Sök i Ratio Lex

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

1962-05-08 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:46, Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

alkoholfrågan, om upplysningsverksamhet rörande alkohollagstiftningen,

om utredning angående forskning

avseende behandlingen av alkoholskadade samt om

utredning rörande de kroniska alkoholisternas vårdproblem.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats följande motioner angående

vissa spörsmål på nykterhetsvårdens område m. m., nämligen

1) motion I: 83 av herrar Kaijser och Sveningsson, vari hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville begära en ny och förutsättningslös

utredning rörande rusdrycksfrågan i hela dess vidd,

2) de likalydande motionerna I: 82 av herr Hilding m. fl. och II: 119 av

herr Wiklund i Stockholm m. fl., vari föreslås, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer om förslag till åtgärder syftande till effektiv upplysning

till allmänheten om innebörden i alkohollagstiftningen,

3) de likalydande motionerna I: 85 av fröken Nordström m. fl. och II: 245

av herr Ståhl m. fl., vari hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t begära

tillsättande av en utredning angående forskningsverksamhet avseende

de alkoholskadades behandling samt förslag till sådan verksamhet på grundval

av utredningens resultat, samt

4) de likalydande motionerna I: 320 av herr Per-Olof Hanson m. fl. och

II: 419 av herr Rimmerfors m. fl., vari hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en särskild utredning av de kroniska

alkoholisternas vårdproblem.

Motionerna

I motion 1:83 anföres bl. a. att den minskning av alkoholkonsumtionen

man under några år kunnat konstatera under år 1961 förbytts i stegring.

Även om konsumtionen av spritdrycker per invånare över 15 år nu är lägre

än under de sista åren av motbokstiden är det uppenbart, att missbrukare

och ungdom konsumerar mera. Särskilt fylleriet bland kvinnor och ungdom

visar konstant ökning. Även langningen har ökat. Frågan om vilka åtgärder

som bör vidtagas — t. ex. motbokssystem eller inköpsregistrering — kan inte

avgöras utan ingående utredning.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

1 liihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

I motionerna I: 82 och II: 119 utgår motionärerna ifrån kampanjen »Skaffa

inte sprit till ungdom» och framhåller, att allmänheten icke kunnat undgå

att observera affischerna eller höra radiomaningarna. Samhället har hittills

försummat att informera om alkohollagstiftningens innebörd och om följderna

av brott mot denna lagstiftning. Samhället bör tid efter annan återkomma

med liknande kampanjer, särskilt som många andra bestämmelser

i alkohollagstiftningen torde vara okända för den stora allmänheten. Det

ifrågasättes om samarbetsnämnden i alkoholfrågan borde få i uppdrag att

bedriva av statsmedel bekostade kampanjer av samma typ som »Skaffa inte

sprit till ungdom».

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen II:

119.

I motionerna I: 85 och II: 245 anföres bl. a. att det fortfarande föreligger

brist på djupare kunskap om alkoholismens orsaker och att denna brist är

betingad av att det saknas egentlig behandlingsforskning vid alkoholism. Endast

vid vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare söker man, säger motionärerna,

så långt nu detta är möjligt, mäta vårdresultatet. Endast en gång

har ett mera omfattande försök gjorts att statistiskt kartlägga dessa anstalters

effekt på klientelet.

En fråga av stor praktisk betydelse anser motionärerna vara hur vetenskapliga

forskningsresultat på olika fält utan alltför stor omgång skall kunna

tillgodogöras nykterhetsvården genom en kontinuerlig, behandlingsvetenskaplig

beredskap inom eller i nära samband med nykterhetsvården.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 245.

I motionerna I: 320 och II: 419 framhålles bl. a. att det för den samhälleliga

nykterhetsvården finns ett mycket svårt och omfattande problem, nämligen

omhändertagandet av de alkoholmissbrukare och alkoholister, som genom

hittills förekommande vårdåtgärder icke kan återvinna hälsa och arbetsförmåga

i sådan utsträckning, att de kan återanpassas i vanlig samhällsmiljö.

Det gäller här alkoholister, som efter ett flertal anstaltsvistelser regelmässigt

vid försökspermitteringar och utskrivningar snabbt återfallit och

blivit i nytt behov av vård och omhändertagande. Motionärerna önskar, att

en specialundersökning igångsättes med uppgift att försöka komma underfund

med problemets karaktär och omfattning samt att föreslå åtgärder för

förbättrad långtidsvård för detta klientel.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 419.

Yttrandena

Utskottet har inhämtat yttrande över motion 1:83 av kontrollstyrelsen,

över motionerna I: 82 och II: 119 av skolöverstyrelsen, statens ungdomsråd

och Centralförbundet för nykterhetsundervisning och över motionerna I: 85

och II: 245 samt I: 320 och II: 419 av socialstyrelsen och statens medicinska

forskningsråd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962 3

Kontrollstyrelsen redogör för bl. a. de senaste årens utveckling i fråga om

spritkonsumtion och fylleriförseelser m. m. samt för olika utredningar och

andra åtgärder som förekommit efter 1954 års nykterhetspolitiska reform.

Yttrandet är som bilaga fogat till detta utlåtande, och utskottet får med hänvisning

härtill här endast framhålla att kontrollstyrelsens ståndpunktstagande

sammanfattats i följande uttalande:

Under hänvisning till de åtgärder som sålunda i olika sammanhang redan

vidtagits eller för närvarande överväges samt den omfattande forskning som

bedriVes på hithörande område, och då utvecklingen på alkoholområdet för

närvarande icke är lika ogynnsam som den framstod för några manader sedan,

får kontrollstyrelsen avstyrka det i motionen framförda yrkandet på en

ny och förutsättningslös utredning rörande rusdrycksfrågan i hela dess vidd.

Skolöverstyrelsen anför att den inte har något att erinra mot förslaget i

motionerna I: 82 och II: 119. Särskilt bör bestämmelserna om straffpåföljd

vid lagbrott göras mera kända. Hur en upplysningsverksamhet av föreslagen

art bör bedrivas säger sig överstyrelsen icke kunna närmare gå in på, men

överstyrelsen tillstyrker i princip motionerna.

Statens ungdomsråd anför, att en upplysningskampanj rörande alkohollagstiftningens

innebörd kan ses som ett led i den totala nykterhetspolitiken

men att problemet om upplysning inte är begränsat härtill utan gäller ett

väsentligt vadare område som även omfattar exempelvis lagstiftningen om

samhällets vård av barn och ungdom, brottsbalken o. s. v. När det gäller information

till ungdom bör undervisningen i samhällslära i skolan utnyttjas.

I fråga om information till vuxna anför rådet tveksamhet inför ett alltför flitigt

användande av kampanjmetoden. För att väcka tillräcklig uppmärksamhet

bör kampanjer av typen »Skaffa inte sprit till ungdom» inte anordnas

för ofta. Rådet framhåller angelägenheten av att statsmakterna på ett effektivt

sätt löser frågan om information till allmänheten om innehållet i den

lagstiftning som direkt berör allmänheten.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) instämmer i motionernas

syfte men framhåller, alt åtskilligt gjorts för att sprida en så god information

som möjligt bland allmänheten om alkohollagstiftningen. CFN

har givit ut en handbok och en handledning för skolans nykterhetsundervisning

och bedriver kursverksamhet, där problemen behandlas. Särskilt har

en omfattande upplysningsverksamhet förekommit angående trafiknykterhetsbestämmelserna.

Vid ny lagstiftning plägar CFN ägna uppmärksamhet

däråt vid sina kurser. CFN säger sig emellertid först och främst vilja understryka

vikten av att nykterhetslagstiftningen kommer in i den kontinuerliga

undervisningen och upplysningen i alkoholfrågan. Det talade ordet kan

bättre klargöra bakgrunden till olika lagbestämmelser. Det är emellertid påkallat

att i vissa fall kunna lägga upp större kampanjer. Man bör dock använda

stora kampanjer rörande ett och samma problem med viss återhållsamhet.

Annars förlorar de psykologiskt i verkningskraft.

Var huvudmannaskapet för olika kampanjer skall ligga bör bestämmas

från fall till fall. Vid eu mera renodlad upplysningskampanj i alkoholfrågan

synes de! ligga nära till hands, all CFN kopplas in.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

Socialstyrelsen anför beträffande motionerna I: 85 och II: 245 att behovet

av forskning rörande vården av alkoholskadade är stort. Styrelsen erinrar

om tillkomsten av kliniken för alkoholsjukdomar vid karolinska sjukhuset,

vilken nyligen har börjat sin verksamhet. Enligt Kungl. Maj :ts proposition

nr 83 år 1956 har denna klinik till uppgift att bedriva bl. a. behandlingsforskning.

I propositionen utsäges till och med att forskning och undervisning

bör vara det centrala i verksamheten vid kliniken.

Emellertid torde möjligheterna till behandlingsforskning rörande större

delen av det klientel, som vårdas på vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

bli tämligen begränsade. Särskilt uppgifterna att kartlägga klientelet på anstalterna

och klargöra effekten av olika vårdformer behöver bli föremål för

studier.

Socialstyrelsen förordar en utredning i motionernas syfte.

Statens medicinska forskningsråd och dess alkoholforskningsnämnd anför

att nämnden under sin verksamhet för alkoholforskning sökt stimulera behandlingsforskningen

och anför vidare bl. a.:

Huvuddelen av de av rådet anslagna medlen för alkoholforskning har gått

till forskningsuppgifter på den teoretiska alkoholforskningens fält. Behandlingsforskningen

närliggande forskningsuppgifter har med understöd av medel

från rådet upptagits av bl. a. docent Gunnar Lundquist, som erhållit anslag

för en undersökning rörande alkoholmissbrukare, som sökt på Södersjukhusets

alkoholpoliklinik och av dr K. E. Törnqvist, som bearbetat ett

material av abnorma återfallsbrottslingar. Omfattande arbeten har utförts

av professor S. Izikowitz och medarbetare vid Beckomberga sjukhus’ alkoholintoxikationsavdelning,

vilka prövat nya metoder vid akuta psykiatriska

följdtillstånd av alkoholmissbruk. Dessa undersökningar har närmast syftat

till utvecklande respektive prövning av klinisk-kemiska undersökningsmetoder

med avseende på leverstatus såsom hjälpmedel vid ställande av

diagnos och prognos vid de olika akuta följdtillstånden till alkoholmissbruk

samt såsom hjälpmedel vid bedömande av indikationerna för och val av terapi

och för att följa terapieffekt. Bl. a. bär därvid nya behandlingsmetoder

prövats vid behandlingen av delirium tremens.

En annan forskningsuppgift, som erhållit anslag från rådet och som varit

anknuten till behandlingsåtgärder, är en av docent Börje Cronholm tillsammans

med psykologen fil. dr Karl Otto Jonsson utförd undersökning rörande

alkoholisternas intellektuella prestationsförmåga vid sjukhusintagning

och efter genomförd behandling. Vidare har vid institutionen för teoretisk

alkoholforskning bl. a. med rådets stöd undersökningar bedrivits, vilka även

medgivit studier av olika läkemedels verkan vid behandlingen av alkoholism

och dess följdtillstånd. Som exempel kan nämnas en undersökning i samarbete

med överläkaren K. Dimberg vid Mariapolikliniken över verkan av

s. k. förebyggande medel av disufiramtyp.

Rådet framhåller att även om det kan synas vara en omfattande forskningsverksamhet,

som med rådets stöd bedrivits, måste likväl resultaten hittills

av nämndens ansträngningar i fråga om behandlingsforskning vid alkoholism

betraktas som relativt blygsamma.

Rådet anför vidare:

Utan understöd av rådet har på senare år eu del undersökningar utförts,

vilka haft till syfte att belysa olika behandlingsåtgärder vid alkoholism. De

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i6 år 1962

5

arbeten som varit av mera omfattande natur har emellertid varit fåtaliga.

Här må nämnas den av professor Hans Forsman och medarbetare utförda efterundersökningen

rörande en grupp alkoholister, som behandlas på psykiatriska

kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, redovisad i Svenska

läkartidningen år 1958 (nr 39). Alkoholisterna har jämförts med övriga intagna

och behandlade fall, huvudsakligen sådana med lättare psykiska åkommor.

Efter fem års observationstid uppgick andelen återställda, förbättrade

och socialt anpassade hland alkoholisterna till 61 procent och bland övriga

intagna till 73 procent. Förloppet efter sjukhusvistelsen betecknades som

gynnsamt för 33 procent av alkoholisterna och för 48 procent av övriga fall.

Med. lic. Iv. Bjerver med medarbetare har 1961 framlagt vissa synpunkter

rörande behandlingen av alkoholister vid Stockholms stads byrå i alkoholfrågor.

I olika uppsatser har resultaten av behandlingen med nya medikamenter

samt psykoterapi redovisats. Härvid bär särskilt sådana tilldragit sig

uppmärksamhet, som användes för behandling av svåra alkohoiintoxikationer.

Bland psykoterapeutiska metoder har gruppterapin på senare tid tilldragit

sig uppmärksamhet. Det material som stått till förfogande har dock haft

eu blygsam omfattning.

Avslutningsvis anför medicinska forskningsrådet följande:

Statens medicinska forskningsråd har i sina anslagsäskanden under senare

år regelmässigt upptagit ökade anslag till alkoholforskning som en viktig

punkt. Genom att rådet emellertid endast erhållit ytterst begränsade ökningar

i medelstilldelning har den upprustning av alkoholforskningens resurser,

som alkoholforskningsnämnden föreslagit, inte varit möjlig att realisera.

Enligt nämndens uppfattning är behandlingsforskning vid alkoholism en

mycket viktig uppgift. Nämnden delar helt motionärernas uppfattning att

vidgade kunskaper om olika behandlingsmetoder är nödvändiga för att bedöma

de inom samhällets nykterhetsvård tillämpade behandlingsprinciperna.

Enligt nämndens uppfattning bör sådan behandlingsforskning framför allt

förläggas till institutionerna för teoretisk och klinisk alkoholforskning vid

karolinska institutet.

Nämnden vill i detta sammanhang understryka angelägenheten av att

även fortsättningsvis behandlingsforskningen kraftigt understödes vid de

övriga sjukhus och sjukvårdsinrättningar, som har möjlighet att bedriva sådan

forskning. Som exempel på sådana lämpliga sjukvårdsinrättningar kan

nämnden nämna Beckomberga sjukhus’ alkoholintoxikationsavdelning och

Mariapolikliniken i Stockholm, vilken f. n. är föremål för utbyggnad för att

erhålla ökade möjligheter alt omhändertaga unga alkoholister i Stockholm.

För att behandlingsforskningen skall kunna åstadkomma resultat, som

kan tjäna till ledning för samhällets nykterhetsvård, kräves mycket omfattande

personella och ekonomiska insatser. Det är därför viktigt, att de av

statens medicinska forskningsråd äskade ökade medlen till alkoholforskning

beviljas av statsmakterna. Enligt nämndens mening torde del vara nödvändigt

att vidta speciella åtgärder för att behandlingsforskningen skall

kunna bedrivas med den omfattning och intensitet som är nödvändig för att

säkra och snabba resultat skall kunna erhållas. Det är då lämpligt att förslaget

om speciella forskningsgrupper realiseras. En kompetent forskare,

gärna med specialutbildning i psykiatri, bör friställas för ledning av en arbetsgrupp

för behandlingsforskning inom alkoholismens område. Avlöningen

av denne forskare bör bestridas av forskningsmedel. Det torde vara nödvändigt

att också eu stor del av forskningsgruppens medlemmar avlönas av

forskningsmedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''i6 år 1962

Som ovan nämnts har statens medicinska forskningsråd understött en

forskningsläkartjänst i klinisk alkoholforskning på invärtesmedicinens område.

Då denna tjänst tillsattes, bedrev nämnden efterforskningar rörande

möjligheterna att knyta en psykiatriskt utbildad forskare till denna eller en

liknande tjänst. Det visade sig emellertid då inte möjligt att få fram någon

psykiater med intresse för dessa forskningsuppgifter. Detta berodde sannolikt

främst på bristen på psykiatrer över huvud taget men sammanhängde

troligen också med att de flesta psykiatrer med vetenskaplig inriktning redan

var sysselsatta med att bearbeta forskningsuppgifter av annan natur.

Huruvida läget nu har förändrats är svårt att med säkerhet bedöma. Möjligheten

att erhålla en kvalificerad forskare sammanhänger med de avlöningsförmåner

som kan ställas till förfogande.

De här nämnda åtgärderna torde dock icke vara tillräckliga för att tillgodose

motionärernas önskemål om att med vetenskapliga metoder klarlägga

vilka former av behandling, som kan leda till positivt resultat, vilka kategorier

av alkoholskadade som är behandlingsbara och vilka medicinska, psykologiska

och andra metoder som kan tänkas vara användbara. För att genomföra

ett projekt med denna målsättning kräves mycket omfattande material,

undersökta med likartade undersökningsmetoder och enhetligt bedömda

av en och samma forskargrupp. Omfattningen av de behövliga åtgärderna

torde icke kunna bedömas utan att en utredning kommer till stånd.

Ett tillgodoseende av motionärernas önskemål i deras helhet erfordrar sålunda

en utredning av det slag som motionärerna har föreslagit. Enligt nämndens

mening är det av betydande vetenskapligt och praktiskt intresse att erhålla

närmare kännedom om effekten av hittills bedriven behandling inom

ramen för samhällets nykterhetsvård, samt att erhålla uppslag till andra

behandlingsåtgärder och utformningen av desamma. Nämnden stöder därför

motionärernas förslag om en utredning angående forskningsverksamhet avseende

de alkoholskadades behandling.

Socialstyrelsen anför beträffande motionerna I: 320 och II: 419:

Inom det klientel motionärerna åsyftar torde flera grupper kunna urskiljas,

såsom

a) åldringar, vilka på grund av alkoholmissbruk är så störande på ålderdomshem,

att de måste förflyttas därifrån eller som är i behov av vård på

åldersdomshem men på grund av alkoholmissbruk icke beretts plats på sådana

hem;

b) alkoholmissbrukare, vilka är arbetsoförmöga av annan fysisk orsak än

alkoholmissbruk och icke av åldersskäl är att hänföra till åldringsklienteiet;

c) övriga.

I vad avser kategorien a) har socialstyrelsen i skrivelse till Konungen

den 28 januari 1961 med utredning och förslag angående arbe Ishemmens

framtida ställning och behandling av störande vårdtagare framlagt förslag

om anordnande genom landstingens försorg av vårdhem för störande vårdtagare

på ålderdomshem och av personer, som är i behov av vård på dylika

hem men icke lämpligen kunna vårdas på sådana. Detta förslag inkluderar

jämväl vården av de alkoholiserade åldringarna. Landstingen i Kopparbergs

och Gävleborgs län iordningställer f. n. ett vårdhem av ovan angiven karaktär,

vilket beräknas komma att tagas i bruk inom den närmaste tiden. Landstingen

i Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län har igångsatt utredningar

i syfte att anordna dylika vårdhem. I Malmöhus län driver ett av socialnämnderna

i landstingsområdet bildat vårdhemsförbund sedan år 1958 ett

särskilt ålderdomshem för alkoholiserade män. Där mottages i mån av plats

jämväl klienter från Kristianstads län. I de större städerna finns vissa vårdavdelningar,

bl. a. avsedda för alkoholiserade vårdtagare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

I den män deras arbetsoförmåga icke indicerar särskild vård borde personer

omnämnda under b) här ovan jämväl kunna beredas vård i liknande

ordning som ovan nämnts. . , .

Nu nämnda klientelgrupper bör enligt socialstyrelsens uppfattning endast

undantagsvis och vid akut vårdbehov, som icke kan mötas pa annat satt, omhändertagas

inom nykterhetsvårdens anstaltssystem.

Under c) upptagna alkoholmissbrukare är en synnerligen heterogen grupp.

Åtskilliga av dessa kroniska alkoholmissbrukare företer samtidigt komplikationer

i form av psykisk abnormitet eller sjukdomstillstånd, som indicerar

annan vård än omhändertagande på anstalt för alkoholmissbrukare. Aven

om ett antal sådana asylister sålunda, därest psykopatvarden vore utbyggd,

icke skulle upptaga plats å de allmänna vårdanstalterna, kvarstår dock ett

klientel för vilket anstalt för alkoholmissbrukare ar den adekvata vårdformen.

Socialstyrelsen är väl medveten om att dessa klienter ar i behov av

omhändertagande under längre tid än vad som nu är möjligt, bl. a. pa grund

av platsbristen på vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Huruvida smärre

hem av den karaktär motionärerna anger kan lösa problemet synes tveksamt,

då sådana hem svårligen skulle kunna utrustas med de medicinska och andra

resurser som erfordras. , ... .

Därest en utredning kommer till stånd rörande beliandlingsforskmng synes

denna kunna omfatta även vårdproblemen rörande de kroniska alkoholisterna.

Statens medicinska forskningsråd har uppdragit åt rådets alkoholforskningsnämnd

att yttra sig i ärendet. Nämnden framhåller, att det av motionärerna

angivna problemet är välkänt för såväl nykterhetsvårdare som för

läkare med specialuppgifter inom nykterhetsvården och sedan länge uppmärksammats

i statliga utredningar. De i motionen omnämnda problemen

är av en sådan karaktär, att de icke omedelbart torde kunna tillvinna sig intresse

från forskningssynpunkt. Bedömningen av behövliga åtgärder torde

därför få grundas på andra omständigheter än vetenskapliga forskningsresultat.

Nämnden stöder motionärernas uppfattning att nykterhetsvårdsutredningens

betänkande icke bringar problemen närmare sin lösning. Eftersom

frågan är av huvudsakligen praktiskt organisatorisk karaktär torde

förslag om lämpliga åtgärder kunna erhållas genom en särskild utredning

i enlighet med motionärernas förslag. Nämnden vill dock rikta uppmärksamheten

på åtgärder som företagits på Åsbrohemmet i trivselbefrämjande riktning.

Det är möjligt att problemet åtminstone delvis kan lösas genom en

anläggning av kolonikaraktär med småstugebebyggelse för inte endast alkoholisterna

själva utan också i viss utsträckning för deras familjer. Kolonien

skulle kunna bedriva vissa hantverksbetonade sysselsättningar samt

jordbruk och trädgårdsskötsel ävensom viss småindustriell verksamhet. Det

år angeläget att livet vid kolonien blir meningsfyllt, men det är också angeläget

att de intagna beredes den omvårdnad och den ro som är nödvändig

för att de inte skall lockas att återvända till sin tidigare miljö, präglad av

supkamraternas gängbildning.

Nämnden för alkoholforskning slöder sålunda motionärernas förslag om eu

utredning rörande de kroniska alkoholisternas vårdproblem.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

Utskottet

I sitt som bilaga till detta utlåtande fogade yttrande har kontrollstyrelsen

bl. a. redogjort för på den senaste tiden beträffande olika alkoholfrågor

vidtagna åtgärder och i skilda sammanhang pågående verksamhet i fråga

om lagstiftning, upplysnings- och utredningsarbete samt forskning. Av redogörelsen,

som av naturliga skäl icke är uttömmande, framgår att aktiviteten

på detta område nu är betydande och att ett stort utredningsmaterial föreligger,

som ännu icke slutbehandlats. I sistnämnda hänseende kan framför

allt nämnas de av 1959 års utskänkningsutredning och av nykterhetsvårdsutredningen

avgivna betänkandena och remissutlåtandena över desamma. Vidare

må erinras om exempelvis att den i motion 1: 83 berörda frågan om kontroll

vid inköp av rusdrycker nu är under prövning med anledning av ett av

1961 års nykterhetslagskommitté avgivet förslag.

Även om det kan vara motiverat att särskilda frågor på nykterhetsområdet

får en översyn kan utskottet med hänsyn till det ovan anförda icke tillstyrka

att en utredning nu tillsättes med ett så vidsträckt uppdrag som det

i motion I: 83 föreslagna, vilket skulle omfatta »rusdrycksfrågan i hela dess

vidd».

I motionerna 1:82 och II: 119 behandlas frågan om behovet av upplysning

beträffande innebörden i alkohollagstiftningen. Upplysningsverksamhet

i alkoholfrågor i allmänhet bedrives som bl. a. framgår av yttrandena över

motionerna på skilda håll, bl. a. genom skolorna, statens ungdomsråd och

Centralförbundet för nykterhetsundervisning samt Svenska nykterhetsfrämjandet

och den organiserade nykterhetsrörelsen. Här kan även nämnas den

upplysning som sker genom kommunala organ för nykterhets- och ungdomsvård.

Enligt utskottets mening bör vidare arbetsmarknadsparternas gemensamma,

speciella organ för upplysning tillmätas stor betydelse med hänsyn

till bl. a. huvudmännens ekonomiska resurser och de särskilda förutsättningarna

att nå mycket vida folkgrupper. Den av SAF och LO bildade arbetarskyddsnamnden

har till sig knutit en särskild kommitté för alkoholfrågor,

som utgiver broschyrer och anordnar konferenser i dessa frågor m. m.

Sedan ungefär ett år verkar inom Storstockholm ett råd, det s. k. Nykterhetsrådet,

organiserat av företag och fackliga organisationer, för nykterhet

på arbetsplatsen. Rådet har vunnit mycket stor anslutning och det bör kunna

förväntas alt exemplet vinner efterföljd på andra orter. Här må även

erinras om att nyinryckta värnpliktiga numera vid sina förband erhåller information

i alkoholfrågor.

Utskottet vill understryka vikten av en effektiv och väl samordnad upplysningsverksamhet

i alkoholfrågorna och av att statsmakterna lämnar

stravandena på detta område ett starkt stöd. I den pågående verksamheten

lorekommer redan nu moment av information beträffande alkohollagstiftningens

innebörd — exempelvis i kampanjen emot spritlangning till ungdom

och i trafiknyklerhetspropagandan. Det skulle enligt utskottets mening

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

9

vara av värde att information av detta slag bereddes ökat utrymme i den

upplysningsverksamhet som enligt vad ovan sagts försiggår på olika håll.

I motionerna I: 85 och II: 245 föreslås bl. a. en utredning angående forskningsverksamhet

avseende de alkoholskadades behandling. Motionärerna har

här berört en fråga av grundläggande betydelse för en effektiv vård av alkoholskadade.

Utskottet vill understryka vikten av att strävandena att vetenskapligt

klarlägga orsakerna till alkoholism och att finna de rätta behandlingsmetoderna

får ett kraftigt stöd från det allmännas sida. Medicinska

forskningsrådet, inom vilket en särskild alkoholforskningsnämnd arbetar,

har i sitt yttrande över motionerna redogjort för den forskningsverksamhet

som pågår med eller utan stöd av rådet. Rådet finner angeläget, att en av

alkoholforskningsnämnden föreslagen upprustning av alkoholforskningens

resurser skall kunna realiseras. Vad rådet och nämnden anfört visar, såvitt

utskottet kunnat finna, att vad som här kräves icke är en utredning utan

fastmera tillräckliga personella och ekonomiska resurser. Läget i sistnämnda

hänseende belyses av vad nämnden anfört beträffande sina svårigheter att

finna en psykiatriskt utbildad forskare för besättande av en forskningsläkartjänst

i klinisk alkoholforskning. Utskottet vill framhålla önskvärdheten

av att alkoholforskningen inom olika ämnen och ämnesområden erhåller

goda ekonomiska resurser. Det är av väsentlig betydelse att om och när tillfälle

framdeles kan yppa sig att engagera kvalificerade forskare för angelägna

uppgifter detta inte skall hindras av brist på medel.

I motionerna I: 320 och II: 419 slutligen hemställes om en särskild utredning

av de kroniska alkoholisternas problem.

Utskottet har kommit till den uppfattningen att det f. n. föreligger en påtaglig

brist i fråga om adekvata vårdmöjligheter för det klientel som åsyftas

i motionerna. Vissa förbättringar i situationen är emellertid att förvänta.

Förslag har av socialstyrelsen framförts till Kungl. Maj:t om bl. a. anordnande

genom landstingens försorg av vårdhem för s. k. störande vårdtagarc

på ålderdomshem och för personer som är i behov av vård på dylika hem

men icke lämpligen kan vårdas på sådana. Förslaget inkluderar jämväl vården

av alkoholiserade åldringar. Vissa landsting är redan i olika stadier i

gång med arbete för anordnande av sådana hem, och Landstingsförbundet

har i princip för sin del accepterat att landstingen ställer sig som huvudmän

för en organisation av detta slag. Som socialstyrelsen framhållit bör även

vissa andra alkoholmissbrukare, som är arbetsoförmögna av annan fysisk

orsak än alkoholmissbruk, kunna erhålla vård i dessa hem. Frågan om omhändertagandet

av kroniska vårdfall över huvud taget har berörts av nykterhetsvårdsutredningen,

som föreslagit bl. a. en viss utvidgning av de statliga

anstalterna för detta ändamål. Utredningen bär emellertid anfört att det

vid planeringen av den för asylklientel avsedda anstaltssektorn icke varit

möjligt att finna eu praktiskt acceptabel lösning, som dels möjliggör en

från vårdsynpunkt nödvändig differentiering och dels tillgodoser önskemålet

om närhet mellan anstalten och vårdtagarens hemort. Motionärerna har

också från sina utgångspunkter framhållit att utredningen icke löst proble
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i6 år 1962

men och i denna uppfattning fått stöd av medicinska forskningsrådet. Utskottet

har icke ansett sig nu böra taga ståndpunkt till utredningens förslag

men vill allmänt framhålla nödvändigheten av att de statliga vårdanstalterna

snarast upprustas och utbyggs så att de verkligen kan tillgodose behovet av

vårdmöjligheter för kroniska alkoholister.

Utskottet finner sålunda angeläget att, även om vissa förbättringar är att

förvänta, förevarande spörsmål ägnas den största uppmärksamhet och att

statsmakterna är beredda till de nödvändiga ekonomiska insatserna. Till de

olägenheter som den rådande bristsituationen innebär för vården av de kroniska

alkoholisterna kommer att dessa i många fall nu måste omhändertagas

på anstalter som icke är avsedda för alkoholistvård, eller på sådana vårdanstalter

för alkoholskadade som icke är organiserade för klientel med deras

behov av långtidsvård. Utskottet vill understryka att vården av alkoholskadade

icke får eftersättas, men det kan icke anses tillfredsställande att

ålderdomshem, vissa vårdanstalter för alkoholskadade och andra inrättningar

genom nyssnämnda förhållanden åsamkas särskilda svårigheter vid

fullgörandet av sina ordinära uppgifter. Vad nu anförts jämte det förhållandet

att nykterhetsvårdsutredningen icke anser sig ha framlagt något slutgiltigt

förslag till lösning talar enligt utskottets mening för att spörsmålet om

vården av de kroniska alkoholisterna får en särskild översyn. Utskottet kan

icke bedöma i vad mån remissbehandlingen av nykterhetsvårdsutredningens

betänkande kan bidraga till åstadkommandet av praktiska lösningar av förevarande

problem och har bl. a. därför icke ansett sig böra taga ståndpunkt

till om en särskild utredning behöver tillkallas eller om översynen kan ske

på annat sätt. Avgörandet i denna fråga bör få ankomma på Kungl. Maj :t.

Utskottet får sammanfattningsvis anföra, att utskottet med hänsyn till nyligen

avslutade och ännu arbetande utredningar och till den verksamhet på

nykterhetsområdet som i övrigt pågår icke funnit sig nu böra föreslå tillsättande

av några nya utredningar med omfattande uppdrag. Utskottet har

emellertid velat fästa uppmärksamheten på vissa särskilda, i motionerna

upptagna frågor och får därför hemställa,

att riksdagen i anledning av

1) motion I: 83,

2) de likalydande motionerna I: 82 och II: 119,

3) de likalydande motionerna I: 85 och II: 245 samt

4) de likalydande motionerna I: 320 och II: 419,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 8 maj 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962 11

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson, Axel Emanuel

Andersson, Hedström, Olofsson, Hellebladh, Ringaby, Tage Johansson och

Schött; samt

från andra kammaren, fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i

Skoglösa, Jacobsson i Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg, herr Svensson

i Kungälv, fru Thunvall, herrar Nilsson i Bästekille, Björkänge, fru

Hörnlund, herrar Westberg och Edlund.

in- i ana» !’u>inju<itv»fii».Un -gm

Reservation

av herr Hamrin i Jönköping.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

Bilaga till allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46

Yttrande av kontrollstyrelsen över motion l: 83

Motionärerna konstaterar, att vi inte fått den förbättring av nykterhetstillståndet

som man hoppades på när motbokssystemet slopades. I stället

har spritmissbruket och langningen fått större omfattning än tidigare. Frågan

om vilka åtgärder som bör vidtas kan enligt motionärernas åsikt inte avgöras

utan en ingående utredning, som bör vara helt förutsättningslös.

Motionärernas oro för utvecklingen på alkoholområdet sammanhänger med

den ökning som inträffat under 1961 av rusdrycksförsäljning och fylleriförseelser

samt med den fortgående ökningen av alkoholmissbruket bland ungdom

och kvinnor.

Dessbättre synes det nu som om den allmänna uppgång av rusdrycksförsäljning

och fylleriförseelser, vilken var koncentrerad till första halvåret

1961, delvis var av tillfällig natur. Spritkonsumtionen steg något mindre under

andra halvåret 1961, och ökningen under januari och februari 1962 torde

komma att stanna vid några få procent i förhållande till samma tid 1961.

Antalet omhändertaganden för fylleri i städerna visade uppgång endast under

de tre första kvartalen 1961. Från och med november 1961 är siffrorna

lägre än under motsvarande tid året innan.

Etter skattehöjningarna i februari—mars 1958 har priserna på rusdrycker

icke ökats mer än som föranletts av den allmänna varuskattens införande

den 1 januari 1960 och höjning den 1 januari 1962. Då prisnivån i allmänhet

stigit under dessa fyra år, har alltså rusdryckerna relativt sett sjunkit

något i pris. Samtidigt har löneinkomsterna och därmed den totala privata

konsumtionen stigit. Såsom framgår av följande sammanställning har

rusdryckernas procentuella andel av den privata konsumtionen dock inte

ökat.

År

1958

1959

1960

1961

Konsumentprisindex (1949=100)

Totalt

Livs-

Sprit-

Vin

medel

drycker

152

163

217

127

153

165

221

128

159

175

231

128

163

180

231

126

Total

Utgifter

D:o

privat

för rus-

i % av

konsum-

drycker

total

tion

konsum-

milj. kr.

milj. kr.

tion

33 878

1 577

4,65

35 310

1 623

4,60

37 160

1 705

4,59

40110

1 846

4,60

Konsumtionsökningen har företrädesvis kommit vinet till godo, men även

starkölet har ökat. I jämförelse med de övriga nordiska länderna har vårt

land dock alltjämt en hög konsumtion av spritdrycker.

Bland olika varumärken svarar del 40-procentiga okryddade brännvinet

(»Renat») ensamt för 57 procent av hela spritomsättningen. Den genomsnittliga

alkoholhalten hos de sålda spritdryckerna har sedan 1956 varit praktiskt

taget oförändrad, drygt 40 procent. Vinförsäljningens fördelning på

starkyin och lättvin var ungefär densamma 1961 som 1956, och den genomsnittliga

alkoholhalten hos de sålda vinerna låg oförändrat något över 14

procent.

Antalet fylleriförseelser var under 1961 71 procent högre än under 1954,

räknat per vuxen invånare. Sedan 1956 har en viss förbättring skett med

undantag för de yngsta åldersgrupperna, där frekvensen fortsätter att stiga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i6 år 1962

13

ökningen från 1954 till 1961 uppgår i åldrarna 15—17 år till över 200 procent

och i åldrarna 18—20 år till nästan 100 procent. Även i åldrarna över

50 år var uppgången över 100 procent. 1 åldrarna 21—29 år stannade den

däremot vid 44 procent.

Kvinnofylleriet är av jämförelsevis liten omfattning men har i likhet med

ungdomsfylleriet ökat oavbrutet sedan 1958.

ökningen av fylleriförseelserna sedan motbokstiden beror till viss del på

ökat antal förseelser per person och till något större del på att flera personer

än tidigare sakfälls för fylleri. Antalet personer som sakfällts för under 1961

begånget fylleri har beräknats till 48 000 mot 33 000 för 1954, motsvarande

en ökning i förhållande till den vuxna befolkningen sagda år med 37 procent.

De anförda siffrorna innebär bl. a. att den första fylleriförseelsen numera

i många fall begås vid en tidigare ålder än förut. Att detta innebär större

risk för fortsatt missbruk och kroniska alkoholskador är uppenbart.

Det är vidare tydligt att ungdomar trots gällande försälj ningsrestriktioner

har jämförelsevis lätt att komma över sprit och vin. Dels har de i allmänhet

gott om pengar, dels förekommer i stor omfattning olaga överlåtelse och anskaffning

av rusdrycker till ungdomar. Sålunda har antalet domar för brott

mot rusdrycksförsäljningsförordningen stigit från 261 under 1956 till 1 998

under 1961. Motsvarande antal för 1954 uppgick till 707. Antalet fall av olaga

brännvinstillverkning har däremot minskat från omkring 200 per år under

motbokstiden till omkring 100 per år.

I sammanhanget kan förtjäna nämnas att även tobakskonsumtionen befinner

sig i kraftig uppgång, säkerligen till stor del beroende på stigande

förbrukning bland ungdom. Sålunda rökte man i fjol här i landet i genomsnitt

1 233 cigarretter per vuxen invånare mot 1 061 år 1958.

Samarbetsnämnden i alkoholfrågan har av utskottet beretts tillfälle att

yttra sig över motionen men har av principiella skäl icke ansett sig böra

avge sådant yttrande. Det må dock nämnas alt samarbetsnämnden beslutat

att företaga en intervjuundersökning med för fylleri omhändertagna ungdomar

med samma uppläggning som motsvarande undersökning 1958 och

att söka åstadkomma en översiktlig sammanställning av alla de undersökningar

berörande alkoholfrågan som utförts av olika organ efter 1954 års

nykterhetsreform.

Kontrollstyrelsen har i yttrande till beredningsutskottet den 1 mars 1961

avstyrkt vissa i motioner till 1961 års riksdag framförda yrkanden rörande

utredning om ungdomens spritmissbruk och om åtgärder mot bl. a. alkoholmissbruket.

Styrelsen hänvisade därvid till att tyngdpunkten i nykterhetspolitiken

genom 1954 års reform flyttats över från restriktiva lagbestämmelser

till positiva åtgärder, såsom forskning, undervisning och upplysning,

ungdomsvård och nykterhetsvård, och angav därvid i korthet vad som

under de senaste åren uträttats på dessa områden ävensom inom alkohollagstiftningen.

Styrelsen får åberopa sitt avgivna yttrande och erinra om de

åtgärder som sedermera vidtagits.

Riksdagen beslöt i fjol dels ny ölförsäljningsförordning i anslutning till

1954 års bryggeriutrednings förslag, dels ny lagstiftning om tillverkning av

sprit och vin samt om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

dels ock vissa ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen innebärande

bl. a. straff för den som innehar rusdrycker i uppenbart syfte att

sälja dem olovligen. Dryckerna skall kunna las i beslag och förklaras förverkade.

Hösten 1961 startade samarbetsnämnden i alkoholfrågan den riksomfattande

kampanjen »Skaffa inte sprit till ungdom».

I september 1961 avgav 1959 års utskänkningsutrcdning sitt betänkande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1962

med förslag till förenklingar i utskänkningslagstiftningen och angående ciderfrågan.

I samband därmed har spörsmålet om utskänkning till ungdom

tagits upp till diskussion. Förslagen har remissbehandlats men proposition

är ännu ej avgiven.

Ungefär samtidigt framlade nykterhetsvårdsutredningen förslag om översyn

av nykterhetsvården. Detta förslag är för närvarande under remisshehandling.

Slutligen har 1961 års nykterhetslagskommitté i februari 1962 framlagt

förslag till skärpta regler för rusdrycksinköp. Även detta förslag är för närvarande

under remissbehandling. Kommittén avser senare att verkställa utredning

rörande frågan om alkoholreklamen.

Forskningen rörande alkoholvanorna och attityderna till alkoholbruket,

särskilt bland ungdom har under senare tid intensifierats. Bland organ som

varit verksamma på detta område må, utöver samarbetsnämnden i alkoholfrågan,

nämnas Nordiska nämnden för alkoholforskning, skolöverstyrelsen,

Centralförbundet för nykterhetsundervisning samt Industriens utredningsinstitut.

En större undersökning rörande alkoholvanor och alkoholmissbruk

bland ungdom i Stockholm har vidare genomförts på uppdrag av socialborgarrådet.

Även på andra orter har vissa undersökningar utförts på initiativ av

olika kommunala organ. Slutligen har vid institutionen för teoretisk alkoholforskning

på uppdrag av Systembolaget påbörjats en omfattande undersökning

rörande alkoholvanorna bland vuxna i syfte att närmare belysa bakgrunden

till alkoholmissbrukarnas och alkoholisternas förhållande till alkoholen.

Under hänvisning till de åtgärder som sålunda i olika sammanhang redan

vidtagits eller för närvarande överväges samt den omfattande forskning som

bedrives på hithörande område, och då utvecklingen på alkoholområdet för

närvarande icke är lika ogynnsam som den framstod för några månader sedan,

får kontrollstyrelsen avstyrka det i motionen framförda yrkandet på eu

ny och förutsättningslös utredning rörande rusdrycksfrågan i hela dess vidd.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620C96

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1962:306 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om utredning rörande alkoholfrågan, om upplysningsverksamhet rörande alkohollagstiftningen, om utredning angåend a1 i texten