Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning av vissa spörsmål rörande vattendragen.

1962-11-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:50, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning av vissa spörsmål rörande vattendragen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 dr 1962

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning av vissa

spörsmål rörande vattendragen.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 84 av herrar Ferdinand Nilsson och Nils Theodor Larsson samt II: 115

av herr Grebäck m. fl. hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om utredning och förslag angående organisationen av och

fördelningen av kostnaderna för vattendragens skötsel och underhåll.

I motionerna anföres, att dikningsverksamheten borde kraftigt ökas för

att förebygga eller minska skördeskador. Därutöver kräves reglering av

sjöar och vattendrag. Dylika åtgärder är ofta omfattande och kostnadskrävande.

Det är emellertid inte en exklusiv jordbruksfråga utan av betydelse

även för fastighetsägare, industrier och det allmänna. Man kan tänka sig

olika lösningar såsom att det allmänna övertar ansvaret för de större vattendragens

funktion i sammanhanget eller att vattendragsförbund och vattendragsföreningar

bildas. Frågan behöver i vart fall utredas. Jordbruksministern

har anmält sin avsikt att tillkalla sakkunniga för utredning rörande

bl. a. förrättningstekniska och författningsmässiga spörsmål beträffande

torrläggningsföretag. En sådan utredning torde emellertid icke kunna

ta upp de i motionen berörda problemen.

Utskottet

Motionärerna har under hänvisning till bl. a. behovet av »en genomgående

reglering av sjöar, kanaler och större vattendrag» framfört förslag om

en utredning angående organisationen av och fördelningen av kostnaderna

för vattendragens skötsel och underhåll.

Spörsmålen om utnyttjandet och vården av vattentillgångarna tilldrager

sig sedan länge stort intresse och är f. n. i olika hänseenden föremål för utredning.

Sålunda har åt en kommitté, Emå-utredningen, uppdragits att utreda

vissa problem, vilka uppkommer som följdverkningar av större torrläggningsföretag.

I direktiven för utredningen har angivits att den skall ske

med utgångspunkt från vad som anförts bl. a. i tredje lagutskottets utlåtande

nr 25 år 1957. Utskottet underströk i detta utlåtande bl. a. behovet av

lagstiftningsåtgärder i syfte att möjliggöra en avvägning eller samordning

av de till ett vattensystem knutna intressena. Härvid måste det vara av synBihang

till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1962

nerligen stor betydelse att äga tillgång till ett vetenskapligt grundat undersökningsmaterial

icke allenast om torrläggningens inverkan; utan om

följderna för vattenhushållningen i ett nederbördsområde av alla de åtgärder

med vattnet som praktiskt kan komma i fråga.

Utskottet ger exempel på den mångfald av spörsmål en utredning i ämnet

skulle få att behandla och berör vidare de intressemotsättningar som kan

uppstå på detta område samt anför härom bl. a.:

Jordbrukare vid nedre delen av ett vattendrag kan önska förebygga översvämningar

genom att vattnet innehålles vid åns övre lopp, medan jordbrukarna

längs övre delen önskar att det överflödiga vattnet genast skall

släppas ned. Om större flöden vid rik nederbörd skall kunna uppsamlas i

regleringsmagasinen torde det mest överensstämma med jordbrukarnas

önskemål, att dessa är så tömda som möjligt eller är så stora, att de ändå

kan mottaga flödena utan alltför avsevärda skadeverkningar kring magasinen.

Kraftverken har däremot intresse av en sådan hushållning med vattnet,

att det finns vattenreserver i magasinen och att över huvud taget vattenföringen

anpassas efter kraftbehovet. Detta kan i sin tur komma i motsättning

till sådana intressen som flottning, vattenhygien, fiske, behov under

torrperioder av vatten för konstbevattning o. s. v. Spörsmålet huruvida

bättre vattenhushållning kan ernås genom ytterligare sjöreglering eller

ändrade tappningsbestämmelser bör prövas. Möjligheten att törebygga översvämningar

genom invallningsföretag torde böra beaktas under samtidigt

hänsynstagande till hur detta i sin tur påverkar vattenframrinningen.

Beträffande andra på området verksamma utredningar vill utskottet

erinra om vattenvårdskommittén, som tillkallats för utredning om åtgärder

till motverkande av förorening av sjöar och vattendrag. Arbetet inom denna

utredning, som f. n. gäller bl. a. frågan om anordnande av vattenvårdsförbund

för tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden torde ha sin

givna betydelse för lösandet av de i motionerna upptagna problemen.

Vidare har i år tillkallats två utredningar för vissa frågor på vattenlagstiftningens

område. I direktiven för den ena av dessa utredningar framhålles

bl. a. att de svåra skador som på grund av för riklig nederbörd under

senare år drabbat jordbruket till stor del berott på att åkerjordens dränering

ej varit tillfredsställande ordnad. Utredningen skall närmast syfta till

åstadkommande av en effektivare och snabbare handläggning av syneförrättningar.

Utredningen skall beakta det material som framkommer vid Emåutredningens

undersökningar och samråd skall ske med vattenvårdskommittén.

Den andra utredningen skall företaga en översyn av vattenlagens

bestämmelser rörande torrläggning av mark. Av särskilt intresse i förevarande

sammanhang är att reglerna om beräkning av båtnad genom torrläggning

skall överses. Vidare skall bl. a. frågan om rätt att ompröva lagakraftägande

syneförrättningsbeslut upptagas. Möjligheterna att i delutlåtande

behandla allenast viss eller vissa frågor skall också prövas. Även frågor

som icke berörts i direktiven men äger samband med dem kan upptagas

av utredningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1962 3

Av ovan lämnade uppgifter torde framgå att frågorna om utnyttjande och

vård av vattendragen nu ägnas en ingående behandling. Utskottet förväntar

att i motionerna upptagna spörsmål om avvägning mellan olika intressen,

om fördelning av ansvar och kostnader och om ett snabbare förfarande

vid förrättningar och i vattenmål kommer under prövning härvid och finner

utredningarnas resultat böra avvaktas. Utskottet finner med hänsyn

härtill icke skäl förorda tillsättande av en utredning enligt motionärernas

förslag utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 84 och II: 115 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 november 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Nestrup, Sörlin, Söderberg, Hedström,

Hellebladh, Ringaby, Widén*, Tage Johansson, Schött, Lars Larsson* och

Ferdinand Nilsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Svensson i Kungälv*, fru Thunvall, herrar Carlsson i Huskvarna, Nilsson

i Bästekille, Björkänge, Gustafsson i Uddevalla, Larsson i Borrby*,

Källstad* och Edlund*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SI

20C182

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.