär därvid nya behandlingsmetoder
prövats vid behandlingen av delirium tremens.
En annan forskningsuppgift, som erhållit anslag från rådet och som varit
anknuten till behandlingsåtgärder, är en av docent Börje Cronholm tillsammans
med psykologen fil. dr Karl Otto Jonsson utförd undersökning rörande
alkoholisternas intellektuella prestationsförmåga vid sjukhusintagning
och efter genomförd behandling. Vidare har vid institutionen för teoretisk
alkoholforskning bl. a. med rådets stöd undersökningar bedrivits, vilka även
medgivit studier av olika läkemedels verkan vid behandlingen av alkoholism
och dess följdtillstånd. Som exempel kan nämnas en undersökning i samarbete
med överläkaren K. Dimberg vid Mariapolikliniken över verkan av
s. k. förebyggande medel av disufiramtyp.
Rådet framhåller att även om det kan synas vara en omfattande forskningsverksamhet,
som med rådets stöd bedrivits, måste likväl resultaten hittills
av nämndens ansträngningar i fråga om behandlingsforskning vid alkoholism
betraktas som relativt blygsamma.
Rådet anför vidare:
Utan understöd av rådet har på senare år eu del undersökningar utförts,
vilka haft till syfte att belysa olika behandlingsåtgärder vid alkoholism. De
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i6 år 1962
5
arbeten som varit av mera omfattande natur har emellertid varit fåtaliga.
Här må nämnas den av professor Hans Forsman och medarbetare utförda efterundersökningen
rörande en grupp alkoholister, som behandlas på psykiatriska
kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, redovisad i Svenska
läkartidningen år 1958 (nr 39). Alkoholisterna har jämförts med övriga intagna
och behandlade fall, huvudsakligen sådana med lättare psykiska åkommor.
Efter fem års observationstid uppgick andelen återställda, förbättrade
och socialt anpassade hland alkoholisterna till 61 procent och bland övriga
intagna till 73 procent. Förloppet efter sjukhusvistelsen betecknades som
gynnsamt för 33 procent av alkoholisterna och för 48 procent av övriga fall.
Med. lic. Iv. Bjerver med medarbetare har 1961 framlagt vissa synpunkter
rörande behandlingen av alkoholister vid Stockholms stads byrå i alkoholfrågor.
I olika uppsatser har resultaten av behandlingen med nya medikamenter
samt psykoterapi redovisats. Härvid bär särskilt sådana tilldragit sig
uppmärksamhet, som användes för behandling av svåra alkohoiintoxikationer.
Bland psykoterapeutiska metoder har gruppterapin på senare tid tilldragit
sig uppmärksamhet. Det material som stått till förfogande har dock haft
eu blygsam omfattning.
Avslutningsvis anför medicinska forskningsrådet följande:
Statens medicinska forskningsråd har i sina anslagsäskanden under senare
år regelmässigt upptagit ökade anslag till alkoholforskning som en viktig
punkt. Genom att rådet emellertid endast erhållit ytterst begränsade ökningar
i medelstilldelning har den upprustning av alkoholforskningens resurser,
som alkoholforskningsnämnden föreslagit, inte varit möjlig att realisera.
Enligt nämndens uppfattning är behandlingsforskning vid alkoholism en
mycket viktig uppgift. Nämnden delar helt motionärernas uppfattning att
vidgade kunskaper om olika behandlingsmetoder är nödvändiga för att bedöma
de inom samhällets nykterhetsvård tillämpade behandlingsprinciperna.
Enligt nämndens uppfattning bör sådan behandlingsforskning framför allt
förläggas till institutionerna för teoretisk och klinisk alkoholforskning vid
karolinska institutet.
Nämnden vill i detta sammanhang understryka angelägenheten av att
även fortsättningsvis behandlingsforskningen kraftigt understödes vid de
övriga sjukhus och sjukvårdsinrättningar, som har möjlighet att bedriva sådan
forskning. Som exempel på sådana lämpliga sjukvårdsinrättningar kan
nämnden nämna Beckomberga sjukhus’ alkoholintoxikationsavdelning och
Mariapolikliniken i Stockholm, vilken f. n. är föremål för utbyggnad för att
erhålla ökade möjligheter alt omhändertaga unga alkoholister i Stockholm.
För att behandlingsforskningen skall kunna åstadkomma resultat, som
kan tjäna till ledning för samhällets nykterhetsvård, kräves mycket omfattande
personella och ekonomiska insatser. Det är därför viktigt, att de av
statens medicinska forskningsråd äskade ökade medlen till alkoholforskning
beviljas av statsmakterna. Enligt nämndens mening torde del vara nödvändigt
att vidta speciella åtgärder för att behandlingsforskningen skall
kunna bedrivas med den omfattning och intensitet som är nödvändig för att
säkra och snabba resultat skall kunna erhållas. Det är då lämpligt att förslaget
om speciella forskningsgrupper realiseras. En kompetent forskare,
gärna med specialutbildning i psykiatri, bör friställas för ledning av en arbetsgrupp
för behandlingsforskning inom alkoholismens område. Avlöningen
av denne forskare bör bestridas av forskningsmedel. Det torde vara nödvändigt
att också eu stor del av forskningsgruppens medlemmar avlönas av
forskningsmedel.
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''i6 år 1962
Som ovan nämnts har statens medicinska forskningsråd understött en
forskningsläkartjänst i klinisk alkoholforskning på invärtesmedicinens område.
Då denna tjänst tillsattes, bedrev nämnden efterforskningar rörande
möjligheterna att knyta en psykiatriskt utbildad forskare till denna eller en
liknande tjänst. Det visade sig emellertid då inte möjligt att få fram någon
psykiater med intresse för dessa forskningsuppgifter. Detta berodde sannolikt
främst på bristen på psykiatrer över huvud taget men sammanhängde
troligen också med att de flesta psykiatrer med vetenskaplig inriktning redan
var sysselsatta med att bearbeta forskningsuppgifter av annan natur.
Huruvida läget nu har förändrats är svårt att med säkerhet bedöma. Möjligheten
att erhålla en kvalificerad forskare sammanhänger med de avlöningsförmåner
som kan ställas till förfogande.
De här nämnda åtgärderna torde dock icke vara tillräckliga för att tillgodose
motionärernas önskemål om att med vetenskapliga metoder klarlägga
vilka former av behandling, som kan leda till positivt resultat, vilka kategorier
av alkoholskadade som är behandlingsbara och vilka medicinska, psykologiska
och andra metoder som kan tänkas vara användbara. För att genomföra
ett projekt med denna målsättning kräves mycket omfattande material,
undersökta med likartade undersökningsmetoder och enhetligt bedömda
av en och samma forskargrupp. Omfattningen av de behövliga åtgärderna
torde icke kunna bedömas utan att en utredning kommer till stånd.
Ett tillgodoseende av motionärernas önskemål i deras helhet erfordrar sålunda
en utredning av det slag som motionärerna har föreslagit. Enligt nämndens
mening är det av betydande vetenskapligt och praktiskt intresse att erhålla
närmare kännedom om effekten av hittills bedriven behandling inom
ramen för samhällets nykterhetsvård, samt att erhålla uppslag till andra
behandlingsåtgärder och utformningen av desamma. Nämnden stöder därför
motionärernas förslag om en utredning angående forskningsverksamhet avseende
de alkoholskadades behandling.
Socialstyrelsen anför beträffande motionerna I: 320 och II: 419:
Inom det klientel motionärerna åsyftar torde flera grupper kunna urskiljas,
såsom
a) åldringar, vilka på grund av alkoholmissbruk är så störande på ålderdomshem,
att de måste förflyttas därifrån eller som är i behov av vård på
åldersdomshem men på grund av alkoholmissbruk icke beretts plats på sådana
hem;
b) alkoholmissbrukare, vilka är arbetsoförmöga av annan fysisk orsak än
alkoholmissbruk och icke av åldersskäl är att hänföra till åldringsklienteiet;
c) övriga.
I vad avser kategorien a) har socialstyrelsen i skrivelse till Konungen
den 28 januari 1961 med utredning och förslag angående arbe Ishemmens
framtida ställning och behandling av störande vårdtagare framlagt förslag
om anordnande genom landstingens försorg av vårdhem för störande vårdtagare
på ålderdomshem och av personer, som är i behov av vård på dylika
hem men icke lämpligen kunna vårdas på sådana. Detta förslag inkluderar
jämväl vården av de alkoholiserade åldringarna. Landstingen i Kopparbergs
och Gävleborgs län iordningställer f. n. ett vårdhem av ovan angiven karaktär,
vilket beräknas komma att tagas i bruk inom den närmaste tiden. Landstingen
i Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län har igångsatt utredningar
i syfte att anordna dylika vårdhem. I Malmöhus län driver ett av socialnämnderna
i landstingsområdet bildat vårdhemsförbund sedan år 1958 ett
särskilt ålderdomshem för alkoholiserade män. Där mottages i mån av plats
jämväl klienter från Kristianstads län. I de större städerna finns vissa vårdavdelningar,
bl. a. avsedda för alkoholiserade vårdtagare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
I den män deras arbetsoförmåga icke indicerar särskild vård borde personer
omnämnda under b) här ovan jämväl kunna beredas vård i liknande
ordning som ovan nämnts. . , .
Nu nämnda klientelgrupper bör enligt socialstyrelsens uppfattning endast
undantagsvis och vid akut vårdbehov, som icke kan mötas pa annat satt, omhändertagas
inom nykterhetsvårdens anstaltssystem.
Under c) upptagna alkoholmissbrukare är en synnerligen heterogen grupp.
Åtskilliga av dessa kroniska alkoholmissbrukare företer samtidigt komplikationer
i form av psykisk abnormitet eller sjukdomstillstånd, som indicerar
annan vård än omhändertagande på anstalt för alkoholmissbrukare. Aven
om ett antal sådana asylister sålunda, därest psykopatvarden vore utbyggd,
icke skulle upptaga plats å de allmänna vårdanstalterna, kvarstår dock ett
klientel för vilket anstalt för alkoholmissbrukare ar den adekvata vårdformen.
Socialstyrelsen är väl medveten om att dessa klienter ar i behov av
omhändertagande under längre tid än vad som nu är möjligt, bl. a. pa grund
av platsbristen på vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Huruvida smärre
hem av den karaktär motionärerna anger kan lösa problemet synes tveksamt,
då sådana hem svårligen skulle kunna utrustas med de medicinska och andra
resurser som erfordras. , ... .
Därest en utredning kommer till stånd rörande beliandlingsforskmng synes
denna kunna omfatta även vårdproblemen rörande de kroniska alkoholisterna.
Statens medicinska forskningsråd har uppdragit åt rådets alkoholforskningsnämnd
att yttra sig i ärendet. Nämnden framhåller, att det av motionärerna
angivna problemet är välkänt för såväl nykterhetsvårdare som för
läkare med specialuppgifter inom nykterhetsvården och sedan länge uppmärksammats
i statliga utredningar. De i motionen omnämnda problemen
är av en sådan karaktär, att de icke omedelbart torde kunna tillvinna sig intresse
från forskningssynpunkt. Bedömningen av behövliga åtgärder torde
därför få grundas på andra omständigheter än vetenskapliga forskningsresultat.
Nämnden stöder motionärernas uppfattning att nykterhetsvårdsutredningens
betänkande icke bringar problemen närmare sin lösning. Eftersom
frågan är av huvudsakligen praktiskt organisatorisk karaktär torde
förslag om lämpliga åtgärder kunna erhållas genom en särskild utredning
i enlighet med motionärernas förslag. Nämnden vill dock rikta uppmärksamheten
på åtgärder som företagits på Åsbrohemmet i trivselbefrämjande riktning.
Det är möjligt att problemet åtminstone delvis kan lösas genom en
anläggning av kolonikaraktär med småstugebebyggelse för inte endast alkoholisterna
själva utan också i viss utsträckning för deras familjer. Kolonien
skulle kunna bedriva vissa hantverksbetonade sysselsättningar samt
jordbruk och trädgårdsskötsel ävensom viss småindustriell verksamhet. Det
år angeläget att livet vid kolonien blir meningsfyllt, men det är också angeläget
att de intagna beredes den omvårdnad och den ro som är nödvändig
för att de inte skall lockas att återvända till sin tidigare miljö, präglad av
supkamraternas gängbildning.
Nämnden för alkoholforskning slöder sålunda motionärernas förslag om eu
utredning rörande de kroniska alkoholisternas vårdproblem.
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
Utskottet
I sitt som bilaga till detta utlåtande fogade yttrande har kontrollstyrelsen
bl. a. redogjort för på den senaste tiden beträffande olika alkoholfrågor
vidtagna åtgärder och i skilda sammanhang pågående verksamhet i fråga
om lagstiftning, upplysnings- och utredningsarbete samt forskning. Av redogörelsen,
som av naturliga skäl icke är uttömmande, framgår att aktiviteten
på detta område nu är betydande och att ett stort utredningsmaterial föreligger,
som ännu icke slutbehandlats. I sistnämnda hänseende kan framför
allt nämnas de av 1959 års utskänkningsutredning och av nykterhetsvårdsutredningen
avgivna betänkandena och remissutlåtandena över desamma. Vidare
må erinras om exempelvis att den i motion 1: 83 berörda frågan om kontroll
vid inköp av rusdrycker nu är under prövning med anledning av ett av
1961 års nykterhetslagskommitté avgivet förslag.
Även om det kan vara motiverat att särskilda frågor på nykterhetsområdet
får en översyn kan utskottet med hänsyn till det ovan anförda icke tillstyrka
att en utredning nu tillsättes med ett så vidsträckt uppdrag som det
i motion I: 83 föreslagna, vilket skulle omfatta »rusdrycksfrågan i hela dess
vidd».
I motionerna 1:82 och II: 119 behandlas frågan om behovet av upplysning
beträffande innebörden i alkohollagstiftningen. Upplysningsverksamhet
i alkoholfrågor i allmänhet bedrives som bl. a. framgår av yttrandena över
motionerna på skilda håll, bl. a. genom skolorna, statens ungdomsråd och
Centralförbundet för nykterhetsundervisning samt Svenska nykterhetsfrämjandet
och den organiserade nykterhetsrörelsen. Här kan även nämnas den
upplysning som sker genom kommunala organ för nykterhets- och ungdomsvård.
Enligt utskottets mening bör vidare arbetsmarknadsparternas gemensamma,
speciella organ för upplysning tillmätas stor betydelse med hänsyn
till bl. a. huvudmännens ekonomiska resurser och de särskilda förutsättningarna
att nå mycket vida folkgrupper. Den av SAF och LO bildade arbetarskyddsnamnden
har till sig knutit en särskild kommitté för alkoholfrågor,
som utgiver broschyrer och anordnar konferenser i dessa frågor m. m.
Sedan ungefär ett år verkar inom Storstockholm ett råd, det s. k. Nykterhetsrådet,
organiserat av företag och fackliga organisationer, för nykterhet
på arbetsplatsen. Rådet har vunnit mycket stor anslutning och det bör kunna
förväntas alt exemplet vinner efterföljd på andra orter. Här må även
erinras om att nyinryckta värnpliktiga numera vid sina förband erhåller information
i alkoholfrågor.
Utskottet vill understryka vikten av en effektiv och väl samordnad upplysningsverksamhet
i alkoholfrågorna och av att statsmakterna lämnar
stravandena på detta område ett starkt stöd. I den pågående verksamheten
lorekommer redan nu moment av information beträffande alkohollagstiftningens
innebörd — exempelvis i kampanjen emot spritlangning till ungdom
och i trafiknyklerhetspropagandan. Det skulle enligt utskottets mening
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
9
vara av värde att information av detta slag bereddes ökat utrymme i den
upplysningsverksamhet som enligt vad ovan sagts försiggår på olika håll.
I motionerna I: 85 och II: 245 föreslås bl. a. en utredning angående forskningsverksamhet
avseende de alkoholskadades behandling. Motionärerna har
här berört en fråga av grundläggande betydelse för en effektiv vård av alkoholskadade.
Utskottet vill understryka vikten av att strävandena att vetenskapligt
klarlägga orsakerna till alkoholism och att finna de rätta behandlingsmetoderna
får ett kraftigt stöd från det allmännas sida. Medicinska
forskningsrådet, inom vilket en särskild alkoholforskningsnämnd arbetar,
har i sitt yttrande över motionerna redogjort för den forskningsverksamhet
som pågår med eller utan stöd av rådet. Rådet finner angeläget, att en av
alkoholforskningsnämnden föreslagen upprustning av alkoholforskningens
resurser skall kunna realiseras. Vad rådet och nämnden anfört visar, såvitt
utskottet kunnat finna, att vad som här kräves icke är en utredning utan
fastmera tillräckliga personella och ekonomiska resurser. Läget i sistnämnda
hänseende belyses av vad nämnden anfört beträffande sina svårigheter att
finna en psykiatriskt utbildad forskare för besättande av en forskningsläkartjänst
i klinisk alkoholforskning. Utskottet vill framhålla önskvärdheten
av att alkoholforskningen inom olika ämnen och ämnesområden erhåller
goda ekonomiska resurser. Det är av väsentlig betydelse att om och när tillfälle
framdeles kan yppa sig att engagera kvalificerade forskare för angelägna
uppgifter detta inte skall hindras av brist på medel.
I motionerna I: 320 och II: 419 slutligen hemställes om en särskild utredning
av de kroniska alkoholisternas problem.
Utskottet har kommit till den uppfattningen att det f. n. föreligger en påtaglig
brist i fråga om adekvata vårdmöjligheter för det klientel som åsyftas
i motionerna. Vissa förbättringar i situationen är emellertid att förvänta.
Förslag har av socialstyrelsen framförts till Kungl. Maj:t om bl. a. anordnande
genom landstingens försorg av vårdhem för s. k. störande vårdtagarc
på ålderdomshem och för personer som är i behov av vård på dylika hem
men icke lämpligen kan vårdas på sådana. Förslaget inkluderar jämväl vården
av alkoholiserade åldringar. Vissa landsting är redan i olika stadier i
gång med arbete för anordnande av sådana hem, och Landstingsförbundet
har i princip för sin del accepterat att landstingen ställer sig som huvudmän
för en organisation av detta slag. Som socialstyrelsen framhållit bör även
vissa andra alkoholmissbrukare, som är arbetsoförmögna av annan fysisk
orsak än alkoholmissbruk, kunna erhålla vård i dessa hem. Frågan om omhändertagandet
av kroniska vårdfall över huvud taget har berörts av nykterhetsvårdsutredningen,
som föreslagit bl. a. en viss utvidgning av de statliga
anstalterna för detta ändamål. Utredningen bär emellertid anfört att det
vid planeringen av den för asylklientel avsedda anstaltssektorn icke varit
möjligt att finna eu praktiskt acceptabel lösning, som dels möjliggör en
från vårdsynpunkt nödvändig differentiering och dels tillgodoser önskemålet
om närhet mellan anstalten och vårdtagarens hemort. Motionärerna har
också från sina utgångspunkter framhållit att utredningen icke löst proble
-
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i6 år 1962
men och i denna uppfattning fått stöd av medicinska forskningsrådet. Utskottet
har icke ansett sig nu böra taga ståndpunkt till utredningens förslag
men vill allmänt framhålla nödvändigheten av att de statliga vårdanstalterna
snarast upprustas och utbyggs så att de verkligen kan tillgodose behovet av
vårdmöjligheter för kroniska alkoholister.
Utskottet finner sålunda angeläget att, även om vissa förbättringar är att
förvänta, förevarande spörsmål ägnas den största uppmärksamhet och att
statsmakterna är beredda till de nödvändiga ekonomiska insatserna. Till de
olägenheter som den rådande bristsituationen innebär för vården av de kroniska
alkoholisterna kommer att dessa i många fall nu måste omhändertagas
på anstalter som icke är avsedda för alkoholistvård, eller på sådana vårdanstalter
för alkoholskadade som icke är organiserade för klientel med deras
behov av långtidsvård. Utskottet vill understryka att vården av alkoholskadade
icke får eftersättas, men det kan icke anses tillfredsställande att
ålderdomshem, vissa vårdanstalter för alkoholskadade och andra inrättningar
genom nyssnämnda förhållanden åsamkas särskilda svårigheter vid
fullgörandet av sina ordinära uppgifter. Vad nu anförts jämte det förhållandet
att nykterhetsvårdsutredningen icke anser sig ha framlagt något slutgiltigt
förslag till lösning talar enligt utskottets mening för att spörsmålet om
vården av de kroniska alkoholisterna får en särskild översyn. Utskottet kan
icke bedöma i vad mån remissbehandlingen av nykterhetsvårdsutredningens
betänkande kan bidraga till åstadkommandet av praktiska lösningar av förevarande
problem och har bl. a. därför icke ansett sig böra taga ståndpunkt
till om en särskild utredning behöver tillkallas eller om översynen kan ske
på annat sätt. Avgörandet i denna fråga bör få ankomma på Kungl. Maj :t.
Utskottet får sammanfattningsvis anföra, att utskottet med hänsyn till nyligen
avslutade och ännu arbetande utredningar och till den verksamhet på
nykterhetsområdet som i övrigt pågår icke funnit sig nu böra föreslå tillsättande
av några nya utredningar med omfattande uppdrag. Utskottet har
emellertid velat fästa uppmärksamheten på vissa särskilda, i motionerna
upptagna frågor och får därför hemställa,
att riksdagen i anledning av
1) motion I: 83,
2) de likalydande motionerna I: 82 och II: 119,
3) de likalydande motionerna I: 85 och II: 245 samt
4) de likalydande motionerna I: 320 och II: 419,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 8 maj 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962 11
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson, Axel Emanuel
Andersson, Hedström, Olofsson, Hellebladh, Ringaby, Tage Johansson och
Schött; samt
från andra kammaren, fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i
Skoglösa, Jacobsson i Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg, herr Svensson
i Kungälv, fru Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Björkänge, fru
Hörnlund, herrar Westberg och Edlund.
in- i ana» !’u>inju<itv»fii».Un -gm
Reservation
av herr Hamrin i Jönköping.
12
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
Bilaga till allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46
Yttrande av kontrollstyrelsen över motion l: 83
Motionärerna konstaterar, att vi inte fått den förbättring av nykterhetstillståndet
som man hoppades på när motbokssystemet slopades. I stället
har spritmissbruket och langningen fått större omfattning än tidigare. Frågan
om vilka åtgärder som bör vidtas kan enligt motionärernas åsikt inte avgöras
utan en ingående utredning, som bör vara helt förutsättningslös.
Motionärernas oro för utvecklingen på alkoholområdet sammanhänger med
den ökning som inträffat under 1961 av rusdrycksförsäljning och fylleriförseelser
samt med den fortgående ökningen av alkoholmissbruket bland ungdom
och kvinnor.
Dessbättre synes det nu som om den allmänna uppgång av rusdrycksförsäljning
och fylleriförseelser, vilken var koncentrerad till första halvåret
1961, delvis var av tillfällig natur. Spritkonsumtionen steg något mindre under
andra halvåret 1961, och ökningen under januari och februari 1962 torde
komma att stanna vid några få procent i förhållande till samma tid 1961.
Antalet omhändertaganden för fylleri i städerna visade uppgång endast under
de tre första kvartalen 1961. Från och med november 1961 är siffrorna
lägre än under motsvarande tid året innan.
Etter skattehöjningarna i februari—mars 1958 har priserna på rusdrycker
icke ökats mer än som föranletts av den allmänna varuskattens införande
den 1 januari 1960 och höjning den 1 januari 1962. Då prisnivån i allmänhet
stigit under dessa fyra år, har alltså rusdryckerna relativt sett sjunkit
något i pris. Samtidigt har löneinkomsterna och därmed den totala privata
konsumtionen stigit. Såsom framgår av följande sammanställning har
rusdryckernas procentuella andel av den privata konsumtionen dock inte
ökat.
År
1958
1959
1960
1961
Konsumentprisindex (1949=100)
Totalt
Livs-
Sprit-
Vin
medel
drycker
152
163
217
127
153
165
221
128
159
175
231
128
163
180
231
126
Total
Utgifter
D:o
privat
för rus-
i % av
konsum-
drycker
total
tion
konsum-
milj. kr.
milj. kr.
tion
33 878
1 577
4,65
35 310
1 623
4,60
37 160
1 705
4,59
40110
1 846
4,60
Konsumtionsökningen har företrädesvis kommit vinet till godo, men även
starkölet har ökat. I jämförelse med de övriga nordiska länderna har vårt
land dock alltjämt en hög konsumtion av spritdrycker.
Bland olika varumärken svarar del 40-procentiga okryddade brännvinet
(»Renat») ensamt för 57 procent av hela spritomsättningen. Den genomsnittliga
alkoholhalten hos de sålda spritdryckerna har sedan 1956 varit praktiskt
taget oförändrad, drygt 40 procent. Vinförsäljningens fördelning på
starkyin och lättvin var ungefär densamma 1961 som 1956, och den genomsnittliga
alkoholhalten hos de sålda vinerna låg oförändrat något över 14
procent.
Antalet fylleriförseelser var under 1961 71 procent högre än under 1954,
räknat per vuxen invånare. Sedan 1956 har en viss förbättring skett med
undantag för de yngsta åldersgrupperna, där frekvensen fortsätter att stiga.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i6 år 1962
13
ökningen från 1954 till 1961 uppgår i åldrarna 15—17 år till över 200 procent
och i åldrarna 18—20 år till nästan 100 procent. Även i åldrarna över
50 år var uppgången över 100 procent. 1 åldrarna 21—29 år stannade den
däremot vid 44 procent.
Kvinnofylleriet är av jämförelsevis liten omfattning men har i likhet med
ungdomsfylleriet ökat oavbrutet sedan 1958.
ökningen av fylleriförseelserna sedan motbokstiden beror till viss del på
ökat antal förseelser per person och till något större del på att flera personer
än tidigare sakfälls för fylleri. Antalet personer som sakfällts för under 1961
begånget fylleri har beräknats till 48 000 mot 33 000 för 1954, motsvarande
en ökning i förhållande till den vuxna befolkningen sagda år med 37 procent.
De anförda siffrorna innebär bl. a. att den första fylleriförseelsen numera
i många fall begås vid en tidigare ålder än förut. Att detta innebär större
risk för fortsatt missbruk och kroniska alkoholskador är uppenbart.
Det är vidare tydligt att ungdomar trots gällande försälj ningsrestriktioner
har jämförelsevis lätt att komma över sprit och vin. Dels har de i allmänhet
gott om pengar, dels förekommer i stor omfattning olaga överlåtelse och anskaffning
av rusdrycker till ungdomar. Sålunda har antalet domar för brott
mot rusdrycksförsäljningsförordningen stigit från 261 under 1956 till 1 998
under 1961. Motsvarande antal för 1954 uppgick till 707. Antalet fall av olaga
brännvinstillverkning har däremot minskat från omkring 200 per år under
motbokstiden till omkring 100 per år.
I sammanhanget kan förtjäna nämnas att även tobakskonsumtionen befinner
sig i kraftig uppgång, säkerligen till stor del beroende på stigande
förbrukning bland ungdom. Sålunda rökte man i fjol här i landet i genomsnitt
1 233 cigarretter per vuxen invånare mot 1 061 år 1958.
Samarbetsnämnden i alkoholfrågan har av utskottet beretts tillfälle att
yttra sig över motionen men har av principiella skäl icke ansett sig böra
avge sådant yttrande. Det må dock nämnas alt samarbetsnämnden beslutat
att företaga en intervjuundersökning med för fylleri omhändertagna ungdomar
med samma uppläggning som motsvarande undersökning 1958 och
att söka åstadkomma en översiktlig sammanställning av alla de undersökningar
berörande alkoholfrågan som utförts av olika organ efter 1954 års
nykterhetsreform.
Kontrollstyrelsen har i yttrande till beredningsutskottet den 1 mars 1961
avstyrkt vissa i motioner till 1961 års riksdag framförda yrkanden rörande
utredning om ungdomens spritmissbruk och om åtgärder mot bl. a. alkoholmissbruket.
Styrelsen hänvisade därvid till att tyngdpunkten i nykterhetspolitiken
genom 1954 års reform flyttats över från restriktiva lagbestämmelser
till positiva åtgärder, såsom forskning, undervisning och upplysning,
ungdomsvård och nykterhetsvård, och angav därvid i korthet vad som
under de senaste åren uträttats på dessa områden ävensom inom alkohollagstiftningen.
Styrelsen får åberopa sitt avgivna yttrande och erinra om de
åtgärder som sedermera vidtagits.
Riksdagen beslöt i fjol dels ny ölförsäljningsförordning i anslutning till
1954 års bryggeriutrednings förslag, dels ny lagstiftning om tillverkning av
sprit och vin samt om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,
dels ock vissa ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen innebärande
bl. a. straff för den som innehar rusdrycker i uppenbart syfte att
sälja dem olovligen. Dryckerna skall kunna las i beslag och förklaras förverkade.
Hösten 1961 startade samarbetsnämnden i alkoholfrågan den riksomfattande
kampanjen »Skaffa inte sprit till ungdom».
I september 1961 avgav 1959 års utskänkningsutrcdning sitt betänkande
14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962
med förslag till förenklingar i utskänkningslagstiftningen och angående ciderfrågan.
I samband därmed har spörsmålet om utskänkning till ungdom
tagits upp till diskussion. Förslagen har remissbehandlats men proposition
är ännu ej avgiven.
Ungefär samtidigt framlade nykterhetsvårdsutredningen förslag om översyn
av nykterhetsvården. Detta förslag är för närvarande under remisshehandling.
Slutligen har 1961 års nykterhetslagskommitté i februari 1962 framlagt
förslag till skärpta regler för rusdrycksinköp. Även detta förslag är för närvarande
under remissbehandling. Kommittén avser senare att verkställa utredning
rörande frågan om alkoholreklamen.
Forskningen rörande alkoholvanorna och attityderna till alkoholbruket,
särskilt bland ungdom har under senare tid intensifierats. Bland organ som
varit verksamma på detta område må, utöver samarbetsnämnden i alkoholfrågan,
nämnas Nordiska nämnden för alkoholforskning, skolöverstyrelsen,
Centralförbundet för nykterhetsundervisning samt Industriens utredningsinstitut.
En större undersökning rörande alkoholvanor och alkoholmissbruk
bland ungdom i Stockholm har vidare genomförts på uppdrag av socialborgarrådet.
Även på andra orter har vissa undersökningar utförts på initiativ av
olika kommunala organ. Slutligen har vid institutionen för teoretisk alkoholforskning
på uppdrag av Systembolaget påbörjats en omfattande undersökning
rörande alkoholvanorna bland vuxna i syfte att närmare belysa bakgrunden
till alkoholmissbrukarnas och alkoholisternas förhållande till alkoholen.
Under hänvisning till de åtgärder som sålunda i olika sammanhang redan
vidtagits eller för närvarande överväges samt den omfattande forskning som
bedrives på hithörande område, och då utvecklingen på alkoholområdet för
närvarande icke är lika ogynnsam som den framstod för några månader sedan,
får kontrollstyrelsen avstyrka det i motionen framförda yrkandet på eu
ny och förutsättningslös utredning rörande rusdrycksfrågan i hela dess vidd.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
620C96
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1962:306 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om utredning rörande alkoholfrågan, om upplysningsverksamhet rörande alkohollagstiftningen, om utredning angåend a1 i texten