Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om stöd till den estniska befolkningsgruppen i vårt land.

1962-10-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:49, Utlåtande i anledning av väckt motion om stöd till den estniska befolkningsgruppen i vårt land.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962

1

Nr 49

Utlåtande i anledning av väckt motion om stöd till den estniska

befolkningsgruppen i vårt land.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen I: 518 av

herrar Per-Olof Hansson och Ringaby föreslås, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t snarast måtte tillsätta

en utredning med uppdrag att framlägga förslag på skolans och övriga kulturella

områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen i vårt

land i dess strävan att hålla det egna modersmålet levande och att i övrigt

bevara och vidareutveckla det estniska kulturarvet.

I motionen framhålles bl. a. att den estniska befolkningsgruppen intar

en särställning bland folkminoriteterna i vårt land. Esterna har inte frivilligt

emigrerat från sitt hemland utan tvingats fly av politiska skäl. Deras

antal i Sverige är i jämförelse med andra flyktinggruppers mycket stort,

varför det finns anledning att upptaga deras speciella problem till särskild

behandling.

Motionärerna påpekar vidare att esterna väl har smultit in i det svenska

samhället och att mer än 90 procent av dem numera är svenska medborgare.

Trots detta är det naturligt, att de söker bevara och odla den estniska kulturen

och framför allt slår vakt om sitt hemlands språk. Flertalet föräldrar

saknar kvalifikationer att undervisa sina barn i modersmålet. Det förekommer

på sina håll att barn inte utan tolk kan tala med sina far- eller

morföräldrar.

Om den unga generationen på grund av språksvårigheter skulle förlora

kontakten med den estniska kulturen, skulle denna småningom upphöra.

Försvinnandet av en nations kultur är en förlust för mänskligheten. Därför

anser motionärerna det viktigt att vårt land erbjuder den estniska kulturen

möjlighet till fortsatt existens. Ett starkt behov av skolutbildning i bl. a.

modersmålet föreligger. Skolor för ester är nu organiserade i Stockholm

och Göteborg, men underlag för folkskolor med undervisning på estniska

språket finnes på ytterligare ett antal platser.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från skolöverstyrelsen

och berett Esternas Representation i Sverige tillfälle att inkomma med

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962

Skolöverstyrelsen hänvisar till sitt yttrande i februari 1961 över motionerna

I: 536 och II: 630 om visst stöd åt den estniska folkgruppen i vårt

land. I yttrandet redovisade överstyrelsen fall, i vilka överstyrelsen tidigare

haft att taga ställning till de problem och förslag, som avsågs i nyssnämnda

motioner och vilka i allt väsentligt synes vara desamma som de i nu föreliggande

motioner framförda. Överstyrelsen fann eu sådan utredning, som

yrkats i 1961 års motioner i och för sig motiverad men ifrågasatte om icke

motionernas syfte skulle kunna bättre tillgodoses genom att exempelvis

1960 års folkbildningsutredning finge i uppdrag att undersöka ifrågavarande

problem med hänsyn till skilda flyktinggrupper inom vårt land.

Överstyrelsen anför nu vidare:

Den nyssnämnda 1960 års folkbildningutredning har den 31 augusti 1961

avgivit sitt betänkande och därmed fullgjort sitt uppdrag. I statsverkspropositionen

till 1962 års riksdag, bilagan åttonde huvudtiteln, har emellertid

föredragande departementschefen anfört, att han med hänsyn till de invändningar,

som gjorts mot utredningens förslag, icke ansåge möjligt att

lägga dessa till grund för proposition i ämnet förrän de blivit föremål för

ingående överväganden och överarbetningar. Därest departementschefens

uttalande är att fatta så, att nya sakkunniga kan väntas få i uppdrag att

företaga en överarbetning av utredningens förslag — en sådan tolkning

förefaller väl motiverad — synes det överstyrelsen lämpligt, att det genom

förevarande motion ånyo aktualiserade problemet i samband med en sådan

överarbetning göres till föremål för närmare överväganden och frågan om

den estniska befolkningsgruppens situation på det kulturella området alltså

hänskjutes till eventuellt tillkallade sakkunniga på folkbildningens område.

Esternas Representation i Sverige redogör för organisationen av de estniska

skolorna i Sverige. För närvarande finnes estniskspråkiga folkskolor

i Stockholm och Göteborg samt ett estniskt aftongymnasium i Stockholm,

vilka alla har statsbidrag. Viss undervisning i estniska och nationellt betonade

ämnen meddelas därutöver på ett tjugotal orter. Denna undervisning

sker på kvällar eller söndagar.

Det finns en evangelisk-luthersk och en grekisk-katolsk kyrka i Sverige

med församlingar på alla större estniska bosättningsorter.

Estniska förlag publicerar årligen flera tiotal böcker, av vilka huvudparten

i Sverige. Här utges vidare tre tidskrifter och fyra tidningar, av vilka

en daglig.

Det finns i vårt land en estnisk ungdomsrörelse. Den största ungdomsorganisationen

är scoutrörelsen med över 800 medlemmar. Årligen anordnar

Estniska folkhögskolan sommarkurser. Vid de svenska universiteten och

högskolorna finnes omkring 400 ester, sammanslutna i egna föreningar.

Sverige-esterna företrädes av ett folkvalt representantskap, Esternas representation

i Sverige.

Skolsituationen är bekymmersam. Kompletteringsskolor har inrättats för

estniska barn, men endast en mindre del av barnen har möjlighet att tillgodogöra

sig samtidig undervisning i den svenska folkskolan och i en estnisk

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr t9 år 1962 3

kompletteringsskola. Nyrekryteringen av lärare är dessutom bekymmersam,

enär lärarna i de estniska folkskolorna är dåligt avlönade. Personalfrågan

är bekymmersam även inom den estniska kyrkan liksom för den estniska

ungdomsrörelsen.

Över 90 procent av esterna i Sverige är svenska medborgare.

Representationen har föreslagit, att vid ett antal svenska folkskolor

skulle öppnas särskilda klasser för undervisning på estniska med av lokala

skolmyndigheter anställda estniska eller estlandssvenska lärare. Representationen

betonar, att dess strävanden inte går ut på att isolera den estniska

folkgruppen. Den finner det i stället angeläget att söka inpassa esterna i det

svenska samhället såsom goda svenska medborgare. Den syftar till att söka

eliminera känslan hos de härvarande esterna att de är en flyktinggrupp.

Det estniska arvet manar dock till att på det kulturella området odla och

utveckla det estniska språket och de estniska traditionerna.

Representationen förordar:

allsidig utredning angående esternas skolproblem,

utredning rörande den estniska kulturens materiella villkor,

inventering av den estniska kyrkans personella resurser,

utredning av nyrekryteringsfrågor och därmed sammanhängande ekonomiska

problem samt

beviljande av erforderligt anslag och inrättande av en instruktörsbefattning

för estniska ungdomsfrågor.

Representationen har vidare till utskottet överlämnat en av 3 506 ester

undertecknad adress, vari framföres önskemål i överensstämmelse med

motionärernas förslag.

Utskottet

Vid 1961 års riksdag hade utskottet till behandling motioner med samma

yrkande och motivering som den nu föreliggande. I sitt utlåtande (nr 21)

över motionerna gav utskottet uttryck bl. a. åt uppfattningen att flyktingar

i Sverige som ville bevara sitt hemlands språk och kultur borde ges rimliga

möjligheter härtill. Den inre sammanhållning esterna i Sverige visat och

den förmåga de ådagalagt till insatser i svenskt samhälls- och kulturliv

väckte respekt och borde självfallet mötas med förstående intresse. Skolöverstyrelsen

hade i yttrande över motionerna förklarat, att den ställt sig

positiv till framställningar om inrättande av estniska skolor i de fall, där

förutsättningar för en funktionsduglig skola ansetts föreligga. Styrelsen

hade vidare vid sina överväganden i dessa frågor icke förbisett att esternas

gamla politiska och kulturella förbindelser med vårt land kunde motivera

en särskilt generös inställning till esterna och deras önskemål. Samtidigt

var det emellertid angeläget att iakttaga jämnhet och likformighet i behandlingen

av de skilda flyktinggrupperna, varjämte statsfinansiella synpunkter

måste beaktas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962

Utskottet sade sig finna de synpunkter skolöverstyrelsen förklarat vara

ledande vid dess prövning av skolfrågor rörande esterna riktiga och ändamålsenliga

för de avvägningar mellan olika intressen som vore ofrånkomliga

i dessa frågor. Esternas intressen torde härigenom hli på ett rättvist

sätt tillgodosedda. Utskottet fann icke sannolikt att en utredning i detta

hänseende skulle kunna medtöra ökade möjligheter att tillmötesgå önskemål

från esternas sida.

Vad beträffar den frivilliga bildningsverksamheten utanför skolorna anförde

skolöverstyrelsen att 1960 års folkbildningsutredning kunde få i

uppdrag att göra en undersökning. Utskottet konstaterade emellertid att

detta icke vore möjligt då utredningen just stod inför slutförandet av sitt

arbete. Utskottet framhöll vidare, att esterna ägde samma rättigheter som

andra svenska medborgare att komma i åtnjutande av stöd i bildningsarbetet

och att utredningens förslag kunde komma att medföra ökade möjligheter

härutinnan för alla grupper. Utredningens förslag borde avvaktas.

Utskottet anförde avslutningsvis att det kunde förutsättas att statsmakternas

behandling av esternas önskemål i skolfrågor skulle ske enligt ovan

angivna riktlinjer och att i fråga om bildningsarbetet i övrigt esterna såväl

som övriga grupper av flyktingar kunde räkna med stöd enligt de grunder

som gäller för alla medborgare i vårt land.

Utskottet hemställde, att motionerna måtte anses besvarade med vad utskottet

anfört, och denna hemställan bifölls av riksdagen.

Vid årets riksdag har under vårsessionen av det särskilda utskottet för

skolfrågor behandlats de likalydande motionerna I: 598 och II: 722 angående

inrättande av ett högstadium vid den estniska skolan i Stockholm. I sitt

utlåtande (nr 1) konstaterade särskilda utskottet bl. a. att det icke nu vore

visat att skolan ägde möjligheter att erbjuda en tillfredsställande högstadieorganisation.

Motionerna avstyrktes, men utskottet anförde vidare följande.

I den mån skolan framdeles — t. ex. genom samarbete med andra skolor

— kan redovisa en från de synpunkter som ligger till grund för skolreformen

tillfredsställande organisation, bör emellertid frågan om statsbidrag

kunna upptas till förnyad prövning.

Särskilda utskottets förslag godkändes av riksdagen.

Såvitt allmänna beredningsutskottet kunnat bedöma ligger särskilda utskottets

av riksdagen godkända uttalanden väl i linje med de principiella

synpunkter beträffande behandlingen av esternas skolfrågor, vartill allmänna

beredningsutskottet tidigare anslutit sig. Utskottet vill vidare understryka

den av särskilda utskottet pavisade möjligheten för esterna att nå

resultat genom samarbete med andra skolor.

Utskottet finner icke anledning frångå sin vid förra årets riksdag intagna

ståndpunkt beträffande skolfrågorna.

Vad gäller de av Esternas Representation i Sverige berörda frågor som

äger samband med esternas behov av lärare och präster vill utskottet erinra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962 5

om att antalet ester som avlagt akademisk examen eller bedriver akademiska

studier är mycket stort i förhållande till hela antalet ester i Sverige.

De rekryteringssvårigheter av personell eller ekonomisk art som kan före^8oa

i fråga om lärare och präster bör enligt utskottets mening behandlas

i sammanhang med motsvarande spörsmål för landet i dess helhet. Utskottet

finner alltså icke skäl för en särskild utredning för esternas del i

nämnda hänseenden.

Vad beträffar bildningsarbetet i övrigt vill utskottet erinra om att folkbildningsutredningen

numera avgivit sitt betänkande (SOU 1961: 44). Chefen

för ecklesiastikdepartementet har i årets statsverksproposition (VIII

ht, s. 89) anmält bl. a. att utredningens förslag från många håll mött stark

kritik vid remissbehandlingen och att därvid ifrågasatts om inte en förnyad

utredning måste företagas. Departementschefen fann icke möjligt att

lägga förslagen till grund för en proposition i ämnet förrän de blivit föremål

for ingående överväganden och överarbetningar. Det må i detta sammanhang

vidare erinras om att i två likalydande motioner (I: 410 och II: 487)

vid innevarande riksdag framförts förslag om statligt bidrag till avlöning

av en för samtliga estniska ungdomsorganisationer gemensam instruktör.

I sitt utlåtande nr 8 (s. 13) avstyrkte statsutskottet motionerna under hänvisning

till bl. a. att förslag på detta område borde avgöras mot bakgrunden

av ett allsidigt utredningsmaterial och att det sålunda icke vore lämpligt

att föregripa det förväntade utredningsresultatet. Utskottets hemställan

bifölls av riksdagen.

Den av chefen för ecklesiastikdepartementet förebådade översynen och

överarbetningen av folkbildningsutredningens förslag pågår nu i vad gäller

studiecirkel sverksamheten in. in. genom en särskilt anlitad utredningsman.

\ idare behandlas frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten

av en särskilt tillkallad kommitté.

Av vad ovan anförts torde framgå att de skäl som låg till grund för riksdagens

ståndpunktstagande i förevarande frågor vid förra årets riksdag

fortfarande äger giltighet. Utskottet har icke heller kunnat finna att några

nya omständigheter tillkommit som talar för tillsättande av den begärda

utredningen. Utskottet får därför hemställa,

att motion I: 518 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 30 oktober 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i9 år 1962

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller*, Sörlin,

Axel Emanuel Andersson, Hedström, Hellebladh, Ringaby, Schött, Lars

Larsson och Gunar Pettersson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Hamrin i Jönköping, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv, fru

Thunvall, herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark*, Björkänge, Larsson i

Borrby och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Ringaby, Schött, Gunnar Pettersson, Hamrin i Jönköping, Carlsson

i Huskvarna och Edlund, vilka ansett att utskottets utlåtande bort ha

följande lydelse.

Vid--— (= utskottet i utlåtandets tre första stycken) ----av
vaktas.

Vid årets riksdag har frågan om undervisning i estniska språket och åtgärder

för att bevara den estniska kulturen åter aktualiserats i motion I: 518.

Utskottet anser i likhet med det remissvar som Esternas Representation

i Sverige avgivit att starka skäl talar för en utredning på hithörande område.

Att frågan om bättre förutsättningar till undervisning i estniska språket

och ökade möjligheter att bevara den kulturella särarten omfattas med

det största intresse av den estniska befolkningsgruppen framgår dessutom

av den skrivelse från esternas organisationer med över 3 000 namnunderskrifter

som utskottet tagit del av.

Även det förhållandet att 1960 års folkbildningsutredning numera avgivit

sitt betänkande (SOU 1961: 44) utan att närmare gå in på de frågor

som beröres i motion I: 518, talar för en utredning av dessa problem.

Skolöverstyrelsen är i sak ense med motionärerna och föreslår att de

problem som aktualiseras i motionen hänskjutes till den överarbetning av

folkbildningsutredningens förslag som överstyrelsen förmodar måste ske.

Utskottet har dock inhämtat att den utredningsman som numera tillsatts

inom ecklesiastikdepartementet med uppgift att i första hand göra en överarbetning

av folkbildningsutredningens förslag i vad det gäller studiecirkelsverksamheten

m. m. inte torde komma att beröra de problem som

motionärerna åsyftar.

Med hänsyn dels härtill och dels till att såsom motionärerna framhållit

den estniska befolkningsgruppen intar en särställning bland folkminori
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1962 7

teterna i vårt land finner utskottet det vara både motiverat och angeläget

med en särskild utredning av de av motionärerna berörda problemen.

Utskottet anser, att detta bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom, och

förutsätter, att Kungl. Maj :t under samråd med esternas representanter

vidtar lämpliga åtgärder för frågans lösande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av motion I: 518 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet ovan

anfört.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 82

205066

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.