Utlåtande i anledning av väckt motion om statlig rådgivningsverksamhet vid byggande av ungdomsgårdar.
1962-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1962:5, Utlåtande i anledning av väckt motion om statlig rådgivningsverksamhet vid byggande av ungdomsgårdar.
Dokumentets text
14
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
Nr 5
Utlåtande i anledning av väckt motion om statlig rådgivningsverksamhet
vid byggande av ungdomsgårdar.
I en inom första kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion 1:86 av herrar Palm och Georg Pettersson föreslås,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
vidgad rådgivningsverksamhet vid byggande av ungdomsgårdar och liknande
fritidslokaler, bland annat genom viss byggnadsforskning och utarbetandet
av typritningar för dessa ändamål.
I motionen framhålles bl. a. att ungdomsfrågornas lösning i hög grad
är beroende på lämpliga och tidsenliga lokaler. Exempel på väl genomtänkta
och planerade ungdomsgårdar torde emellertid vara tämligen okända på
de flesta håll. Socialstyrelsen granskar visserligen ritningar till dylika lokaler
i efterhand men denna granskning torde i många fall medföra onödiga
kostnader för kommunerna. Det skulle innebära en arbetsbesparing''
och eu garanti för bästa möjliga planlösning, om statsmakterna på ett
tidigt stadium tillhandahölle typritningar. I motionen understrykes vidare
bl. a. att dessa lokaler bör få en sådan utformning att de kan tjäna flera
olika lokalbehov samt göras elastiska.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från socialstyrelsen, statens
nämnd för samlingslokaler, statens råd för byggnadsforskning och
statens ungdomsråd.
Socialstyrelsen hänvisar till det yttrande styrelsen avgivit över förra året
väckta motioner med enahanda syfte. I detta yttrande anförde styrelsen
bl. a. att byggande av ungdomslokaler som regel understödjes genom bidrag
från allmänna arvsfonden, varvid styrelsen alltid får yttra sig. Bland
projekten är ombyggnad eller upprustning av gamla byggnader vanligast.
Styrelsen kunde icke finna att typritningar skulle kunna få någon i högre
grad rationaliserande effekt. Styrelsen ifrågasatte dessutom om likriktning
vid lokalernas utformning vore något eftersträvansvärt. Behovet av central
rådgivning borde kunna tillgodoses genom den verksamhet, som redan
bedrevs av styrelsen. De som söker understöd rekommenderas att redan
på ett förberedande stadium ta kontakt med socialdepartementet eller
styrelsen för råd och upplysningar. I »Råd och anvisningar nr 113» har
styrelsen lämnat detaljerade råd och upplysningar om byggande och inredning
av ungdomslokaler. Vid styrelsen finns en särskild ungdomskon
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 är 1962 15
sulent, som i stor utsträckning sysslar med rådgivning i fråga om ungdomsgårdar.
Styrelsen kan icke finna, att några förändringar skett, som kan föranleda
ändrad ståndpunkt från styrelsens sida, utan avstyrker även i år
motionen.
Statens nämnd för samlingslokaler hänvisar likaledes till sitt förra året
avgivna yttrande. Nämnden framhöll då, att dess erfarenhet av planering
av ungdomslokaler var relativt begränsad, men rekommenderade en viss
försiktighet, då det gäller att upprätta typritningar. Den för de särskilda
fallen lämpliga lösningen bör vara ett uttryck för såväl ortens lokalbehov
som tomtens förutsättningar.
Statens råd för byggnadsforskning anför, att i den mån likartade problem
uppträder vid byggande av olika ungdomsgårdar kan riktlinjer för deras
utformning motiveras. Typritningar medför vinster blott om problemen
är likartade. Rådet anser, att förutsättningarna för ungdomsgårdar i allmänhet
först måste klarläggas från funktionssynpunkt. Därefter bör olika
alternativa lösningar studeras och sedan kan typlösningar (principritningar)
för olika storlekar och varianter framställas. Först på detta stadium
kan man ta ställning till behovet av typritningar. Ytterligare bör prövas
vilka problem vid projektering, som kan anses vara gemensamma. Rådet
anför till slut:
Ryggforskningsrådet anser att forskningens uppgift här, liksom i fråga
om andra typer av byggnader, bör vara att precisera krav och funktioner
och på så sätt utarbeta underlag för principritningar, riktlinjer beträffande
lokalisering etc. Det låter sig icke göra att nu avgöra huruvida här avsedd
forskning skall kunna åstadkommas genom anslag från rådet. Frågan måste
givetvis bedömas med utgångspunkt från dels tillgängliga medel, dels andra
angelägna forskningsuppgifter.
Statens ungdomsråd meddelar, att den korta remisstiden gjort att det
inte varit möjligt för rådet att taga ställning till frågan huruvida motionärernas
förslag är det mest rationella sättet att stimulera tillkomsten av
ändamålsenliga lokaler för ifrågavarande ändamål.
Utskottet
Vid 1961 års riksdag hade utskottet till behandling motioner angående
statlig rådgivningsverksamhet vid byggande av ungdomsgårdar, vari framfördes
tanken att statens institut för byggnadsforskning skulle erhålla
uppdrag att tillhandahålla skisser och typritningar för sådant byggande.
Utskottet fann, med hänsyn till vad de i ärendet hörda myndigheterna
anfört, att den föreslagna anordningen icke torde få någon nämnvärd praktisk
betydelse och att en effektivisering av socialstyrelsens rådgivande
verksamhet kunde förutses samt avstyrkte motionerna, vilka icke föranledde
någon riksdagens åtgärd.
16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1962
I årets motion är yrkandet mera allmänt utformat nämligen såsom en
hemställan om vidgad rådgivningsverksamhet.
De nu inhämtade yttrandena i ärendet innefattar i allt väsentligt icke
några andra synpunkter än dem respektive myndigheter framförde förra
året.
Utskottet finner det självfallet angeläget att onödiga kostnader för ungdomsgårdarna
undvikes genom bl. a. en omsorgsfull planering av projekten
redan på ett tidigt stadium. Härvid har en effektiv rådgivningsverksamhet
en viktig uppgift att fylla. Såvitt utskottet kunnat finna står rätt
goda möjligheter redan nu till buds i detta hänseende genom socialstyrelsen,
som till sitt förfogande för detta ändamål bl. a. har en sakkunnig arkitekt.
Enligt vad utskottet erfarit är det ett önskemål från socialstyrelsens
sida att sökandena i det förberedande skedet icke framlägger kompletta,
dyrbara ritningar utan endast en summarisk skiss. Utskottet anser
det kunna förutsättas att vederbörande kommuner beaktar dessa möjligheter
och att socialstyrelsen även i fortsättningen följer utvecklingen på
detta område och vidtager de åtgärder som kan tjäna syftet att rationalisera
byggandet av ungdomsgårdar för att förebygga onödiga fördyringar.
Med hänsyn till det ovan anförda finner sig utskottet böra hemställa,
att motion I: 86 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 28 februari 1962
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande: Se under utlåtande nr 4.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62
201779
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.