Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska socialpolitikens inriktning in. m.

1962-11-27 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:55, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska socialpolitikens inriktning in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska

socialpolitikens inriktning in. m.

I de likalydande, i vissa delar till allmänna beredningsutskottet hänvisade

motionerna I: 513 av herr Bengtson m. fl. och 11: 587 av herr Hedlund

m. fl. hemställes i dessa delar, att riksdagen i enlighet med motionerna

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville

A. beträffande familjebildningen och familjefrågorna pröva åtgärder till

förbättrad upplysning och rådgivning genom bl. a. upplysningsskrifter, kurser,

massmedia, införande av familj ekunskap som skolämne och utbyggnad

av rådgivningsbyråverksamheten;

B. beträffande barnuppfostran och barnavård utreda frågan om åtgärder

för

1) förbättrad rådgivning till föräldrarna,

2) genomförande av hälsokontroll inom bamavårdscentralverksamhelen

av den psykiska hälsan samt för utbyggnad av den barnpsykiatriska verksamheten

i övrigt;

C. beträffande skolväsendet utreda frågan om

1) utvidgning av skolans uppgifter för ungdomsfostran och karaktärsdaning

samt härför erforderlig komplettering av lärarutbildningen,

2) ökad anknytning till skolorganisationen av läkare, kuratorer och psykologer

för regelbunden psykisk hälsokontroll, tidigdiagnostik och effektiva

terapeutiska åtgärder;

D. beträffande arbetslivet i allmänhet utreda möjligheterna av

1) förbättrad yrkesvägledning och yrkesrådgivning inom ramen för skolkurator-

och skolpsykologverksamheten,

2) inrättande av ett statens arbetsvetenskapliga forskningsråd att främja

och samordna den arbetsvetenskapliga psykologiska och fysiologiska forskningen,

3) förbättrad personalvård och arbetshygien inom den statliga vefkSamheten;
E.

beträffande kvinnornas situation i hem- och förvärvsarbete pröva

1) åtgärder ägnade att främja utbyggnad och upprustning av lekskole-,

daghems- och hemhjälpsverksamheten samt förbättring av möjligheterna

till rationalisering av hemarbetet,

2) frågan om utbyggnad av yrkesvägledning, utbildning och omskolning

av hemmakvinhor, som — när barnuppfostran inte längre är aktuell

— vill skaffa sig förvärvsarbete;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

F. beträffande den medicinska undervisningen pröva ökat utrymme för

de psykosomatiska aspekterna, inrättande av ett psykosomatiskt laboratorium

och poliklinik och övriga åtgärder att främja utvecklingen inom den

psykosomatiska medicinen;

G. beträffande den medicinska rehabiliteringen utreda

1) frågan om utbildningen av speciella rehabiliteringsläkare,

2) frågan om åtgärder för en inventering av rehabiliteringsbehovet i

landet,

3) frågan om inrättande vid centrallasaretten av rehabiliteringsavdelningar

med egna överläkare tills vidare organiserade som öppna serviceavdelningar,

4) frågan om inrättande av professur i rehabiliteringsmedicin vid karolinska

institutet förenad med överläkartjänsten vid arbetskliniken;

H. beträffande arbetsvärden pröva skyndsam utbyggnad av arbetsvärden

enligt arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdspolitiska program särskilt med

avseende på

1) förbättrad samordning mellan sjuk- och arbetsvärd med utvidgad inbördes

informationsverksamhet,

2) inrättande av centralt samordningsorgan för den skyddade verksamheten,

med rehabiliterings-, driftteknisk och driftekonomisk expertis och

representanter för huvudmännen,

3) inordnande av nykterhets- och fångvården i rehabiliteringsorganisationen;
I.

beträffande de äldre i samhället pröva

1) möjligheterna av ökat stöd till åldersforskningen,

2) möjligheterna för stat och kommuner att i ökad utsträckning anställa

äldre arbetskraft,

3) ökad yrkesrådgivning och arbetsvårdsverksamhet för de äldre,

4) utvidgning av den skyddade verksamheten och sysselsättningsterapien

för de äldre.

I övrigt har motionerna hänvisats till statsutskottet.

I sammanfattning av motionerna säges, att i motionerna har anförts målsättning,

motiv och medel för en samordning och målmedveten inriktning

av den svenska socialpolitiken i mentalhygienisk riktning. Målsättningen är

att för hela vårt folk, för alla kategorier och åldrar, skapa tryggare, trivsammare

och mera harmoniska livsbetingelser. De medel som står till buds

är givetvis begränsade, och det vore verklighetsfrämmande att förneka, att

avsevärda svårigheter kommer att möta försöken att med upplysning och

undervisning påverka individers och gruppers emotionellt förankrade attityder.

Så länge forskningen på detta område inte nått längre än den har

måste man därför inrikta sig på konkreta etappmål, vilkas uppnående ligger

inom synhåll med redan tillgängliga medel och metoder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962 3

Familjebildningen

Ungefär vart nionde äktenskap i landet — i Stockholm avsevärt flera —

går isär med allt vad detta innebär av lidande för makar och barn. Många

barn får växa upp i en atmosfär av kärlekslöshet, kyla eller lynnesutbrott

mellan föräldrarna, vilka dock underlåter att skilja sig »för barnens skull».

Otrohet och störningar i det sexuella samlivet är vanliga.

För en förbättrad rådgivning i familjefrågor anges följande riktlinjer.

1) Upplysningsskrifter, utarbetade av vetenskaplig expertis, distribueras

till samtliga familjeenheter i landet, med elementära råd i familje- och uppfostringsfrågor.

2) Familjekunskap införes som skolämne.

3) Lärarkåren vidareutbildas i hithörande ämnen och lärarutbildningen

kompletteras.

4) Upplysning och opinionsbildning under ledning av vetenskaplig expertis

ökas via massmedia.

5) Kurser anordnas, lämpligen av kommunerna i samarbete med folkbildningsorganisationerna,

för ungdomar före familjebildningen.

6) Familje- och äktenskapsrådgivningen utbygges, lämpligen genom kommunala

rådgivningsbyråer mot statsbidrag.

Barnuppfostran, barnavård

Över 10 000 barn föds varje år utom äktenskapet. I ännu fler fall är barnets

tillkomst anledningen till att föräldrarna över huvud taget gifter sig.

Ett mycket stort antal barn växer upp i splittrade hem. I många fall lämnas

barnen som nyckel- eller daghemsbarn utan tillräcklig kontakt med föräldrarna

redan under de tidigaste uppväxtåren även där detta icke är nödvändigt

av ekonomiska skäl. Många föräldrar saknar de mest elementära kunskaperna

i barnpsykologi och moderna uppfostringsmetoder. Till den

otrygghet som allt detta skapar bidrar samhället med ett alltför konkurrensskapande

värdesystem.

Följande åtgärder föreslås bli prövade:

1) Upplysningsskrifter till alla barnfamiljer beträffande barnens normala

utveckling i olika åldrar, de vanligaste nervösa störningarna, när och

var man skall söka hjälp, samt positiv uppfostringsrådgivning.

2) Upplysning och opinionsbildning genom massmedia, centralt utformad

av vetenskaplig expertis.

3) Föredragsverksamhet och rådgivning i uppfostringsfrågor av socialmedicinska

samarbetslag (läkare, socialarbetare, lärare, stats- eller frikyrkopräst)

inom ramen för socialnämndens och barnavårdsnämndens verksamhet.

4) Rutinmässig hälsokontroll även av den psykiska hälsan inom ramen

för barnavårdscentralernas verksamhet.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 sand. Nr 55

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

5) Utbyggnad av den barnpsykiatriska verksamheten. En barnpsykiatrisk

klinik åtminstone vid varje centrallasarett.

Skolväsendet

Många barn konfronteras redan från födelsen med psykiska stressfaktorer

beroende på många föräldrars bristande kompetens som uppfostrare,

deras inbördes disharmoni och av kulturmiljön betingade överkrav på barnen,

deras villrådighet i fråga om uppfostringsprinciper och skepsis mot

olika värdesystem. I detta läge väntar sig stora föräldragrupper hjälp och

stöd från pedagogiskt håll, från skolväsendet. I stället har skolan emellertid

själv bidragit till att ytterligare öka den psykiska belastningen genom sin

roll som renodlad kunskapsförmedlare, i icke ringa utsträckning av ett dött

kunskapsstoff, med delvis föråldrade pedagogiska metoder.

Följande riktlinjer föreslås:

1) En strängare sovring av kunskapsstoffet ur nytto- och allmänbildningssynpunkt

till förmån för en ökad mentalhygienisk, uppfostrande och

karaktärsdanande verksamhet.

2) Mera barn- och ungdomspsykologi i lärarutbildningen, vidareutbildning

i dessa ämnen av lärarkåren.

3) ökad försöksverksamhet med ökat utrymme för uppfostran till social

och mellanfolklig samlevnad, kulturella intressen och sund personlighetsutveckling.

4) Fler läkare, kuratorer och psykologer distriktsvis knutna till skolorganisationen

för regelbunden psykisk hälsokontroll, tidigdiagnostik och

effektiva terapeutiska ingripanden.

Arbetslivet

Arbetslivet medför för inånga människor avsevärda, ibland hälsovådliga

påfrestningar sammanhängande med tävlingsmomentet, karriärmomentet

och kravet på viss prestation under ofta obehagliga yttre förhållanden. Ofta

föreligger en dålig överensstämmelse mellan arbetets krav och individens

förmåga och behov i olika avseenden. Denna bristande överensstämmelse

sammanhänger oftast med bristande omsorg i yrkesvalet och med att rationaliserings-

och automationsåtgärder kan medföra belastningar, som vår organism

inte är konstruerad att tåla. Detta sistnämnda riskmoment väntas

komma att öka ytterligare i en snar framtid.

Följande åtgärder anses nödvändiga.

1) Bättre yrkesvägledning och vrkesrådgivning knuten till skolkuratoroch

skolpsykologverksamheten.

2) Bättre distribution av yrkesvägledningens upplysningsmaterial, bättre

och utvidgad upplysningsverksamhet genom radio och TV.

3) Fler psykotekniska institut för mera kvalificerad anlagsprövning.

4) Inrättande av ett statens arbetsvetenskapliga forskningsråd med upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962 5

gift att främja och samordna den arbetsvetenskapliga psykologiska och fysiologiska

forskningen i landet med målet att skapa en gynnsammare arbetsmiljö

för den enskilde arbetaren, med ökad trivsel, bättre funktion och

högre produktivitet.

5) En bättre personalvård inom arbetsmarknadens allmänna sektor med

inrättande av fler befattningar för industriläkare, industripsykologer och

personalkonsulenter, efterutbildning i personalvård av arbetsledare etc.,

bättre personalkontakt horisontellt och vertikalt, regelbundna kontroller av

de anställdas kroppsliga och psykiska hälsa.

6) En ökad statlig försöksverksamhet för bättre arbetshygien, såväl psykiskt

som fysiskt, och för en bättre personalvård.

7) Bättre information i arbetshygienens psykiska aspekter och i personalvård

till företagare, företagsnämnder och lokala arbetstagarsammanslutningar.

Den dubbelarbetande kvinnan

Trots alla diskussioner har de speciella svårigheterna för den dubbelarbetande

kvinnan, den förvärvsarbetande modern, icke beaktats i tillräcklig

utsträckning och ännu mindre åtgärdats i den omfattning som man har anledning

att kräva. Hennes situation är rik på stressfaktorer dels emedan

hennes dubbla arbetsuppgift i och för sig är betungande, dels emedan hennes

dubbla engagemang vid varje extrabelastning — t. ex. krav på övertidsarbete

eller sjukdomsfall bland barnen — måste skapa en känslokonflikt

mellan hennes lojalitet mot arbetsgivaren och mot familjen.

Som målsättning bör gälla:

1) Om ekonomiska och andra förhållanden så medger och det inte strider

mot moderns önskan, bör mödrar med barn upp till treårsåldern helst

icke stimuleras att söka sig ut på arbetsmarknaden.

2) Om detta av psykologiska eller ekonomiska skäl ändå är nödvändigt

eller önskvärt, är halvtids- eller deltidsarbete en för många godtagbar kompromiss.

Fler sådana tjänster för gifta kvinnor bör inrättas.

3) Utbyggnad och upprustning av lekskolor och daghem, hemsamaritorganisation

och hemhjälpscentraler.

4) Ökad rationalisering av hemarbetet med hjälp av hemkonsulenter,

som skall stå till husmödrarnas förfogande med råd och anvisningar, och

med en serie upplysningsskrifter till alla hushåll skall bidraga till att skapa

de praktiska förutsättningarna för den förvärvsarbetande modern att orka

med denna modifikation av dubbelarbete.

5) Utbyggd yrkesvägledning, utbildning och omskolning för hemmakvinnor

för vilka barnuppfostran icke längre är aktuell.

Psykosomatisk medicin

Var tredje patient som söker läkare har besvär som helt eller övervägande

har psykiska orsaker. Denna stora patientkategori får i ett stort antal

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

fall inte den medicinska vård som tillståndet kräver dels för att sjukdomar

av denna typ inte tillräckligt beaktas i den medicinska undervisningen, dels

för att specialiseringen inom medicinens olika discipliner är så långt driven,

att få av specialisterna kan eller vill ta ansvaret för hela den sjuka patienten.

Målsättningen på detta område bör vara:

1) Läkarutbildningen kompletteras i fråga om främst de psykosomatiska

och psykoterapeutiska aspekterna för att göra kommande läkargenerationer

bättre skickade att hjälpa dessa patientkategorier.

2) Speciella statsstipendier för yngre läkare som önskar vidareutbilda sig

på dessa områden i utlandet.

3) Ett psykosomatiskt laboratorium och en psykosomatisk poliklinik

inrättas vid något av universitetssjukhusen som en försöksverksamhet,

vars resultat omsätts i praktiken med en successiv utbyggnad av verksamheten.

Medicinsk rehabilitering

Mellan 10 och 25 procent av alla sjukhuspatienter lider av kroniska sjukdomar

eller lyten av sådant slag, att de skulle ha stor nytta av en hjälpinsats

med rehabiliterande målsättning, alltså att återställa den högsta möjliga

funktionsförmåga — kroppsligt, psykiskt, socialt, ekonomiskt och yrkesmässigt

— som är möjlig med hänsyn till handikappet. Närmare tre

fjärdedelar av alla socialhjälpsfall har sådana handikapp. Tyvärr blir endast

en minoritet av alla dessa hjälpbehövande föremål för sådana hjälpåtgärder.

Majoriteten förmenas dessa hjälpåtgärder som skulle kunna sätta

dem i stånd att åter leva ett relativt normalt liv och göra socialfallen till

produktiva skattebetalare.

En effektivare rehabiliteringsverksamhet förordas:

1) Den medicinska rehabiliteringsverksamheten organiseras i särskilda

rehabiliteringsavdelningar vid varje centrallasarett med utgångspunkt i

redan befintliga resurser men med egen överläkare, till att börja med som

serviceavdelning, efter hand med egna sängplatser.

2) Rehabiliteringsläkare utbildas vid statens arbetsklinik i samarbete

med karolinska sjukhusets avdelning för fysioterapi och medicinsk rehabilitering,

vid skyndsamt anordnade efterutbildningskurser med statliga

stipendier.

3) En professur i rehabiliteringsmedicin knyts till karolinska institutet

och förenas med överläkartjänsten vid arbetskliniken, som måste få ökade

resurser.

4) Läkarutbildningen kompletteras med en föreläsningsserie i rehabiliteringsmedicin.

5) Sjukgymnast-, arbetsterapeut-, sjuksköterske- och socionomutbildningen

ses över med hänsyn till behovet av kunskaper i rehabilitering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

6) En landsomfattande inventering av rehabiliteringsbehov och resurser

genomförs.

7) En förbättrad informationsverksamhet till berörda personalkategorier

genomförs.

Arbetsvärden

Trots alla år av diskussioner och utredningar är arbetsvårdsresurserna

fortfarande klart otillräckliga. Det innebär att stora grupper handikappade

förmenas sin rätt att få sitt arbetshinder snabbt och rättvist bedömt och

energiska hjälpåtgärder insatta i så god tid, att arbetsförmågan i största

möjliga utsträckning kan räddas, alternativt att vederbörande får den ersättning

från socialförsäkringarna, som han är berättigad till. Trots detta har

regeringen i årets statsverksproposition inte ansett sig kunna bifalla arbetsmarknadsstyrelsens

anslagsäskanden för arbetsvårdsverksamheten.

I fråga om arbetsvärden förordas:

1)---

2) Rationalisering av kontorsrutin och utredningsförfarande och samordning

av socialvårdens, arbetsvärdens, sjukkassornas och sjukhuskuratorernas

verksamhet.

3) Bättre samordning mellan sjuk- och arbetsvärd med utvidgad inbördes

informationsverksamhet, kontaktmän och centralt samarbetsorgan.

4) Bättre information till allmänheten om hjälpmöjligheterna för handikappade.

5) Utbyggnad av arbetsvärden enligt arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdspolitiska

program.

6) Centralt samordningsorgan för den skyddade verksamheten, med rehabiliterings-,

driftsteknisk och driftsekonomisk expertis företrädd och med

representanter för huvudmännen.

7) Inordnande av nykterhets- och fångvården i rehabiliteringsorganisationen.

De äldre i samhället

750 000 personer i vårt land uppbär för närvarande ålderspension. Deras

egen organisation har vädjat om ökad rätt för de äldre att få kvarstanna i

sina befattningar, som de nu ofta tvingas lämna vid pensioneringen. Men

fördomarna mot anställande av äldre arbetskraft går betydligt längre ned i

åldersklasserna trots att det kan anses vara klarlagt att den äldre arbetskraften,

placerad i för den lämpliga arbetsuppgifter, kan fungera fullt ut lika

bra som den yngre.

Det förordas:

1) Åldersforskningen ges ökade bidrag, och dess resultat med relevans

för arbetslivet ges ökad spridning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

2) Stat och kommun anställer äldre arbetskraft i större utsträckning.

3) Ökad yrkesrådgivning och arbetsvårdsverksamhet för denna kategori.

4) Efter hand som arbetsförmågan avtar sysselsättning i den skyddade

verksamheten av äldre arbetskraft.

5) Sysselsättningsterapi, klubbverksamhet, fysisk träning och gruppsamtal

för att vidmakthålla den fysiska och psykiska vitaliteten så länge

som möjligt.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 587.

Utskottet

Utgångspunkt för motionerna är konstaterandet att den höga materiella

standard vi uppnått för den enskilde medför stora psykiska påfrestningar

mot vilka samhället står dåligt rustat. Framför allt borde de mentalhygieniska

aspekterna bli mera beaktade på skolans område och inom socialpolitiken

i vidsträckt mening. Motionärerna har föreslagit eller angett riktlinjer

för ett mycket stort antal åtgärder och utredningar, forsknings- och undervisningsverksamhet

in. in., berörande familjebildningen och familjefrågorna

i allmänhet, barnuppfostran och barnavård, skolväsendet, arbetslivet,

kvinnans situation i hem- och förvärvsarbete, den medicinska undervisningen,

rehabiliteringsverksamheten, arbetsvärden och åldringsvården.

Utskottet anser det riktigt att mentalhygieniska synpunkter läggs på

samhällsåtgärderna. Detta sker också såväl i det praktiska reformarbetet

som i utredningsverksamheten. Utskottet vill i det följande något beröra

åtgärder, som på senare tid vidtagits eller planerats, samt angiva utredningar

m. m. av betydelse för i motionerna upptagna spörsmål.

I vad gäller upplysning och rådgivning i familjefrågor, barnuppfostran

och barnavård må anföras, att en betydande rådgivning och upplysning nu

sker genom såväl radio som TV och att enligt vad utskottet erfarit beslut

föreligger om ytterligare sådana program och programserier. Bildningsförbunden

sysslar även med dessa frågor, och bland deras initiativ kan nämnas

en nu aktuell kurs just rörande olika miljöfrågor, där bl. a. hemmet som

miljö behandlas. Av den i år fastställda läroplanen för grundskolan (SFS

1962:480) och skolöverstyrelsens i anslutning därtill utfärdade anvisningar

framgår att samlevnadsfrågor m. m. kommer att få större plats i undervisningen

än tidigare. Vidare har barnavård och familjekunskap medtagits

bland tillvalsämnena. Beträffande familjerådgivningen må erinras om att

försöksverksamhet sedan några år pågår och att medicinalstyrelsen noterat

ett positivt intresse härför från landstingens sida. Beträffande den psykiska

barna- och ungdomsvården, om vars utbyggande riksdagen beslutat, må

framhållas, att utvecklingen hindrats av den stora bristen på läkare, fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962 9

för allt psykiater. Sedan år 1960 utgår dock anslaget för ändamålet med ett

kraftigt uppräknat belopp, och år 1961 har inrättats 10 läkartjänster, 1 psykologtjänst,

8 tjänster som biträdande psykolog, 6 kuratorstjänster och 1

tjänst som pedagogassistent.

Beträffande skolväsendet må anföras att i den nya läroplanen och anvisningarna

jämväl frågorna om skolans uppgifter för ungdomsfostran och

karaktärsdaning fått en mer framträdande plats. Spörsmålet har också, i

vad gäller yrkesundervisningen, tagits upp i det nyligen avgivna betänkandet

om skolväsendets centrala ledning (SOU 1962: 28). Två utredningar om

utbildning av lärare pågår. I fråga om skolläkarnas uppgifter och genomförande

av kontinuerlig psykisk hälsokontroll vill utskottet anföra att genom

grundskolans tillkomst en bättre grund torde ha skapats för en vidare

utveckling. Frågan om hälsokontroll har tidigare i andra sammanhang behandlats

av utskottet. Det har därvid kunnat konstateras att stora insatser

göres för att på olika sätt, bl. a. genom försöksverksamhet, komma till rätta

med de härmed sammanhängande problemen. En första förutsättning för

mera vittsyftande åtgärder är emellertid att den allmänna bristen på läkare

och annan sjukvårdspersonal blir avhjälpt. Likaså torde behovet av kuratorer

kunna anses klarlagt — vad som härvidlag erfordras är icke en utredning

utan tillräckliga anslag och tillgång till personal.

Vad gäller arbetslivet kan anföras, att en effektivisering av skolans insatser

i fråga om yrkesvägledning nu synes ske. Den omorganisation som

ägt rum inom skolöverstyrelsen den 1 juli 1962 innebär nämligen bl. a. att

en skolpsykologrotel inrättats med en särskild sektion för yrkesvägledning.

I fråga om den arbetsvetenskapliga forskningen vill utskottet endast framhålla,

att årets riksdag på förslag av utskottet (utlåtande nr 24) avslagit

motioner om utredning av behovet av ökad dylik forskning och sättet på vilket

den kan samordnas och främjas. Utskottet framhöll bl. a. att vad som

erfordrades icke var en utredning utan ökade ekonomiska och personella

resurser. Vad slutligen beträffar personalvården och arbetshygienen inom

den statliga verksamheten har utskottet inhämtat att dessa frågor noggrant

följes av personalorganisationerna — Statstjänstemannaförbundet kommer

att taga upp exempelvis frågan om personalkonsulenter vid verken.

Beträffande kvinnornas situation i hem- och förvärvsarbetet vill utskottet

erinra om att årets riksdag på förslag av statsutskottet, till vilket allmänna

beredningsutskottet anslutit sig (utlåtande nr 29), begärt en översyn

av ett av de väsentligaste spörsmålen, nämligen barntillsynen, bl. a.

daghemsverksamheten m. in., som skulle upptaga frågan om omfattningen

och inriktningen av verksamheten. Även andra frågor om underlättande

för kvinnor att återinträda i förvärvslivet har behandlats av utskottet

vid årets riksdag (utlåtande nr 20). Utskottet föreslog att motioner i ämnet

skulle jämte utskottsutlåtande! överlämnas till arbetsmarknadsutredningen.

Riksdagen följde utskottets förslag. Senare har en särskild beredning, fa
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

miljeberedningen, tillkallats för att kartlägga och analysera olika problem

i anknytning till samhällets service för barnfamiljerna.

I fråga om den medicinska undervisningen får utskottet erinra om att läkarutbildningen

ingående prövades av 1961 års riksdag (prop. nr 108), vilket

föranledde en betydande upprustning bl. a. för att möjliggöra ökad intagning

av studerande och planering av ytterligare åtgärder. Det kan nämnas

att sedan motionerna väcktes har bl. a. framlagts planer för utvidgad utbildning

i Göteborg, varom riksdagen redan beslutat, samt i Lund. Behovet

av blandad medicinsk-psykologisk utbildning för bl. a. läkare inom den

psykiatriska barna- och ungdomsvården och rehabiliteringsvården har uppmärksammats

av läkarutbildningsberedningen.

För rehabiliteringen och arbetsvärden är, i den mån dessa frågor icke tidigare

berörts, av särskilt intresse att chefen för socialdepartementet i januari

1962 tillkallat en utredning om den ändamålsenliga organisationen och

samordningen av rehabiliteringsverksamheten. Av direktiven för utredningen

framgår att den kommer att pröva åtgärder i de syften som avspeglas

i motionsyrkandena.

Vad slutligen gäller åldringsvården kan anföras att förutom spörsmålen

om den ekonomiska tryggheten har även frågor om den personliga omvårdnaden

aktualiserats på senare tid — även i riksdagen. Här må särskilt nämnas

att 1960 års riksdag på förslag av allmänna beredningsutskottet (utlåtande

nr 28/1960) hemställt om en översyn och kartläggning av åldringarnas

vårdbehov och vårdmöjligheter. Enligt vad utskottet inhämtat beräknar

socialpolitiska kommittén, som fått i uppdrag att verkställa sådan översyn

och kartläggning, inom en nära framtid ha slutfört detta arbete. Härigenom

erhålles ett grundläggande material för åtgärder av skilda slag. Vidare

har arbetsmarknadsutredningen enligt sina direktiv att allsidigt pröva de

äldres speciella arbetsmarknadsproblem.

Utskottet vill understryka, att ovanstående redogörelse för åtgärder och

utredningar, vilka till en del vidtagits eller påbörjats efter det att motionerna

väcktes, endast utgör en kort exemplifiering av vad som nu pågår. Frågor

på förevarande område är aktuella även i många andra sammanhang

inom det praktiska reformarbetet och i utredningsverksamheten. Utskottet

vill därmed självfallet icke ha sagt att förhållandena är i alla avseenden

tillfredsställande. Mycket återstår att göra men behoven är i stor

utsträckning klarlagda och beaktade vid den pågående nydaningen på väsentliga

områden av samhällslivet. Men som det stora hindret för en snabb

utveckling av den mentalhygieniska omvårdnaden står bristen på personal

— läkare, mentalvårdsläkare, psykologer, arbetsterapeuter, kuratorer och

annan utbildad personal — som krävs i det mentalhygieniska arbetet. Det

är uppenbart att från det allmännas sida stora ansträngningar redan göres

för att komma ur denna bristsituation, och utskottet kan i detta läge icke

finna att det av motionärerna framförda förslaget om en utredning, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962 11

även genom sin synnerligen stora omfattning inger betänkligheter, skulle

fylla någon väsentlig uppgift.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att de likalydande motionerna 1:513 och 11:587 till de

delar de hänvisats till utskottet icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 november 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Nestrup, Söderberg*, Axel Emanuel

Andersson, Hedström, Olofsson*, Ringaby, Widén, Tage Johansson och

Enarsson.

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, Jacobsson i Sala,

Dickson, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar

Lundmark, Keijer, Berglund, Larsson i Borrby, Magnusson i Nennesholm

och Edlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Axel Emanuel Andersson, Larsson i Borrby och Magnusson i

Nennesholm, vilka ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande:

I förevarande motionspar erinras om att strävan efter en god trygghet för

individen varit en av de starkaste drivkrafterna bakom de sociala reformerna.

Den trygghet som åsyftats har emellertid främst varit av ekonomisk

natur. Motionärerna erinrar om att ett mycket stort antal människor i dagens

samhälle saknar psykisk trygghet och trivsel och rotfasthet i tillvaron,

trots att deras ekonomiska villkor måste anses fullt tillfredsställande, samt

redovisar olika symtom och yttringar som stöd för denna uppfattning.

I motionerna framhålles även att det rör sig om nationalekonomiska problem

och folkhälsoproblem av allra största betydelse som med sina verkningar

berör alla åldrar, yrkesgrupper och samhällsklasser. Problemkomplexet

har emellertid hittills endast ägnats ett sporadiskt och splittrat intresse,

utan försök till med varandra samordnade profylaktiska och kurativa

åtgärder som griper över hela det berörda fältet. Enligt motionärernas

mening behövs en systematisk anpassning av samhället till individen, till

hans biologiskt rotade psykiska och kroppsliga förmåga och behov och således

inte bara ständiga krav på individen att anpassa sig till ett alltmer

komplicerat och av stressfaktorer alltmer influerat samhälle. Enstaka och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

tillfälliga punktåtgärder på det ena eller andra området är otillräckliga.

Det krävs ett stort upplagt handlingsprogram med syfte att skapa trygghet

och trivsel på det psykiska planet. Mot denna bakgrund tar motionärerna

upp de mest väsentliga områden som bör beaktas i ett sådant handlingsprogram

samt anger vissa åtgärder som bör vidtagas i första hand.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de i motionen berörda spörsmålen

måste tillmätas synnerligen stor betydelse. Såsom motionärerna

framhållit har de miljöpolitiska frågorna, dvs. de spörsmål som rör individens

möjligheter till trivsel och anpassning i den miljö där han ingår som

komponent, inte beaktats i tillräcklig grad. Den ekonomiska tryggheten är

givetvis av stor betydelse även för den psykiska tryggheten. Samtidigt som

den ekonomiska tryggheten förbättrats har emellertid samhället genomgått

en genomgripande omvandling, som brukar betecknas som en övergång från

ett mera statiskt till ett dynamiskt och mera komplicerat samhälle och som

varit en grundläggande förutsättning för förbättringarna av den ekonomiska

tryggheten. Orsakerna till individens bristande anpassning torde

främst kunna sökas i de krav och konflikter, som han ställs inför i det

dynamiska och komplicerade samhället och i den alltjämt pågående omvandlingsprocessen.

Att lösa de psykiska trygghetsproblemen genom en medveten uppbromsning

av den tekniska och ekonomiska framstegstakten är varken möjligt

eller lämpligt. Problemen torde i stället böra angripas från utgångspunkten

att dynamiken i utvecklingen kommer att accentueras ytterligare och att

individen därför kan komma att möta ytterligare krav och konflikter. Vissa

skäl talar visserligen för att individen har lättare att uppnå anpassning om

han har erfarenheter av enbart ett dynamiskt samhälle än om han har erfarenhet

av och tidigare anpassat sig till ett samhälle av annan struktur.

Emellertid måste också uppmärksammas att det främst är föränderligheten

som sådan som är det gemensamma för olika tidsskeden i ett dynamiskt

samhälle. I övrigt kan förändringarna vara synnerligen genomgripande från

individens synpunkt.

Det kan nu konstateras att det ställs krav på individen som överstiger

hans biologiskt grundade förmåga. Att utvecklingen automatiskt skulle

medföra förbättringar i detta avseende är inte att vänta. Det torde dock

finnas goda möjligheter att eliminera eller reducera de åsyftade negativa

faktorerna. Härför fordras emellertid ökad kunskap på berörda områden

och ett systematiskt tillvaratagande av denna kunskap i olika avseenden,

genom både förebyggande och avhjälpande åtgärder. Enligt utskottets mening

är behovet av ett handlingsprogram uppenbart. Utskottet instämmer

sålunda i motionernas allmänna syfte.

I vad gäller upplysning och rådgivning i familjefrågor, barnuppfostran

och barnavård torde en positiv inställning till medverkan från radions och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962 13

televisionens samt bildningsorganisationernas sida kunna påräknas. I radio

och TV har sålunda förekommit program med upplysning och rådgivning i

dessa frågor, och enligt vad utskottet erfarit planeras ytterligare sådana

program. Även bildningsförbunden bedriver en inte oväsentlig verksamhet

i dessa frågor. Utskottet uttalar sin tillfredsställelse häröver och förutsätter

att denna verksamhet främjas av det allmänna, vilket torde beaktas bl. a.

vid den förestående översynen rörande stödet till folkbildningsverksamheten.

I anledning av motionärernas önskemål om införande av familjekunskap

som skolämne vill utskottet redovisa, att enligt den fastställda läroplanen

ingår detta ämne i den mening motionärerna avser endast som specialämne

inom ramen av familje- och socialkunskap i linje 9 s. Enligt utskottets mening

vore det av värde om samtliga elever i grundskolan kunde få undervisning

i familjekunskapsämnet, lämpligen i årskurs 9. Förevarande fråga har

emellertid vid årets riksdag behandlats av särskilda utskottet (utlåtande

nr 1). Särskilda utskottet har därvid inte funnit det möjligt att tillmötesgå

det framställda önskemålet, men med hänsyn till den vikt nämnda undervisningsmoment

bör tillmätas förutsatt att skolöverstyrelsen vid planläggningen

av lärarutbildning och -fortbildning beaktar ifrågavarande behov.

I avvaktan på behandlingen av denna fråga om lärartillgången finner sig

allmänna beredningsutskottet icke böra ta ställning till på vilket sätt ämnet

familjekunskap bör inordnas i undervisningen men förutsätter att den

nämnda lärarutbildningen och -fortbildningen planeras på sådant sätt att

alla elever kan få sådan undervisning i familjekunskapsämnet som åsyftas

i motionerna.

I anledning av det i motionerna påtalade önskemålet om en utbyggnad av

familjerådgivningen vill utskottet erinra om beslutet av 1960 års riksdag

om försöksverksamhet med familjerådgivningsbyråer. Det har inhämtats

att ett positivt intresse för denna verksamhet föreligger från landstingens

sida. Utskottet förutsätter att de befintliga möjligheterna till en successiv

utbyggnad av verksamheten tillvaratages och att de av motionärerna anförda

önskemålen beaktas i den fortsatta försöksverksamheten. Bl. a. bör

det prövas om de av motionärerna förordade upplysningsskrifterna vid

äktenskapsbildningen och till de unga familjerna kan distribueras via rådgivningsbyråerna.

Beträffande förbättrad rådgivning till föräldrarna i fostrings- och vårdfrågor

vill utskottet dels hänvisa till vad i det föregående anförts om upplysningsverksamheten,

dels framhålla att det vid barnavårdscentralerna

förekommer råd- och upplysningsverksamhet i olika former. Denna verksamhet

gäller dock nästan uteslutande barnens fysiska hälsa och utveckling.

Enligt utskottets mening bör det som en av de framkomliga vägarna att

täcka det av motionärerna påtalade behovet prövas att vidga denna verksamhet

att omfatta även barnens psykiska hälsa och utveckling. Eu sådan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

verksamhet torde vara av värde vid den av motionärerna förordade psykiska

hälsokontroll som enligt utskottets mening bör eftersträvas. Härför

är emellertid en utbyggnad av den barnpsykiatriska verksamheten i övrigt

erforderlig liksom en samordning med barnavårdsverksamheten och berörda

verksamheter inom skolans ram.

I fråga om de spörsmål inom skolväsendets ram, som motionärerna berört

i detta sammanhang, vill utskottet framhålla att dessa sedan motionen

väcktes kommit i ett annat läge till följd av riksdagens beslut rörande reformering

av den obligatoriska skolan. Bl. a. innebar beslutet en successiv

ökning av antalet tjänster som länsskolpsykologer så snabbt personaltillgången

medger. I likhet med motionärerna ansåg vederbörande departementschef

att organisationen och resurserna beträffande kuratorer och

psykologer m. fl. på yrkesvägledningens och yrkesrådgivningens områden

hittills varit otillfredsställande inom skolväsendet och tillkännagav att en

översyn skulle företagas i syfte att avlägsna de rådande bristerna och olägenheterna.

Häremot hade riksdagen inte något att erinra. Utskottet förutsätter

att det ovannämnda samordningsbehovet och angelägenheten av en

psykisk hälsokontroll beaktas vid översynen.

Årets skolbeslut innebär allmänt sett ett ökat utrymme för fostrande uppgifter

och samlevnadsfrågor. Ett tillvaratagande av dessa möjligheter förutsätter

att bl. a. lärarnas utbildning och fortbildning genomgår en erforderlig

anpassning. Motionärerna har i detta avseende särskilt pekat på utbildning

i psykologi. I det fortbildningsprogram som fastställdes i samband med

årets skolbeslut får psykologiämnet anses förhållandevis väl tillgodosett

och möjligheter till vidgning av fortbildningen i ämnet föreligger givetvis.

Beträffande lärarutbildningen har vederbörande departementschef i juli

månad innevarande år utfärdat tilläggsdirektiv till 1960 års lärarutbildningssakkunniga.

Tilläggsdirektiven ägnar betydande uppmärksamhet åt

de spörsmål motionärerna berört i förevarande avseende. Någon ytterligare

åtgärd synes f. n. inte vara påkallad.

I fråga om arbetslivet har i motionerna bl. a. framhållits att den arbetspsykologiska

och arbetsfysiologiska forskningen i vårt land är av god klass

men arbetar med otillräckliga resurser och dessutom är splittrad på ett flertal

olika institutioner. Enligt motionerna skulle denna forsknings intressen

bäst gagnas av ett samordnande organ, benämnt statens arbetsvetenskapliga

forskningsråd. Utskottet vill understryka angelägenheten av att såväl

den arbetsvetenskapliga forskningen som samordningsarbetet ges tillräckliga

ekonomiska och personella resurser. Såsom utskottet framhållit i ett

tidigare vid årets riksdag avgivet utlåtande (utlåtande nr 24) har nyligen

en »subkommitté för medicinsk yrkesforskning» inrättats i anslutning till

medicinska forskningsrådet. Denna kommitté synes, åtminstone tills vidare

i väsentliga avseenden, kunna fylla den funktion som motionärerna åsyftat

beträffande det arbetsvetenskapliga forskningsrådet. Utskottet vill ej så

s. 15 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962 15

snart efter det den nämnda kommittén tillsatts förorda ytterligare organisatoriska

ändringar beträffande samordningen. Erfarenheter av kommitténs

verksamhet bör avvaktas innan frågan om ett arbetsvetenskapligt forskningsråd

upptages till övervägande. Även de personella och ekonomiska resurserna

får tillmätas avsevärd betydelse vid bedömningen av den sistnämnda

frågan.

Vad i motionerna anförts beträffande upplysning rörande den arbetsvetenskapliga

forskningens resultat, liksom beträffande personalvård i allmänhet,

till företagare, företagsnämnder och de anställdas lokala sammanslutningar

bör enligt utskottets mening beaktas särskilt. Såsom motionärerna

framhållit bör lämpligen arbetarskyddsstyrelsen få i uppdrag att utreda

frågan om upplysningsverksamhet på det psykohygieniska området

motsvarande den som redan bedrives till förebyggande av kroppsskador

och kroppsliga yrkesrisker.

I motionerna har framhållits att staten i sin egenskap av arbetsgivare

borde föregå med gott exempel när det gäller personalvård i vid bemärkelse

och genom att utveckla en psykohygienisk försöksverksamhet vid de statliga

företagen och verken. Enligt motionerna ligger staten efter de privata

företagen i detta viktiga avseende. Liknande uttalanden har förekommit

både från departementshåll och från vederbörande arbetstagarorganisationer.

Utskottet, som bl. a. anser dessa frågor vara såväl ett allmänt intresse

som ett ekonomiskt intresse för staten, vill förorda att åtgärder skyndsamt

vidtages för förbättrad personalvård och arbetshygien inom den statliga

verksamheten.

Beträffande kvinnornas situation i hem- och förvärvsarbete har i motionerna

begärts prövning av åtgärder ägnade att främja utbyggnad och upprustning

av lekskole-, daghems- och hemhjälpsverksamheten. Sedan motionerna

väcktes har emellertid riksdagen i anledning av andra motioner

tagit ställning till dessa spörsmål. Då riksdagens ställningstaganden synes

svara mot de förevarande motionernas syfte, finner utskottet ej anledning

att nu förorda någon ytterligare åtgärd.

I motionerna har även påtalats angelägenheten av utbyggnad av yrkesvägledning,

utbildning och omskolning för hemmakvinnor, som — när

barnuppfostran inte längre är aktuell — vill skaffa sig förvärvsarbete. I anledning

härav vill utskottet erinra om att frågor om underlättande för kvinnor

att återinträda i förvärvslivet behandlats av utskottet vid årets riksdag.

Utskottet föreslog att motionerna i ämnet skulle jämte utskottsutlåtandet

överlämnas till arbetsmarknadsutredningen. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Utskottet förordar att även de nu aktuella motionerna till förevarande

del överlämnas till arbetsmarknadsutredningen. Utskottet förutsätter härvid

att oaktat det pågående utredningsarbetet eu utbyggnad av ifrågavarande

verksamhet i främst arbetsmarknadsstyrelsens regi skall kunna komma

till stånd även under utredningstiden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1U62

Motionärerna har framhållit att mödrarna under barnens första levnadsår

ej skall stimuleras till förvärvsarbete. Då detta spörsmål har en familjepolitisk

aspekt, finner utskottet det angeläget att det behandlas inom den

familjeberedning, som tillsatts sedan motionerna väcktes.

Beträffande den medicinska undervisningen har i motionerna yrkats på

en prövning av ökat utrymme för de psykosomatiska aspekterna, inrättande

av ett psykosomatiskt laboratorium och poliklinik och övriga åtgärder att

främja utvecklingen inom den psykosomatiska medicinen. Med hänsyn till

den starka ökningen av de psykosomatiska sjukdomarna finner utskottet en

prövning i enlighet med motionernas syfte vara befogad. Visserligen har behovet

av blandad medicinsk-psykologisk utbildning för bl. a. läkare inom

den psykiatriska barna- och ungdomsvården och rehabiliteringsvården uppmärksammats

av läkarutbildningsberedningen. Enligt utskottets mening bör

även frågan om läkarutbildningens komplettering i fråga om främst de

psykosomatiska och psykoterapeutiska aspekterna prövas i syfte att göra

kommande läkargenerationer bättre skickade att hjälpa berörda patientkategorier.

Härvid bör det i motionerna framförda förslaget om speciella

stipendier för yngre läkare som önskar vidareutbilda sig på området i utlandet

särskilt beaktas. Inrättandet av ett psykosomatiskt laboratorium och

en psykosomatisk poliklinik skulle enligt utskottets mening på ett ändamålsenligt

sätt främja den nämnda psykosomatiska utbildningen och utvecklingen

av den psykosomatiska medicinen över huvud taget. Utskottet

tillstyrker att denna fråga prövas och ges hög prioritet vid den medicinska

forskningens och undervisningens utbyggnad.

Beträffande den medicinska rehabiliteringen och arbetsvärden föreslås i

motionerna ett flertal åtgärder samt förordas en bättre samordning och inbördes

informationsverksamhet mellan olika berörda organ och verksamheter.

I anledning härav vill utskottet erinra om att förra årets riksdag i

anledning av motioner tillstyrkte en utredning av rehabiliteringsverksamheten.

Denna utredning tillsattes i slutet av förra året. Av de sedermera

offentliggjorda direktiven framgår att flera av motionernas delyrkanden

därigenom kan anses tillgodosedda. Sålunda skall utredningen tills vidare

fungera som centralt samordningsorgan och i övrigt pröva frågor om den

ändamålsenliga organisationen och samordningen av rehabiliteringsverksamheten.

Vissa av motionsyrkandena kan emellertid inte sägas falla inom

direktivens ram. Utskottet vill därför understryka att även frågorna om

nykterhetsvårdens och fångvårdens inordnande i rehabiliteringsorganisationen

och inrättande av rehabiliteringsavdelningar med egna överläkare vid

centrallasaretten bör ägnas särskild uppmärksamhet. Den sistnämnda frågan

är emellertid i hög grad avhängig tillgången på för uppgiften lämpade

läkare. Då redan befintliga rehabiliteringsavdelningar har betydande svårigheter

i detta avseende, bör de i motionerna väckta frågorna om inrättande

av en professur i rehabiliteringsmedicin och utbildning av speciella rehabiliteringsläkare

prövas med förtursrätt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962 17

Motionärerna har givit sin anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdspolitiska

program, vilket enligt deras mening skyndsamt bör utbyggas.

I anledning härav vill utskottet framhålla att arbetsmarknadsstyrelsen

uppenbarligen inte erhållit de resurser till arbetsvårdsverksamheten

som varit möjliga. Detta har bl. a. medfört att den samordning och det samarbete

mellan främst sjukkassorna och arbetsvårdsorganen som avsetts med

riksdagens beslut ej kunnat effektueras. Vissa medborgargrupper har ålderseller

yrkesvis fått undantagas. Vidare får arbetsvårdsorganens tillgång till

läkarkrafter betecknas som närmast illusorisk, icke till följd av personalbrist

utan i brist på erforderliga ekonomiska medel. Då enligt beslut av

årets riksdag behovet av rehabilitering skall utrönas i de fall sjukskrivningstiden

överstiger 90 dagar, kan belastningen på arbetsvårdsorganen förväntas

öka ytterligare under den närmaste framtiden. Skall vederbörliga riksdagsbeslut

kunna effektueras, är en skyndsam upprustning och utbyggnad av

arbetsvårdsorganen oundgängligen nödvändig.

Beträffande de äldre i samhället har i motionerna framförts yrkanden

rörande dels ökad åldersforskning, dels rörande de äldres sysselsättningsoch

aktivitetsproblem. I anledning av yrkandet rörande åldersforskningen

vill utskottet framhålla betydelsen av en intensifierad forskning på detta

område. Beträffande den äldre arbetskraftens allmänna problem på arbetsmarknaden

är dessa föremål för behandling inom arbetsmarknadsutredningen.

Till förtydligande vill utskottet emellertid framhålla att det ansluter

sig till motionärernas uppfattning att de äldre bör beredas arbetsmöjligheter

inom ramen för arbetsvärdens skyddade sysselsättning och att

denna verksamhet bör utbyggas, så att de äldre kan beredas plats även i

fall då produktionsförmågan är minimal och det närmast blir fråga om

sysselsättningsterapi. Utskottet förutsätter att detta spörsmål ägnas tillbörlig

uppmärksamhet inom arbetsmarknads- resp. rehabiliteringsutredningen.

I anledning av yrkandet rörande möjligheterna för stat och kommuner

att i ökad utsträckning anställa äldre arbetskraft vill utskottet erinra om

att den övre åldersgränsen för pensionering för flertalet statliga befattningshavare

är 63, 65 resp. 66 år. Efter särskilt medgivande kan befattningshavare

medges kvarstå i tjänst ytterligare viss begränsad tid. Med hänsyn till

att den allmänna utveckling, som medför att de äldre beträffande åtskilliga

uppgifter får större svårigheter att kvarstå i tjänst, och till att de äldre alltmer

företer en psykisk och fysisk vitalitet, som i och för sig gör det möjligt

och önskvärt för dem att delta i arbetslivet vid högre ålder, finner utskottet

det angeläget att det väckta spörsmålet närmare prövas. Härvid bör inte

endast de speciella medgivandena att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder

uppmärksammas utan måhända i ännu högre grad möjligheterna

att kvarstå i tjänst men med andra, för äldre personer särskilt lämpliga arbetsuppgifter.

Vid dessa överväganden bör det enligt utskottets mening vara

en utgångspunkt att staten i sin egenskap av arbetsgivare skall föregå med

gott exempel.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962

Såsom framgår av det anförda spänner frågorna rörande den psykiska

tryggheten och individens anpassning över ett vidsträckt fält. Det framgår

även att de åtgärder som hittills vidtagits är otillräckliga. I en del avseenden

pågår utredningar eller motsvarande överväganden och inte minst får

de olika initiativ som tagits sedan motionerna väcktes hälsas med tillfredsställelse.

De pågående eller aviserade övervägandena ger emellertid belägg

för att handlandet på området hittills varit alltför splittrat och sporadiskt.

Att råda bot på detta samtidigt som en intensifiering och utbyggnad av samhällets

insatser på området kommer till stånd är enligt utskottets mening

synnerligen angeläget.

Härvid bör uppmärksammas att vissa konkreta åtgärder, sådana som

nämnts i det föregående och i motionerna, bör kunna vidtagas utan nämnvärt

dröjsmål om blott erforderliga medel ställs till förfogande. I andra avseenden

kan pågående utredningar böra avvaktas och i vissa avseenden är

en mera tidskrävande forskning erforderlig. Av största vikt är emellertid

att en effektiv samordning som medger överblick över hela fältet kommer

till stånd. Sådana åtgärder och strävanden har i hög grad präglat politiken

beträffande de ekonomiska frågorna, på sistone särskilt beträffande den

ekonomiska trygghetspolitiken. Enligt utskottets mening är motsvarande

handlingssätt nödvändigt beträffande miljöpolitiken och den psykiska tryggheten,

om en helhetsbedömning av människa och miljö skall kunna komma

till stånd. En sådan samordning, som bör underlättas av att verksamheten

på området befinner sig i ett begynnande uppbyggnadsskede, bör vara en av

de angelägnaste uppgifterna i det nu aktuella handlingsprogrammet.

Av det föregående har framgått att forskningen måste tillmätas synnerligen

stor betydelse för en effektiv miljöpolitik, ökade möjligheter och resurser

för forskningen måste därför utgöra en annan huvudpunkt i ett aktuellt

handlingsprogram. Jämsides med forskningen intar utbildnings- och

personalfrågorna en nyckelroll. Ifrågavarande utbildning är av sådan art

att den bör utbyggas snarast möjligt, så att icke brist på kvalificerad personal

onödigtvis lägger hinder i vägen för förverkligande av de förslag som

kan framkomma med anledning av pågående utredningar.

Sammanfattningsvis får utskottet — med understrykande av vikten avintensifierade

miljöpolitiska ansträngningar för lösande av de psykiska

trygghets- och anpassningsproblemen — framhålla, att ett miljöpolitiskt

handlingsprogram bör utarbetas så snart ske kan. Programmet bör främst

gälla de i motionerna berörda områdena och omfatta en inventering och

redovisning av de olika konkreta åtgärder som kan genomföras omedelbart

eller så gott som omedelbart, utbyggnad av den berörda forskningen, utbyggnad

och förbättring av utbildningen av betydelse i sammanhanget samt

grundlinjerna för organisation och samordning av de miljöpolitiska strävandena.

Programmet torde på lämpligt sätt böra redovisas för riksdagen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1962 19

Vad utskottet sålunda anfört torde böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 513 och II: 587 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till

känna vad utskottet i sitt utlåtande anfört om miljöpolitiskt

handlingsprogram m. m.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.