Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om statlig rådgivningsverksamhet vid byggande av ungdomsgårdar.

1962-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:5, Utlåtande i anledning av väckt motion om statlig rådgivningsverksamhet vid byggande av ungdomsgårdar.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

Nr 5

Utlåtande i anledning av väckt motion om statlig rådgivningsverksamhet

vid byggande av ungdomsgårdar.

I en inom första kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion 1:86 av herrar Palm och Georg Pettersson föreslås,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

vidgad rådgivningsverksamhet vid byggande av ungdomsgårdar och liknande

fritidslokaler, bland annat genom viss byggnadsforskning och utarbetandet

av typritningar för dessa ändamål.

I motionen framhålles bl. a. att ungdomsfrågornas lösning i hög grad

är beroende på lämpliga och tidsenliga lokaler. Exempel på väl genomtänkta

och planerade ungdomsgårdar torde emellertid vara tämligen okända på

de flesta håll. Socialstyrelsen granskar visserligen ritningar till dylika lokaler

i efterhand men denna granskning torde i många fall medföra onödiga

kostnader för kommunerna. Det skulle innebära en arbetsbesparing''

och eu garanti för bästa möjliga planlösning, om statsmakterna på ett

tidigt stadium tillhandahölle typritningar. I motionen understrykes vidare

bl. a. att dessa lokaler bör få en sådan utformning att de kan tjäna flera

olika lokalbehov samt göras elastiska.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från socialstyrelsen, statens

nämnd för samlingslokaler, statens råd för byggnadsforskning och

statens ungdomsråd.

Socialstyrelsen hänvisar till det yttrande styrelsen avgivit över förra året

väckta motioner med enahanda syfte. I detta yttrande anförde styrelsen

bl. a. att byggande av ungdomslokaler som regel understödjes genom bidrag

från allmänna arvsfonden, varvid styrelsen alltid får yttra sig. Bland

projekten är ombyggnad eller upprustning av gamla byggnader vanligast.

Styrelsen kunde icke finna att typritningar skulle kunna få någon i högre

grad rationaliserande effekt. Styrelsen ifrågasatte dessutom om likriktning

vid lokalernas utformning vore något eftersträvansvärt. Behovet av central

rådgivning borde kunna tillgodoses genom den verksamhet, som redan

bedrevs av styrelsen. De som söker understöd rekommenderas att redan

på ett förberedande stadium ta kontakt med socialdepartementet eller

styrelsen för råd och upplysningar. I »Råd och anvisningar nr 113» har

styrelsen lämnat detaljerade råd och upplysningar om byggande och inredning

av ungdomslokaler. Vid styrelsen finns en särskild ungdomskon
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 är 1962 15

sulent, som i stor utsträckning sysslar med rådgivning i fråga om ungdomsgårdar.

Styrelsen kan icke finna, att några förändringar skett, som kan föranleda

ändrad ståndpunkt från styrelsens sida, utan avstyrker även i år

motionen.

Statens nämnd för samlingslokaler hänvisar likaledes till sitt förra året

avgivna yttrande. Nämnden framhöll då, att dess erfarenhet av planering

av ungdomslokaler var relativt begränsad, men rekommenderade en viss

försiktighet, då det gäller att upprätta typritningar. Den för de särskilda

fallen lämpliga lösningen bör vara ett uttryck för såväl ortens lokalbehov

som tomtens förutsättningar.

Statens råd för byggnadsforskning anför, att i den mån likartade problem

uppträder vid byggande av olika ungdomsgårdar kan riktlinjer för deras

utformning motiveras. Typritningar medför vinster blott om problemen

är likartade. Rådet anser, att förutsättningarna för ungdomsgårdar i allmänhet

först måste klarläggas från funktionssynpunkt. Därefter bör olika

alternativa lösningar studeras och sedan kan typlösningar (principritningar)

för olika storlekar och varianter framställas. Först på detta stadium

kan man ta ställning till behovet av typritningar. Ytterligare bör prövas

vilka problem vid projektering, som kan anses vara gemensamma. Rådet

anför till slut:

Ryggforskningsrådet anser att forskningens uppgift här, liksom i fråga

om andra typer av byggnader, bör vara att precisera krav och funktioner

och på så sätt utarbeta underlag för principritningar, riktlinjer beträffande

lokalisering etc. Det låter sig icke göra att nu avgöra huruvida här avsedd

forskning skall kunna åstadkommas genom anslag från rådet. Frågan måste

givetvis bedömas med utgångspunkt från dels tillgängliga medel, dels andra

angelägna forskningsuppgifter.

Statens ungdomsråd meddelar, att den korta remisstiden gjort att det

inte varit möjligt för rådet att taga ställning till frågan huruvida motionärernas

förslag är det mest rationella sättet att stimulera tillkomsten av

ändamålsenliga lokaler för ifrågavarande ändamål.

Utskottet

Vid 1961 års riksdag hade utskottet till behandling motioner angående

statlig rådgivningsverksamhet vid byggande av ungdomsgårdar, vari framfördes

tanken att statens institut för byggnadsforskning skulle erhålla

uppdrag att tillhandahålla skisser och typritningar för sådant byggande.

Utskottet fann, med hänsyn till vad de i ärendet hörda myndigheterna

anfört, att den föreslagna anordningen icke torde få någon nämnvärd praktisk

betydelse och att en effektivisering av socialstyrelsens rådgivande

verksamhet kunde förutses samt avstyrkte motionerna, vilka icke föranledde

någon riksdagens åtgärd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1962

I årets motion är yrkandet mera allmänt utformat nämligen såsom en

hemställan om vidgad rådgivningsverksamhet.

De nu inhämtade yttrandena i ärendet innefattar i allt väsentligt icke

några andra synpunkter än dem respektive myndigheter framförde förra

året.

Utskottet finner det självfallet angeläget att onödiga kostnader för ungdomsgårdarna

undvikes genom bl. a. en omsorgsfull planering av projekten

redan på ett tidigt stadium. Härvid har en effektiv rådgivningsverksamhet

en viktig uppgift att fylla. Såvitt utskottet kunnat finna står rätt

goda möjligheter redan nu till buds i detta hänseende genom socialstyrelsen,

som till sitt förfogande för detta ändamål bl. a. har en sakkunnig arkitekt.

Enligt vad utskottet erfarit är det ett önskemål från socialstyrelsens

sida att sökandena i det förberedande skedet icke framlägger kompletta,

dyrbara ritningar utan endast en summarisk skiss. Utskottet anser

det kunna förutsättas att vederbörande kommuner beaktar dessa möjligheter

och att socialstyrelsen även i fortsättningen följer utvecklingen på

detta område och vidtager de åtgärder som kan tjäna syftet att rationalisera

byggandet av ungdomsgårdar för att förebygga onödiga fördyringar.

Med hänsyn till det ovan anförda finner sig utskottet böra hemställa,

att motion I: 86 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande: Se under utlåtande nr 4.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

201779

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.