Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till främjande av den svenska fruktdrgckskonsumtionen.

1962-03-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1962:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till främjande av den svenska fruktdrgckskonsumtionen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 6—10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till främjande

av den svenska fruktdrgckskonsumtionen.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 242 av herr Åkesson m. fl. och II: 297 av herr Rimmerfors m. fl. föreslås,

att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t må anhålla att frågan om

lämpliga åtgärder till främjande av den svenska fruktdryckskonsumtionen

utredes.

I motionerna anföres, att av den svenska fruktskörden årligen omkring

10 000 ton används till mos-, must- och marmeladberedning men att ytterligare

omkring SO 000 ton borde industriellt bearbetas. Omkring 25 000

ton äpplen skulle kunna användas för cidertillverkning. En alkoholdryck

av ciderkaraktär skulle emellertid bli en ny tillvänjningsdryck för ungdom

och kvinnor. Man bör i stället tänka sig en alkoholfri fruktdryck. Konsumtionen

av dylika drycker borde kunna väsentligt öka. I Sverige konsumeras

årligen omkring 1,5 liter sådana drycker per invånare, medan konsumtionen

i Schweiz uppgår till cirka 20 liter per invånare, ökad konsumtion

skulle uppmuntra fruktodlingen, främja nykterheten och förbättra hälsotillståndet.

Det bör göras propaganda för fruktdrycker, och sådana drycker

borde komma till ökad användning på sjukvårdsinrättningar, i militärförläggningar,

i fängelser och icke minst vid de allmänna skolbespisningarna.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion

II: 297. Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från lantbruksstyrelsen,

Nya systemaktiebolaget och Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund.

Lantbruk sstyrelsen påpekar, att den i yttrande till statsrådet

och chefen för finansdepartementet i januari i år över 1959 års utskänkningsutrednings

förslag om ändrade bestämmelser för tillverkning av ciderdrycker

framhållit, att det är angeläget att alla möjligheter hålles öppna för

att tillvarataga uppkommande överskott av svenskodlad frukt. Eu möjlighet

är cidertillverkning, en annan tillverkning av alkoholfria fruktdrycker.

Med statligt stöd bedrivcs propaganda för ökad konsumtion av svenska

äppel- och bärmuster. Årsproduktionen uppges också ha ökat under senaste

femårsperioden från 600 000 liter till mellan 1 200 000 och 1 500 000

liter. Råvarutillgång och produktionskapacitet torde möjliggöra en fortsatt

utbyggnad av tillverkningen, som dock måste anpassas till icke blott

efterfrågan utan även tillgången på lagringsutrymmen, ökad lagringskapacitet

kräver avsevärda investeringskostnader, till vilka de små före1

—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 samt. Nr 6—10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

tagsenheterna synes ha svårt att skaffa medel. I viss utsträckning kan

statligt stöd härför lämnas enligt trädgårdsnäringens rationaliseringskungörelse

samt enligt bestämmelserna i kungörelsen om statligt stöd till hemslöjd,

hantverk och småindustri.

Vidtagna åtgärder synes ha ökat möjligheterna att tillvarataga svensk

överskottsfrukt, men det är uppenbart, att för hanteringens vidare utveckling

krävs allt det stöd som kan lämnas från det allmännas sida. ökad användning

av svenska fruktprodukter kan komma i fråga vid anordnande

av skolmåltider samt vid sjulcvårdsanstalter, militärförläggningar och andra

allmänna inrättningar. I Schweiz serveras fruktmust vid skolmåltiderna

samtidigt som barnen undervisas om fruktens betydelse från närings- och

hälsosynpunkt. De svenska musteriernas leveranser till skolbespisningarna

har icke fått någon större omfattning av bl. a. ekonomiska skäl.

Styrelsen tillstyrker en begränsad utredning, inriktad på att undersöka

förutsättningarna för att öka konsumtionen av fruktmust vid skolor, sjukhus,

militärförläggningar och andra allmänna inrättningar.

Nya system aktiebolaget har avstyrkt förslaget om tillverkning

och försäljning av ciderdrycker, enär det ej finnes något verkligt behov

av att införa en ny alkoholhaltig dryck. Bolaget finner främjande av

konsumtion av alkoholfria fruktdrycker i och för sig lovvärt, men med

tanke på storleken av överproduktionen av svensk frukt, speciellt äpplen,

under goda år förefaller det knappast troligt att efterfrågan på alkoholfria

fruktdrycker skulle kunna drivas upp så att fruktodlarna härigenom skulle

få något verkligt stöd. Det permanenta produktionsöverskottet av svensk

frukt bör icke vidmakthållas genom stödåtgärder från det allmännas sida.

Skulle Sverige vinna associering till den europeiska stormarknaden, är det

väl därtill troligt att nuvarande tullar och importrestriktioner till stöd för

den inhemska fruktodlingen måste begränsas eller kanske helt slopas, vilket

i än högre grad gör det befogat att från statsmakternas sida icke vidtages

åtgärder som stimulerar den svenska fruktodlingen.

Sveriges yrkesf ruktodlares riksförbund (SYR) framhåller,

att konsumtionen av äppelmust är mycket begränsad, beroende på

handelsmusteriernas ringa möjlighet att bedriva effektiv försäljningsreklam.

SYR finner det därför angeläget att stimulera tillverkning och konsumtion

av de svenska fruktdryckerna. Åtgärder som främjar konsumtionen måste

förenas med åtgärder som förbättrar lagringsmöjligheterna för att man

skall kunna tillgodose en eventuellt stegrad efterfrågan inte bara under

fruktrika utan även under fruktsvaga år.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det från många synpunkter

vore önskvärt, om förbrukningen av svenska fruktdrycker kunde ökas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1962

Utskottet vill emellertid erinra om att frågan om framställning och konsumtion

av svenska fruktdrycker ingår bland de spörsmål, som trädgårdsnäringsutredningen

fått i uppdrag att utreda. Enligt vad utskottet inhämtat

kommer denna utredning att inom en snar framtid upptaga frågan om

konsumtionen av svenska fruktdrycker till behandling. Det synes därför

icke erforderligt, att riksdagen i särskild skrivelse anhåller om utredning,

utan utskottet får hemställa,

att riksdagen måtte finna motionerna 1:242 och 11:297

besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 6 mars 1962

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin, Söderberg,

Hedström, Olofsson, Hellebladh, Ringaby*, Widén*, Tage Johansson,

och Schött;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i

Skoglösa, Jacobsson i Sala, Dickson, fru Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv,

Carlsson i Huskvarna*, Nilsson i Bästekille, Lundmark*, Haglund,

Keijer och Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1*

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 11 saml. Nr 6—10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.